Stor framgång för LRF

Regeringen överprövar

Åtgärder och förvaltningsplan skjuts på framtiden

Regeringen överprövar vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Efter massiv kritik från en lång rad instanser, och efter initiativ i riksdagen som en majoritet ställt sig bakom, så kommer beskedet inte helt oväntat. Regeringen ger dock inte någon fylligare motivering till sitt beslut.
”Det är lämpligt att regeringen prövar förslagen till åtgärdsprogram. Regeringen konstaterar att prövningen av åtgärdsprogrammen inte kommer att kunna slutföras före utgången av 2021”, skriver regeringen i sitt beslut som är undertecknat av Annika Strandhäll.
Vad det kommer att innebära rent konkret är för tidigt att uttala sig om. Men klart är att regeringen lyssnat på den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag på en rad punkter. Flera förslag kan nu komma att ändras. Vilket också eventuellt kan påverka miljökvalitetsnormen.
Klart är dock att tidigare åtgärdsprogram kommer att gälla tills regeringen meddelar ett nytt beslut.
Regeringen tar nu över ansvaret för besluten om den kommande förvaltningsperioden 2021 till 2027. Och det innebär att vi kommer att få en politisk bedömning och ett politiskt beslut.
Vattenmyndigheternas vattendelegationer fattade nyligen beslut om att fastställa de förslag till åtgärder och förvaltningsplan som myndigheterna tagit fram. En förutsättning för det beslutet var dock att regeringen inte skulle besluta om att överpröva.
Flera av ledamöterna i vattenmyndigheten Västerhavet reserverade sig för övrigt mot det beslutet.
Nu när regeringen fattat beslut om att överpröva förslagen till åtgärder så faller naturligtvis vattendelegationernas beslut. Nu får vattenmyndigheterna avvakta regeringens överprövning.

Kritik från flera håll
Den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag kommer från flera håll. I Västsverige och Värmland har 38 kommuner begärt överprövning. Havs- och vattenmyndigheten har också begärt överprövning.
Kritiska synpunkter har kommit in till vattenmyndigheterna från flera håll under samrådsperioden. Enbart vattenmyndigheten Västerhavet har fått in ett hundratal skrivelser, en del mycket omfattande. Kritiken har blanda annat gått ut på att vattenmyndigheterna inte utrett hur man skulle kunna tillämpa undantag enligt KMV (kraftigt modifierade vatten) eller MSK (mindre stränga krav), trots att riksdag och regering har beslutat att alla möjligheter som vattendirektivet medger ska tas tillvara.
Centerpartiets Rickard Nordin har tagit initiativ i riksdagen och fått med sig en majoritet med krav på överprövning. Och nu har regeringen alltså fattat beslut om att överpröva.

Skjuter på beslutet
I väntan på regeringens beslut har vattenmyndigheterna arbetat på enligt sin tidsplan. Det innebär att man trots den omfattande kritiken fattade beslut om förslaget till åtgärder och förvaltningsplan nu i december. Bara några veckor innan regeringen beslutade att överpröva.
Syftet var att det nya åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen skulle börja gälla från december 2021. I och med beslutet om överprövning så skjuter man på det beslutet. Enligt vattenmyndigheten Västerhavet gäller därför tillsvidare den gamla planen, åtgärdsprogram och förvaltningsplan från 2015.
Värt att notera kan vara att även beslutet inför förvaltningscykeln 2015-2021 överprövades av regeringen. Omfattande ändringar gjordes bland annat efter kritik från Jordbruksverket och LRF, som menade att förslagen till åtgärder skulle få omfattande negativa konsekvenser för det svenska jordbruket och påverka svensk livsmedelsproduktion negativt.
Regeringens beslut om överprövning visare återigen att vattenförvaltningen i Sverige inte klarar att göra nödvändiga avvägningar mellan olika samhällsintressen, och att de avgörande besluten därför måste lyftas till den politiska nivån. Behovet av att reformera vattenförvaltningen är fortsatt mycket stort.
Göran Åhrén

”Behovet av att
reformera vattenförvaltningen
är fortsatt mycket stort”

Vem vill du ha som tomte

Tomtar i politiken. Eller politiska tomtar. Knappast tre vice män, enligt WESTSIDANs krönikör Sven-Arne Thorstensson, som i den här krönikan gisslar den politiska självgodheten. ”Det finns ett växande gap mellan folket och politiken”, konstaterar Sven-Arne Thorstensson. Allt färre vill engagera sig i politiken. Ett problem är de kotterier som bildas på alla nivåer, hävdar han. Frågan är om respekten för politiken blir bättre av att politiker klär ut sig till tomtar.

Karl-Bertil Jonsson kom aldrig till Ljungby

”Vem vill ha ett okänt kommunalråd som tomte”

Det finns ett växande gap mellan folket och politiken. Allt färre vill engagera sig i partier, och på frågan varför, finns många svar. Här nedan är ett av dem.
”Ni skulle bara veta hur mycket kotteri det finns. Det finns i alla partier och på nästan alla nivåer. De ser det inte själva men utifrån blir det så uppenbart.”
Just så sa en tidigare toppolitiker över ett glas vin för inte allt för länge sedan.
Och ganska ofta blir detta riktigt tydligt. Hur en del politiker ser på sig själva i all sin självbelåtenhet.
Som ett lysande exempel på detta får tre kommunalråd i Ljungby en idé: De ska bli tomtar på julafton. Genialt tycker de själva. Och deras inre kotterikrets jublar, utan att reflektera en enda sekund.
Nu ska alltså tre kommunalråd auktionera ut sig själva som tomtar på självaste julafton. Allt under parollen man säger sig ha; ”Jul i gemenskap” i Ljungby.
Sagt och gjort. Media kontaktas, filmer spelas in succén tas ut i förskott. För högst troligen, kommer tomtarna vara nakna redan innan fjärde advent.

Kommunalrådstomtar
Själva auktionen, som vänder sig till allmänheten, ska alltså få familjer som saknar egen tomte att buda hem ett kommunalråd i röd luva och skägg. Det torde blott vara en skruvad självbild som får dem att tro mer på succé än flopp.
Adderar man sen den uttalade ambitionen att sprida julstämning via ”kommunalrådstomtar till högstbjudande” blir ju detta riktigt, riktigt konstigt. De borde kunna förmå sig till mer än så här.Just detta får frågorna att hopa sig.
– Vem vill ha ett okänt kommunalråd som tomte?
– Vem vill betala för det?
– Har de tappat det helt? ( eller visar de vilka tomtar de egentligen är)
– Är den som betalar bäst, den som behöver en tomte mest?
Ju mer man tänker på det, ju dummare blir det. Har de ens hört talas om Karl-Bertil Jonsson. Nä. Trodde väl det.
Troligen har de influerats av Thorsten Flinck, som i brist på pengar nu bokat upp sig som tomte för
3-5 tusen per halvtimma. Det är här självbilden skiner igenom.

Flink eller vice
Att skriva in i sitt ”track record” att Flinck varit jultomte hemma hos mig, hade ändå varit lite kul.
Men vem skulle plocka fram ett foto på en rödluvad vice ordförande i kommunstyrelsen och visa grannarna eller ladda upp på Instagram?
Nej det enda rimliga vore ju att de auktionerade ut sig till lägst bjudande, köpte med sig lite julklappar och iförda lösskägg besökte de som verkligen skulle uppskatta ett tomtebesök. Ge klapparna till dem som inte hade råd och inte varken vill eller har lust att buda hem en dubbeltomte. Funderade de någonsin på det?
Själv fick jag ur mitt innersta en idé:
Om jag bott i Ljungby, så skulle jag först skrivit typ åtta roliga julklappsrim på temat ”det jag är kommunalt missnöjd med”, budat hem en kommunalrådstomte för 13 000kr, för att sedan bevittna när tomten läser rimmen.
Men lika säkert som amen i kyrkan, kommer de tre kommunalråden i Ljungby att budas hem av koalitionskamrater, fotografera sig framför granen och frottera sig i självgodhet igen, samtidigt som Ljungbyborna ler i mjugg.
Sven-Arne Thorstensson

”Det finns ett växande gap
mellan folket
och politiken”

Köttdebatten bygger på felräkning

Regionens jakt på kor fortsätter

”Vi får hoppas att kommunerna är klokare än regionen”

Västra Götaland fortsätter att lägga sig i vad skolelever och patienter i kommunerna äter för mat. Man påstår att maten vi äter innebär ett utsläpp. Och genom sina så kallade klimatbudgetar försöker man påverka kommuner och konsumenter att reducera sin utsläpp.
Det är ett märkligt synsätt och det finns många problem med detta.
Västra Götalandsregionen driver tillsammans med länsstyrelsen projektet ”Klimat 2030. Västra Götaland ställer om.”
”Takten i klimatarbetet behöver öka om klimatmålen ska nås”, skriver regionen på sin hemsida.
För att nå målen samverkar regionen med ”aktörer från alla samhällssektorer och nivåer”. I det arbetet försöker man nu bland annat påverka kommunerna i regionen att att arbetet med upphandling och servering av mat.
Regionen har antagit en koldioxidbudget som visar hur mycket utsläppen måste minska årligen. I denna budget har man bland annat räknat ut hur mycket utsläpp av koldioxid en portion mat i kommunernas verksamhet får orsaka.
Kommuner uppmanas att räkna varje hekto koldioxid för en måltid. Kommunerna ska helst hålla sig till nio hekto, eller 0,9 kilo koldioxidekvivalenter per portion. Med den snäva gräns man satt upp finns inget utrymme för att servera kött, eller andra animaliska proteiner. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för svenskt jordbruk, utan också för skolbarnen.
Problemet är att allt bygger på en felräkning. Ny forskning visar att kornas påverkan på klimatet har överdrivits. (Per Frankelius m fl) Man har inte räknat med den kolinlagring som sker inom jordbruket, inte heller det faktum att kor ingår i ett kretslopp som tillhör den korta kolcykeln.
Man fokuserar enbart på utsläpp.
Räknar man med kolinlagringen så är inte jordbruket något problem för klimatet, eftersom man lagrar mer kol än man släpper ut. När vi frågar regionen om detta får vi svaret att kolinlagringen räknas globalt.
Korna släpper ifrån sig metan. Men även IPCC medger att metanets inverkan på klimatet har överdrivits. Metan har en omloppstid i atmosfären på bara åtta till tio år. Metanets påverkan är därför kortvarig.
Man måste också skilja på det långa och det korta kretsloppet. Kor äter gräs som lagrat kol ur atmosfären. Fossila bränslen tillhör det långa kretsloppet. Kol som varit lagrat länge frigörs vid förbränning av fossila bränslen. Det innebär ett tillskott. Kor innebär inget tillskott.
Regionen har inte tagit till sig den senaste forskningen när det gäller kornas påverkan på klimatet. Och man blandar den korta kolcykeln med den långa. Man fattar alltså beslut på felaktiga grunder. Det finns ingen verklighetsförankring.
Allvarligt är också att regionen angriper det människor behöver varje dag. Barn som växer och utvecklas behöver animaliska proteiner. Det finns en risk att barnen tar skada av att äta enbart vegetarisk mat. Potatis och purjolökssoppa är bara kolhydrater. Det finns inget protein i soppan.
Måltiderna i sig har ingen klimatpåverkan. Det är bundet kol på trallriken.
Regionen liksom skolmatsakademin borde ta till sig fakta, istället för att okritiskt importera klimatbudgetar från en engelsk lobbyorganisation som enbart bygger på utsläpp.
De länder som släpper ut mest koldioxid, som Kina och Indien, kommer inte att minska sina utsläpp. Istället kommer man att öka utsläppen. Sveriges andel av världens totala klimatutsläpp är bara en promille. Vad vi än gör så har det därför mycket liten effekt på klimatet.
Eftersom man överdrivit svenska kors påverkan på klimatet kommer det inte att ha någon effekt att minska konsumtionen av kött och mjölkprodukter. Västra Götalands kampanj kommer därför inte att ha någon praktisk betydelse i den delen. Att lura skolbarnen att sluta äta kött är en meningslös handling. Men den får negativa konsekvenser för Sveriges jordbruk, och för de skolelever som inte får animaliska proteiner.
Man får därför hoppas att det finns politiker i kommunerna som är klokare än de i regionen som fortfarande tror att våra kor är klimatbovar.
Börje Berntsson
Lantbrukare Varekil

”Man får hoppas
att kommunerna
är klokare än regionen”