Snön lyser vit på taken. Endast Sven-Arne Thorstensson är vaken. Med en parafras på den kända dikten Tomten häcklar WESTSIDANs krönikör våra makthavare för haveriet i energipolitiken. ”Ingen fattar just nu hur de tänker. Ty i mörker, de Sverige nu sänker.” ”Håll till godo med lite ”Energikris-Tomte-satir”, skriver Sven-Arne Thorstensson.
”I mörker de Sverige nu sänker”
Energikris-Tomte-satir
Förvinternattens köld är hård Vindkraften går ej att trimma Elpriset knäcker snart varje gård Kris i vår elfte timma
Bonden han tänker ”Det var ju faan. Ryssen han strypte naturgaskran I fönstret, nu slocknar staken Regeringen den verkar naken.
Kristersson slö bak sin ämbetsdörr. För svag, för att kunna driva? Funderar som många gånger förr Rädd för att på tår börja kliva..
Industrier de slocknar och vet ej hur. Kunna betala faktura sur. Löften man nu förvandla I stället för att kraftfullt handla.
Priserna rusar, effektbrist slår Med elen man spelat rolletten Bagaren inte till ugn nu går Vars bröd som dig skulle mätta. Så illa det skötte ju detta…
Effekter blir många och inom kort Företags-andor de tynar bort… Fabrikerna står nu helt tysta Om ansvaret borde vi nysta
Gick ifrån kärnkraftens säkra ljus Stängde och satte upp låsen Vinden nu tystnat runt alla hus Drömmen om vindsnurror blev till grus De rödgröna tänkte med baken… och nu är det du som blir naken.
Bolund som satt där med pisk och töm Han visste ej bättre uti sin dröm. Makten han suktade över Men han begrep ej vad landet behöver Och vänner han hade med klöver……
Solen når nu ej till solcellsdörr Skuggan råder där inne, Bedömningen sprack – inget är som förr Tänk att de tappar sitt sinne.
Står nu så tätt intill Uffes dörr. Hur är det ställt? Det är ej som förr. Det är nu vi ska lyssna så noga. Med internopinionen han knoga.
Vidare går vi till Annies port Det var hon som all kärnkraften städa bort. Hållbart det ropas bland bladen. Och om detta det jublas i staden.
Vi oroas över hur landet mår Vi ser ju vart hän det leder Tycka som staden blott du får Du ska rätta dig dess seder.
Åsiktslikheten, helt uppenbart Politisk korrekthet har stulit fart. Ledare som mycket låter Tystas och kommer ej åter…
I september förkunnades valets dom Nu elräkningsbetalaren börs är tom Moms på skatten och mer ska tillbaka Vi har nu ej mer att försaka
De rödgröna gläds nu och Twittra om, månget skadeglatt sinne, Varför de åkt ut, har de ej aning om Det fattas i deras sinne.
Men genom en Sifo på nyhetswebb växer nu snabbt deras stora näbb Missnöjet, på dem, undan stänker. Ingen fattar just nu hur de tänker
Ty i mörker, de Sverige nu sänker.
Sven-Arne Thorstensson
”Moms på skatten och mer ska tillbaka – Vi har nu ej mer att försaka”
Ödeborg. Naturligt vandringshinder. Är det rimligt att fisk ska kunna ta sig fram överallt?
Elkrisen tvingar fram åtgärder
Regeringen ber HaV ser över normsättningen
Nu ingriper regeringen. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått i uppdrag att se över normsättningen av Sveriges vattendrag, en av grundbultarna i vattenförvaltningen. Syftet är att HaV ska se överbehovet av nya föreskrifter och vägledningar.
– Vi behöver se till att vattenkraften utnyttjas till max utan att bygga ut den, säger miljöminister Annika Strandhäll. Tanken är att föreskrifter och vägledningar ska bli mer ska bli mer ändamålsenligt utformade. – Vi ska värna våra svenska vattendrag och sjöar, inom uppställda ramar, samtidigt som det är viktigt att vi i den exeptionella situation Sverige och Europa befinner sig säkerställa att vi inte tappar viktig elproduktion, säger Annika Strandhäll. I sitt pressmeddelande skriver regeringen så här: ”Syftet är att klargöra om föreskrifter och vägledningar är ändamålsenligt utformade, något som är angeläget utifrån de stora och ökande behoven Sverige har av energiproduktion. Det innebär bland annat att myndigheten ska analysera vattenmyndigheternas behov av vägledning när de tar fram miljökvalitetsnormer för vatten.” Enligt EU:s vattendirektiv kan en vattenförekomst förklaras som kraftigt modifierad, KMV. Det innebär i så fall att kraven på åtgärder blir mildare. Riksdagen har beslutat att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag och KMV som vattendirektivet medger. Vattenmyndigheterna har inte hörsammat detta. Istället har man hänvisat till sina egna regler för KMV som i praktiken innebär att bara de största oftast statligt ägda vattenkraftverken klassas som KMV. Sverige har jämfört med andra länder en mycket låg siffra för KMV. Några få procent, medan exempelvis Schleswig-Holstein har 20 procent KMV-klassning av sin vattenkraft. En konsekvens av detta och den snäva normsättningen har blivit omfattande krav på åtgärder från länsstyrelserna. Verksamheten blir inte längre lönsam. Många privata ägare väljer därför att lägga ner och riva ut. Mitt i elkrisen arbetar alltså statliga myndigheter för att minska produktionen av el från småskalig vattenkraft, som till stor del är privatägd. I kölvattnet på den statliga kampanjen mot vattenkraften så köper utländska bolag med riskkapital bakom sig upp vattenkraftverk i Sverige. Kritiken från vattenkraftsföreningarna i landet växer. Och många har försökt nå fram till politiken med budskapet att situationen nu trots besluten i riksdag och regering är akut. Det är mot den bakgrunden man kan se Annika Strandhälls utspel om vattenkraften. Göran Åhrén
”Vi behöver se till att vattenkraften utnyttjas till max”
VA-myndigheternas ändrade åtgärdsprogram ligger fast. De får nu i uppdrag av regeringen att fastställa programmen. Regeringen betonar att kraft ska läggas på att trygga försörjningen av livsmedel, och hänsyn tas till kulturmiljöer vid åtgärder i vatten.
Regeringen har fattat beslut om att inte ändra i Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för 2021-2027. Det innebär att de fem vattenmyndigheterna nu får i uppdrag att fastställa förslagen till åtgärdsprogram. Regeringen har granskat förslagen sedan 43 kommuner samt Havs- och vattenmyndigheten begärde överprövning av åtgärdsprogrammet. Vattenmyndigheternas förslag fick omfattande kritik när det presenterades. Kritiken gick bland annat ut på att kraven på åtgärder var alltför långtgående, att de skulle få allvarliga konsekvenser för många verksamheter, inte minst jordbruket, och att förslagen inte heller var finansierade. Delar av förslagen till åtgärder bröt dessutom mot lagen, hävdade kritikerna. Kritiken utmynnade i att ett 43 kommuner, samt Havs- och vattenmyndigheten, under våren 2021 begärde överprövning av regeringen. Sedan dess har Vattenmyndigheterna arbetat om sitt förslag till åtgärder. Regeringen har granskat det nya förslaget under våren, och beslutade alltså nu att godkänna förslaget utan ändringar. ”Regeringen konstaterar att förslagen till åtgärdsprogram har omarbetats av vattenmyndigheterna efter samrådstidens utgång”, skriver regeringen i sitt beslut. Regeringen skriver också att det är viktigt att ta hänsyn till andra intressen som produktionen av livsmedel råvaruförsörjningen. ”Regeringen vill i sammanhanget uppmärksamma betydelsen av en tryggad livsmedels- och råvaruförsörjning.” Liksom värdefulla kulturmiljöer. ”Regeringen vill även uppmärksamma betydelsen av att hänsyn tas till vattenanknutna kulturmiljöer i genomförandet av åtgärderna.” Vattenmyndigheterna betonar i en kommentar att miljökvalitetsnormerna inte är föremål för överprövning. Regeringens överprövning är därmed klar. Omprövningarna av den småskaliga vattenkraften är redan igång. Något moratorium för omprövningarna blir det inte, trots att det finns majoritet för det i riksdagen. Intressant i sammanhanget kan vara att det ligger ett förslag i regeringskansliet från en statlig utredning om att lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Det är ett förslag som fått förnyad aktualitet. Vattenförvaltningen behöver demokratiseras. Politiken måste komma in i ett tidigare skede. Det faktum att regeringen tvingats överpröva förslagen till åtgärder den här gången, precis som förra gången, är ett tungt argument för det. Göran Åhrén
”Regeringen konstaterar att förslagen till åtgärdsprogram har omarbetats av vattenmyndigheterna efter samrådstidens utgång.”
”Det är bedrövligt att vi som enda land i Västvärlden saknar en särskild minister för jordbruksfrågor”, skriver lantbrukare Börje Berntsson i det här inlägget. Regeringen prioriterar uppenbarligen inte jordbruksfrågorna. När EU:s jordbruksministrar samlas till toppmöte, då skickar Sverige ingen minister. Pandemin har visat att Sverige behöver öka produktionen av livsmedel. Maten räcker en vecka om gränserna stängs. Istället för stimulera ökad produktion behandlas jordbruket som ett problem för miljö och klimat. Till de redan höga skatterna, och andra pålagor läggs nu ambitiösa miljö- och klimatmål som kommer att begränsa jordbrukets konkurrensförmåga ytterligare. ”Om vi ska få en livsmedelsproduktion som är hållbar så måste vi kunna konkurrera med våra grannländer. Även ekonomiskt. Det kan vi inte idag”, skriver Börje Berntsson.
Lantbrukare Börje Berntsson, Orust
Sverige satsar inte på jordbruk
EU-toppmöte utan svensk representation
Sverige har just nu ingen jordbruksminister. Inte heller någon landsbygdsminister. Sedan flera år har vi inget jordbruksdepartement. Regeringen prioriterar uppenbarligen inte jordbruksfrågorna. När EU:s jordbruksministrar samlas till toppmöte, då skickar den svenska regeringen inte någon minister. Man frågar sig varför. Även i andra sammanhang visar den svenska regeringen att man inte bryr sig om jordbruket. Ofta framställs jordbruket som ett problem. För miljön, och även för klimatet. Huvuddelen av utsläppen av koldioxid kommer från industrin och förbränningen av fossila bränslen. Ändå framställs jordbruket som ett stort problem. Detta trots att det finns forskning som visar att jordbruket är klimatneutralt, sannolikt också klimatpositivt, om man räknar med den koldioxid som lagras när grödorna växer. Genom de åtgärder som föreslås pressar jordbruket tillbaka ytterligare. Det är lite märkligt att många av de satsningar som görs i klimatets namn leder till ökad produktion av stål och cement. Stål till elbilar och cement till vindkraftverkens fundament. Ståltillverkningen och framställningen av cement är de största enskilda källorna till utsläpp av växthusgaser i Sverige. Efterfrågan ökar också på råvaror till batteritillverkningen. Om 20 år har vi ett berg av uttjänta batterier som vi inte vet vad vi ska göra av. En ny tickande miljöbomb. Men medier och myndigheter jobbar för att få skolbarn att sluta äta kött.
Måste öka produktionen Under pandemin har vi sett att Sverige är dåligt rustat för kriser. Vi har inte tillräcklig produktion av livsmedel inom landets gränser för att klara oss om gränserna stängs. Maten räcker max en vecka. Vi är beroende av import. För allt fler står det klart att vi måste öka vår produktion av livsmedel. Det blir svårt om vi hela tiden betraktar jordbruket som ett problem för miljö och klimat. I själva verket är jordbruket en näring som också lagrar koldioxid. Vi kan därför inte jämföra jordbruket med andra näringar. Reinfeldtregeringen förhandlade bort en del av stödet till svenskt jordbruk och bidrog därmed till att försämra vår konkurrenskraft på den internationella marknaden. Nuvarande regering fortsätter att prioritera ner det svenska jordbruket. Skatter och pålagor, miljö- och klimatmål fördyrar svensk produktion och försämrar konkurrenskraften ytterligare. Sverige har under ett antal år varit passiva i EU-förhandlingarna när det gäller att få tillbaka pengar till jordbruket. När vi gick med i EU var den svenska självförsörjningsgraden runt 80 procent. Nu är självförsörjningsgraden nere i 50 procent på vissa varor. Om vi ska få en livsmedelsproduktion som är hållbar så måste vi kunna konkurrera med våra grannländer. Även ekonomiskt. Det kan vi inte idag.
Vi importerar kött Vi importerar mycket animaliska livsmedel. Framför allt kött, mjölk och grädde. Sverige har en potential att producera betydligt mer inte minst av dessa varor, men även livsmedel generellt. Med den jordbruksareal vi har skulle vi kunna producera ett överskott och exportera. Men då krävs det att näringen får förutsättningar så man kan konkurrera. Det är bedrövligt att vi som enda land i Västvärlden saknar en särskild minister för jordbruksfrågor. Istället för att utse en ny landsbygdsminister lastar man på näringsministern ytterligare en uppgift. LRF, moderaterna och centerpartiet har kritiserat regeringen för att inte ta jordbruksfrågorna på allvar. Sverige borde vara representerat på ministernivå. Genom att utebli visar regeringen att man inte prioriterar jordbruket. Att lämna ”walk over” får allvarliga konsekvenser. Det är viktigt att delta för att knyta kontakter och bygga allianser inför avgörande beslut. Vår näringsminister må vara en duktig politiker. Men att lasta på honom ytterligare arbetsuppgifter, kan knappast leda till åtgärder som får fart på svensk produktion av livsmedel. Särskilt inte som kommuner och regioner samtidigt vilseleds av miljölobbyn att skolbarn kan rädda klimatet om de slutar äta kött. Börje Berntsson
”Regeringen prioriterar uppenbarligen inte jordbruksfrågorna”
Centerpartiet vill att regeringen överprövar beslutet om nytt åtgärdsprogram. Regler för undantag ska göras tydligare, och man vill säkerställa att kraven på åtgärder inte leder till omfattande utrivningar av småskalig vattenkraft, eller drabbar landets möjligheter att nå målen i livsmedelsstrategin. En majoritet i riksdagen står bakom förslaget.
Mycket talar för att regeringen kommer att överpröva de förslag till åtgärder som de fem vattenmyndigheterna lagt fram, och som varit ute på remiss. Centerpartiets Rickard Nordin har lagt ett förslag i riksdagen som en majoritet ställer sig bakom. Syftet med förslaget är att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta, som ligger i linje med riksdagens beslut om ”Vattenmiljö och vattenkraft”, samt livsmedelsstrategins mål. Rickard Nordin vill att regeringen ska tydliggöra hur Vattenförvaltningsförordningens kapitel 4, paragraf 10, ska tillämpas. Det är den förordningen som reglerar mindre stränga krav och när undantag kan tillämpas. Det har blivit den springande punkten i den akuta konflikten mellan vattenmyndigheterna och de intressen som påverkas av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Kritikerna menar att vattenmyndigheterna går så långt i sina krav att man i realiteten inte följer de beslut som riksdag och regering fattat. Lagar och förordningar har inte varit tillräckligt tydliga, gett utrymme för tolkningar och det ska regeringen nu rätta till. Vidare vill Rickard Nordin säkerställa att de värden som vattenmyndigheterna räknat fram för varje vattendrag, de så kallade HARO-värdena, ligger i linje med den förstudie som gjordes, och att den tolkning vattenmyndigheterna gjort inte leder till att vattenkraftverk rivs ut av ekonomiska skäl.
En majoritet bakom Han vill också säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft. Ytterligare en punkt som han vill att regeringen tittar på är att rätt bedömningar görs och att myndigheterna tar hänsyn även till lokala nyttor och vilka konsekvenser de åtgärder man föreslår får. Det arbetet ska ske, precis som vattendirektivet och lagen föreskriver, i samråd med de som berörs. Rickard Nordin säger till WESTSIDAN att han har en majoritet med sig. – Inriktningen finns en majoritet bakom. Men den exakta utformningen är inte klar, säger Rickard Nordin, som menar att regeringen måste agera i frågan. – Uppdraget till regeringen är tydligt. Jag förväntar mig att regeringen följer det. Att centerpartiet kan agera fritt i den här frågan i förhållande till regeringen beror på att detta inte omfattas av januariavtalet, samtidigt som man kan stödja sig på energiöverenskommelsen. Den fråga mänga ändå ställer sig är hur många gånger riksdagen ska behöva besluta att småskalig vattenkraft ska få vara kvar innan våra myndigheter lyder. – Tills regeringen och våra myndigheter förstår, säger Rickard Nordin. – För mig är det här en större fråga en enbart småskalig vattenkraft. Det är Sveriges energiförsörjning det handlar om.
Massiv kritik Ett beslut att överpröva går därmed i linje med den kritik som framförts av Havs- och vattenmyndigheten, LRF, vattenkraftsägarnas organisationer och en lång rad andra remissinstanser. Samt flera riksdagsledamöter. – Det är väl troligt att det ändå blir en överprövning. Med tanke på all den massiva kritik som har framförts, säger Christer Jansson. – Det hade varit ännu konstigare om de inte hade överprövat, säger Christer Jansson, LRF, en av de organisationer som kritiserat förslaget. Möjligtvis kan det gå fortare om riksdagen tar initiativet. Förra gången, 2015, dröjde det ända till hösten innan regeringen fattade beslutet. Slutliga beslutet kom i oktober 2016. – Det är bra att de överprövar men sedan får man se vad det leder till. Förhoppningsvis leder det till att man följer de vägledningar som tagits fram och att man ska använda undantagen och att man måste göra avvägningar mot andra samhällsintressen. – Man kan ju inte sätta mål som inte går att nå. Det ställer orimliga krav på enskilda och det är en dålig användning av skattemedel, säger Christer Jansson. Centerpartiets förslag har redan varit uppe i miljö- och jordbruksutskottet. Riksdagen kan väntas ta ett beslut i frågan i början på sommaren. FOTNOT: Mindre stränga krav och undantag regleras i 4 kapitlet 10 paragrafen vattenförvaltningsförordningen. En tillämpning kan innebära förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav. Göran Åhrén
Riksdagsledamöterna Kjell-Arne Ottosson (KD) och Magnus Jacobsson (KD) tog upp frågan i riksdagen om avgifterna för virkesupplag vid allmän väg.
Politisk framgång för KD
Avgiften för virkesupplag vid allmän väg tas bort
Reglerna för virkesupplag vid allmän väg kommer att förenklas. Och avgiften kommer att tas bort. Regeringen har lagt fram ett förslag. Beslutet är en politisk framgång för kristdemokraterna som fick med sig en majoritet i riksdagen.
Tack vare kristdemokraternas agerande om ett utskottsinitiativ så kommer avgiften för virkesupplag av allt att döma att tas bort. Regeringen skickade på onsdagen ut ett förslag på remiss om att ta bort den avgift som Trafikverket tar ut för att lägga upp virke längs allmän väg. – Genom att slopa avgiften för att söka tillstånd om virkesupplag längs allmän väg kan vi förenkla för skogsnäringen. Nu remitterar vi förslaget för att få in synpunkter med sikte på att ta ett beslut under hösten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth. Regeringen räknar med att ta beslutet under hösten, och att de nya reglerna träder i kraft i januari 2022. Kristdemokraterna kan därmed glädja sig åt ännu en politisk framgång. Skogsindustrierna gratulerar partiet för ingripandet och utskottsinitiativet som ledde till att avgiften på virkesupplag nu tas bort. Bakgrunden är kristdemokraterna lyfte frågan om ett utskottsinitiativ i trafikutskottet. Skogsindustrierna, Skogforsk och LRF bjöds in till trafikutskottet, vid ett möte där även Trafikverket var med. Detta ledde till ett tillkännagivande i riksdagen där en majoritet ställde sig bakom förslaget. Samtliga partier, utom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet röstade för förslaget. Kristdemokraterna tog upp frågan i riksdagen genom initiativ från Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson. – Orsaken var att Trafikverket börjat ta ut mer avgifter och gjorde det krångligare att få lägga upp virkesupplag på allmän väg, säger Karolina Boholm, som jobbar med vägfrågor på Skogsindustrierna. Detta skulle innebära att markägare var tvungna att söka tillstånd för att lägga upp virke även på egen mark, förutsatt att det var på ett visst avstånd från allmän väg. Reglerna har funnits tidigare. Men tillämpningen skärptes sedan internrevisorerna krävde en skärpning av tillämpningen. Många blev upprörda över detta. Kristdemokraterna agerade och tack vare det fick bland annat Skogsindustrierna komma till trafikutskottet och lägga fram sin syn. – Och vi förslog att man skulle ta bort den här avgiften. Och ändra på regelverket, säger Karolina Boholm. Trafikutskottet tog ett initiativ och riksdagen tog beslutet den 25 maj 2020. Sedan har frågan legat på regeringskansliet. Och nu, ett år senare, kommer det alltså ett förslag från regeringen som vill ändra förordningen. Intressant kan vara att Trafikverket inte har motarbetat förslaget. De var med på mötet i trafikutskottet och hade inga invändningar. Skogsindustrierna är nöjda med förslaget. – Det är fantastiskt. Jättebra. En förenkling och förbättring för skogsbruket, säger Karolina Boholm. – Man ska fortfarande följa instruktionerna. Så vi får säkra upplag. Man vill inte att en virkestrave ska börja röra på sig. – Men det är ju onödigt att ta ut en avgift. Beslutet är viktigt för skogsindustrin, förklarar Karolina Boholm. – Alla saker som förenklar och underlättar är ju bra. Så detta är ju en viktig pusselbit. Men det finns ju fler saker som behöver ses över. – Om vi bara håller oss till vägfrågor, så är vi väldigt oroade över det bristande vägunderhållet, och behovet av att tjälsäkra våra vägar. Hon bekräftar att detta är en framgång för kristdemokraterna. – Absolut. Om inte de ha de tagit det här utskottsinitiativet så hade det nog inte hänt något. Göran Åhrén
”En förenkling
och förbättring
för skogsbruket”
Magnus Jacobsson (KD) jobbar i trafikutskottet för att förbättra för skogsbruket.
KD vill förbättra för skogsbruket
– Det här är en stor framgång, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som sitter i trafikutskottet och drev frågan där. – Jag är fantastiskt glad över att det arbete vi kristdemokrater gjorde förra våren har resulterat i att regeringen äntligen skickar ut ett förslag på remiss, säger Magnus Jacobsson.
– Från KD kommer vi fortsätta bevaka den här frågan så man får bort den ”straffbeskattning” som avgift på virkesupplag är för skogsbrukarna, fortsätter han. Partikollegan Kjell-Arne Ottosson har också arbetat för en förändring. – Det slutgiltiga beslutet är inte klart än. Men när regeringen skickat ut det på remiss, då är det ju inte troligt att det inte skulle gå igenom, säger Kjell-Arne Ottosson i en kommentar. – Det tog ju tyvärr lite tid. Men vi får vara glada för när de ändå gör det. Han betecknar det som en framgång för kristdemokraterna. En framgång för kristdemokraterna. – Det är ju roligt. Det var ju vi som la fram utskottsinitiativet. Själv har han haft en del kontakter med sågverksnäringen. De var bekymrade över vart den ökande byråkratin skulle leda. Kjell-Arne Ottosson började ställa frågor i riksdagen till ansvarig minister. Det blev en hel del reaktioner. Många var överraskade över att frågan är så stor, berättar Kjell-Arne Ottosson. – Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Självklart måste vi underlätta för skogsbruket. Det är ju den brukade skogen som gör mest klimatnytta, säger han.
Orimligt Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla ett öga på det här, lovar Kjell-Arne Ottosson, som tror att det kommer att gå bra. Det verkar som om socialdemokraterna, trots att de röstade emot utskottsinitiativet, ändå håller med. Däremot har kristdemokraterna noterat att det andra partiet i regeringen har en annan uppfattning. I vilket fall är Skogsindustrierna nöjda. – Vi ska ha trafiksäkerhet. Men de flesta kan faktiskt tänka själva, säger Kjell-Arne Ottosson. – Sunt bondförnuft finns faktisk. Det blir absurt om man hårdrar detta och markägare ska behöva söka tillstånd för att lägga upp timmer på sin egen mark. Många uppfattar det som orimligt. – Ja, det är ju så. – Skulle du råka göra fel, då får Trafikverket naturligtvis ingripa. Men att tillämpa reglerna så generellt, det är att gå för långt.
Bättre vägar Kristdemokraterna, som profilerar sig allt mer i en rad landsbygdsfrågor, vill fortsätta arbeta för att underlätta för skogsbruket. – Jag kommer att jobba vidare med bärighetsklass-fyra-vägar, vilket möjliggör tyngre och längre lastbilar ska kunna köra på vägarna. Vilket skulle gynna svenskt skogsbruk, säger Magnus Jacobsson. – Vi ska jobba vidare med ett sammanhängande klass fyravägnät. – Får man det att hänga ihop från skogen ända fram till hamn eller sågverk, så kan vi få lägre kostnader för att transportera timmer och virke. – Finland har redan klassat om sina vägar, säger Magnus Jacobsson. Man godkänner tyngre och längre lastbilar. – I Sverige har vi valt metoden att undersöka och klassa vägarna först, vilket gör att vi fått ett lapptäcke istället för att få ett väl fungerande och sammanhängande system. Landsbygden kan förhoppningsvis vänta sig fler framgångar från kristdemokraterna framöver. Göran Åhrén
Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften. Vi behöver producera mer el, säger energiminister Anders Ygeman, och det finns en potential att öka produktionen från vattenkraften. Även den småskaliga.
– Syftet med lagstiftningen är inte att småskalig kraftproduktion ska rivas ut, säger energiminister Anders Ygeman. Energiministern talade om behovet av att öka elproduktionen när han den gångna veckan gästade Svensk Vattenkraftförenings årsmöte. Budskapet från energiminister var tydligt. Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften. – Den småskaliga vattenkraften är viktig ur flera perspektiv. Givetvis som produktionsresurs, i synnerhet i södra Sverige, men även sett ur elberedskaps- och ö-driftsperspektiv, säger Anders Ygeman. – I takt med att sol- och vindkraftsutbyggnaden ökar så blir vattenkraftens förmåga att balansera energisystemet allt viktigare. Energiministern talade om en fjärde våg av elektrifiering, och att transporter och industrier ska elektrifieras för att klara klimatutmaningen. – Regeringen har med anledning av detta tagit initiativ till en nationell elektrifieringsstrategi, säger Anders Ygeman. Strategin ska bidra till ”en snabb , smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering”. – Vi kommer att behöva planera för en dubblerad elanvändning, och att vi samtidigt kommer att behöva arbeta för att halvera tiden för tillståndsprocesserna. – Helhetsgreppen kring elektrifieringen inbegriper såklart alla kraftslag, så även vattenkraften. – För att klara elektrifieringen kommer vi behöva ta höjd för en dubblerad elanvändning, vilket kommer att kräva mycket mera elproduktion än idag. – Från politikens sida ska vi inte styra vilken kraftproduktion som byggs, bara ge ramarna och undanröja hinder. – Det finns också effektiviseringspotential i befintliga kraftslag. – Vattenkraften är sedan länge en viktig del av det svenska energisystemet, både sett till roll som förnybar produktionsresurs och dess reglerförmåga. Anders Ygeman berättade också att regeringen kommer att lägga ett uppdrag om vattenkraftens regionala och lokala nytta. Det är en kärnfråga, för den småskaliga vattenkraften, om även lokal produktion i enlighet med EU-rätten, ska kunna betraktas som ett samhällsintresse. Många har efterlyst ett politiskt initiativ i den frågan. Regeringen väntar också på en redovisning från myndigheterna av fördelningen av de riktvärde på 1,5 TWh som skulle fördelas på olika avrinningsområden, i det pågående arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraften. FOTNOT 1: Riktvärdet på 1,5 TWh fördelat på avrinningsområden – eller HARO-värden – har redan redovisats till regeringen. Göran Åhrén
”Regeringen kommer att lägga ett uppdrag om vattenkraftens regionala och lokala nytta.”
Kristdemokraten Kjell-Arne Ottosson krävde svar av miljöminister Isabella Lövin. Varför gör inte regeringen något för att myndigheter ska respektera demokratiskt fattade beslut?
KD kräver svar av regeringen
Varför respekterar inte myndigheter folkviljan?
Hetsjakten på småskalig vattenkraft fortsätter. Statliga myndigheter agerar taktiskt och respekterar inte demokratiskt fattade beslut. Det hävdar Kjell-Arne Ottosson (KD), som krävde svar av regeringen varför man inte gör något åt problemet.
Jakten på små privatägda vattenkraftverk fortsätter. Trots flera beslut i riksdag och regering om att den ska få vara kvar. Statliga myndigheter har agerat taktiskt för att runda den nya lagen, och processerna med krav på utrivning fortsätter därför i våra domstolar, nästan som om ingenting hänt. Nyligen beslutade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att inte ge två små kraftverk i Årjäng tillstånd. Statliga tjänstemän som deltog i processen, agerade i samverkan med aktivister som är motståndare till vattenkraft, och pläderade för utrivning. En som reagerat på detta är riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD), från Värmland, som på torsdagens frågestund i riksdagen ställde frågan till miljöminister Isabella Lövin, varför regeringen inte agerar för att demokratiskt fattade beslut respekteras av våra myndigheter.
Driver utrivning – Med anledning av att jag nyligen ställt en fråga till miljöministern om häxjakten på den småskaliga vattenkraften, så vill jag följa upp den frågan, säger Kjell-Arne Ottosson. – Nu utnyttjar statliga tjänstemän, ofta med egna agendor som det verkar, möjligheten att driva utrivning av dammar, enligt den gamla lagstiftningen, men som nyprövning. – Det visar att man inte respekterar demokratiskt fattade beslut. – Agerandet är särskilt anmärkningsvärt eftersom en del länsstyrelser skyndade sig att utfärda förelägganden innan den nya lagen trädde i kraft, med det uppenbara syftet att kunna agera tvärt emot den nya lagen. – Dessutom, enligt ministerns svar på min fråga, så ska vi använda oss av alla möjligheter till undantag. Men det görs inte. – Så jag vill fråga miljöministern, varför agerar inte regeringen för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag hos våra statliga myndigheter?
”Beslut ska genomföras” Miljöminister Isabella Lövin svarade att myndigheterna självklart ska följa demokratiskt fattade beslut. Men betonade också att myndigheterna är självständiga. Men precis som flera ministrar före henne, skyllde hon det som nu drabbar de små privatägda kraftverken på EU. Detta trots att EU-kommissionen flera gånger klargjort att man inte kräver att Sverige river kraftverk och dammar för att nå målen i vattendirektivet. – Det är ju självklart så att de beslut som tagits i demokratisk ordning, och som vi är överens om, ska ju genomföras, och dom uppdragen finns ju till våra myndigheter, säger Isabella Lövin. – Där behöver man vara medveten om att det finns ett självständigt ansvar hos myndigheterna, och där finns också mekanismer för att följa upp på olika sätt i samhället, och det utförs också. – När det handlar om den småskaliga vattenkraften där har det varit ett långsiktigt arbete för att komma fram med en plan hur vi ska implementera EUs vattendirektiv i Sverige, och det här gäller ju för alla EUs länder, att vi ska ha en god miljöstatus för våra vatten, och det är det arbete som nu äntligen har satts igång. KOMMENTAR EU-kommissionen har flera gången klargjort att man inte kräver att Sverige ska riva ut små kraftverk eller dammar för att uppnå målen i EUs vattendirektiv. Detta med utrivning av dammar och kraftverk är en tolkning av direktivet som svenska myndigheter själva har gjort. Göran Åhrén
”Myndigheter ska självklart följa demokratiskt fattade beslut”
En del har fått för sig att jordbruket är en miljö- och klimatbov. Man får tänja lite på verkligheten för att den bilden ska stämma. Det skriver lantbrukaren Börje Berndtsson från Orust. I själva verket minskar Sveriges nettoutsläpp tack vare det svenska jord- och skogsbruket. En växande byråkrati belastar svenskt jordbruk med ökad tillsyn, skatter och avgifter. Det gör att vi redan har problem med lönsamheten, och en självförsörjningsgrad på runt 50 procent. I det läget förhandlar regeringen ner vår avgift till EU med 11 miljarder och låter bönderna betala notan med sänkt EU-ersättning. Konkurrerande länder som Finland, Tyskland och Frankrike har istället förhandlat till sig mer stöd. ”Det verkar inte som nuvarande regering förstår allvaret i detta”, skriver Börje Berndtsson.
Regeringen säljer ut jordbruket
Bonden får betala svenska EU-rabatten
Om man vill skapa ångest, depression och kaos, då anklagar man livsmedelsproduktionen för att orsaka problem för miljö och klimat. Produktionen av mat är trots allt den främsta förutsättningen för mänskligt liv. Det är lite märkligt att en del fått för sig att livsmedelsproduktionen är en stor miljö- och klimatbov. Objektiva fakta placerar inte jordbruket bland de främsta miljöbovarna. Man får tänja lite på verkligheten för att den bilden ska stämma. Ändå hör vi detta ständigt. Sedan har man kommit på att det är animalieproduktionen som är den verkliga boven. Trots att den idisslande kon lever till hundra procent på vegetabilier, som i sin tur lever på koldioxid. Veganism och djuraktivism har visat sig vara en drivkraft bakom utpekandet av köttet i vår föda och djurhållningen som miljö- och klimatbov. Men det har de flesta medier missat.
Minskar nettoutsläppen Djurhållning är själva motorn i ett ekologiskt odlingssystem. Djuren käkar vegetabilier som vi inte kan tillgodogöra oss. Men vi kan äta osten och dricka mjölken som deras produktion tillför oss. Dessutom behövs gödsel från kor och hästar inom ekologisk odling eftersom gröngödsling inte räcker till. Gräset tar upp näringsämnen när det växer, men om man låter det vissna ner så kan det aldrig tillföra mer näring än den tagit upp. Det blir Ebberöds bank. Gröngödsling innebär att skördarna halveras. Djuren håller också ytor öppna som vi inte kan betrakta som åker, och som det inte går att odla på. Jord- och skogsbruk bidrar i själva verket till att binda kol och bidrar på det sättet till att minska Sveriges nettoutsläpp av koldioxid. Ändå snärjer statsmakterna lantbruket i ett nät av skatter och avgifter, med mer tillsyn och nya avgifter, och med villkor som på 20 år blivit 120 procent fler. Det handlar om en växande byråkrati som kostar och belastar den svenska livsmedelsproduktionen.
Ersättningar minskar Samtidigt åker vår statsminister till Bryssel och förhandlar ner vår avgift till EU med 11 miljarder kronor mot att han sänker EU-stöden till Sverige. Det innebär att ersättningarna till svenskt jordbruk kommer att minska. Det handlar om ersättningar som var nödvändiga för att vi skulle kunna vara med i EU. Tar staten bort dessa ersättningar, får svenskt jordbruk väldigt svårt att konkurrera. Kostnaderna ökar, men intäkterna minskar. Och detta sker i ett läge då livsmedelsproduktionen redan befinner sig i kris, och vi har en självförsörjningsgrad på bara 50 procent. Konkurrentländer som Finland, Tyskland och Frankrike förhandlade sig till mer landsbygdsstöd. Sverige gjorde alltså tvärt om mot de flesta andra. Den regering vi har i Sverige är en katastrof för svensk livsmedelsproduktion. Livsmedelsstrategin är därmed inte värd pappret och trycksvärtan det är skrivet med. Man behöver inte vara matematiker för att förstå att detta inte går ihop.
Tomma politiska löften Om staten inte kompenserar bönderna, så kommer vi att få se en minskning av livsmedelsproduktionen i Sverige. Och då hjälper inte tomma politiska löften eller livsmedelsstrategier som inte får någon praktisk betydelse på gårdsnivå. Vår självförsörjningsgrad kommer att försämras ytterligare. Och Sverige kommer att stå ännu sämre rustade när nästa kris kommer. Det verkar inte som nuvarande regering förstår allvaret i detta. Med mindre egen produktion, ökar behovet av import, och därmed transporterna. Därmed ökar utsläppen av växthusgaser, liksom vår sårbarhet vid kriser. Hur kan en svensk regering sälja ut det svenska jordbruket? Och hur kan Centerpartiet stödja en sådan regering? Erik Axel Karlfeldt skrev en gång att ”Den som lägger jord igen, begår ett värre brott än den som dräper män.” Börje Berndtsson Lantbrukare, Varekil
Politikern Henrik Sundström, trea på moderaternas EU-lista, är kritisk till hur regeringen agerar när det gäller coronaviruset. Det är uppenbart att man bestämt sig för en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli immuna. Samtidigt innebär det att man gett upp bekämpningen av smittspridningen. Den stora frågan är om vi har vårdresurser för en sådan taktik. En annan fråga är vad grannländerna tycker.
”Vårdkatastrof väntar”
Regeringen borde vara mer ärlig med sin taktik
– Det är lättare att reparera ekonomin än att återuppväcka döda, säger Henrik Sundström (M) i en kommentar till den svenska regeringens politik när det gäller coronaviruset.
Coronaviruset stänger ner stora delar av Europa. Italien och Spanien är värst drabbade. Båda har infört omfattande restriktioner för att försöka begränsa smittspridningen. Danmark och Norge stänger sina gränser. Liksom Polen, Tjeckien, Ryssland och Slovakien. Sverige utmärker sig genom att inte vidta lika drastiska åtgärder. Vilket gör att flera andra länder ser Sverige som ett problem. Antalet inrapporterade fall stiger stadigt. Ökningen av antalet smittade ligger på cirka 33 procent per dag. Politikern Henrik Sundström (M), Uddevalla, är kritisk till regeringen. Han tror att den verkliga siffran på antalet smittade är mycket högre än den officiella. – Vi har inte begränsat smittspridningen över huvud taget, säger Henrik Sundström.
Siktar på immunitet Den svenska regeringen har istället valt en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli smittade, för att så många som möjligt på sikt ska uppnå immunitet. Henrik Sundström jämför den svenska taktiken med ”ett gigantiskt vattkoppkalas”. – Vi har ett stort coronakalas, säger han. Regeringen bestämde sig tidigt, menar Henrik Sundström. – Tanken är inte att begränsa epidemin. Utan att låta smittan löpa för att ge folket immunitet mot nästa våg av virus. Men också för att kunna hålla igång näringslivet. – Ju fler i befolkningen som har immunitet, desto mer skyddar du dom som inte är immuna. Om vi har mellan 70 och 90 procent immuna, då har viruset svårt att nå riskgrupperna. Tanken är därför att försöka hålla de sjuka och gamla isolerade i det inledande skedet.
Begränsar smittan Kina har valt den motsatta taktiken. Man isolerar hela städer, sätter folk i karantän och arbetar med smittspårning. Och Kina har lyckats bromsa pandemin och fått ner antalet nyaregistrerade fall per dag. Kina kritiserar Sverige för att agera oansvarigt. Man menar att Sverige inte anstränger sig för att begränsa pandemin. – Det är nog fler länder som kommer att tycka att Sverige är osolidariska, säger Henrik Sundström. Danmark har stängt gränsen mot Sverige. För att skydda den danska befolkningen. – Sverige kommer att vara en stor exportör av fall, säger Henrik Sundström. Det finns dock fler länder som valt ungefär samma taktik som Sverige. England, Tyskland, Frankrike och Holland bland annat. Danmark och Italien väljer att försöka begränsa pandemin. Liksom Norge.
Testar inte alla I ett avseende sticker dock Sverige ut. – Det är bara Sverige som inte testar folk med symptom, om de inte måste hanteras av vården. Det sägs bero på att vi inte har testkapacitet, säger Henrik Sundström, som är försiktigt kritisk till hur regeringen skött den här frågan. – Jag fick uppfattningen att man väldigt tidigt lyssnade på näringslivet, säger han. I England har regeringen varit tydligare med varför man fattat de beslut man gjort. – Jag tycker att folk kunde förtjäna att vi har en politisk ledning som är ärlig och säger som det är. Det blir istället symbolhandlingar. Man låtsas att man försöker begränsa viruset. Men utan provtagningar så har man ingen kontroll. En prioritering som Henrik Sundström tycker är lite märklig. – Det är lättare att reparera ekonomin. Än att återuppväcka döda, säger han.
Sviker andra länder Dessutom sviker Sverige andra länder som försöker begränsa spridningen. – Det är väldigt osolidariskt. Mot andra länder. En slutsats blir att regeringen anser att det är viktigare att skydda ekonomin och samhället, än individerna. – Ambitionen är nog att man ska skydda de äldre och svaga ändå, genom att skapa den här flockimmuniteten, säger Henrik Sundström. Men i realiteten blir det de äldre och friska som måste isolera sig från samhället med den här taktiken. Kritiker menar också att det är en aning syniskt att offra två eller tre procent av befolkningen, plus alla de som drabbas av att sjukvården inte kommer att fungera. Den vanliga sjukvården kommer inte att kunna fungera som vanligt under pandemin. – Det är nog bäst om man kan undvika att råka ut för en trafikolycka, eller en stroke, de närmaste månader.
Brist på skydd Ett av regeringens misstag är att man inte heller har säkrat tillgången på skyddsutrustning. Man borde ha säkrat att det fanns en svensk produktion. – Det skulle man gjort för sex veckor sedan. Vi har läkare som inte har tillgång till skyddsutrustning. Läkarna kommer att bli smittade själva, de kommer inte att kunna träffa sina familjer, säger Henrik Sundström. Han har också reagerat på logiska luckor i regeringens resonemang. Man väljer att inte stänga skolorna. – Det är ingen fara, säger man, barnen smittar inte. Samtidigt säger man att kommunerna inte får stänga skolorna för att mor och farföräldrar, som i många fall utgör riskgrupper, istället får passa barnen. – Då smittar dom, säger Henrik Sundström. Barnen smittar alltså inte om de är i skolan, men om de är hemma med sina mor- och farföräldrar. Lite märkligt kan man tycka.
”En politisk sköld” – Regeringen har gjort sitt val. Det är så här det kommer att bli. Vi får se i efterhand vad som var rätt eller fel. – Jag kan tycka att en högre grad av transparens hade varit bättre, och jag kan tycka att man borde ha agerat tidigare. – Jag kan känna sorg över att så många människor ska behöva dö, och sorg över att så många människor ska behöva lida. – Det är uppenbart att man satte de här testkriterierna för snävt från början. Folkhälsomyndigheten sa att det bara var folk som kom från en viss region i Italien som fick testas. En del bokade om sina hemresor för att det inte skulle se ut som de kom från Italien. – Jag är övertygad om att man redan tidigt kom fram till att åtgärder skulle vara symboliska. Allt är inte taktik, en del är inkompetens, säger Henrik Sundström. Han är också kritisk till att regeringen inte verkar vilja ta fullt ansvar för frågan. Man använder myndigheterna som en politisk sköld. När de får den signalen som de vill ha, från myndigheterna, då behöver de inte ta ansvar för sitt beslut längre.
Lagar och avtal Begränsningen av mötesfriheten är ett annat exempel. Där gick ansvarig minister ut och sa att regeringen inte får begränsa mötesfriheten. Det är dock inte sant, hävdar Henrik Sundström. Det finns undantag i grundlagen, ordningslagen och europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. – I fallet Preem gör man precis tvärt om. Man frångår praxis och struntar i vad lagen säger. Man lyfter bort en domstolsprövning och avgör ärendet i regeringen istället. – Nu är det en fråga om praktisk hantering. Att hjälpa läkare och vårdpersonal. Men vården kommer inte att räcka till för alla, spår Henrik Sundström. Vi har inte tillräckligt med vårdplatser och utrustning för att klara en pandemi av den här sorten. – Det kommer inte att finnas någon vård att få. Sverige tillverkar stora mängder andningsskydd. Men det mesta exporteras. Samtidigt är skyddsutrustningen i Stockholm redan slut. – De enda som har mandat att gå in och föra en dialog med det svenska näringslivet om tillverkning av skyddsutrustning för den svenska marknaden är regeringen, säger Henrik Sundström.
Munskydd exporteras Regeringen har haft flera veckor på sig att göra något. Man borde exempelvis försäkra sig om att Mölnlycke producerade andningsskydd även för den svenska marknaden, istället för att exportera det mesta. – Självfallet. Men man kan också ta initiativ till att ställa om produktionen på andra industrier, säger Henrik Sundström. En myndighet har skyllt på upphandlingsreglerna. Arbetsmiljöverket har sagt nej till räddningstjänsten som vill använda en viss skyddsmask som är vanlig i Sverige för att den inte är CE-märkt. Men den stora frågan är hur väl sjukvården är rustad för anstormningen. Sjukvården i Wuhan bröt samman när en halv procent av befolkningen var smittad. Vi räknar med att 70 procent av svenskarna kommer att bli smittade. Det är en av orsakerna till att Kina, Japan och Sydkorea har valt att försöka stoppat smittspridningen. I Kinas fall ser man ut att lyckas. I staden Wuhan där allt började har myndigheterna nu börjat lätta på restriktionerna.
Vårdkatastrof Frågan är hur den svenska regeringen kommer att handskas med vårdsituationen när pandemin når sin kulmen i Sverige. Henrik Sundström varnar för att det kan bli en total katastrof. Akutsjukvården hade redan innan stora problem. Värst är bristen på utrustning och vårdplatser. Men också bristen på skyddsutrustning är ett stort problem. Regeringen vill skjuta över skulden för vårdens dåliga beredskap på regionpolitikerna. – Man har inte tagit det här på allvar. Man har inte insett att detta innebär stora problem för vården, säger Henrik Sundström. Även kommunernas skyddsutrustning är bristfällig. – Det saknas handsprit, gummihandskar, förkläden, rockar, visir och andningsskydd. Allt saknas. Det är slut. Sverige står inför en vårdkatastrof. – Många i vårdpersonalen kommer att bli smittade. De kommer inte att kunna åka hem. Några kommer att dö. Alla som är över 60 år borde hålla sig hemma, förklarar Henrik Sundström. Han berättar om läget i Lombardiet i norra Italien. Och hänvisar till en rapport från en läkare. Sjukhusen kör på 200 procents kapacitet. Alla akutavdelningar är omvandlade till intensivvårdsavdelningar. Patienter över 65 år blir inte ens undersökta, man låter dem dö. Göran Åhrén (Westsidan: 2020-03-14)
Westsidan 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.