Vill öka vattenkraften…

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_3418.jpg

”Alla borde klassas som KMV”

Åtgärder bättre än juridiska processer


Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som KMV. Fonden borde istället användas till åtgärder – där det behövs. Det säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) efter ett besök i Dalsland med vattenförvaltning och små kraftverk på agendan. Nu går stora summor pengar till juridiska processer istället för till åtgärder.

Vi är bara i inledningen av omprövningarna. Men redan står det klart att krisen är akut. Många kraftverksägare är uppgivna. Länsstyrelser ställer orimliga krav och många orkar inte längre. De lägger ner verksamheten och ansöker om utrivning.
Det var precis det här en majoritet i riksdagen ville undvika när man fattade beslut om den nya lagen.
– Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som KMV. Fonden borde istället användas för åtgärder – där det behövs, säger Magnus Jacobsson.
Magnus Jacobsson besökte i veckan fårbonden i Färgelanda, Christer Jansson, LRFs vattenexpert. Han berättade vad LRF kommit fram till när man jämfört hur den tyska delstaten Schleswig-Holstein arbete med vattendirektivet med hur vi arbetar i Sverige. Det är stora skillnader.
Och det handlar inte bara om vattenkraften, utan även om jordbruket och andra verksamheter som är beroende av vatten.

Lokalt inflytande
Beslut om miljökvalitetsnormen tas i den tyska delstaten av lokala grupper, inte av statliga tjänstemän eller experter. Lokalbefolkningen kan alltså vara med och påverka.
– Det är en modell som bättre överensstämmer med direktiven, säger Christer Jansson.
Vattenråden har ett tydligt uppdrag att klassa vattendragen. De får en hel del pengar av EU för detta. I Tyskland arbetar man alltså aktivt med att öka det lokala engagemanget. Så är det inte i Sverige. Många vattenråd fungerar dåligt.
I Sverige är miljökvalitetsnormen en ren tjänstemannaprodukt. Den är dessutom juridiskt bindande.
En annan stor skillnad är att Schleswig-Holstein klassat nästan 60 procent av vattendragen som KMV. Det gäller även jordbruket. Och man river inte ut några vattenkraftverk.
– Nej, det är klassat som kraftigt modifierat, säger Christer Jansson.
– De säger att har det en negativ effekt på verksamheten, då blir det KMV.

Minskad produktion
Tyskland respekterar alltså äganderätten. Har en åtgärd en negativ inverkan på äganderätten, då ska vattendraget klassas som KMV, kraftigt modifierat vatten.
I Sverige är statliga myndigheter beredda att lägga ner och avveckla jordbruket motsvarande mellan 5 000 och 12 000 hektar. Statliga myndigheter planerar alltså för att avveckla jordbruk i en situation när vi har kritiskt låg självförsörjningsgrad. Det visar att berörda myndigheter inte klarar att väga olika intressen mot varandra.
När det gäller den småskaliga vattenkraften så har myndigheterna ingen aning om hur många megawatt som tas ur produktion.
– Vi har noll koll på hur mycket produktion som försvinner.
Den nationella fonden har beräknat att förlusten motsvarar mellan 30 och 40 procent.

Politiken måste vara med
Vilka är då problemen i Sverige. Och vad kan man göra åt det.
Eftersom myndigheterna inte respekterar gränsen för bortfall av elproduktion på 1,5 TWh så borde man kanske slopa den, resonerar Magnus Jacobsson.
– Vi kanske ska sätta noll som gräns istället.
Det skulle naturligtvis sätta en helt annan press på utrivningsivriga myndigheter.
En statlig myndighet har föreslagit att riksdag och regering ser över vattenförvaltningen och bland annat lägger ner de fem vattenmyndigheterna. Det kunde vara en början. Christer Jansson betonar dock att politiken måste komma in i processen. Inte minst för att berörda myndigheter har visat sig ha väldigt svårt för att väga olika intressen mot varandra.
Det behövs också en bättre lokal förankring.

Massiv kritik
Kritiken mot vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram har varit massiv. Inte bara från LRF. Ett 40-tal kommuner har begärt överprövning. Men också HaV har riktat kritik mot vattenmyndigheterna.
– Så det finns en stark opinion, säger Christer Jansson.
Vi talar om olika lokala opinioner som växer fram mot utgivningarna runt om i landet. Bland annat i Värmland.
Politiken måste sätta upp mer konkreta mål. Mål som gör det omöjligt för aktivistiska tjänstemän att utnyttja kryphål i regelverket för att avveckla landsbygdsbornas verksamheter och bygga om vattendragen till sportfiskeanläggningar.
Man kanske borde driva frågan att vattenkraften ska rustas upp och producera mer el istället, funderar Magnus Jacobsson.

Många har gett upp
Senare på eftermiddagen besökte Magnus Jacobsson ett småskaligt vattenkraftverk i Dalsland och pratade med ägarna. De bekräftar i stort bilden av att många kraftverksägare gett upp. Kapitalstarka utländska bolag passar på att köpa upp småskalig vattenkraft. Det är en klar utvecklingstrend i branschen. Även Naturvårdsverket har börjat köpa upp kraftverk. Men för att lägga ner och riva ut.
I ambitionen att riva respekterar man inte så kallade naturliga vandringshinder längre. Det ska byggas fiskvandringsvägar överallt, även där havsvandrande fisk aldrig lyckats ta sig fram förut.
Det innebär att man inte nöjer sig med att ”restaurera” vattendrag. Det handlar istället om att bygga om vattendrag till sportfiskeanläggningar i en så stor omfattning som möjligt.
– Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som kraftigt modifierade vatten, säger Magnus Jacobsson.
Och fonden borde istället användas till åtgärder, istället för juridiska processer.
Göran Åhrén

”Alla små vattenkraftverk
borde klassas som
kraftigt modifierade vatten”

Magnus Jacobsson (KD)

Stor framgång för LRF

Regeringen överprövar

Åtgärder och förvaltningsplan skjuts på framtiden

Regeringen överprövar vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Efter massiv kritik från en lång rad instanser, och efter initiativ i riksdagen som en majoritet ställt sig bakom, så kommer beskedet inte helt oväntat. Regeringen ger dock inte någon fylligare motivering till sitt beslut.
”Det är lämpligt att regeringen prövar förslagen till åtgärdsprogram. Regeringen konstaterar att prövningen av åtgärdsprogrammen inte kommer att kunna slutföras före utgången av 2021”, skriver regeringen i sitt beslut som är undertecknat av Annika Strandhäll.
Vad det kommer att innebära rent konkret är för tidigt att uttala sig om. Men klart är att regeringen lyssnat på den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag på en rad punkter. Flera förslag kan nu komma att ändras. Vilket också eventuellt kan påverka miljökvalitetsnormen.
Klart är dock att tidigare åtgärdsprogram kommer att gälla tills regeringen meddelar ett nytt beslut.
Regeringen tar nu över ansvaret för besluten om den kommande förvaltningsperioden 2021 till 2027. Och det innebär att vi kommer att få en politisk bedömning och ett politiskt beslut.
Vattenmyndigheternas vattendelegationer fattade nyligen beslut om att fastställa de förslag till åtgärder och förvaltningsplan som myndigheterna tagit fram. En förutsättning för det beslutet var dock att regeringen inte skulle besluta om att överpröva.
Flera av ledamöterna i vattenmyndigheten Västerhavet reserverade sig för övrigt mot det beslutet.
Nu när regeringen fattat beslut om att överpröva förslagen till åtgärder så faller naturligtvis vattendelegationernas beslut. Nu får vattenmyndigheterna avvakta regeringens överprövning.

Kritik från flera håll
Den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag kommer från flera håll. I Västsverige och Värmland har 38 kommuner begärt överprövning. Havs- och vattenmyndigheten har också begärt överprövning.
Kritiska synpunkter har kommit in till vattenmyndigheterna från flera håll under samrådsperioden. Enbart vattenmyndigheten Västerhavet har fått in ett hundratal skrivelser, en del mycket omfattande. Kritiken har blanda annat gått ut på att vattenmyndigheterna inte utrett hur man skulle kunna tillämpa undantag enligt KMV (kraftigt modifierade vatten) eller MSK (mindre stränga krav), trots att riksdag och regering har beslutat att alla möjligheter som vattendirektivet medger ska tas tillvara.
Centerpartiets Rickard Nordin har tagit initiativ i riksdagen och fått med sig en majoritet med krav på överprövning. Och nu har regeringen alltså fattat beslut om att överpröva.

Skjuter på beslutet
I väntan på regeringens beslut har vattenmyndigheterna arbetat på enligt sin tidsplan. Det innebär att man trots den omfattande kritiken fattade beslut om förslaget till åtgärder och förvaltningsplan nu i december. Bara några veckor innan regeringen beslutade att överpröva.
Syftet var att det nya åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen skulle börja gälla från december 2021. I och med beslutet om överprövning så skjuter man på det beslutet. Enligt vattenmyndigheten Västerhavet gäller därför tillsvidare den gamla planen, åtgärdsprogram och förvaltningsplan från 2015.
Värt att notera kan vara att även beslutet inför förvaltningscykeln 2015-2021 överprövades av regeringen. Omfattande ändringar gjordes bland annat efter kritik från Jordbruksverket och LRF, som menade att förslagen till åtgärder skulle få omfattande negativa konsekvenser för det svenska jordbruket och påverka svensk livsmedelsproduktion negativt.
Regeringens beslut om överprövning visare återigen att vattenförvaltningen i Sverige inte klarar att göra nödvändiga avvägningar mellan olika samhällsintressen, och att de avgörande besluten därför måste lyftas till den politiska nivån. Behovet av att reformera vattenförvaltningen är fortsatt mycket stort.
Göran Åhrén

”Behovet av att
reformera vattenförvaltningen
är fortsatt mycket stort”

”Alla räknar fel”

Lantbrukare Börje Berntsson har ringt runt till några myndigheter och organisationer och frågat om de räknar med fotosyntesen när de beräknar jordbrukets påverkan på klimatet. Och svaren han fått är mycket intressanta. Hans slutsats är att alla räknar fel. Och han stöder sig bland annat på den svenske forskaren Per Frankelius, men också på andra källor. Börje Berntsson är kritisk till Naturvårdsverkets utpekande av jordbruket som en bransch som inte lyckats så bra i klimatarbetet. Det är en felaktig slutsats hävdar han, och det ger en felaktig bild av jordbruket som negativt för klimatet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_9827.jpg
Börje Berntsson på föräldragården Skörtorp, framför ladugården som hans far byggde.

”Hur kan det bli rätt…
när alla räknar fel”

Alla räknar fel. Det är Börje Berntssons slutsats av en omfattande rundringning till en rad organisationer och institut. Ingen tar med kolinlagringen som sker när grödor växer. Jordbrukets negativa klimatpåverkan överdrivs därför.

– Alla vet att fotosyntesen är förutsättningen för allt liv på Jorden. Men ändå har man inte tagit med den i kalkylen. En konsekvens av det är att man skuldbelägger jordbruket på felaktiga grunder, säger lantbrukare Börje Berntsson.
Naturvårdsverket framställer jordbruket som en bransch som inte minskar sina utsläpp av växthusgaser. Det är den bild man får om man bara räknar utsläpp, utan att ta hänsyn till den kolinlagring som sker när grödor växer.
Börje Berntsson är besviken på Naturvårdsverket. Myndigheten borde i ärlighetens namn säga att en åker, beroende på skördenivån binder sex till åtta gånger mer koldioxid än vad som släpps ut med de insatser som görs.
Som före detta mjölkbonde har Börje Berntsson svårt att acceptera att kor utmålas som klimatbovar, och han har i en serie debattartiklar i olika medier kritiserat regionen för att lura skolbarn att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Det är en ren lögn, menar han.

”Ingen räknar rätt”
Men det är inte bara Naturvårdsverket och regionen som skuldbelägger jordbruket. Börje Berntsson har ringde runt till ett stort antal företag, myndigheter och organisationer. Och han fick i stort sett samma svar överallt. Ingen tar med kolinlagringen i kalkylen.
Varken jordbruksverket eller naturvårdsverket har med fotosyntesen i sina beräkningar. Men de är inte ensamma.
Listan på organisationer, konsultföretag och institutioner som Börje Berndtsson varit i kontakt med kan göras lång. Han nämner några. Västra Götalandsregionen. RISE. Hushållningssällskapet. Lantmännen. Och LRF. Alla räknar på samma sätt.
Det märkliga var att inte ens de ekonomiska föreningarna inom den gröna näringen räknar rätt.
– Ingen räknar med fotosyntesen. Det är skandal, säger Börje Berndtsson.
Inte ens Lantbrukarnas riksförbunds egna experter räknar alltså med fotosyntesen.
– Det är så jag har uppfattat det, säger Börje Berntsson.
Han har talat med experter och tjänstemän som arbetar på LRF.
– På något sätt kan man inte säga rent ut att vi använder samma mall, samma beräkningsgrund som våra myndigheter gör.
Men det är ändå så det fungerar, hävdar Börje Berntsson.
– Det är själva kärnfrågan. Vi använder de databaser som är tillgängliga, säger de flesta.

Räknar bara utsläpp
Dessa institutioner spelar en viktig roll för hur jordbruket betraktas och behandlas i Sverige. Även en organisation som Hushållningssällskapet, som står de gröna näringarna nära, räknar på samma sätt som svenska myndigheter.
– Nej, den har vi inte med. Vi behöver räkna lika dant allihop, säger en tjänsteman på Hushållningssällskapet, berättar Börje Berndtsson.
– Svenska myndigheter jobbar lika dant och beskyller lantbruket för något som inte är sant. Jordbruket lagrar ju mer kol än man släpper ut, säger Börje Berndtsson.
Han är mycket kritisk till att alla räknar på samma sätt.
– Man pratar bara om utsläpp.
Han tar ett exempel.
– RISE har gjort en lista på matens påverkan. Där talar man om si och så mycket utsläpp per portion. Men man har inte räknat med kolinlagringen som sker när grödorna växer.
– Felet är att det inte är ett gasmoln man har på tallriken. Det är bundet kol man har i den här portionen. Och då kan det inte utgöra ett utsläpp.
Och av den mat vi äter återgår inte allt i gasform som ofta påstås.

Stöd av forskning
Börje Berntsson tycker det är märkligt att det blivit en sådan fokus på maten. När de största källorna till växthusgaser i själva verket är industrin.
– Istället för att tala om de industrier som står för de stora utsläppen av koldioxid, som exempelvis SSAB, Cementa och oljeraffinaderierna, så hackar man på den näring som binder kol, säger Börje Berntsson.
Man överdriver alltså matens negativa påverkan på klimatet. Om jordbruket är en kolsänka, då är maten inget problem för klimatet.
Istället odlas ett synsätt att jordbruket är ett problem både för miljön och klimatet. Och det är helt enkelt inte sant.
Man kan ju tycka att det är märkligt att Börje Berntsson räknar rätt och alla andra räknar fel. Men Börje Berntsson stöder sig på forskning.
Den svenske forskaren Per Frankelius har tagit fram siffrorna på spannmålsodlingen i världen och visat att enbart spannmål lagrar kol motsvarande drygt hälften av hela jordbrukets utsläpp.
– Det återstår att ta fram siffrorna för vallodlingen som antagligen är mycket större än för spannmål. Vallodlingens rötter är mycket mer omfattande, säger Börje Berndtsson.
Beräkningar gjorda av forskarna har visat att jordbruket sannolikt lagrar betydligt mer kol än man släpper ut.

Alla jamsar med
– Den stora gåtan är varför LRF inte gör något åt det här, säger Börje Berndtsson.
Inte ens näringen själv har med fotosyntesen i sina beräkningar. Och det har hållit på ganska länge.
Men alla jamsar med, och accepterar de uppgifter som miljöinstituten tar fram, utan att kritiskt granska det vetenskapliga underlaget. Det var först när Per Frankelius granskade dokumenten som det uppdagades att man inte räknat med kolinlagringen.
– Det är ett räknesätt som skuldbelägger en näring som egentligen är lösningen på problemet. Det är de gröna näringarna som står för kolbindningen.
De gröna näringarna förvandlar koldioxid, som växterna tar ifrån luften, till fast materia. Havre, vete, korn med mera. Huvuddelen av detta förblir fast materia.
”Av jord är du kommen…jord skall du åter varda.” Remember! Det är ju så det är.
– Det är oerhört märkligt att man räknar på ett sätt som alla vet är fel. Lantmännen, exempelvis, vet att det här är fel.
– Alla som har någon kunskap om näringen vet att fotosyntesen är förutsättningen för näringen och att hela vår civilisation är en frukt av fotosyntesen.
– Om de inte förstår, eller inte vill förstå, då räknar man på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

Märklig systemgräns
En annan faktor som missgynnar jordbruket är de så kallade systemgränserna. Hur man resonerar där varierar mellan olika sektorer i samhället.
– Man har satt en systemgräns för livsmedel när de konsumeras, säger Börje Benrtsson.
Utsläppen från tio miljoner människors konsumtion av mat belastar jordbruket.
– Man kastar det tillbaka på lantbruket. Det är lantbrukets utsläpp. I verkligheten är det konsumenternas.
Men där är man inte konsekvent. Ett märkligt faktum är att om man eldar upp spannmålen, istället för att äta upp den, då får man räkna med kolinlagringen.
För flera andra branscher drar man systemgränsen på ett mer gynnsamt sätt, det gäller exempelvis bilindustrin.
– Man skuldbelägger svenskt jordbruk för konsumenternas utsläpp, säger Börje Berndtsson.
Han menar att man satt systemgränsen fel. Man har exempelvis inte räknat med allt det som blir kvar i jorden. Man äter bara kärnan, den lilla delen av en gröda.
Hur ska man räkna istället?
– Ja, man måste naturligtvis räkna den kol som lagras i grödan.

Biologisk mångfald
Börje Berntsson är född och uppvuxen på en gård. Han blev själv lantbrukare och har levererat mjölk till Arla i över 20 år, tills en skada satte stopp. Nu är han pensionär och skriver debattartiklar istället. Och han retade upp sig rejält när skolorna på Orust satte fram skyltar i skolbespisningen där barn uppmanas att inte äta kött.
Att utmåla korna som ett stort problem för miljö och klimat köper inte Börje Berntsson.
Korna är i själva verket en förutsättning för den biologiska mångfalden.
– När jag själv hade kor, då kunde vi inte ha ett fönster öppet. Nu är flugorna borta, och då är stararna borta. Om vi inte har djur, då dör insekterna ut.
– Ju fler betande djur, desto fler insekter. Desto fler fåglar.
Om vi ska importera vegansk mat, och sluta producera kött och mejerivaror, då tar vi död på det värdefulla djurliv som bidrar till den biologiska mångfalden.
– Man tar död på djurlivet, och man tar död på landsbygden.
Göran Åhrén

”Man tar död på djurlivet

och man tar död

på landsbygden”

Debatt


”Fantastiska världsrekord i stora världssporter kan bara slås med stenhårt arbete och en balanserad kost anpassad för oss omnivorer där kött är en naturlig del”, skriver LRF:s Robert Larsson.
Ett lysande exempel på detta är Mondo Duplantis. Hans världsrekord i stavhopp har väckt stor uppmärksamhet. I en intervju i Aftonbladet berättar han om hemligheten bakom framgångarna. Han har lagt om kost och äter nyttigare.
”Men du är inte vegetarian”, säger reportern.
”Nej, jag har alltid ätit kött och det kommer jag fortsätta med”, svarar Mondo Duplantis.

”Sverige måste bidra mer”

Stor potential öka matproduktionen

IPCC:s rapport visar att länder som Sverige måste bidra mer till ökad livsmedelsproduktion.
Sverige har bara åtta procent odlad mark och lika mycket är mark som endast kan användas som betesmark om vi vill använda den till matproduktion.
Betesbaserad köttproduktion i Sverige leder inte till utsläpp av växthusgaser på grund av landförändringar och avskogning. Med mular hävdad betesmark i Sverige är å andra sidan positivt för kolinnehållet i jorden, bevarande av den naturliga mångfalden, ökad albedoeffekt och ekosystem.

Smart markanvändning
Globalt går 70 procent av världens färskvatten till bevattning i jordbruket. I Sverige finns å andra sidan liten konkurrens mellan användningen av vatten för jordbruksändamål och andra ändamål.
Svensk boskapsproduktion som använder vatten, gräs och betesmarker i skogsbygder är därför speciella fördelar vi har att förstärka.
Vi efterlyser nu mer övergripande tänkande inom politiken.
Smart markanvändning är inte bara viktig för minskning av växthusgaser och ökad livsmedelsproduktion. Stora mängder biomassa behövs också när biologiska resurser ska ersätta fossil energi och råmaterial.

Djuren viktiga
Sverige kan svara på FNs klimatpanels rapport genom att utveckla en bättre integrerad politik, lägga mer tonvikt på utvecklingen av produktionen på såväl åkermark, betesmark som skogsmark och satsa på grunden för ökad produktion av livsmedel och biomassa i Sverige.
Djuren är viktiga för den biologiska mångfalden. Jorden får en förbättrad mullhalt från djurens gödsel. Dessutom gör djurproduktion ekologisk odling möjlig eftersom sådan inte får använda handelsgödsel. Gödsel används också till att producera grödor till de växtbaserade produkter, i alla fall de som produceras i Sverige.
I Sverige har vi mycket mark och det finns ingen konkurrens mellan växtbaserat och animalier. Däremot samverkar systemen, där växtrester och biprodukter blir foder, och gödsel från djuren används för att odla vegetabilier.
Robert Larsson