vattenförvaltningen

Vill öka vattenkraften…

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_3418.jpg

”Alla borde klassas som KMV”

Åtgärder bättre än juridiska processer


Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som KMV. Fonden borde istället användas till åtgärder – där det behövs. Det säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) efter ett besök i Dalsland med vattenförvaltning och små kraftverk på agendan. Nu går stora summor pengar till juridiska processer istället för till åtgärder.

Vi är bara i inledningen av omprövningarna. Men redan står det klart att krisen är akut. Många kraftverksägare är uppgivna. Länsstyrelser ställer orimliga krav och många orkar inte längre. De lägger ner verksamheten och ansöker om utrivning.
Det var precis det här en majoritet i riksdagen ville undvika när man fattade beslut om den nya lagen.
– Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som KMV. Fonden borde istället användas för åtgärder – där det behövs, säger Magnus Jacobsson.
Magnus Jacobsson besökte i veckan fårbonden i Färgelanda, Christer Jansson, LRFs vattenexpert. Han berättade vad LRF kommit fram till när man jämfört hur den tyska delstaten Schleswig-Holstein arbete med vattendirektivet med hur vi arbetar i Sverige. Det är stora skillnader.
Och det handlar inte bara om vattenkraften, utan även om jordbruket och andra verksamheter som är beroende av vatten.

Lokalt inflytande
Beslut om miljökvalitetsnormen tas i den tyska delstaten av lokala grupper, inte av statliga tjänstemän eller experter. Lokalbefolkningen kan alltså vara med och påverka.
– Det är en modell som bättre överensstämmer med direktiven, säger Christer Jansson.
Vattenråden har ett tydligt uppdrag att klassa vattendragen. De får en hel del pengar av EU för detta. I Tyskland arbetar man alltså aktivt med att öka det lokala engagemanget. Så är det inte i Sverige. Många vattenråd fungerar dåligt.
I Sverige är miljökvalitetsnormen en ren tjänstemannaprodukt. Den är dessutom juridiskt bindande.
En annan stor skillnad är att Schleswig-Holstein klassat nästan 60 procent av vattendragen som KMV. Det gäller även jordbruket. Och man river inte ut några vattenkraftverk.
– Nej, det är klassat som kraftigt modifierat, säger Christer Jansson.
– De säger att har det en negativ effekt på verksamheten, då blir det KMV.

Minskad produktion
Tyskland respekterar alltså äganderätten. Har en åtgärd en negativ inverkan på äganderätten, då ska vattendraget klassas som KMV, kraftigt modifierat vatten.
I Sverige är statliga myndigheter beredda att lägga ner och avveckla jordbruket motsvarande mellan 5 000 och 12 000 hektar. Statliga myndigheter planerar alltså för att avveckla jordbruk i en situation när vi har kritiskt låg självförsörjningsgrad. Det visar att berörda myndigheter inte klarar att väga olika intressen mot varandra.
När det gäller den småskaliga vattenkraften så har myndigheterna ingen aning om hur många megawatt som tas ur produktion.
– Vi har noll koll på hur mycket produktion som försvinner.
Den nationella fonden har beräknat att förlusten motsvarar mellan 30 och 40 procent.

Politiken måste vara med
Vilka är då problemen i Sverige. Och vad kan man göra åt det.
Eftersom myndigheterna inte respekterar gränsen för bortfall av elproduktion på 1,5 TWh så borde man kanske slopa den, resonerar Magnus Jacobsson.
– Vi kanske ska sätta noll som gräns istället.
Det skulle naturligtvis sätta en helt annan press på utrivningsivriga myndigheter.
En statlig myndighet har föreslagit att riksdag och regering ser över vattenförvaltningen och bland annat lägger ner de fem vattenmyndigheterna. Det kunde vara en början. Christer Jansson betonar dock att politiken måste komma in i processen. Inte minst för att berörda myndigheter har visat sig ha väldigt svårt för att väga olika intressen mot varandra.
Det behövs också en bättre lokal förankring.

Massiv kritik
Kritiken mot vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram har varit massiv. Inte bara från LRF. Ett 40-tal kommuner har begärt överprövning. Men också HaV har riktat kritik mot vattenmyndigheterna.
– Så det finns en stark opinion, säger Christer Jansson.
Vi talar om olika lokala opinioner som växer fram mot utgivningarna runt om i landet. Bland annat i Värmland.
Politiken måste sätta upp mer konkreta mål. Mål som gör det omöjligt för aktivistiska tjänstemän att utnyttja kryphål i regelverket för att avveckla landsbygdsbornas verksamheter och bygga om vattendragen till sportfiskeanläggningar.
Man kanske borde driva frågan att vattenkraften ska rustas upp och producera mer el istället, funderar Magnus Jacobsson.

Många har gett upp
Senare på eftermiddagen besökte Magnus Jacobsson ett småskaligt vattenkraftverk i Dalsland och pratade med ägarna. De bekräftar i stort bilden av att många kraftverksägare gett upp. Kapitalstarka utländska bolag passar på att köpa upp småskalig vattenkraft. Det är en klar utvecklingstrend i branschen. Även Naturvårdsverket har börjat köpa upp kraftverk. Men för att lägga ner och riva ut.
I ambitionen att riva respekterar man inte så kallade naturliga vandringshinder längre. Det ska byggas fiskvandringsvägar överallt, även där havsvandrande fisk aldrig lyckats ta sig fram förut.
Det innebär att man inte nöjer sig med att ”restaurera” vattendrag. Det handlar istället om att bygga om vattendrag till sportfiskeanläggningar i en så stor omfattning som möjligt.
– Alla småskaliga vattenkraftverk borde klassas som kraftigt modifierade vatten, säger Magnus Jacobsson.
Och fonden borde istället användas till åtgärder, istället för juridiska processer.
Göran Åhrén

”Alla små vattenkraftverk
borde klassas som
kraftigt modifierade vatten”

Magnus Jacobsson (KD)

Ja till ändrade åtgärder

VästsidanLämna en kommentar

”Viktigt trygga livsmedelsförsörjningen”

Regeringen godkänner ändrade åtgärdsprogram

VA-myndigheternas ändrade åtgärdsprogram ligger fast. De får nu i uppdrag av regeringen att fastställa programmen. Regeringen betonar att kraft ska läggas på att trygga försörjningen av livsmedel, och hänsyn tas till kulturmiljöer vid åtgärder i vatten.

Regeringen har fattat beslut om att inte ändra i Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för 2021-2027. Det innebär att de fem vattenmyndigheterna nu får i uppdrag att fastställa förslagen till åtgärdsprogram.
Regeringen har granskat förslagen sedan 43 kommuner samt Havs- och vattenmyndigheten begärde överprövning av åtgärdsprogrammet.
Vattenmyndigheternas förslag fick omfattande kritik när det presenterades. Kritiken gick bland annat ut på att kraven på åtgärder var alltför långtgående, att de skulle få allvarliga konsekvenser för många verksamheter, inte minst jordbruket, och att förslagen inte heller var finansierade. Delar av förslagen till åtgärder bröt dessutom mot lagen, hävdade kritikerna.
Kritiken utmynnade i att ett 43 kommuner, samt Havs- och vattenmyndigheten, under våren 2021 begärde överprövning av regeringen.
Sedan dess har Vattenmyndigheterna arbetat om sitt förslag till åtgärder. Regeringen har granskat det nya förslaget under våren, och beslutade alltså nu att godkänna förslaget utan ändringar.
”Regeringen konstaterar att förslagen till åtgärdsprogram har omarbetats av vattenmyndigheterna efter samrådstidens utgång”, skriver regeringen i sitt beslut.
Regeringen skriver också att det är viktigt att ta hänsyn till andra intressen som produktionen av livsmedel råvaruförsörjningen.
”Regeringen vill i sammanhanget uppmärksamma betydelsen av en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning.”
Liksom värdefulla kulturmiljöer.
”Regeringen vill även uppmärksamma betydelsen av att hänsyn tas till vattenanknutna kulturmiljöer i genomförandet av åtgärderna.”
Vattenmyndigheterna betonar i en kommentar att miljökvalitetsnormerna inte är föremål för överprövning.
Regeringens överprövning är därmed klar. Omprövningarna av den småskaliga vattenkraften är redan igång. Något moratorium för omprövningarna blir det inte, trots att det finns majoritet för det i riksdagen.
Intressant i sammanhanget kan vara att det ligger ett förslag i regeringskansliet från en statlig utredning om att lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Det är ett förslag som fått förnyad aktualitet. Vattenförvaltningen behöver demokratiseras. Politiken måste komma in i ett tidigare skede. Det faktum att regeringen tvingats överpröva förslagen till åtgärder den här gången, precis som förra gången, är ett tungt argument för det.
Göran Åhrén

”Regeringen konstaterar
att förslagen till åtgärdsprogram
har omarbetats av vattenmyndigheterna
efter samrådstidens utgång.”

”Processen håller på att gå överstyr”

VästsidanLämna en kommentar

VSVF årsmöte i Kvänum:

Riksdagsbeslut får inte genomslag

Myndigheter höjer ribban i omprövningarna

Orimliga krav och juridiskt krångel präglar omprövningarna av småskalig vattenkraft. Bland kraftverksägarna är tålamodet slut. Nu vädjar man till politiken att ingripa för att få myndigheter att följa de beslut som tagits av riksdag och regering.

Västsvensk Vattenkraftförening, VSVF, höll årsmöte den gångna helgen. Inbjuden var socialdemokratiska riksdagsledamoten Erik Ezelius, Tidaholm. Han hade inte så mycket att säga, men lyssnade, och lovade att ”ta med sig” kraftverksägarnas tankar till Stockholm.
Det blev en intressant diskussion.
I fokus för debatten var omprövningarna som nu är igång. En deltagare talade om orimliga krav som ställs på kraftverksägarna. Länsstyrelsen har ”höjt ribban”.
Flera berättade att kraven på åtgärder ökar, liksom det juridiska krånglet. Tvärt emot vad riksdagen beslutat.
– Det är någon slags utnötningstaktik, säger en deltagare.
Ett exempel som nämndes är Rolfsån, där det i flera fall är höga fallhöjder, och därför svårt att bygga vandringsvägar för fisk. Risken är att det slutar med utrivning.
Ett annat exempel är Valboån. Myndigheterna vill inte godkänna häradsdomar, och ifrågasätter stick i stäv med riksdagens vilja, om det går att ompröva. Man vill ha nyprövning istället. Av allt att döma för att kunna göra processerna ännu mer betungande.
Riksdagens beslut att nya miljötillstånd ska verkställas med omprövning istället för nyprövning syftade till att förenkla processerna och göra dem mindre kostsamma för ägarna. Detta verkar myndigheterna inte ha tagit till sig.

Delade tillstånd
En annan finurlighet som jurister på en länsstyrelse kommit på, är att försöka dela på tillstånden. Äldre tillstånd omfattar bara mekanisk överföring av kraft från ett vattenhjul, hävdar man. Inte produktion av el med turbin och generator. Konsekvensen blir ännu mer komplicerade och kostsamma processer. Man respekterar alltså inte riksdagens beslut som syftade till att det skulle bli enklare.
En deltagare berättade att länsstyrelsen sorterar alla ärenden till vattenenheten. Myndigheten anser tydligen inte att småskalig vattenkraft är en energifråga. Energienheten lär ha blivit tillsagd att man inte ska lägga sig i vattenkraften. ”Vatten får fiskegubbarna sköta.”
En deltagare tog också upp Torp kraftverk i Munkedal. Där länsstyrelsen lastat på så omfattande krav på åtgärder att ägaren, Svenska kyrkan, valde att sälja anläggningen. Naturvårdsverket köpte kraftverket, för att lägga ner och riva ut. Staten tvingas bygga en ny damm 200 meter uppströms, eftersom sjön som regleras är vattentäkt åt Lysekils kommun.
Sportfisket tjänar vid Torp 200 meter lekvatten för lax. Till en enorm kostnad.

Normsättningen
Det absolut viktigaste som politiken nu borde göra är att se över miljökvalitetsnormen, hävdar en deltagare. Normsättningen är helt avgörande för hur domstolarna kommer att bedöma verksamheterna.
– Den sätts helt utan politisk kontroll, säger Mats Haglund, vice ordförande i SVAF, Svensk Vattenkraftförening.
– Normen sätts av en liten grupp på länsstyrelsen. Och domstolen är tvingad att följa normen. Vattendelegationens beslut går inte att överklaga.
Sverige sticker ut här. Lokalsamhället har svårt att påverka normsättningen, som sköts av en liten elit. Och normsättningen kan vara helt avgörande. Det är inte rättssäkert menar en deltagare.
Inte heller hänsyn till andra samhällsintressen, vilket både vattendirektivet och miljöbalken förutsätter, får något större genomslag. Att verksamheten är viktig för elproduktionen, verkar inte vara ett gångbart argument. Det mesta i processen handlar enbart om fisk, och så kallade vandringshinder. Det vill säga havsvandrande fisk, lax och havsöring.
Säveån diskuterades också. Och aktivistiska aktiviteter om vattendraget.
Mediabilden är ett fortsatt problem. Liksom den ensidiga fokusen på fisk. Alltför sällan diskuteras de negativa konsekvenserna av utrivningar. Trots växande lokala opinioner, exempelvis Järle kvarn och Rädda Grängen.

Misstroende
Advokaten Pia Bosdotter Olsson, var med på länk, och berättade om omprövningarna. Och gav goda råd om vad man kan tänka på inför en omprövning.
Hon sa bland annat att det är viktigt att kartlägga alla källor. Även historiska. Och det är viktigt att tänka på att det inte fanns några elturbiner före 1882.
Hon tog också upp att myndigheterna försöker separera damm och elproduktion. Gammal hävd skulle därmed inte ha rättskraft.
Under själva årsmötet höll Anders Ahlenius ett hyllningstal till styrelsen för det arbete man lagt ner. Han sa bland annat att innan VSVF bildades, så fanns det ingenstans att vända sig.
En deltagare talade om att arbeta för att förmå någon i riksdagen att rikta ett misstroende mot ansvarig minister, för att regeringen inte ser till så myndigheterna följer de beslut som faktiskt tagits av en majoritet i riksdagen. Inte en, utan flera gånger.
Samtliga i styrelsen omvaldes av årsmötet. Johan Hillström omvaldes som ordförande för föreningen.
Erik Hallerfors var ordförande under själva årsmötet. Ett 30 tal medlemmar deltog på mötet.
Göran Åhrén

”Det är
någon slags
utnötningsteknik”

Stor framgång för LRF

VästsidanLämna en kommentar

Regeringen överprövar

Åtgärder och förvaltningsplan skjuts på framtiden

Regeringen överprövar vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Efter massiv kritik från en lång rad instanser, och efter initiativ i riksdagen som en majoritet ställt sig bakom, så kommer beskedet inte helt oväntat. Regeringen ger dock inte någon fylligare motivering till sitt beslut.
”Det är lämpligt att regeringen prövar förslagen till åtgärdsprogram. Regeringen konstaterar att prövningen av åtgärdsprogrammen inte kommer att kunna slutföras före utgången av 2021”, skriver regeringen i sitt beslut som är undertecknat av Annika Strandhäll.
Vad det kommer att innebära rent konkret är för tidigt att uttala sig om. Men klart är att regeringen lyssnat på den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag på en rad punkter. Flera förslag kan nu komma att ändras. Vilket också eventuellt kan påverka miljökvalitetsnormen.
Klart är dock att tidigare åtgärdsprogram kommer att gälla tills regeringen meddelar ett nytt beslut.
Regeringen tar nu över ansvaret för besluten om den kommande förvaltningsperioden 2021 till 2027. Och det innebär att vi kommer att få en politisk bedömning och ett politiskt beslut.
Vattenmyndigheternas vattendelegationer fattade nyligen beslut om att fastställa de förslag till åtgärder och förvaltningsplan som myndigheterna tagit fram. En förutsättning för det beslutet var dock att regeringen inte skulle besluta om att överpröva.
Flera av ledamöterna i vattenmyndigheten Västerhavet reserverade sig för övrigt mot det beslutet.
Nu när regeringen fattat beslut om att överpröva förslagen till åtgärder så faller naturligtvis vattendelegationernas beslut. Nu får vattenmyndigheterna avvakta regeringens överprövning.

Kritik från flera håll
Den kritik som framförts mot vattenmyndigheternas förslag kommer från flera håll. I Västsverige och Värmland har 38 kommuner begärt överprövning. Havs- och vattenmyndigheten har också begärt överprövning.
Kritiska synpunkter har kommit in till vattenmyndigheterna från flera håll under samrådsperioden. Enbart vattenmyndigheten Västerhavet har fått in ett hundratal skrivelser, en del mycket omfattande. Kritiken har blanda annat gått ut på att vattenmyndigheterna inte utrett hur man skulle kunna tillämpa undantag enligt KMV (kraftigt modifierade vatten) eller MSK (mindre stränga krav), trots att riksdag och regering har beslutat att alla möjligheter som vattendirektivet medger ska tas tillvara.
Centerpartiets Rickard Nordin har tagit initiativ i riksdagen och fått med sig en majoritet med krav på överprövning. Och nu har regeringen alltså fattat beslut om att överpröva.

Skjuter på beslutet
I väntan på regeringens beslut har vattenmyndigheterna arbetat på enligt sin tidsplan. Det innebär att man trots den omfattande kritiken fattade beslut om förslaget till åtgärder och förvaltningsplan nu i december. Bara några veckor innan regeringen beslutade att överpröva.
Syftet var att det nya åtgärdsprogrammet och förvaltningsplanen skulle börja gälla från december 2021. I och med beslutet om överprövning så skjuter man på det beslutet. Enligt vattenmyndigheten Västerhavet gäller därför tillsvidare den gamla planen, åtgärdsprogram och förvaltningsplan från 2015.
Värt att notera kan vara att även beslutet inför förvaltningscykeln 2015-2021 överprövades av regeringen. Omfattande ändringar gjordes bland annat efter kritik från Jordbruksverket och LRF, som menade att förslagen till åtgärder skulle få omfattande negativa konsekvenser för det svenska jordbruket och påverka svensk livsmedelsproduktion negativt.
Regeringens beslut om överprövning visare återigen att vattenförvaltningen i Sverige inte klarar att göra nödvändiga avvägningar mellan olika samhällsintressen, och att de avgörande besluten därför måste lyftas till den politiska nivån. Behovet av att reformera vattenförvaltningen är fortsatt mycket stort.
Göran Åhrén

”Behovet av att
reformera vattenförvaltningen
är fortsatt mycket stort”

Veckans krönika

VästsidanLämna en kommentar

Leta rätt på alla Bull, så får ni mer ”Pang för pengarna”, och ändå en slant över. Det skriver Sven-Arne Thorstensson i veckans krönika, där han delar in folk i litterära storheter som Spara och Slösa, och Bill och Bull. Uppmaningen riktar han till kommunala politiker, som gärna tänker som Spara och Slösa. Bill är bra på att få saker uträttade. Bull är bra på att komplicera, och låter gärna någon annan göra jobbet. Det finns inte många Bill i den kommunala byråkratin, men desto fler Bull.

Lyckoslanten räcker inte till

”Leta reda på Bull och få en slant över”

Många av oss minns de där två flickorna ”Spara & Slösa”. Dessa två motsatser skulle för den uppväxande generationen vara sedelärande i göranden. På många sätt gav detta alldeles säkert resultat i att fler tänkte till när det gällde sina tjänade och sparade slantar.
Men det var då det.
Det var på den tiden som man köpte tuggummi, sockerdricka och en och annan fotboll för pengarna. Vid enstaka tillfällen kunde man kosta på sig en biobiljett och en varmkorv med pucko om pengarna och samvetet tillät utsvävningen. Det var en sedelära som fungerade i en sakekonomi, långt innan tjänstesamhället bredde ut sig runt omkring oss.
När det gällde sakekonomin så var allt lätt att jämföra. Ett tuggummipaket jämfördes med ett annat och prisskillnader på Toy var blygsamma. Lika så var även biobiljetter, varmkorv, cyklar och bilar.

”Pang för pengarna”
Men när det kom sig till tjänstesamhällets tjänster så blev det genast svårare med just jämförelsen. Nu kom ord som bättre än och inte jämförbar in som argument, oftast av dem som tjänade mest på att göra minst.
Det är här vi behöver föra in en ytterligare dimension, nämligen ”Pang för pengarna”
Så om vi för en stund släpper Spara och Slösa och studerar deras kusiner Bill & Bull.
Bill och Bull får personifiera just hur mycket ”Pang” man får för pengarna.
Låt oss titta lite närmare på dem. Bill är den där smarta grabben, som har full koll på allt i omvärlden, och vad som påverkar honom nu och senare. Han kan konsten att planera långsiktigt. 
Han är förstås både idog och flitig, med ett stort mått av noggrannhet utan att överdriva. Han köper billigt när det fungerar, men satsar på kvalité när det ska investeras. Bill är effektiv och ogillar Lull-lull. Här ska det hända och när det behövs så händer det. Pengarna finns redan, och de både räcker och blir över.

Bull är motsatsen
Bull däremot är ju förstås motsatsen i allt. Han har dålig eller ingen koll på sin omgivning och planerar sällan, och de gånger han gör det, görs det inte särskilt väl. Han är dessutom oftast ganska lat och om det ges en möjlighet, så låter han någon annan göra jobbet för att slippa själv.
Bull får aldrig någonting att räcka mer än tron på sig själv. Pengar och andra resurser måste ständigt tillföras från annat håll om det ska ”smälla” överhuvudtaget.
Bull är en loser. Bill klarar sig alltid, och där smäller det lagom mycket även med lite krut.
Om vi nu tar både Spara och Slösa, samt också deras kusiner Bill och Bull med in i den kommunala ekonomin så förefaller det som om man endast tittar på de två flickorna Spara och Slösa, medan man helt glömt bort Bill och Bull. Alla vet att de finns där i olika antal de också.
I den här miljön syns inte Bill till så mycket. Dels för att det oftast inte finns så många Bill kvar. De flesta Bill har blivit rekryterade till näringslivet om de ens hann börja.

Många Bull i korridorerna
Det märkliga är att man inte märker så mycket av Bull heller. Men den som letar finner många Bull lite varstans i korridorerna. Det är där de gömmer sig, och de är bra på det också.
De ”Bullar” som är allra skickligast har lärt sig att komplicera allt som går att komplicera. De hävdar lagar och regler som sitt eget skydd, ty eget ansvar är Bull helt främmande för. En Bull är därmed oerhört duktig på att äta upp Sparas tillgångar och samtidigt på ett smart sätt i det dolda skylla på Slösa.
Så ni politiker som jämt gafflar om någon procent hit och dit i era budgetramar.
Var stram mot Slösa, men för guds skull leta rätt på alla Bull. Och jaga dem, så kommer det mer än 10 procent mer ”pang för pengarna” direkt, och då har ni nio över…
Sven-Arne Thorstensson

”Bullar är skickliga
på att komplicera
allt som går att komplicera”