I det här debattinlägget anklagar Västsvensk Vattenkraftförening (VSVF) Vattenmyndigheten för att ljuga. Och ställer samtidigt frågan om en myndighet för ljuga hur mycket som helst.
Självklart får en myndighet inte ljuga. Men man gör det genom att utelämna relevanta delar av sanningen i sin beskrivning som därmed inte stämmer med verkligheten, hävdar VSVF.
”Vattenmyndigheten gömmer sig bakom en komplicerad byråkrati som är så omfattande att knappt någon förstår. Därmed kan eller orkar ingen ifrågasätta”, skriver VSVF.

Västsvensk Vattenkraftförening ryter till

Anklagar vattenmyndigheterna för att ljuga

Får en myndighet ljuga hur mycket som helst? Frågan kan kanske synas märklig. Men för den som är insatt i hur det fungerar inom vattenförvaltningen är frågan inte märklig.

Vattenmyndigheterna har den 20 april publicerat en nyhet beträffande vitala saker om vattenkraft och politik på sin webbplats. Vattenmyndigheternas nyhetsartikel innehåller flera saker som inte speglar verkligheten när det gäller konsekvenserna. Oriktigheterna går till så att det kanske inte är osanning just det som skrivs. Men Vattenmyndigheterna skriver inte hela sanningen och därmed blir beskrivningen väldigt skev. Skulle hela sanningen skrivas så skulle sakerna komma i en helt annan dager.
Vattenmyndigheten skriver att de tillämpar kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantag fullt ut inom de ramar som nationella föreskrifter, vägledningar och underlag tillåter.
Detta begrepp att Vattenmyndigheterna ska tillämpa KMV och undantag fullt ut är vitalt eftersom det uttryckligen ska tillämpas fullt ut enligt flertalet riksdags- och regeringsbeslut.
Vad Vattenmyndigheterna inte skriver är att de har inget underlag för att tillämpa på det sätt som är den politiska viljan. Därför blir det inte fullt ut, utan i stället ingenting. Det är stor skillnad på fullt ut och ingenting. Om Vattenmyndigheten skulle lämna en rättvisande information skulle Vattenmyndigheten lämpligtvis upplyst om att resultatet blir noll och inget.

Jordbruket nästa
Kraven i vattendirektivet gör att Sverige måste ompröva och miljöanpassa vattenkraften för att Sverige ska uppnå vattendirektivets mål, upplyses om i Vattenmyndighetens nyhetsartikeln. Vad Vattenmyndigheten inte skriver att målen uppnås inte i och med omprövning och miljöanpassning av vattenkraften.
Till exempel jordbruk och markavvattnings- och dikningsföretag hindrar att målet uppnås. Om Vattenmyndigheten lämnat en rättvisande information skulle de lämpligtvis upplyst om detta så att läsare och politiker börjar förstå. Jordbruk och markavvattning är nästa som ska ställas i skottgluggen.
God dialog och samverkan mellan inblandade aktörer samt tilltro till systemet och de processer och myndigheter som ska driva arbetet framåt, säger vattenvårdsdirektör Johanna Söderasp. Vilken planet lever vattenvårdsdirektören på? God dialog och samverkan förekommer bara i vattenvårdsdirektörens fantasier. Verksamhetsutövarnas tilltro till systemet, processer och myndigheter är obefintligt. Vattenvårdsdirektören umgås uppenbart för mycket med likasinnade som tror på systemet och skulle behöva komma ut i verkligheten och möta verksamhetsutövare som inte har minsta tilltro till myndigheter.

Svaret på frågan om en myndighet får ljuga hur mycket som helst är nej. Men Vattenmyndigheten gör det ändå och kan göra det genom att de gömmer sig bakom en komplicerad byråkrati som är så omfattande att knappt någon förstår. Därmed kan eller orkar ingen ifrågasätta. Hundratals sidor med frågor och kritik har skrivits till Vattenmyndigheterna. Resultatet är noll. Att ställa frågor till Vattenmyndigheten är som att slå vatten på en gås.

Västsvensk Vattenkraftförening
Johan Hillström, Ordförande