MP hot mot demokratin

Objektiva principer genomsyrar Västvärlden och det vi kallar liberal demokrati. ”I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt”, skriver Henrik Sundström. ”Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.”
”Miljöpartiet har gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden”, fortsätter Henrik Sundström. ”De är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.”

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är henrik-sundstrocc88m.jpg

Miljöpartiet ett hot mot demokratin

MP-förslag kränker mänskliga rättigheter

Miljöpartister är de sista som ska tala om för M och KD vilka ”värderingar” de har.

Borgerligheten talar inte om ”värderingar”, vi talar om värden. En värdering är något subjektivt, i grunden ett rent tyckande. Ett värde är en objektiv princip. Borgerligheten menar att staten ska ordnas med dessa objektiva principer som grund. ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable rights, that among these are life, liberty and the pursuit of happiness”.
Dessa objektiva principer, ursprungligen från upplysningen och den anglosaxiska statsrättsliga traditionen, genomsyrar idag hela västvärlden – det som populärt brukar kallas för ”liberal demokrati”. I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt.
Rätten till liv, frihet, icke-diskriminering, ägande, yttrandefrihet och ansvarsutkrävande i fria och hemliga val är okränkbara värden som inte ens en lagstiftande majoritet har rätt att tafsa på. Om så ändå skulle ske, så är det självständiga domstolar som ska vara  medborgarens yttersta värn mot regeringens makt. Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.

MP skiter i demokratin

Medan borgerligheten har den liberala demokratin i sitt DNA, så har Miljöpartiet gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden. Ett axplock av exempel:
– EU-parlamentarikern Pär Holmgren, tidigare mest känd från SVT, har vid flera tillfällen och under lång tid uttryckt att folkstyret borde avskaffas till förmån för en ”klimatdiktatur”
Pär Holmgren hyser en misstro mot demokratin (expressen.se)
– Språkrören Märta Stenevi och Per Bolund menar att markägare inte äger sin mark, utan bara ”förvaltar” den. För statens räkning, får man kanske anta.
Stenevi och Bolund (MP): Skydda dubbelt så mycket skog – DN.SE 
– Kvotering till privata bolagsstyrelser, d v s lagstiftning om systematisk diskriminering av män på grund av sitt kön, är inskrivet i partiets program. Således respekteras varken äganderätten eller principen om icke-diskriminering
programfordjupning_jamstalldhet.pdf (mp.se)
– Partiet hyser inga som helst betänkligheter att ingripa i pågående rättsprocesser i oberoende domstolar, om utslaget enligt gällande lag kan riskera att bli ”fel”
Miljöpartiet säger nej till Preems utbyggnad (expressen.se)
– Statsrådet Bah Kuhnke tillsatte en utredning för att kunna ge presstöd bara till maktlojal press
Nya presstödet öppnar för kontroll av journalister | Dagens Samhälle (dagenssamhalle.se) 
– Flera ledande MP-företrädare, som statsråden Lindhagen och Lind, vill begränsa yttrandefriheten så att makthavarna ”ska våga delta i debatten”
Vi ser hur rasismen tillåts ta plats och normaliseras (expressen.se) 

Miljöpartisterna är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.

Henrik Sundström

”Så länge MP sitter kvar i regeringen

befinner vi oss på ett sluttande plan

mot ett mer totalitärt samhälle”

”Klyftgrävarnas” illusioner


Vad är det för likhet mellan Marie Antoinette och dagens ”klyftgrävare”? Jo, i Versailles fanns det både bröd och biskvier, så det räckte och blev över. ”Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också”, skriver Sven-Arne Thorstensson, som är tillbaka med veckans krönika, som handlar om förståelseklyftor, illusioner, filterbubblor och mördarstämning. Många upplever beskrivningen av omvärlden som allt mer främmande. Växande klyftor i förståelse är allvarligare än många tror. Och ”klyftgrävarna”, som skriver måldokument och utvärderar, ”skapar illusioner om något stort som inte finns”. Sven-Arne Thorstensson drar paralleller till den franska adeln på 1780-talet. När Ludvig och Marie Antoinette höll hov, och inte hade en aning om hur vanligt folk på landsbygden och i städerna hade det.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är grc3a5-bild-sat.jpg

Sociala nycklar till fel lås

Skillnaderna i synsätt kring livets viktigheter slår tätt som oftast nya rekord. Det som var en vedertagen världsbild i går glöms bort och behoven av bekräftelser ur rätt” miljö blir ofta viktigare än både förnuft, saklighet och sans.
I takt med att allt fler jobbar i yrken som helt saknar koppling mellan värdet av leveransen, lönsamhet i hela kedjan och löneförmågan, så upplevs idag beskrivningen av omvärlden som allt mera främmande för de som lever i den vanliga världen. Den värld som består av tillgång och efterfrågan.
Men eftersom världen tydligen till stor del är på väg in i en ”känslostyrning”, har numera PR, opinionsbyggande och story-telling blivit de viktigaste instrumenten för att få bekräftelse och en biljett till fortsatt värv.
Baksidan av detta är att det nu skapas stora och farliga klyftor i förståelsen för hur kedjan egentligen fungerar och att den överensstämmer med det man i ord och bild målar upp.

Klyftor i förståelse
Förståelseklyftor förväxlas ofta med polarisering. Men inom polariseringen, så är skillnaden medveten och förstoras för att skapa motbilder och ansatser. Där är polerna helt medvetna om vad de står för och förstorar gärna skillnaderna, helt i motsats till vad de som lever på olika sidor om de allt vanligare förståelseklyftorna. Klyftor i förståelse är farligare, och mera allvarlig än de flesta tror. Den urholkar nämligen förtroenden snabbare än en häst travar.
Men likväl så finns de där överallt. De som säger sig förstå, fast de ändå inte gör det på riktigt.
I stället målas det ofta upp bilder som dåligt rimmar med verkligheten. Ibland så illa, att det verkar som om man faktiskt medvetet flyr undan. Att verkligheten inte ens kan beskrivas utan måste justeras så att den kan kommuniceras…

”De skapar illusioner”
För den som är vaken på sin omvärld, så finns dessa klyftgrävare nära oss varje dag. Lite här och lite där. De skriver måldokument och strategier. Utvärderingar och projektplaner, där värdeord i rätt ordning skapar illusioner om något stort som inte finns.
Ibland drar jag faktiskt paralleller till den franska adeln på 1780-talet. Då när Ludvig och Marie Antoinette höll hov och hade egentligen ingen aning om att folket på både landsbygden och i städerna led svält och armod.
– Varför äter de inte biskvier om brödet är slut, är en kommentar från detta hov och det kan faktiskt utgöra en kuliss för dagens klyftor i förståelser.
Självklart så fanns ju både bröd och biskvier på Versailles, både så det räckte och blev över.
Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också.
Det viktigaste för dem då, precis som nu, var ju att få förståelse hos de egna. Ingen av dem behövde ju bekräftelse av sanning från någon annan än de närmaste.

”Mördarstämning”
Och det är ju precis så det fungerar i dag. På sociala medier, i filterbubblorna så uppstår i det närmaste mördarstämning om någon ifrågasätter Versailles-gänget i den inre kretsen och med patent på, om hur egentligen det ligger till. Om vad som är sant och vad som är fake. Om vad man kan säga och vad man får lov att tycka.
Jag tror ni känner igen det.
I sig är fenomenet långsiktigt skadligt för allt och alla.
Redan idag så sitter människor i sin egen bubbla och både bedömer och beskriver en verklighet de sällan och aldrig verkat i. Halten av verklighet sker nästan alltid på bekostnad av behovet av intern bekräftelse inom den egna bubblan. Och vad gör väl det om inte dikten stämmer med verkligheten om applåderna kommer från rätt håll ändå. Man vill ju vara rekryteringsbar, överallt och alltid….
Sven-Arne Thorstensson

”Värdeord i rätt ordning

skapar illusioner om

något stort som inte finns”

”En krigsförklaring”

Vattenmyndigheterna trotsar riksdag och regering. Genom att vägra anpassa sitt arbete till de beslut som tagits i riksdag och regering, så kommer många ägare till små vattenkraftverk att tvingas riva ut. Inget av det politiken beställde har myndigheterna levererat. ”Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV”, skriver Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, som också kritiserar vattenmyndigheterna för de samråd som nyligen genomförts. ”Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.”

VA-myndigheter vägrar lyda riksdagen

”En krigsförklaring mot småskalig vattenkraft”

Den Svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett 20 årigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och att göra miljöanpassningar vid kraftverken.
Vägen hit har varit lång och krokig. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat enskilda kraftverksägare och tänjt på tillämpningen av lagstiftningen till den gräns att riksdagen blev tvungen att stifta ny lag. Denna är tydlig med att myndigheterna skall ändra sina vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) eller att ställa mindre stränga krav (MSK). Dessutom beställdes att förenklingar skulle införas för just den småskaliga vattenkraften. Allt detta fick vattenmyndigheterna i uppgift genomföra som ett 3-årigt uppdrag redan 2017.
Nu skulle uppdraget varit slutfört, vilket mycket passande sammanfaller med att vi är på väg in i en ny 6-års period för vattenförvaltningen och anpassningen till EU-s vattendirektiv.

Inget har gjorts
Tyvärr kan vi konstatera att resultatet av vattenmyndigheternas arbete är noll. I Västerhavets vattendistrikt har ingenting gjorts i linje med vad riksdag och regering gett order om. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV. Inga förenklingar har införts – tvärtom har allt gjorts mer komplicerat än tidigare. Vattenmyndigheten struntar helt enkelt i vad uppdragsgivaren (Riksdag och Regering) beordrat dem att göra, genom att skylla på Havs- och vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på vattenmyndigheterna eller EU. Ingen vill ta ansvar för den aktuella situationen, alla skyller på andra.
Den småskaliga vattenkraftbranschen hade, baserat på erfarenhet, låga förväntningar på resultatet av myndigheternas tillämpning av den nya lagstiftningen. Tyvärr besannades farhågorna vilket visade sig när vattenmyndigheterna den 18 mars höll ett digitalt samrådsmöte specifikt för verksamhetsutövare inom vattenkraft.
Ordet samråd och dess innebörd är något som vattenmyndigheterna (bland mycket annat) inte förstår eller bryr sig om innebörden av. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chatfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller hänvisa till andra myndigheter.

Brist på omdöme
Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.
Vattenmyndigheterna hade chansen, helt i linje med vad dess vattenvårdsdirektör Annika Ekvall tidigare framfört, att nu i samband med ingången i nästa 6-års period revidera och anpassa sitt arbete.
Något som man helt struntat i. Istället förklarar man krig mot småskalig vattenkraft.
Branschen har efter många års diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi bara konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaks, eller rättare sagt kvar på ruta ett.
De som kommer drabbas av denna destruktiva myndighetsutövning är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst då de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter, vilket vi beklagar.

Många tvingas riva
Utan mindre stränga krav genom KMV och MSK, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade att riva ut. Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk.
KMV och MSK har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket innebär att myndigheterna medvetet gör avsteg från den demokratiska principen om allas lika rätt inför lagen.
Frågan är hur många enskilda kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som ska raseras innan riksdagen åter tvingas agera, att göra om och göra rätt genom att formulera lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots.
Johan Hillström
Ordförande Västsvensk Vattenkraftförening

”Vattenmyndigheterna
är fullständigt tondöva
inför riksdag och regering”

Karl Hedin frias

Karl Hedin frias helt

Både rättsväsendet och media har anledning till självkritik

Karl Hedin frias. Det finns inga bevis, konstaterar Västerås tingsrätt. Samtliga åtalade frias från misstankarna om jaktbrott och grovt jaktbrott.
Det går inte att dra några säkras slutsatser av de telefonavlyssningar som åklagaren hänvisar till i sitt åtal, skriver tingsrätten i sin dom. Inte heller påståendet att Karl Hedin skulle ha överlämnat gift till en medåtalad, anser tingsrätten att åklagaren har lyckats bevisa.
Karl Hedin frias alltså på alla punkter.
Eftersom det inte finns några bevis, anser sig tingsrätten inte ha anledning att ta ställning till den bevisning som de åtalade och deras ombud lagt fram för rätten. Det hade naturligtvis varit bättre om tingsrätten hade tagit ställning till de uppgifter som försvaret lagt fram som bevis för de åtalades oskuld.
Då hade det inte funnits något större utrymme för den typen av politiska påhopp som exempelvis Dala-Demokraten ägnat sig åt i kommentarerna till domen. Att försöka rättfärdiga rättsväsendets agerande med att Karl Hedin har pengar, eller att hans åsikter inte passar alla, är både moraliskt och etiskt förkastligt. I alla fall i ett samhälle där man fortfarande tillåter privat ägande, och där det på pappret råder både åsikts- och yttrandefrihet.

Grovt statligt övergrepp
Fallet Karl Hedin har upprört många på landsbygden. Framför allt de tvångsåtgärder han och de andra misstänkta utsattes för i samband med gripande, anhållande och häktning. Den långa häktningstiden framstår också som orimlig. Det borde ganska snart ha stått klart för utredarna att det inte fanns tillräcklig bevisning för att driva förundersökningen vidare.
I samband med rättegången i Västerås, blev det ännu tydligare att åklagarens bevisning saknade förankring i verkligheten och att de inte ens skulle ha räckt till ett åtal för ringa brott. Att i det läget ta till telefonavlyssning och tvångsmedel som anhållande och häktning, dessutom på ett oerhört förnedrande sätt, måste betraktas som ett grovt statligt övergrepp.
Nu återstår efterspelet. Staten kommer sannolikt att tvingas betala ut ett stort skadestånd till Karl Hedin och de medåtalade, för den förnedrande behandling man utsatt dem för.
Statsmakterna borde också utreda systemet med specialenheter inom polis och åklagare, och vad detta leder till när aktivistiskt lagda personer söker sig till dessa enheter. Myndighetsaktivism är ett växande problem, som dokumenterats av Örebro Universitet. En skärpning av tjänstemannaansvaret borde också utredas för att öka rättssäkerheten i liknande fall.

Anledning till självkritik
Det får inte finnas minsta misstanke om att tjänstemän åsidosätter rättssäkerheten på grund av egna åsikter eller påverkan från aktivism. Förtroendet för rättsväsendet är viktigt i en rättsstat. Fallet Karl Hedin har definitivt skadat förtroendet.
Blotta misstanken att det fanns hämndmotiv med i bilden, när polis och åklagare beslutade sätta in insatsstyrkan, kasta Karl Hedin i fyllecell och låta honom sitta häktad i över en månad, gör att många undrar vad det är som händer i Sverige. Karl Hedin har själv hävdat att hans kritik av polis och åklagares arbete med andra jaktärenden skulle vara motiv till de drastiska åtgärderna trots den ringa bevisningen.
Även media har anledning till självkritik. Ständiga rubriker där Karl Hedins ekonomiska ställning lyfts fram som en viktig del, för tanken till någon slags folkdomstol, en modern form av skampåle. Hur mycket pengar Karl Hedin har är knappast relevant för själva skuldfrågan. Man kan nästan få intrycket att medierna genom att vädja till mindre ädla känslor som avundsjuka, vill hetsa folk att ta ställning emot Karl Hedin.
Eftersom Västerås tingsrätt inte tagit ställning till försvarets bevisning, kan det finnas anledning till ett rättsligt efterspel. En skadeståndsprocess borde därför vara en logisk följd av domen. WESTSIDAN. 2021-03-19

”Staten borde utreda

systemet med specialenheter

inom polis och åklagare”

Kritiken växer

Nossan är ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Ändå hävdar vattenmyndigheten att den inte uppnår god ekologisk status. Nu ifrågasätter Essunga kommun myndighetens bedömningar, och kräver att regeringen överprövar. Arkivfoto: G Åhrén

Essunga begär överprövning

”Oklart om krävda åtgärder verkligen gör nytta”

NOSSEBRO: Kostnaderna blir för stora. Nyttan med krävda åtgärder är oklara. Essunga anser att vattenmyndighetens förslag till åtgärder är för omfattande, och att det kostar för mycket. Kommunen kommer därför att begära överprövning.

Det handlar om vilka ansträngningar landsbygd och kommuner ska göra för renare vatten åren 2021 till 2027. Vattenmyndigheterna tycker inte att vattnet är tillräckligt rent, och har lagt fram ett förslag som innehåller 60 olika åtgärder, som nu är ute på remiss. Den totala kostnaden för detta är beräknad till 24 miljarder kronor.
Kommunerna föreslås få en utökad roll i arbetet. Flera kommuner diskuterar hur de ska förhålla sig till förslaget. Och många är kritiska och menar att vattenmyndigheten går för långt.
Essunga kommun kommer att begära överprövning av vattenmyndigheten Västerhavets  förslag till åtgärdsprogram. En orsak är de omfattande kostnader som kommer att drabba jordbruket i kommunen, men också de kostnader som drabbar kommunen själv.
Kostnaderna för de åtgärder som föreslås i Essunga är beräknade till över 400 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en liten kommun. Kostnaderna enbart inom jordbruket är beräknade till 116 miljoner.
Kommunen har analyserat siffrorna i samverkan med LRF Essunga, och kommit fram till att det saknas en konsekvensanalys. Det är därför oklart om de krävda åtgärderna verkligen gör någon nytta.

Oklar nytta
Kommunalrådet Daniel Andersson(M) bekräftar att Essunga kommun kommer att begära överprövning. Han tycker inte att konsekvenserna i förhållande till miljönyttan är rimliga. Kostnaderna för Essunga är beräknade till 461 miljoner kronor, berättar han.
– Och så vet man inte om åtgärderna kommer att ge miljönytta. Det är jättekonstigt att jobba på det sättet, säger Daniel Andersson.
– Självklart ska vi ha ett bra vatten. Men det får ju vara rimliga gränser.
Essunga kommun är inte ensam om att ha reagerat på vattenmyndighetens förslag. Även Grästorps kommun överväger att begära överprövning. Och enligt uppgift diskuteras frågan i ytterligare ett antal kommuner i Västsverige.
Precis som Essunga har många reagerat på är att det saknas en riktig konsekvensanalys. Daniel Andersson menar att myndigheten inte tar hänsyn till att det ser olika ut i landet. Nossan, som rinner genom Essunga kommun, är exempelvis ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Ändå hävdar myndigheten att vattendraget inte uppnår god ekologisk status.
– Stämmer verkligen den här klassificeringen av våra vattendrag, undrar Daniel Andersson.

Orimliga krav
Som kommunalråd i Essunga har Daniel Andersson ett starkt stöd. Han kommer av allt att döma inte att ha några problem att få majoritet för förslaget att begära överprövning. Vattenmyndighetens åtgärdsförslag kommer att drabba många landsbygdsföretagare i Essunga om det blir verklighet. Det gäller jordbruket men också kvarnar och sågverk som drivs med småskalig vattenkraft.
De gröna näringarna är viktiga för Essunga kommun.
– Varför ska Sverige alltid vara snäppet bättre än alla andra. Någonstans måste man ställa kostnad mot miljönyttan, säger Daniel Andersson.
Vattenmyndigheten har exempelvis vägrat att klassificera Nossan som ett kraftigt modifierat vattendrag, trots att Nossan är kraftigt modifierad, och att riksdag och regering beslutat att alla möjligheter till undantag som EU-rätten medger ska utnyttjas fullt ut.
Ett annat problem för de som bor på landsbygden är orimliga krav på enskilda avlopp. Där ligger den stora kostnaden, och det kommer att drabba många.
– Vad blir konsekvensen av det, undrar Daniel Andersson.
Övergödningen är inget stort problem i Nossan. Fisken frodas, liksom sportfisket.
Han tar ett annat exempel. Strukturkalkning.
– Med de jordar vi har här i Essunga kommer det inte att ha någon effekt, säger han.
– Varför ska vi strukturkalka om det inte har någon effekt?

Dyrt för bönderna
Bönderna kommer att få betala en stor del av kostnaden för strukturkalkning.
Men även kommunens kostnader kommer att öka på grund av krav på ökad tillsyn. Kommunen tvingas anställa fler inspektörer.
– Den kostnaden landar också i knät på bönderna.
Det är några exempel på att myndigheten inte lyssnar. Daniel Andersson är kritisk till att det inte skett någon verklig samverkan med de som berörs, trots att både direktivet och lagen förutsätter att så sker.
– Det är inte fel att ha bra vattenkvalitet, men då måste man förklara för de som berörs vad effekten blir. De som drabbas borde få vara med och tycka till, säger Daniel Andersson, som inte tycker att det skett något verkligt samråd.
– Nej det tycker jag inte. Det känns som man inte har lyssnat.
– Ta exempelvis den småskaliga vattenkraften så står alla bakom den, men ändå håller man på med detta i alla fall.

Fler begär överprövning
Daniel Andersson tror att fler kommuner i Skaraborg kommer att begära överprövning. Grästorps kommun är också inne på att begära överprövning.
Dammar och småskalig vattenkraft berörs av förslaget. Det finns flera dammar och kraftverk i Nossan. Några ligger i Essunga kommun.
Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, välkomnar Essunga kommuns beslut att överpröva.
– Det är bra. Det är fantastiskt att det finns kommuner som är nära sina medborgare, säger han i en kommentar.
Han betecknar vattenmyndighetens förslag som världsfrånvänt.
– Man gör ju ingenting för att tillvarata de möjligheter till undantag som EU-rätten medger.
Göran Åhrén

”Någonstans måste man
ställa kostnaden
mot miljönyttan”

Ett tyskt arbetarparti

Var nationalsocialismen en rörelse som hör hemma till höger eller vänster på den politiska skalan? Det är en fråga som inte är så lätt att svara på. Problemet är aktuellt eftersom det pågår en debatt där olika sidor i dagens politik anklagar varandra för att förhålla sig på det ena eller andra sättet. Eftersom den debatten blivit allt mer polariserad, och lett till personangrepp på sociala medier, bad vi historikern Per Bolander teckna en bakgrund till framväxten av NSDAP och den tyska nationalsocialismen och dess ideologiska rötter.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är perbolandersmall.jpg

Nazismen – höger eller vänster

”Hitler soldat i den röda rådsrepubliken”

Det har länge pågått en debatt om nazismens ideologiska rötter. Om rasismen och nationalismen råder det naturligtvis ingen tvekan men hur såg nazismen på samhällets ekonomiska och sociala utveckling? Det är här som frågan om nazismen var höger eller vänster uppstår.
Höger betyder i grunden en konservativ inställning, att bevara gamla traditioner och det gamla klassamhället. Kung, kyrka, gamla seder och bruk. Nazismen var absolut motståndare till detta, de ville genomföra en radikal förändring av hela samhället. De krafter i Tyskland som hoppades att Hitler skulle visa sig salongsfähig blev bittert besvikna.
Exkejsaren, Vilhelm II, blev kvar i sin exil i Holland trots att han inbillat sig att nazismens seger skulle innebära monarkins återuppståndelse. Den gamla feodala indelningen av Tyskland i kungariken (Sachsen, Bayern etc), furstendömen och grevskap krossades fullständigt och ersattes av Gaue lett av en Gauleiter. Den katolska kyrkan utsattes för den värsta förföljelsen i sin historia. De kapitalistiska företagsledarna förlorade all politisk makt och tvingades följa direktiven från Görings departement för fyraårsplanen (Sovjet hade femårsplaner).

Ett tyskt folkhem
Om vi börjar från början ser vi att dessa tankar fanns med vid nazismens födelse. Under första världskriget upplevde de tyska soldaterna en social gemenskap som många beskrivit som revolutionerande. Detta levde kvar efter krigsslutet. Frontens ”Kameradschaft” och ”Frontgemeinschaft” skulle ge upphov till ett äkta tyskt ”Volksgemeinschaft”, en folkgemenskap där alla skulle vara socialt jämlika och statens inkomster skulle fördelas till hela folket i form av fri sjukvård, skola, semesteranläggningar o s v.
Exempel på det senare projekterades också av fackföreningsrörelsen Deutche Arbeitsfront i projektet KdF, Kraft durch Freude, där den bärande tanken var att arbetare också skulle ha råd med semester och kunna köpa sig en egen bil. Ett resultat blev världens största semesteranläggning, Seebad Prora på Rügen, en 4,5 kilometer lång huslänga designad för en halv miljon gäster årligen, samt projektet KdF-Wagen där man byggde en helt ny stad, Wolfsburg, för att tillverka en bil alla skulle ha råd med, Wolksvagen.
Det gamla klassamhället skulle ersättas med en meritokrati där alla skulle ha samma chanser oavsett familjebakgrund. Som synes finner man här likheter med de svenska socialdemokraternas idé om ”Folkhemmet”, som Per-Albin Hansson beskrev i ett tal i riksdagen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är prora1-kopiany.jpg
Seebad Prora, på ön Rügen i Östersjön, är världens längsta byggnad. Semesteranläggningen skulle ge plats för en halv miljon semesterfirare om året. Projektet, som aldrig blev färdigt, var en del av nazisternas folkhemstanke, att alla skulle ha råd med semester. Arkivfoto: G Åhrén

En röd rådsrepublik
Grundarna av nazistpartiet var genomsyrade av dessa idéer och även Hitler var påverkad och tycks till en början ha haft svårt att bestämma sig för vilken politik han skulle stödja. När han kom tillbaka till Bayern efter kriget 1919 så tjänstgjorde han som soldat i den röda rådsrepubliken i provinsen. Det finns en film som visar hur Hitler gick med i begravningståget för den mördade tysk-judiske socialistledaren Kurt Eisner, en av ledarna för den bayerska sovjetrepubliken, med en röd armbindel.
Efter rådsrepublikens kollaps värvades Hitler av den tyska armén till att bli spion och angivare och det var i den egenskapen som han den 12 september 1919 bevistade ett möte med det Tyska Arbetarpartiet DAP, Deutsche Arbeiterpartei. Partiets grundare, Anton Drexler, hade börjat som låssmed och arbetade nu i Munchens järnvägsverkstäder. Under kriget hade han tillhört ”Förbundet för främjandet av fred enligt arbetarklassens linjer”.
Efter krigsslutet gick han med i ”De politiska arbetarnas cirkel” och grundade DAP. Drexlers huvudidé var att bilda ett politiskt parti som skulle bygga på arbetarklassen men också, till skillnad från Socialdemokraterna, vara starkt nationalistiskt. Det innebar, till exempel, att områden med tysktalande befolkning, som Österrike och Sudetenland, skulle få ansluta sig till Tyskland. Hitler blev så begeistrad av Drexlers budskap att han avslutade sin karriär som angivare och gick med i DAP.

Ett socialistiskt parti
Mycket snabbt lyckades Hitler ta över makten i partiet och 1920 bytte det namn till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, NSDAP. I samband med detta antog partiet ett program i 25 punkter. Några av dessa är värda att undersökas lite noggrannare.
En punkt fastslog att trusterna skulle socialiseras, en annan att jordräntor och spekulation i jord skulle förbjudas. Vidare skulle alla inkomster som inte var förtjänade genom arbete tillfalla staten och dödsstraff införas för ockrare och profitörer.
Detta ekonomiska program hade utarbetats av Gottfried Feder som skrivit boken ”Upphävandet av ränteslaveriet”. I likhet med kommunisterna planerade man att ta makten i en revolution och ”sopa bort borgarpacket”.
Som bekant gick det inte så bra för nazisterna när de 1923 försökte göra sin revolution. Upproret slogs ner och Hitler hamnade i fängelse där han passade på att skriva sin bestseller ”Mein kampf”. Det var också där som han tänkte över den politiska situationen och beslöt att från och med nu ta makten med demokratiska medel.
För att göra detta behövde han avlägsna sig från de mest radikala idéerna i partiprogrammet eftersom tyskarna, innerst inne, inte är revolutionärer. Ändå fortsatte partiet att locka väljare från traditionellt vänstersinnade grupper. Till sist röstade nästan en tredjedel av den tyska arbetarklassen på NSDAP. Som mest fick partiet 44 procent av rösterna i fullt demokratiska val.

Vänsternazister i Sverige
Detta var inte unikt för Tyskland. I slutet av 1920-talet splittrades det svenska kommunistpartiet i en Moskvatrogen falang som fick cirka 70 000 röster och en mer självständig falang som fick cirkaa 100 000 röster. Majoriteten bytte namn till Socialistiska Partiet och inledde en märklig utveckling där man till slut anammade nationalsocialismens ideologi.
Under sin ledare Nils Flyg tog man under andra världskriget ställning mot de franska och engelska kolonialmakterna och den amerikanska imperialismen. Vilket naturligtvis innebar att man tog ställning för Nazityskland.
Det finns många fler exempel att ta upp vilket visar att frågan om nazismen var höger eller vänster inte är så lätt att avgöra som många tror.
Per Bolander

”En tredjedel

av den tyska arbetarklassen

röstade på NSDAP”