Kritik mot förslag om utrivning

Myndigheter vill riva Torsrums kvarn i Mönsterås. Bara för att den är närmast havet. Foto: G Åhrén

Staten vill riva Torsrums kraftverk

Smålands vattenkraftförening vädjar till politiken

Staten vill riva dammen. Trots fungerande fiskvandringsväg. Smålands vattenkraftförening protesterar mot förslaget. I veckan bjöd man in riksdagsledamoten Mats Green (M) till möte vid Torsrums kraftverk.

På väg till Mönsterås passerar jag Emån ett flertal gånger. På hotellet läser jag i ”Mönsteråsbladet”, som ges ut av kommunen, hur rika vattendragen är på fisk. Emån är världsberömd för sin storvuxna havsöring. Totalt finns det mer än 30 fiskarter.
Även i Alsterån finns det gott om lax och havsöring, får jag veta.
På väg till mötet vid Torsrums kraftverk funderar jag på vad det verkliga problemet kan vara. Om det är så gott om fisk, så undrar man vad problemet är. Varför vill staten riva en massa dammar och kraftverk?
Är tidigt på plats och hinner gå en sväng runt anläggningen innan deltagarna kommer. Den gamla kvarnen och kraftverket ligger i direkt anslutning till varandra. En kanal förser kraftverket med vatten. Och dammen ligger cirka 100 meter uppströms.
Det mesta är byggt med massiva stenmurar och ser gammalt ut. Borde kanske kvala in som ett kulturminne, värt att bevara.

Från 1600-talet
När mötet är igång får vi veta att kvarnen är från 1600-talet. Ägare är familjen Rappe. Kvarnen ingår i en större egendom där man bedriver ekologisk mjölkproduktion och skogsbruk, bland annat.
Det har bedrivits kvarnverksamhet sedan Sten Stures tid, berättar Fabian Rappe, som tagit över driften av gården. Den nuvarande kvarnen har anor tillbaka till 1600-talet.
Thomas Rappe berättar hur hans farfar tog över gården och utvecklade vattenkraften. Den första turbinen installerades 1935. Några år senare installerades en till. Han är fast besluten att kämpa för kraftverket och kommer inte att ge sig.
Idag producerar kraftverket cirka en miljon kilowattimmar.
– Det finns en potential att öka produktionen, säger Fabian Rappe.
Det rinner över en massa vatten som inte bidrar till kraftproduktionen. Men istället för att investera och effektivisera produktionen får familjen Rappe nu ägna sig åt tillståndsprocesser och byråkrati.
Mötet kommer i det sammanhanget in på problemet med aktivistiska tjänstemän.

Äganderätten viktig
Mats Green talar om behovet av att stärka äganderätten, skärpa tjänstemannaansvaret och hålla nere kostnaderna i domstol för kraftverksägarna. Riksdagen har beslutat om att skärpa tjänstemannaansvaret.
Mats Green berättar också om riksdagens beslut om urgammal hävd och rättskraft.
– Urgammal hävd har redan rättskraft. Men vi har stärkt det ytterligare, säger Mats Green.
Problemet är att regeringen styr myndigheterna. Och det går ibland trögt att verkställa riksdagens beslut.
Mats Green vänder sig emot att länsstyrelserna hittar på nya lagtolkningar för att kringgå riksdagens beslut, exempelvis genom att hävda att gamla tillstånd gällde mekanisk kraftöverföring med vattenhjul, och inte produktion av el i turbiner.
Ordföranden i Smålands vattenkraftförening, Anders Jarl, tar problemet med inflytande företrädare för sportfisket skaffat sig. Många som jobbar med frågorna på länsstyrelserna, är också engagerade sportfiskare.
Smålands vattenkraftförening har tagit fram siffror. I snitt kommer varje fiskväg att kosta 10 miljoner kronor. Men det tillkommer kostnader, och slutnotan hamnar på det dubbla. Totalt innebär att åtgärderna kommer att kosta närmare 40 miljarder kronor.
Det är en oacceptabel summa, menar Smålands vattenkraftförening.
De pengar som avsatts i den nationella fonden kommer inte att räcka till alla småskaliga vattenkraftverk, hävdar Gunder Holm.

Drabbar jordbruket
Det finns gott om fisk uppströms Torsrums kraftverk berättar familjen Rappe. Fiske i mynningen är förbjudet, men det förekommer mycket tjuvfiske.
Laxtrappan som man investerade i för cirka tio år sedan fungerar. Havsvandrande fisk kommer upp i Alsterån, som i övrigt är rik på arter. Vandringshindret är alltså redan åtgärdat. Ändå föreslår Vattenkraftens miljöfond i sin rapport från pilotprojektet att dammen ska rivas ut.
Fabian Rappe förklarar att en eventuell utrivning kommer att drabba jordbruket. Han visar pumpstationen som bevattnar gårdens åkermark. Bevattningen är nödvändig för gården och de senaste årens perioder av torka har inte minskat behovet.
– River de ut dammen så kommer vi inte att kunna bevattna 120 hektar, säger Fabian Rappe.
Vattnet kommer från kvarndammen. Utan dämme kommer kvarndammen att sina.
Familjen Rappe tycker att myndigheterna går för långt. Ytterst handlar det här om äganderätten, och rätten att bruka det man äger.
Gården äger också mycket skog. Och diskussionen om skogsbruket har inte passerat obemärkt. Fabian Rappe ifrågasätter innehållet i äganderätten om man ska behöva ha tillstånd för allting. Och han är inte ensam.
På väg hem passerar jag Emån flera gånger. Skyltar förkunnar att fiske är förbjudet. Men från bron ser jag att en sportfiskare stå ute i forsen, med sina långa stövlar, och vevar med sin flugfiskespö. Jag inser att sportfisket väger tyngre än våra basnäringar, när vi överlämnar de avgörande besluten om samhällsnytta till tjänstemännen på flera av våra länsstyrelser. (Westsidan: 2021-09-27)
Göran Åhrén

Staten vill riva två dammar i Alsterån

I Vattenkraftens miljöfonds rapport om pilotprojektet i Alsterån, föreslås utrivning av de två kraftverk som ligger närmast utloppet i Kalmarsund.
”Det är en stor fördel för vattenmiljön om de två nedersta anläggningarna rivs men detta under förutsättning att ägarna själva medverkar till det”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Motivet är diffust. Kraftverken ligger nära havet. Man får också veta att området vid nedre delen av Alsterån är ett Natura 2000-område.
Längre upp i ån bedöms kostnaderna för att riva dammar eller bygga fiskvandringsväg överstiga nyttan.
Målet är att åstadkomma ”hållbara bestånd” av havsvandrande fisk, i första hand lax och havsöring. ”De föreslagna åtgärderna kommer även kunna gynna andra arter”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Alsterån med biflöden omfattar 45 anläggningar, 23 kraftverk och 22 dammar. Vattendraget är indelat i 39 vattenförekomster. Samtliga är av vattenmyndigheten utpekad som naturliga vattendrag. Bara fyra anses ha god ekologisk status.
Enda skälet till att vattendraget inte har god status överallt är att det finns kraftverk och dammar. De utgör så kallade vandringshinder, enligt myndigheterna.
”Målet är att överallt nå miljökvalitetsnormen”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Ansvarig vattenmyndighet och berörda länsstyrelser är ansvariga för klassning och bedömningar. 

”Vad är problemet?”

Kritik mot pilotprojektet i Alsterån

Bengt Axelsson, Smålands vattenkraftsförening, är upprörd över förslaget att riva två kraftverksdammar i Alsterån. Det var därför har tog initiativ till mötet vid kvarnen.
– Det var för att visa det horribla i att bara för att det ligger närmast havet ska det rivas.
– Det finns så många argument för att bevara kraftverket. Även kulturhistoriska, säger Bengt Axelsson, som är nöjd med mötet.
Riksdagsledamoten Mats Green har lovat att ta upp frågan i riksdagen.
Bengt Axelsson tycker det är märkligt att statliga myndigheter i samverkan med Vattenkraftens miljöfond kan föreslå utrivning av små vattenkraftverk i den situation som nu råder på elmarknaden. Regeringens politik innebär att de facto att vi nu eldar med fossil olja, istället för att producera el med ren förnyelsebar vattenkraft.
– Nu kör vi Karlshamnsverket för fullt, och så ska man lägga ner en massa småskalig vattenkraft.
Bengt Axelsson förstår lika lite som någon annan som var med på mötet varför man vill riva dammen som förser Torsrums kraftverk.
– Det finns inget problem. Fisken kommer förbi, och det är rikligt med fisk i Alsterån. Man producerar förnyelsebar ren energi. Så vad är problemet?
– Det är dessutom balanskraft mot vind och sol, och den produceras i södra Sverige där det råder elbrist.
Ägaren till den gamla kvarnen, Thomas Rappe, kommer att ta strid med myndigheterna.
Göran Åhrén

”Det finns inget problem.
Fisken kommer förbi,
så vad är problemet?”

Bengt Axelsson

Åtgärder överprövas

Centern vill att regeringen överprövar

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bör ses över

Centerpartiet vill att regeringen överprövar beslutet om nytt åtgärdsprogram. Regler för undantag ska göras tydligare, och man vill säkerställa att kraven på åtgärder inte leder till omfattande utrivningar av småskalig vattenkraft, eller drabbar landets möjligheter att nå målen i livsmedelsstrategin. En majoritet i riksdagen står bakom förslaget.

Mycket talar för att regeringen kommer att överpröva de förslag till åtgärder som de fem vattenmyndigheterna lagt fram, och som varit ute på remiss. Centerpartiets Rickard Nordin har lagt ett förslag i riksdagen som en majoritet ställer sig bakom.
Syftet med förslaget är att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta, som ligger i linje med riksdagens beslut om ”Vattenmiljö och vattenkraft”, samt livsmedelsstrategins mål.
Rickard Nordin vill att regeringen ska tydliggöra hur Vattenförvaltningsförordningens kapitel 4, paragraf 10, ska tillämpas. Det är den förordningen som reglerar mindre stränga krav och när undantag kan tillämpas. Det har blivit den springande punkten i den akuta konflikten mellan vattenmyndigheterna och de intressen som påverkas av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Kritikerna menar att vattenmyndigheterna går så långt i sina krav att man i realiteten inte följer de beslut som riksdag och regering fattat. Lagar och förordningar har inte varit tillräckligt tydliga, gett utrymme för tolkningar och det ska regeringen nu rätta till.
Vidare vill Rickard Nordin säkerställa att de värden som vattenmyndigheterna räknat fram för varje vattendrag, de så kallade HARO-värdena, ligger i linje med den förstudie som gjordes, och att den tolkning vattenmyndigheterna gjort inte leder till att vattenkraftverk rivs ut av ekonomiska skäl.

En majoritet bakom
Han vill också säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft.
Ytterligare en punkt som han vill att regeringen tittar på är att rätt bedömningar görs och att myndigheterna tar hänsyn även till lokala nyttor och vilka konsekvenser de åtgärder man föreslår får. Det arbetet ska ske, precis som vattendirektivet och lagen föreskriver, i samråd med de som berörs.
Rickard Nordin säger till WESTSIDAN att han har en majoritet med sig.
– Inriktningen finns en majoritet bakom. Men den exakta utformningen är inte klar, säger Rickard Nordin, som menar att regeringen måste agera i frågan.
– Uppdraget till regeringen är tydligt. Jag förväntar mig att regeringen följer det.
Att centerpartiet kan agera fritt i den här frågan i förhållande till regeringen beror på att detta inte omfattas av januariavtalet, samtidigt som man kan stödja sig på energiöverenskommelsen.
Den fråga mänga ändå ställer sig är hur många gånger riksdagen ska behöva besluta att småskalig vattenkraft ska få vara kvar innan våra myndigheter lyder.
– Tills regeringen och våra myndigheter förstår, säger Rickard Nordin.
– För mig är det här en större fråga en enbart småskalig vattenkraft. Det är Sveriges energiförsörjning det handlar om.

Massiv kritik
Ett beslut att överpröva går därmed i linje med den kritik som framförts av Havs- och vattenmyndigheten, LRF, vattenkraftsägarnas organisationer och en lång rad andra remissinstanser. Samt flera riksdagsledamöter.
– Det är väl troligt att det ändå blir en överprövning. Med tanke på all den massiva kritik som har framförts, säger Christer Jansson.
– Det hade varit ännu konstigare om de inte hade överprövat, säger Christer Jansson, LRF, en av de organisationer som kritiserat förslaget.
Möjligtvis kan det gå fortare om riksdagen tar initiativet. Förra gången, 2015, dröjde det ända till hösten innan regeringen fattade beslutet. Slutliga beslutet kom i oktober 2016.
– Det är bra att de överprövar men sedan får man se vad det leder till. Förhoppningsvis leder det till att man följer de vägledningar som tagits fram och att man ska använda undantagen och att man måste göra avvägningar mot andra samhällsintressen.
– Man kan ju inte sätta mål som inte går att nå. Det ställer orimliga krav på enskilda och det är en dålig användning av skattemedel, säger Christer Jansson.
Centerpartiets förslag har redan varit uppe i miljö- och jordbruksutskottet. Riksdagen kan väntas ta ett beslut i frågan i början på sommaren.
FOTNOT: Mindre stränga krav och undantag regleras i 4 kapitlet 10 paragrafen vattenförvaltningsförordningen. En tillämpning kan innebära förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav.
Göran Åhrén

”…att säkerställa en god balans

mellan samhällsekonomisk kostnad

och miljömässig nytta

som ligger i linje

med riksdagens beslut”

”Helt oacceptabelt”

”Detta var inte meningen”

Starkt stöd för småskalig vattenkraft i riksdagen

– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin (KD) i riksdagsdebatten. Rickard Nordin (C) betecknade myndigheternas agerande som ”oacceptabelt”. Stora mängder el kommer att spillas bort, hävdar han. Patrik Engström (S) höll med. ”Det var inte meningen att vi skulle spilla bort energiproduktion”.

Mest debatt blev det om kärnkraften, när riksdagen på onsdagen debatterade energipolitiken. Men problemen för den småskaliga vattenkraften togs upp av både Rickard Nordin (C) och Camilla Brodin (KD). Båda var kritiska till att myndigheter inte följer de beslut som riksdag och regering fattat.
– Vi ska behålla de möjligheter vi har att producera mer vattenkraft, både storskalig och småskalig, säger Rickard Nordin.
– Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt.
Rickard Nordin lovade att centerpartiet kommer att agera för att svenska myndigheter ska följa de beslut som riksdag och regering har fattat.
Rickard Nordin betonade också i debatten vilken stor betydelse småskalig vattenkraft faktiskt har för energiförsörjningen. I elområde fyra, där bristen på el var som störst, stod den småskaliga vattenkraften för 17 procent.

Vattenkraften viktig
Camilla Brodin (KD) efterlyste bättre långsiktighet i energipolitiken. Hon hävdar att dagens politik är alltför kortsiktig. Kristdemokraterna vill ha ett uppdaterat energimål med sikte på fossilfrihet. I det målet spelar vattenkraften en viktig roll.
– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin.
Kristdemokraterna har gjort och kommer att fortsätta göra insatser för den småskaliga vattenkraften. Partiet har bland annat lagt ett förslag till en förändrad struktur av myndigheterna som jobbar med frågan.
– Vi vill lägga ner vattenmyndigheterna och föra över besluten till jordbruksverket och naturvårdsverket, säger Camilla Brodin.
I debatten med Rickard Nordin betonade Camilla Brodin att kristdemokraterna vill utveckla vattenkraften.
– Vi vill utveckla vattenkraftens fördelar så vi kan plocka ut mer effekt.

”Delar din oro”
Småskalig vattenkraft fick också ett visst stöd av socialdemokraten Patrik Engström. I debatt med Rickard Nordin medgav han att myndigheterna inte levererat det som riksdag och regering beslutat.
Rickard Nordin påminde om energiöverenskommelsen med socialdemokraterna.
– Vi var överens om att vattenkraften skulle värnas och att effekten skulle kunna ökas. Nu kommer stora mängder el att spillas bort, säger Rickard Nordin.
– Man har gjort schablonmässiga bedömningar. Allt det här står i strid med energiöverenskommelsen.
– Vad är ni beredda att göra, undrade Rickard Nordin.
– Jag delar Rickard Nordins oro. Jag har fått samma signaler från vattenkraftsägare, svarade Patrik Engström.
Frågan kommer att följas upp.
– Relevanta myndigheter kommer att få i uppdrag att beskriva hur processen har gått till. Vi får hoppas att detta rättar till sig.
– Det var inte meningen, vare sig i riksdagsbeslutet eller i energiöverenskommelsen, att vi skulle spilla bort energiproduktion, säger Patrik Engström.
Miljöpartiets bidrag till debatten var att förneka att Sverige skulle ha brist på el. Karolina Skog talade om exporten av el, och hävdar att vi har ett nettoöverskott. Hon nämnde dock inte problemet med att mycket av elen produceras på fel ställe, i norra Sverige.Och att överföringskapaciteten är ett problem som verkar ta tid att åtgärda. I övrigt ansattes hon mest av frågor om varför regeringen inte löst kärnkraftens avfallsfråga.
Göran Åhrén

”Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt”

Positiv till små kraftverk

Energiminister Anders Ygeman

Regeringen vill öka produktionen

”Den småskaliga vattenkraften är viktig”

Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften. Vi behöver producera mer el, säger energiminister Anders Ygeman, och det finns en potential att öka produktionen från vattenkraften. Även den småskaliga.

– Syftet med lagstiftningen är inte att småskalig kraftproduktion ska rivas ut, säger energiminister Anders Ygeman.
Energiministern talade om behovet av att öka elproduktionen när han den gångna veckan gästade Svensk Vattenkraftförenings årsmöte. Budskapet från energiminister var tydligt. Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften.
– Den småskaliga vattenkraften är viktig ur flera perspektiv. Givetvis som produktionsresurs, i synnerhet i södra Sverige, men även sett ur elberedskaps- och ö-driftsperspektiv, säger Anders Ygeman.
– I takt med att sol- och vindkraftsutbyggnaden ökar så blir vattenkraftens förmåga att balansera energisystemet allt viktigare.
Energiministern talade om en fjärde våg av elektrifiering, och att transporter och industrier ska elektrifieras för att klara klimatutmaningen.
– Regeringen har med anledning av detta tagit initiativ till en nationell elektrifieringsstrategi, säger Anders Ygeman.
Strategin ska bidra till ”en snabb , smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering”.
– Vi kommer att behöva planera för en dubblerad elanvändning, och att vi samtidigt kommer att behöva arbeta för att halvera tiden för tillståndsprocesserna.
– Helhetsgreppen kring elektrifieringen inbegriper såklart alla kraftslag, så även vattenkraften.
– För att klara elektrifieringen kommer vi behöva ta höjd för en dubblerad elanvändning, vilket kommer att kräva mycket mera elproduktion än idag.
– Från politikens sida ska vi inte styra vilken kraftproduktion som byggs, bara ge ramarna och undanröja hinder.
– Det finns också effektiviseringspotential i befintliga kraftslag.
– Vattenkraften är sedan länge en viktig del av det svenska energisystemet, både sett till roll som förnybar produktionsresurs och dess reglerförmåga.
Anders Ygeman berättade också att regeringen kommer att lägga ett uppdrag om vattenkraftens regionala och lokala nytta. Det är en kärnfråga, för den småskaliga vattenkraften, om även lokal produktion i enlighet med EU-rätten, ska kunna betraktas som ett samhällsintresse. Många har efterlyst ett politiskt initiativ i den frågan.
Regeringen väntar också på en redovisning från myndigheterna av fördelningen av de riktvärde på 1,5 TWh som skulle fördelas på olika avrinningsområden, i det pågående arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraften.
FOTNOT 1: Riktvärdet på 1,5 TWh fördelat på avrinningsområden – eller HARO-värden – har redan redovisats till regeringen.
Göran Åhrén

”Regeringen kommer
att lägga ett uppdrag
om vattenkraftens
regionala och lokala nytta.”

”En krigsförklaring”

Vattenmyndigheterna trotsar riksdag och regering. Genom att vägra anpassa sitt arbete till de beslut som tagits i riksdag och regering, så kommer många ägare till små vattenkraftverk att tvingas riva ut. Inget av det politiken beställde har myndigheterna levererat. ”Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV”, skriver Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, som också kritiserar vattenmyndigheterna för de samråd som nyligen genomförts. ”Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.”

VA-myndigheter vägrar lyda riksdagen

”En krigsförklaring mot småskalig vattenkraft”

Den Svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett 20 årigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och att göra miljöanpassningar vid kraftverken.
Vägen hit har varit lång och krokig. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat enskilda kraftverksägare och tänjt på tillämpningen av lagstiftningen till den gräns att riksdagen blev tvungen att stifta ny lag. Denna är tydlig med att myndigheterna skall ändra sina vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) eller att ställa mindre stränga krav (MSK). Dessutom beställdes att förenklingar skulle införas för just den småskaliga vattenkraften. Allt detta fick vattenmyndigheterna i uppgift genomföra som ett 3-årigt uppdrag redan 2017.
Nu skulle uppdraget varit slutfört, vilket mycket passande sammanfaller med att vi är på väg in i en ny 6-års period för vattenförvaltningen och anpassningen till EU-s vattendirektiv.

Inget har gjorts
Tyvärr kan vi konstatera att resultatet av vattenmyndigheternas arbete är noll. I Västerhavets vattendistrikt har ingenting gjorts i linje med vad riksdag och regering gett order om. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV. Inga förenklingar har införts – tvärtom har allt gjorts mer komplicerat än tidigare. Vattenmyndigheten struntar helt enkelt i vad uppdragsgivaren (Riksdag och Regering) beordrat dem att göra, genom att skylla på Havs- och vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på vattenmyndigheterna eller EU. Ingen vill ta ansvar för den aktuella situationen, alla skyller på andra.
Den småskaliga vattenkraftbranschen hade, baserat på erfarenhet, låga förväntningar på resultatet av myndigheternas tillämpning av den nya lagstiftningen. Tyvärr besannades farhågorna vilket visade sig när vattenmyndigheterna den 18 mars höll ett digitalt samrådsmöte specifikt för verksamhetsutövare inom vattenkraft.
Ordet samråd och dess innebörd är något som vattenmyndigheterna (bland mycket annat) inte förstår eller bryr sig om innebörden av. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chatfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller hänvisa till andra myndigheter.

Brist på omdöme
Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.
Vattenmyndigheterna hade chansen, helt i linje med vad dess vattenvårdsdirektör Annika Ekvall tidigare framfört, att nu i samband med ingången i nästa 6-års period revidera och anpassa sitt arbete.
Något som man helt struntat i. Istället förklarar man krig mot småskalig vattenkraft.
Branschen har efter många års diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi bara konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaks, eller rättare sagt kvar på ruta ett.
De som kommer drabbas av denna destruktiva myndighetsutövning är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst då de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter, vilket vi beklagar.

Många tvingas riva
Utan mindre stränga krav genom KMV och MSK, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade att riva ut. Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk.
KMV och MSK har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket innebär att myndigheterna medvetet gör avsteg från den demokratiska principen om allas lika rätt inför lagen.
Frågan är hur många enskilda kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som ska raseras innan riksdagen åter tvingas agera, att göra om och göra rätt genom att formulera lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots.
Johan Hillström
Ordförande Västsvensk Vattenkraftförening

”Vattenmyndigheterna
är fullständigt tondöva
inför riksdag och regering”

Stoppa hetsjakten

Stoppa hetsjakten på den småskaliga vattenkraften. Det råder elbrist i södra Sverige, och ändå fortsätter statliga myndigheter att driva processer för att lägga ner och riva ut småskalig vattenkraft. Detta trots att en majoritet i riksdagen har beslutat att vi ska ha de små vattenkraftverken kvar. Nu måste någon inom den verkställande makten ta ansvar för de beslut riksdag och regering fattat, och sätta press på de aktivistiska tjänstemän som fortsätter driva sin egen agenda. I det här inlägget beskriver WESTSIDANs Göran Åhrén bakgrunden till dagens absurda situation där vi lägger ner den renaste kraftkällan, samtidigt som människor uppmans att inte dammsuga. ”Statliga myndigheter fortsätter lägga ner och riva ut små vattenkraftverk. Regeringen måste sätta ner foten nu och agerar kraftfullt”, skriver Göran Åhrén.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_0336-e1595769714113.jpg

Vansinne riva dammar och kraftverk

Vi behöver all el – även från vattenkraften

Stoppa hetsjakten på den småskaliga vattenkraften. Det är vansinne att statliga myndigheter fortsätter sin kampanj för att lägga ner små privata vattenkraftverk på landsbygden, samtidigt som industrier tvingas stänga ner produktionen och vanligt folk uppmanas att inte dammsuga.
Stora delar av södra Sverige brottas med elbrist. Vi behöver därför all el vi kan producera. Statliga myndigheter måste tvingas göra de avvägningar mellan olika intressen som är nödvändiga och som de också är skyldiga att göra.
Ett antal länsstyrelser driver något som närmast kan beskrivas som ett korståg mot småskalig vattenkraft. De är vandringshinder, hävdar man, och måste därför rivas ut för att främja biologisk mångfald. I själva verket vill man bygga om gamla kulturbygder till vildmark och sportfiskeanläggningar.
Kampanjen visar att alltför stor makt i en enskild fråga har hamnat i fel händer. Länsstyrelser har ett tvärsektoriellt ansvar, men det är något som exempelvis länsstyrelserna i Skåne, Karlstad och Örebro helt verkar bortse ifrån.

Stor potential i vattenkraften
Produktionen från de små vattenkraftverken motsvarar idag ett kärnkraftverk. Genom att investera och effektivisera den småskaliga vattenkraften kan den produktionen i varje fall fördubblas. Sannolikt skulle vi kunna öka produktionen till motsvarande tre kärnkraftverk om myndigheterna tillät att äldre anläggningar tas i bruk igen.
Vattenkraften är den i särklass mest klimatvänliga kraftkällan, i en livscykelanalys räknat på gram koldioxid per producerad kilowattimme. Vindkraften orsakar tre gånger så stora utsläpp av koldioxid. Och kärnkraften fyra gånger så stora.
Men framför allt så producerar vattenkraften fortfarande el när vindkraften står stilla. Och det gör den, hör och häpna, när det inte blåser. Och just nu blåser det inte särskilt mycket.
Många små vattenkraftverk finns dessutom i södra Sverige där problemen med elbrist är som störst.
För mycket satsning på vindkraft gör elförsörjningen osäker. Vi behöver därför satsa på att bygga ut vattenkraften. Det kan göras på ett sätt som också tar hänsyn till fiskens vandringsbehov och behovet av musslor i våra vattendrag. Det visar exempelvis ombyggnaden av Vattenfalls kraftverk i Dals Långed. Ny teknik finns dessutom där fisk kan simma rakt igenom en anläggning.

En kampanj växer fram
1950 hade vi över 4 000 små vattenkraftverk i Sverige. Som små räknas kraftverk på 10 MW eller mindre. Utbyggnaden av den storskaliga vattenkraften minskade behovet av små och antalet sjönk till mindre än hälften på 1980-talet. Därefter har antalet små kraftverk ökat något igen, delvis på grund av stimulansåtgärder. Staten och EU var då fortfarande positiv till småskalig vattenkraft.
Men plötsligt hände något. Sportfiskeintressen såg en chans att utnyttja EUs vattendirektiv i kombination med Agenda 21 och började driva statliga myndigheter framför sig i en kampanj för att ”öka tillsynen”. Man fick stöd av den nybildade Havs- och vattenmyndigheten, gamla fiskeriverket. Och plötsligt hamnade all fokus i tillsynsarbetet på fisk, trots att vattendirektivet främst handlar om kontroll av kemikalier och miljögifter.
Man tog hjälp av frivilliga krafter i jakten på små kraftverk som man påstod inte hade tillstånd. Det krävdes några juridiska kullerbyttor för att göra hetsjakten på små vattenkraftverk laglig. Sportfiskeintresserade jurister och tjänstemän på Kammarkollegiet hjälpte till med detta.

Orimliga krav på nyprövning
De som först förstod vad som höll på att hända var enskilda kraftverksägare som plötsligt fick förelägganden med krav på att söka tillstånd. Nyprövning dessutom, istället för omprövning, med krav på miljökvalitetsbeskrivningar och andra dyra utredningar. Dessa tillståndsprocesser gjordes så kostsamma som möjligt i avsikt att knäcka ägarna ekonomiskt, så att de själva skulle välja att lägga ner och ansöka om utrivning. Detta var ju egentligen fullständigt orimligt.
När det blev allmänt känt reagerade politiken. Ett antal beslut i riksdagen har syftat till att bevara den småskaliga vattenkraften, minska aktivistiska myndigheters möjlighet att knäcka små privatägda kraftverk ekonomiskt och tvinga fram en mer realistisk tolkning av vattendirektivet.
Nu obstruerar ett antal myndigheter och vägrar genomföra det riksdagen har beslutat. Flera länsstyrelser fortsätter hetsjakten på småskalig vattenkraft, som om ingenting hänt. Vattenmyndigheterna vägrar ändra sin syn på KMV, kraftigt modifierade vattendrag, som är ett sätt att lindra kraven på åtgärder som utnyttjas av de flesta länder i Europa, men där Sverige är sämst i klassen.

Stoppa vansinnet nu
Det som saknas i Sverige är att någon inom den verkställande makten, med både makt och överblick, sätter ner foten och säger att nu får det vara nog. Delegeringen har gått för långt. Aktivistiska tjänstemän gör som de vill. Kombinationen självständiga myndigheter och avsaknaden av tjänstemannaansvar är mycket olycklig. Snacket om ministerstyre gör inte saken bättre.
Vi har byggt upp ett system där ingen behöver ta ansvar. Handläggande tjänsteman har oändlig makt, och stora möjligheter att skylla på någon annan. Vanligtvis på EU, egna föreskrifter eller till en egen tolkning av lagen. Och kommer för det mesta undan med det.
Uppfinningsrikedomen när det gäller att runda lagen är stor.
Problemen är väl kända. Riksdagen har sagt sitt, regeringen och verksledningar måste leverera.
När det värsta är över behöver vi utreda hur maktfördelningen fungerar i praktiken i Sverige. Tilltron till demokratin står på spel. Vi behöver också utreda hur Århuskonventionen tillämpas i Sverige. Människor som påstår sig företräda allmänheten, håller på att förvandla våra domstolsprövningar till spektakel, samtidigt som lokala opinioner som verkligen företräder allmänheten körs över.
Det blåser inte nu. Industrier står stilla, och vi uppmanas att inte dammsuga. Statliga myndigheter fortsätter lägga ner och riva ut små vattenkraftverk. Regeringen måste sätta ner foten nu och agerar kraftfullt. Det räcker att följa de beslut som riksdagen redan har fattat. Det är dags att stoppa detta vansinne nu.
Göran Åhrén

”Stoppa hetsjakten
på den småskaliga
vattenkraften”

El eller fisk…

Järle kvarn kunde ha producerat elström. Men staten sa upp arrendet och har för säkerhets skull spärrat av. Nu står turbiner och generatorer stilla. Foto: Moa Rudebert

Staten sa upp arrendet

Peder Fries ville producera mer el

Staten köpte Järle kvarn för att bevara den. Kvarnen rustades upp, och arrenderades ut till Peder Fries, som började producera el. Plötsligt ändrade sig staten, sa upp arrendet, och nu vill man riva dammen.

Det var 1980 som staten rustade upp Järle kvarn och damm med medel ifrån AMS. Sedan arrenderade man ut kvarnen.
Den senaste arrendatorn, Peder Fries, berättar hur det gick till när han tog över kvarnen.
– Det var en tillfällighet. Jag har alltid varit intresserad av småskalig vattenkraft, säger han.
Driven av ett teknik- och kulturhistoriskt intresse, som till stor del råkade sammanfalla med hans yrke, kunde Peder Fries inte motstå frestelsen. Under en utflykt till Järle, råkade han hamna vid kvarnen, och gick in på krukmakeriet och lånade en nyckel.
Järle kvarn var i gott skick. Peder Fries blev intresserad och kontaktade länsstyrelsen.
– Jag sammanträffade med tjänstemän på länsstyrelsen. Jag sa att jag var intresserad av att ta kvarnen i drift igen.
Länsstyrelsen var positiv. Det löste ett problem för myndigheten, som nu slapp arbetet med att öppna och stänga dammluckorna. Peder Fries fick ett arrendekontrakt. Det var för 15 år sedan, och sportfiskarna hade ännu inte dragit igång sin kampanj på allvar.
– Även naturvårdsavdelningen var positiv, säger Peder Fries.

Ville utöka
Staten köpte ju in kvarnen för att bevara den. Naturvårdsverket som inrättade ett naturreservat i dalen, står som ägare. Men det är länsstyrelsen som har förvaltat kvarnen och dammen.
Peder Fries är utbildad elingenjör. Och han arbetade som lärare på en skola i närheten. Han reparerade kvarnen och fick den att fungera och började producera el. Produktionen uppgick till mellan 80 000 och 90 000 kilowattimmar per år.
– Jag blev jätteglad när jag fick igång den första turbinen. Och jag försåg byn med el.

Järle blev ett populärt besöksmål. Många ville komma in och se kvarnen. Och Peder Fries utvecklade andra verksamheter. Lokala konstnärer hade utställningar, och han funderade också på att börja mala i kvarnen igen.
Detta höll på i fem eller sex år.
Peder Fries började planera för att utöka elproduktionen. Han åkte till Småland och köpte en ny turbin och lite utrustning. Länsstyrelsen hade investerat 100 000 kronor i en ny kabel.
Avsikten var att köra igång den nya turbinen och producera cirka 200 000 kWh om året. Men plötsligt fick han ett brev att han var uppsagd. Naturvårdsverket sa upp arrendeavtalet.

Ingen vettig förklaring
Peder Fries tycker inte att han fick en vettig förklaring. I beslutet hänvisade myndigheterna till EUs vattendirektiv. (EU har förnekat att man vill att Sverige river dammar och kraftverk)
– Tillsammans med ett resonemang om att Naturvårdsverket inte ska syssla med vattenkraft.
Peder Fries försökte köpa kvarnen. Men det fick han inte. Man hänvisade till att det var ett naturreservat. Innan han hann avveckla verksamheten blev han nominerad till ett pris av stiftelsen Örebro läns tekniska museum. Och han tilldelades den så kallade Wenströmsplaketten.
– Jag har ju undervisat i teknikhistoria, säger Peder Fries.

Han fick alltså kulturhistoriskt och teknikhistoriskt pris för sitt arbete med kvarnen. Och samtidigt blir han uppsagd av staten.
Det var en uppsägningstid på tre år. Han avvecklade verksamheten under 2017. Frågan är vad det var som fick länsstyrelsen att ändra inställning. Peder Fries tror att en av orsakerna till att han blev uppsagd var att de som hjälpte honom i början hade slutat på länsstyrelsen. Det kom in nytt folk med en annan inställning. De nya ville prioritera fiskvandring. Det var viktigare att fisken kunde ta sig fram.
Men något sportfiske ska det ändå inte bli vid Järle kvarn.
– Det är ett naturreservat, så det är fiskeförbud.

300 000 kWh fullt möjligt
Om staten skulle ändra sig igen, så skulle det inte vara några problem att återuppta elproduktionen.
– Jag det vill jag mena. Man skulle kunna producera närmare 300 000 kWh per år om man fick tillstånd, säger Peder Fries, som dock inte är intresserad av att dra igång igen för egen del. Men om andra är intresserade ställer han gärna upp.
– Jag kan ju bistå med goda råd.
Förutsatt att man inte river dammen då förståss. De som bor i Järle vill ju ha kvar kvarndammen. Och det finns andra lösningar.
Peder Fries förstår inte varför de måste riva dammen.
– Jag begriper inte riktigt det. Om man nu tycker det är viktigt med fisk och musslor, då kan man lösa det enkelt. Det finns massor av vatten över. Och de finns en sidofåra. Så det är lätt att bygga en fiskväg.
För cirka 40 år sedan byggdes en fisktrappa. Men staten var aldrig intresserad.
Det är man märkligt nog inte nu heller. De som företräder kulturhistoriska intressen vill lösa problemet med fiskvandring på det sättet.
– De på muséet vill nog det, men de har inga pengar.
Om man tillåtit elproduktion, kunde verksamheten vara självbärande. Det hade inte kostat skattebetalarna ett öre. Anläggningen hade kunnat producera el, och fisken och musslorna hade kunnat komma fram ändå. Ändå säger Naturvårdsverket nej till den lösningen. Man frågar sig varför.
– Jag hävdar att allt det här är möjligt.

Fördelar med många små
Peder Fries förklarar fördelarna med många små vattenkraftverk som producerar elström lokalt. Överföringsförlusterna minskar. De små kraftverken producerar trots allt el som motsvarar en procent av elförsörjningen.
– Vilken nytta står sportfisket för, undrar Peder Fries.
Det låter som en retorisk fråga.
– Vad är nyttan med det här sportfisket? De fångar några fiskar, som de inte ens äter upp. Det vore ju bättre att försöka få fart på den andra turbinen här.
En stiftelse skulle kunna rädda och öka elproduktionen vid Järle kvarn.
– Om man startar en stiftelse, eller en ekonomisk förening och samlar in en miljon,…och försöker köpa kvarnen, säger Peder Fries.
Stödet för att bevara kvarnen och dammen är massivt i bygden. Hembygdsföreningen har engagerat sig och det har bildats en Facebook-grupp med tusentals medlemmar.
FOTNOT: Den 18 mars kommer domen i Mark- och miljödomstolen.
Göran Åhrén

”Vad är det för nytta med sportfisket?
De fångar några fiskar,
som de inte ens äter upp.”

Staten mot små privata kraftverk

KD kräver svar av regeringen

Varför respekterar inte myndigheter folkviljan?

Hetsjakten på småskalig vattenkraft fortsätter. Statliga myndigheter agerar taktiskt och respekterar inte demokratiskt fattade beslut. Det hävdar Kjell-Arne Ottosson (KD), som krävde svar av regeringen varför man inte gör något åt problemet.

Jakten på små privatägda vattenkraftverk fortsätter. Trots flera beslut i riksdag och regering om att den ska få vara kvar. Statliga myndigheter har agerat taktiskt för att runda den nya lagen, och processerna med krav på utrivning fortsätter därför i våra domstolar, nästan som om ingenting hänt.
Nyligen beslutade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att inte ge två små kraftverk i Årjäng tillstånd. Statliga tjänstemän som deltog i processen, agerade i samverkan med aktivister som är motståndare till vattenkraft, och pläderade för utrivning.
En som reagerat på detta är riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD), från Värmland, som på torsdagens frågestund i riksdagen ställde frågan till miljöminister Isabella Lövin, varför regeringen inte agerar för att demokratiskt fattade beslut respekteras av våra myndigheter.

Driver utrivning
– Med anledning av att jag nyligen ställt en fråga till miljöministern om häxjakten på den småskaliga vattenkraften, så vill jag följa upp den frågan, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Nu utnyttjar statliga tjänstemän, ofta med egna agendor som det verkar, möjligheten att driva utrivning av dammar, enligt den gamla lagstiftningen, men som nyprövning.
– Det visar att man inte respekterar demokratiskt fattade beslut.
– Agerandet är särskilt anmärkningsvärt eftersom en del länsstyrelser skyndade sig att utfärda förelägganden innan den nya lagen trädde i kraft, med det uppenbara syftet att kunna agera tvärt emot den nya lagen.
– Dessutom, enligt ministerns svar på min fråga, så ska vi använda oss av alla möjligheter till undantag. Men det görs inte.
– Så jag vill fråga miljöministern, varför agerar inte regeringen för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag hos våra statliga myndigheter?

”Beslut ska genomföras”
Miljöminister Isabella Lövin svarade att myndigheterna självklart ska följa demokratiskt fattade beslut. Men betonade också att myndigheterna är självständiga.
Men precis som flera ministrar före henne, skyllde hon det som nu drabbar de små privatägda kraftverken på EU. Detta trots att EU-kommissionen flera gånger klargjort att man inte kräver att Sverige river kraftverk och dammar för att nå målen i vattendirektivet.
– Det är ju självklart så att de beslut som tagits i demokratisk ordning, och som vi är överens om, ska ju genomföras, och dom uppdragen finns ju till våra myndigheter, säger Isabella Lövin.
– Där behöver man vara medveten om att det finns ett självständigt ansvar hos myndigheterna, och där finns också mekanismer för att följa upp på olika sätt i samhället, och det utförs också.
– När det handlar om den småskaliga vattenkraften där har det varit ett långsiktigt arbete för att komma fram med en plan hur vi ska implementera EUs vattendirektiv i Sverige, och det här gäller ju för alla EUs länder, att vi ska ha en god miljöstatus för våra vatten, och det är det arbete som nu äntligen har satts igång.
KOMMENTAR
EU-kommissionen har flera gången klargjort att man inte kräver att Sverige ska riva ut små kraftverk eller dammar för att uppnå målen i EUs vattendirektiv. Detta med utrivning av dammar och kraftverk är en tolkning av direktivet som svenska myndigheter själva har gjort.
Göran Åhrén

”Myndigheter
ska självklart följa
demokratiskt fattade beslut”

Små vattenkraftverk

Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (t.v.) och Kjell-Arne Ottosson vid ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: WESTSIDAN

Småskalig vattenkraft:

KD vill skydda små kraftverk

Föreslår ny utredning för att skärpa formuleringarna

Det krävs ytterligare åtgärder för att skydda småskalig vattenkraft. Det skriver KD som vill utreda vad som krävs för att skydda de små kraftverken mot produktionsminskningar och nedläggningar.

I en motion till riksdagen om energipolitiken har Kristdemokraterna ett särskilt avsnitt om småskalig vattenkraft. Produktionsminskningar ska hållas till ett minimum, hävdar partiet.
I motionen föreslår partiet att regeringen tillsätter en särskild utredning för att överväga ytterligare åtgärder för att skydda den småskaliga vattenkraften mot produktionsminskningar och nedläggningar.
– Myndigheterna följer inte riksdagens beslut och därför vill vi skärpa formuleringarna ytterligare, till stöd för småskalig vattenkraft, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson.
– Tyvärr får man en känsla av att det finns en egen politisk agenda hos enskilda tjänstemän, vilket är djupt oroande.
– Ett exempel på det är den tjänsteman som fick lämna Kammarkollegiet och direkt började arbeta åt Älvräddarna, säger Magnus Jacobsson.

”En sund balans”
I motionen till riksdagen efterlyser Kristdemokraterna en bättre balans mellan olika intressen i arbetet med den småskaliga vattenkraften.
”En sund balans mellan olika intressen, där naturvärden har en plats, ska givetvis eftersträvas. Det kan emellertid konstateras att det som kallas miljöperspektiv ibland har en för smal utblick. Utrivningar av dammar och borttagna vattenregleringar gjorda på basis av påstådda miljöskäl har i praktiken i flera exempel fått motsatt effekt, med torrläggning av delar av vattendrag och skador på djurliv som följd.”
Kristdemokraterna hänvisar också till den nya lag som riksdagen beslutade om 2018 där det slås fast att prövningssystemen inte ska vara onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde.
Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson förklarar varför de beslut som tagits inte räcker till.
– Vi ser det på grund av det korståg som pågår mot den småskaliga vattenkraften, säger han.
– Vi ser att det finns människor som driver sin egen agenda. Där ser vi ju att vi måste få ett tjänstemannaansvar värt namnet.

Motionen förankrad
Kjell-Arne Ottosson är kritisk till att myndigheterna inte lyssnat på riksdagen när det gäller de undantag som vattendirektivet medger.
– Vi använder ju oss inte av undantagen, säger han.
Motionen till riksdagen är undertecknad av fem riksdagsledamöter. Camilla Brodin, Magnus Oscarsson, Magnus Jacobsson, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson.
Det är en så kallad kommittémotion.
– Det är vi i kommittén som skrivit under men den är granskad av partiledningen.
Riksdagsledamöterna bakom motionen har förankrat den i partiledningen. Partiet står alltså bakom motionen.
– Detta är vår politik, säger Kjell-Arne Ottosson.
Han tror dessutom att det finns goda möjligheter att få med andra partier på förslagen.
– Den möjligheten borde vara god. I gamla alliansen borde den här politiken passa samtliga partier. Men även för socialdemokraterna.

Majoritet i riksdagen
Kjell-Arne Ottosson gör den allmänna bedömningen att det finns en majoritet i riksdagen som är för småskalig vattenkraft.
Det finns också starka skäl att behålla och utveckla den småskaliga vattenkraften, inte minst med tanke på den obalans i elsystemet som gjort att vi drabbats av elbrist i södra Sverige.
– Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns ju i södra Sverige, då är det ju bättre att vi nyttjar den istället för att lägga ner den, säger Kjell-Arne Ottosson.
Dammarna finns ju redan. Och många av dammarna har dessutom funnits i många hundra år. Biotoperna har anpassat sig.
Kjell-Arne Ottosson menar att det är en form av aktivism på myndigheterna som ligger bakom hetsjakten på den småskaliga vattenkraften.
– Man vill inte se helheten. Det är skygglappar på. Det är ju en form av aktivism. Tyvärr, säger han. En aktivism som tappat kontakten med verkligheten.
Göran Åhrén

”Lägg ner HaV”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av initiativtagarna till förslagen i motionen. Här under ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: Westsidan.

KD vill lägga ner HaV

Kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten växer

Riksdagen: Lägg ner Havs- och vattenmyndigheten. Det föreslår Kristdemokraterna. Bakgrunden är växande kritik. ”Myndigheten har på kort tid tagit initiativ som starkt bör ifrågasättas”, skriver KD.

I en motion till riksdagen föreslår Kristdemokraterna att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, läggs ner, och att arbetsuppgifterna förs över till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bakgrunden är den kritik som framförts mot myndigheten.
Partiet föreslår också att de fem vattenmyndigheternas existens utreds.
HaV bildades 2011, och övertog då arbetsuppgifter från gamla Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Det gäller bland annat hushållningen av fiskeriresurser, men också miljömål för hav, sjö och vattendrag.
Kritiken mot HaV handlar främst om enskilda avlopp och småskalig vattenkraft. Men också mot utvecklingen inom fiskerinäringen. Myndighetens arbete har gjort att många svenska fiskeriföretag har fått stora problem. Det har lett till att Sverige importerar mer och mer fisk exempelvis från Norge.

”Gått för långt”
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av undertecknarna av motionen.
– HaV missgynnar fisket. HaV hamnar fel också när det gäller småskalig vattenkraft, säger Magnus Jacobsson.
– Myndigheterna har gått alldeles för långt i sitt motstånd mot småskalig vattenkraft. Det har aldrig varit riksdagens mening att man ska straffa ut den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.
Förslaget att lägga ner HaV ingår i en motion om energipolitiken. Det är en så kallad kommittémotion, men partiet står bakom motionen.
”Under myndighetens korta levnad har initiativ tagits som starkt bör ifrågasättas”, skriver Kristdemokraterna i sin motion. Som exempel nämner partiet att Havs- och vattenmyndigheten 2013 ville införa en statlig skatt på enskilda avlopp, trots att tillsynen av enskilda avlopp sköts av kommunerna.

”Inte rimligt”
Westsidan har talat med två av riksdagsledamöterna som undertecknat motionen. Och tyngst är kritiken mot HaVs agerande när det gäller den småskaliga vattenkraften. Magnus Jacobsson menar att små vattenkraftsanläggningar får betala alldeles för mycket för att få sin verksamhet godkänd idag.
– Det är inte rimligt att man får betala flera hundra tusen eller upp till en miljon för att få driva en verksamhet vidare som kan ha pågått i flera hundra år.
Ett tungt argument för att avveckla myndigheten är den kritik som vuxit fram mot myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har under sin korta existens som myndighet ställt till stora problem för många småföretag på landsbygden.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheten bör avvecklas, och att verksamheterna på myndigheten i lämpliga delar bör föras över till Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.

För många myndigheter
– Genom att flytta delar av verksamheten över till jordbruksverket så landar det hos en myndighet som har ett utvecklingsuppdrag vilket är nödvändigt för företagandet på den svenska landsbygden, säger Magnus Jacobsson, som är kritisk till den nuvarande organisationen av vattenförvaltningen.
Det är för många miljömyndigheter idag. Det blir väldigt många remissinstanser som från statens synvinkel har olika synpunkter.
– Det är en överorganisering som staten har gjort som leder till onödig byråkrati för de som verkar på landsbygden.
Staten är överorganiserad. För någon som jobbar med matförsörjning, blir det väldigt många remissinstanser.
– Det är för mycket byråkrater och för lite produktion.

Misstro mot myndigheten
Magnus Jacobsson får medhåll av riksdagsledamoten från Värmland, Kjell-Arne Ottosson, som också undertecknat motionen.
– Dels är det detta med antalet myndigheter, hur många myndigheter ska vi ha, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Havs- och vattenmyndigheten får väldigt mycket kritik. Det saknas i många stycken en tillit till myndigheten.
– Vi noterar att det har varit lite märkliga initiativ därifrån. Man är inte riktigt med i verkligheten. Det här är viktiga frågor, och därför måste folk ha tillit och kunna lita på myndigheten. De ser inte helheten, säger Kjell-Arne Ottosson, och tar några exempel.
– Avlopp. Småskalig vattenkraft. Det är så som jag ser det.
– Men jag sitter i miljömålsberedningen, även inom fisket längs kusten är det en stor misstro mot myndigheten. Man upplever att myndigheten kör en agenda som inte är kopplad till verkligheten, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Det har väldigt mycket med tilliten att göra.

VA-myndigheterna utreds
Kristdemokraterna ifrågasätter också de fem vattenmyndigheterna. Dessa är idag knutna till fem länsstyrelser runt om i landet.
Vattenmyndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genomföra EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna spelar en roll när det gäller att fastställa vilka vattendrag som ska klassas som KMV, Kraftigt modifierade vattendrag, och påverkar alltså möjligheten till undantag.
Även den verksamheten på vattenmyndigheterna vill Kristdemokraterna överföra till Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
”Främjandeuppdraget bör förtydliga att verksamheten inte bara ska kontrollera att regler följs, utan att de även ska göra det lättare för och stödja företagen”, skriver Kristdemokraterna i sin motion.
Göran Åhrén

”Det har aldrig varit riksdagens mening
att man ska straffa ut
den småskaliga vattenkraften”