Skarp kritik mot VA-myndigheten

Sunne begär överprövning

Vill att beslutet tas av regeringen

Beslutet om ett nytt åtgärdsprogram i vattenförvaltningen måste tas av regeringen. Det hävdar flera kommuner i Värmland som planerar att begära överprövning. Sunne kommun har redan fattat beslut.

Vattenmyndigheten Västerhavets åtgärdsprogram för perioden 2021-2027 är ute på remiss. Flera instanser, bland annat LRF, är kritiska till förslagen i programmet.
Förslagen om de blir verklighet kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna men också för jordbruket. Livsmedelsproduktionen kan påverkas negativt eftersom stora arealer föreslås att tas ur produktion.
I Sunne kommun är oron stor över konsekvenserna av förslagen. Man riktar skarp kritik mot förslaget till åtgärdsprogram i sitt remissvar till vattenmyndigheten. Kommunstyrelsen har dessutom beslutat att begära överprövning. Man vill att regeringen ska fatta beslut om förslaget istället för den så kallade vattendelegationen.
– Vi känner stor oro för vilka konsekvenser det här kan ha på det lokala näringslivet och landsbygden, säger kommunalrådet Kristina Lundberg (C) i Sunne i en kommentar till tidningen Fryksdalsbygden.
Hon berättar att det är flera kommuner i Värmland som delar Sunnes kritiska syn på förslaget och planerar att begära överprövning. Det kommunerna framför allt är kritiska till är de höga kostnader som vattenmyndigheten vill ålägga kommuner och jordbruksföretagen.
– Vi ser stora problem, framför allt har finansieringsprincipen helt frångåtts, säger Kristina Lundberg.
– De tänker att vi ska betala en massa åtgärder. Konsekvensen om det här skulle bli verklighet, är att de lägger en våt filt på utvecklingen.
Kristina Lundberg får medhåll av kommunalrådet Tobias Eriksson(S).
– Det är oerhört viktigt arr regeringen ges möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram, och det här upplever vi inte enbart i Värmland. Signalerna är starka i hela Sverige, säger han.
Tidigare har bland annat Essunga och Grästorps kommuner i Västra Götaland beslutat att begära överprövning.
(WESTSIDAN: 20210412)

”Konsekvensen blir
att de lägger en våt filt
över utvecklingen”

”Alla räknar fel”

Lantbrukare Börje Berntsson har ringt runt till några myndigheter och organisationer och frågat om de räknar med fotosyntesen när de beräknar jordbrukets påverkan på klimatet. Och svaren han fått är mycket intressanta. Hans slutsats är att alla räknar fel. Och han stöder sig bland annat på den svenske forskaren Per Frankelius, men också på andra källor. Börje Berntsson är kritisk till Naturvårdsverkets utpekande av jordbruket som en bransch som inte lyckats så bra i klimatarbetet. Det är en felaktig slutsats hävdar han, och det ger en felaktig bild av jordbruket som negativt för klimatet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_9827.jpg
Börje Berntsson på föräldragården Skörtorp, framför ladugården som hans far byggde.

”Hur kan det bli rätt…
när alla räknar fel”

Alla räknar fel. Det är Börje Berntssons slutsats av en omfattande rundringning till en rad organisationer och institut. Ingen tar med kolinlagringen som sker när grödor växer. Jordbrukets negativa klimatpåverkan överdrivs därför.

– Alla vet att fotosyntesen är förutsättningen för allt liv på Jorden. Men ändå har man inte tagit med den i kalkylen. En konsekvens av det är att man skuldbelägger jordbruket på felaktiga grunder, säger lantbrukare Börje Berntsson.
Naturvårdsverket framställer jordbruket som en bransch som inte minskar sina utsläpp av växthusgaser. Det är den bild man får om man bara räknar utsläpp, utan att ta hänsyn till den kolinlagring som sker när grödor växer.
Börje Berntsson är besviken på Naturvårdsverket. Myndigheten borde i ärlighetens namn säga att en åker, beroende på skördenivån binder sex till åtta gånger mer koldioxid än vad som släpps ut med de insatser som görs.
Som före detta mjölkbonde har Börje Berntsson svårt att acceptera att kor utmålas som klimatbovar, och han har i en serie debattartiklar i olika medier kritiserat regionen för att lura skolbarn att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Det är en ren lögn, menar han.

”Ingen räknar rätt”
Men det är inte bara Naturvårdsverket och regionen som skuldbelägger jordbruket. Börje Berntsson har ringde runt till ett stort antal företag, myndigheter och organisationer. Och han fick i stort sett samma svar överallt. Ingen tar med kolinlagringen i kalkylen.
Varken jordbruksverket eller naturvårdsverket har med fotosyntesen i sina beräkningar. Men de är inte ensamma.
Listan på organisationer, konsultföretag och institutioner som Börje Berndtsson varit i kontakt med kan göras lång. Han nämner några. Västra Götalandsregionen. RISE. Hushållningssällskapet. Lantmännen. Och LRF. Alla räknar på samma sätt.
Det märkliga var att inte ens de ekonomiska föreningarna inom den gröna näringen räknar rätt.
– Ingen räknar med fotosyntesen. Det är skandal, säger Börje Berndtsson.
Inte ens Lantbrukarnas riksförbunds egna experter räknar alltså med fotosyntesen.
– Det är så jag har uppfattat det, säger Börje Berntsson.
Han har talat med experter och tjänstemän som arbetar på LRF.
– På något sätt kan man inte säga rent ut att vi använder samma mall, samma beräkningsgrund som våra myndigheter gör.
Men det är ändå så det fungerar, hävdar Börje Berntsson.
– Det är själva kärnfrågan. Vi använder de databaser som är tillgängliga, säger de flesta.

Räknar bara utsläpp
Dessa institutioner spelar en viktig roll för hur jordbruket betraktas och behandlas i Sverige. Även en organisation som Hushållningssällskapet, som står de gröna näringarna nära, räknar på samma sätt som svenska myndigheter.
– Nej, den har vi inte med. Vi behöver räkna lika dant allihop, säger en tjänsteman på Hushållningssällskapet, berättar Börje Berndtsson.
– Svenska myndigheter jobbar lika dant och beskyller lantbruket för något som inte är sant. Jordbruket lagrar ju mer kol än man släpper ut, säger Börje Berndtsson.
Han är mycket kritisk till att alla räknar på samma sätt.
– Man pratar bara om utsläpp.
Han tar ett exempel.
– RISE har gjort en lista på matens påverkan. Där talar man om si och så mycket utsläpp per portion. Men man har inte räknat med kolinlagringen som sker när grödorna växer.
– Felet är att det inte är ett gasmoln man har på tallriken. Det är bundet kol man har i den här portionen. Och då kan det inte utgöra ett utsläpp.
Och av den mat vi äter återgår inte allt i gasform som ofta påstås.

Stöd av forskning
Börje Berntsson tycker det är märkligt att det blivit en sådan fokus på maten. När de största källorna till växthusgaser i själva verket är industrin.
– Istället för att tala om de industrier som står för de stora utsläppen av koldioxid, som exempelvis SSAB, Cementa och oljeraffinaderierna, så hackar man på den näring som binder kol, säger Börje Berntsson.
Man överdriver alltså matens negativa påverkan på klimatet. Om jordbruket är en kolsänka, då är maten inget problem för klimatet.
Istället odlas ett synsätt att jordbruket är ett problem både för miljön och klimatet. Och det är helt enkelt inte sant.
Man kan ju tycka att det är märkligt att Börje Berntsson räknar rätt och alla andra räknar fel. Men Börje Berntsson stöder sig på forskning.
Den svenske forskaren Per Frankelius har tagit fram siffrorna på spannmålsodlingen i världen och visat att enbart spannmål lagrar kol motsvarande drygt hälften av hela jordbrukets utsläpp.
– Det återstår att ta fram siffrorna för vallodlingen som antagligen är mycket större än för spannmål. Vallodlingens rötter är mycket mer omfattande, säger Börje Berndtsson.
Beräkningar gjorda av forskarna har visat att jordbruket sannolikt lagrar betydligt mer kol än man släpper ut.

Alla jamsar med
– Den stora gåtan är varför LRF inte gör något åt det här, säger Börje Berndtsson.
Inte ens näringen själv har med fotosyntesen i sina beräkningar. Och det har hållit på ganska länge.
Men alla jamsar med, och accepterar de uppgifter som miljöinstituten tar fram, utan att kritiskt granska det vetenskapliga underlaget. Det var först när Per Frankelius granskade dokumenten som det uppdagades att man inte räknat med kolinlagringen.
– Det är ett räknesätt som skuldbelägger en näring som egentligen är lösningen på problemet. Det är de gröna näringarna som står för kolbindningen.
De gröna näringarna förvandlar koldioxid, som växterna tar ifrån luften, till fast materia. Havre, vete, korn med mera. Huvuddelen av detta förblir fast materia.
”Av jord är du kommen…jord skall du åter varda.” Remember! Det är ju så det är.
– Det är oerhört märkligt att man räknar på ett sätt som alla vet är fel. Lantmännen, exempelvis, vet att det här är fel.
– Alla som har någon kunskap om näringen vet att fotosyntesen är förutsättningen för näringen och att hela vår civilisation är en frukt av fotosyntesen.
– Om de inte förstår, eller inte vill förstå, då räknar man på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

Märklig systemgräns
En annan faktor som missgynnar jordbruket är de så kallade systemgränserna. Hur man resonerar där varierar mellan olika sektorer i samhället.
– Man har satt en systemgräns för livsmedel när de konsumeras, säger Börje Benrtsson.
Utsläppen från tio miljoner människors konsumtion av mat belastar jordbruket.
– Man kastar det tillbaka på lantbruket. Det är lantbrukets utsläpp. I verkligheten är det konsumenternas.
Men där är man inte konsekvent. Ett märkligt faktum är att om man eldar upp spannmålen, istället för att äta upp den, då får man räkna med kolinlagringen.
För flera andra branscher drar man systemgränsen på ett mer gynnsamt sätt, det gäller exempelvis bilindustrin.
– Man skuldbelägger svenskt jordbruk för konsumenternas utsläpp, säger Börje Berndtsson.
Han menar att man satt systemgränsen fel. Man har exempelvis inte räknat med allt det som blir kvar i jorden. Man äter bara kärnan, den lilla delen av en gröda.
Hur ska man räkna istället?
– Ja, man måste naturligtvis räkna den kol som lagras i grödan.

Biologisk mångfald
Börje Berntsson är född och uppvuxen på en gård. Han blev själv lantbrukare och har levererat mjölk till Arla i över 20 år, tills en skada satte stopp. Nu är han pensionär och skriver debattartiklar istället. Och han retade upp sig rejält när skolorna på Orust satte fram skyltar i skolbespisningen där barn uppmanas att inte äta kött.
Att utmåla korna som ett stort problem för miljö och klimat köper inte Börje Berntsson.
Korna är i själva verket en förutsättning för den biologiska mångfalden.
– När jag själv hade kor, då kunde vi inte ha ett fönster öppet. Nu är flugorna borta, och då är stararna borta. Om vi inte har djur, då dör insekterna ut.
– Ju fler betande djur, desto fler insekter. Desto fler fåglar.
Om vi ska importera vegansk mat, och sluta producera kött och mejerivaror, då tar vi död på det värdefulla djurliv som bidrar till den biologiska mångfalden.
– Man tar död på djurlivet, och man tar död på landsbygden.
Göran Åhrén

”Man tar död på djurlivet

och man tar död

på landsbygden”

”Sluta jaga enskilda avlopp”

”Nu får det vara nog”

Stenungsund dömer ut vite på 150 000 kr

”Nu får det vara nog”. Stenungsunds kommun går för långt. Det hävdar en grupp ägare till enskilda avlopp som protesterar mot att en pensionär i Ödsmål, som renar sitt avlopp, riskerar ett vite på 150 000 kronor.

Jakten på enskilda avlopp fortsätter. Stenungsunds kommun utmärker sig på ett negativt sätt. I veckan beslutar ansvarig nämnd att ansöka om vite på 150 000 kronor för fastighetsägaren Leif Christiansson. Detta trots att han redan åtgärdat sitt avlopp.
Blir det ett vite, är det andra vitet som drabbar Leif Christiansson. Han har knappt återhämtat sig från det första.
När Westsidan når Leif Christiansson dagen innan nämnden tar beslutet, känner han inte till att nämnden tänker döma ut ett nytt vite.
– Nej. Jag hade kontakt med nämndens ordförande häromdagen. Han kunde väl vara så rakryggad att han hade talat om det här för mig, säger Leif Christiansson.
– Jag anser för det första att jag är oskyldig till anklagelserna. Jag har gjort allt som står i min makt för att rena mitt avlopp.
Sedan förra tvisten har han kompletterat sin avloppsanläggning med en efterrening, som lagen kräver, och dessutom installerat en reningsutrustning i trekammarbrunnen. Man kan säga att han, för säkerhets skull, har både hängslen och livrem. Ändå är kommunens miljöinspektör inte nöjd.

Summarisk tillsyn
Beslutet om förbud och vite, den här gången, kommer efter en summarisk tillsyn. En ensam miljöinspektör dyker upp oanmäld, och tar bilder på trekammarbrunnen. Någon egentlig samverkan eller samråd var det aldrig, enligt Leif Christiansson. Trots att både vattendirektivet och miljöbalken föreskriver det.
– De kan ju inte följa regelverket. Vare sig förvaltningslagen eller miljöbalken.
Kommunen bryter mot förvaltningslagen, hävdar Leif Christiansson.
– Det står precis hur de ska göra.
Så vad är problemet?
– Det står i varenda skrivelse att ett avlopp inte får orsaka problem för miljön eller människors hälsa. Men de talar aldrig om på vilket sätt mitt avlopp utgör ett problem, säger Leif Christiansson
Leif har installerat reningsutrustning i sin trekammarbrunn och en markbädd efter brunnen. Han har tagit prover vid utloppet från trädgården och vid utloppet i ån, med sakkunnigt vittne. Så tvisten med kommunen den här gången handlar egentligen om valet av teknik.

Tagit egna prover
Leif Christiansson berättar att han tagit prover som visar att det inte finns några förhöjda halter i avloppsvattnet. Proverna har bevittnats av sakkunnig. Men kommunen vill inte godkänna proverna.
– Det stod ju klart och tydligt i rapporten var proverna var tagna. Provtagningen har dokumenterats med bilder.
Men trots det vill kommunen inte godkänna rapporten.
– De misstror mig hela tiden.
Tvisten mellan Leif Christiansson och kommunen har pågått i tolv år nu. Det förra vitet, på 150 000 kronor, kunde Leif Christiansson inte betala. Kronofogden gjorde utmätning och tog hans bil, och beslutade om införsel på pensionen. Nu har han nästan återhämtat sig. Då beslutar kommunen om ett nytt vite.
– Jag känner mig överkörd. Nu har jag precis kommit ikapp ekonomiskt.
Och då hotar kommunen med ett nytt vite.

En lydnadsfråga
Som i så många andra fall i Stenungsunds kommun kokar det ner till en lydnadsfråga. Det verkar som det lätt går prestige i kommunens avloppsärenden, och att man ofta hänger upp sig på valet av teknik, istället för att se till ett avlopps funktion.
Frågan är om kommunens åtgärder mot Leif Christiansson verkligen står i proportion till förseelsen. I synnerhet som Leif Christiansson redan vidtagit åtgärder för att rena sitt avlopp, trots att kommunen inte visat på vilket sätt det utgör en fara för miljön eller människors hälsa.
Det handlar maximalt om några hekto fosfor per år.
Kommunen gör ett stort nummer av att det skulle vara fyra hushåll kopplade till avloppet. Men det är inte fyra fastigheter kopplade till avloppet, som man kan tro av miljöinspektörens ordval. Leif Christiansson hyr ut ett rum ovanför garaget och en gäststuga. Sanningen är att det totalt handlar om fyra personer. Vattenmyndigheten Västerhavet brukar räkna med fem personer per hushåll, som en slags schablon vid bedömningen av enskilda avlopp.
Den 7 april fattar Tekniska myndighetsnämnden beslut om att gå till mark- och miljödomstolen för att få ett vite på 150 000 kronor.
Westsidan har sökt ordföranden i nämnden, Morgan Andersson, för en kommentar. Utan resultat.
Göran Åhrén

”De bryter mot lagen”

Juridiska ombudet kritiserar kommunen

Det är oklart på vilka grunder kommunen hotar med vite. Fastighetsägarens ombud är kritisk till kommunens agerande. Kommunen kan inte peka på någon skada, och beloppet 150 000 kronor är uppenbart oproportionerligt, hävdar Roland Ekstrand.

Leif Christianssons juridiska ombud, Roland Ekstrand, är kritisk till att kommunen nu tar till så drastiska beslut utan att Leif Christiansson får reda på vad som är på gång.
– Man måste kommunicera det man fattar beslut om. Och Leif har inte hört ett ljud.
– Man kan inte utfärda ett vite utan att kommunicera detta till de som berörs, säger Roland Ekstrand.
Han är också kritisk till att kommunen inte pekat på någon skada som Leif Christianssons avlopp skulle orsaka.
– Man måste konstatera en konkret skada enligt en färsk dom i Växjö tingsrätt.
Han tycker dessutom att vitet är orimligt stort.
– Att döma ut ett så högt vite är oproportionerligt.
– Hur mycket fosfor finns i avloppsvattnet? Det handlar max om ett kilo fosfor på ett år. Och det ska då ställas mot ett vite på 150 000 kronor.
Stenungssunds kommun hänger upp sig på teknikval istället för att titta på funktionen, menar Roland Ekstrand. Ett beslut måste vara teknikneutralt. Tekniska nämnden kan inte ha synpunkter på hur han renar vattnet.
– Han har ju tagit prover.
Då är frågan hur effektivt anläggningen renar avloppsvattnet. Inte vad det är för fabrikat.
– Om man inte tror att proverna är riktiga, kan man inte bara avfärda dem.
Kommunen har inte bevisat att han har fuskat med proverna.
– Det är kommunen som har bevisbördan. Den omvända bevisbördan gäller inte längre.
– De bryter mot förvaltningslagen om de fattar beslut imorgon, säger Roland Ekstrand.
FOTNOT: Roland Ekstrand hänvisar till förvaltningslagen paragraf 6, 10 och 23 i som talar om att man måste kommunicera ett beslut, och att man samtidigt ska titta på om man har tillräckligt underlag för beslut, och att den som berörs ska kunna yttra sig i ärendet.
Göran Åhrén

”De talar aldrig om
på vilket sätt mitt avlopp
utgör ett problem”

MP hot mot demokratin

Objektiva principer genomsyrar Västvärlden och det vi kallar liberal demokrati. ”I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt”, skriver Henrik Sundström. ”Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.”
”Miljöpartiet har gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden”, fortsätter Henrik Sundström. ”De är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.”

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är henrik-sundstrocc88m.jpg

Miljöpartiet ett hot mot demokratin

MP-förslag kränker mänskliga rättigheter

Miljöpartister är de sista som ska tala om för M och KD vilka ”värderingar” de har.

Borgerligheten talar inte om ”värderingar”, vi talar om värden. En värdering är något subjektivt, i grunden ett rent tyckande. Ett värde är en objektiv princip. Borgerligheten menar att staten ska ordnas med dessa objektiva principer som grund. ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable rights, that among these are life, liberty and the pursuit of happiness”.
Dessa objektiva principer, ursprungligen från upplysningen och den anglosaxiska statsrättsliga traditionen, genomsyrar idag hela västvärlden – det som populärt brukar kallas för ”liberal demokrati”. I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt.
Rätten till liv, frihet, icke-diskriminering, ägande, yttrandefrihet och ansvarsutkrävande i fria och hemliga val är okränkbara värden som inte ens en lagstiftande majoritet har rätt att tafsa på. Om så ändå skulle ske, så är det självständiga domstolar som ska vara  medborgarens yttersta värn mot regeringens makt. Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.

MP skiter i demokratin

Medan borgerligheten har den liberala demokratin i sitt DNA, så har Miljöpartiet gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden. Ett axplock av exempel:
– EU-parlamentarikern Pär Holmgren, tidigare mest känd från SVT, har vid flera tillfällen och under lång tid uttryckt att folkstyret borde avskaffas till förmån för en ”klimatdiktatur”
Pär Holmgren hyser en misstro mot demokratin (expressen.se)
– Språkrören Märta Stenevi och Per Bolund menar att markägare inte äger sin mark, utan bara ”förvaltar” den. För statens räkning, får man kanske anta.
Stenevi och Bolund (MP): Skydda dubbelt så mycket skog – DN.SE 
– Kvotering till privata bolagsstyrelser, d v s lagstiftning om systematisk diskriminering av män på grund av sitt kön, är inskrivet i partiets program. Således respekteras varken äganderätten eller principen om icke-diskriminering
programfordjupning_jamstalldhet.pdf (mp.se)
– Partiet hyser inga som helst betänkligheter att ingripa i pågående rättsprocesser i oberoende domstolar, om utslaget enligt gällande lag kan riskera att bli ”fel”
Miljöpartiet säger nej till Preems utbyggnad (expressen.se)
– Statsrådet Bah Kuhnke tillsatte en utredning för att kunna ge presstöd bara till maktlojal press
Nya presstödet öppnar för kontroll av journalister | Dagens Samhälle (dagenssamhalle.se) 
– Flera ledande MP-företrädare, som statsråden Lindhagen och Lind, vill begränsa yttrandefriheten så att makthavarna ”ska våga delta i debatten”
Vi ser hur rasismen tillåts ta plats och normaliseras (expressen.se) 

Miljöpartisterna är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.

Henrik Sundström

”Så länge MP sitter kvar i regeringen

befinner vi oss på ett sluttande plan

mot ett mer totalitärt samhälle”

”Klyftgrävarnas” illusioner


Vad är det för likhet mellan Marie Antoinette och dagens ”klyftgrävare”? Jo, i Versailles fanns det både bröd och biskvier, så det räckte och blev över. ”Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också”, skriver Sven-Arne Thorstensson, som är tillbaka med veckans krönika, som handlar om förståelseklyftor, illusioner, filterbubblor och mördarstämning. Många upplever beskrivningen av omvärlden som allt mer främmande. Växande klyftor i förståelse är allvarligare än många tror. Och ”klyftgrävarna”, som skriver måldokument och utvärderar, ”skapar illusioner om något stort som inte finns”. Sven-Arne Thorstensson drar paralleller till den franska adeln på 1780-talet. När Ludvig och Marie Antoinette höll hov, och inte hade en aning om hur vanligt folk på landsbygden och i städerna hade det.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är grc3a5-bild-sat.jpg

Sociala nycklar till fel lås

Skillnaderna i synsätt kring livets viktigheter slår tätt som oftast nya rekord. Det som var en vedertagen världsbild i går glöms bort och behoven av bekräftelser ur rätt” miljö blir ofta viktigare än både förnuft, saklighet och sans.
I takt med att allt fler jobbar i yrken som helt saknar koppling mellan värdet av leveransen, lönsamhet i hela kedjan och löneförmågan, så upplevs idag beskrivningen av omvärlden som allt mera främmande för de som lever i den vanliga världen. Den värld som består av tillgång och efterfrågan.
Men eftersom världen tydligen till stor del är på väg in i en ”känslostyrning”, har numera PR, opinionsbyggande och story-telling blivit de viktigaste instrumenten för att få bekräftelse och en biljett till fortsatt värv.
Baksidan av detta är att det nu skapas stora och farliga klyftor i förståelsen för hur kedjan egentligen fungerar och att den överensstämmer med det man i ord och bild målar upp.

Klyftor i förståelse
Förståelseklyftor förväxlas ofta med polarisering. Men inom polariseringen, så är skillnaden medveten och förstoras för att skapa motbilder och ansatser. Där är polerna helt medvetna om vad de står för och förstorar gärna skillnaderna, helt i motsats till vad de som lever på olika sidor om de allt vanligare förståelseklyftorna. Klyftor i förståelse är farligare, och mera allvarlig än de flesta tror. Den urholkar nämligen förtroenden snabbare än en häst travar.
Men likväl så finns de där överallt. De som säger sig förstå, fast de ändå inte gör det på riktigt.
I stället målas det ofta upp bilder som dåligt rimmar med verkligheten. Ibland så illa, att det verkar som om man faktiskt medvetet flyr undan. Att verkligheten inte ens kan beskrivas utan måste justeras så att den kan kommuniceras…

”De skapar illusioner”
För den som är vaken på sin omvärld, så finns dessa klyftgrävare nära oss varje dag. Lite här och lite där. De skriver måldokument och strategier. Utvärderingar och projektplaner, där värdeord i rätt ordning skapar illusioner om något stort som inte finns.
Ibland drar jag faktiskt paralleller till den franska adeln på 1780-talet. Då när Ludvig och Marie Antoinette höll hov och hade egentligen ingen aning om att folket på både landsbygden och i städerna led svält och armod.
– Varför äter de inte biskvier om brödet är slut, är en kommentar från detta hov och det kan faktiskt utgöra en kuliss för dagens klyftor i förståelser.
Självklart så fanns ju både bröd och biskvier på Versailles, både så det räckte och blev över.
Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också.
Det viktigaste för dem då, precis som nu, var ju att få förståelse hos de egna. Ingen av dem behövde ju bekräftelse av sanning från någon annan än de närmaste.

”Mördarstämning”
Och det är ju precis så det fungerar i dag. På sociala medier, i filterbubblorna så uppstår i det närmaste mördarstämning om någon ifrågasätter Versailles-gänget i den inre kretsen och med patent på, om hur egentligen det ligger till. Om vad som är sant och vad som är fake. Om vad man kan säga och vad man får lov att tycka.
Jag tror ni känner igen det.
I sig är fenomenet långsiktigt skadligt för allt och alla.
Redan idag så sitter människor i sin egen bubbla och både bedömer och beskriver en verklighet de sällan och aldrig verkat i. Halten av verklighet sker nästan alltid på bekostnad av behovet av intern bekräftelse inom den egna bubblan. Och vad gör väl det om inte dikten stämmer med verkligheten om applåderna kommer från rätt håll ändå. Man vill ju vara rekryteringsbar, överallt och alltid….
Sven-Arne Thorstensson

”Värdeord i rätt ordning

skapar illusioner om

något stort som inte finns”

”En krigsförklaring”

Vattenmyndigheterna trotsar riksdag och regering. Genom att vägra anpassa sitt arbete till de beslut som tagits i riksdag och regering, så kommer många ägare till små vattenkraftverk att tvingas riva ut. Inget av det politiken beställde har myndigheterna levererat. ”Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV”, skriver Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, som också kritiserar vattenmyndigheterna för de samråd som nyligen genomförts. ”Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.”

VA-myndigheter vägrar lyda riksdagen

”En krigsförklaring mot småskalig vattenkraft”

Den Svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett 20 årigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och att göra miljöanpassningar vid kraftverken.
Vägen hit har varit lång och krokig. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat enskilda kraftverksägare och tänjt på tillämpningen av lagstiftningen till den gräns att riksdagen blev tvungen att stifta ny lag. Denna är tydlig med att myndigheterna skall ändra sina vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) eller att ställa mindre stränga krav (MSK). Dessutom beställdes att förenklingar skulle införas för just den småskaliga vattenkraften. Allt detta fick vattenmyndigheterna i uppgift genomföra som ett 3-årigt uppdrag redan 2017.
Nu skulle uppdraget varit slutfört, vilket mycket passande sammanfaller med att vi är på väg in i en ny 6-års period för vattenförvaltningen och anpassningen till EU-s vattendirektiv.

Inget har gjorts
Tyvärr kan vi konstatera att resultatet av vattenmyndigheternas arbete är noll. I Västerhavets vattendistrikt har ingenting gjorts i linje med vad riksdag och regering gett order om. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV. Inga förenklingar har införts – tvärtom har allt gjorts mer komplicerat än tidigare. Vattenmyndigheten struntar helt enkelt i vad uppdragsgivaren (Riksdag och Regering) beordrat dem att göra, genom att skylla på Havs- och vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på vattenmyndigheterna eller EU. Ingen vill ta ansvar för den aktuella situationen, alla skyller på andra.
Den småskaliga vattenkraftbranschen hade, baserat på erfarenhet, låga förväntningar på resultatet av myndigheternas tillämpning av den nya lagstiftningen. Tyvärr besannades farhågorna vilket visade sig när vattenmyndigheterna den 18 mars höll ett digitalt samrådsmöte specifikt för verksamhetsutövare inom vattenkraft.
Ordet samråd och dess innebörd är något som vattenmyndigheterna (bland mycket annat) inte förstår eller bryr sig om innebörden av. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chatfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller hänvisa till andra myndigheter.

Brist på omdöme
Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.
Vattenmyndigheterna hade chansen, helt i linje med vad dess vattenvårdsdirektör Annika Ekvall tidigare framfört, att nu i samband med ingången i nästa 6-års period revidera och anpassa sitt arbete.
Något som man helt struntat i. Istället förklarar man krig mot småskalig vattenkraft.
Branschen har efter många års diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi bara konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaks, eller rättare sagt kvar på ruta ett.
De som kommer drabbas av denna destruktiva myndighetsutövning är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst då de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter, vilket vi beklagar.

Många tvingas riva
Utan mindre stränga krav genom KMV och MSK, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade att riva ut. Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk.
KMV och MSK har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket innebär att myndigheterna medvetet gör avsteg från den demokratiska principen om allas lika rätt inför lagen.
Frågan är hur många enskilda kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som ska raseras innan riksdagen åter tvingas agera, att göra om och göra rätt genom att formulera lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots.
Johan Hillström
Ordförande Västsvensk Vattenkraftförening

”Vattenmyndigheterna
är fullständigt tondöva
inför riksdag och regering”

Karl Hedin frias

Karl Hedin frias helt

Både rättsväsendet och media har anledning till självkritik

Karl Hedin frias. Det finns inga bevis, konstaterar Västerås tingsrätt. Samtliga åtalade frias från misstankarna om jaktbrott och grovt jaktbrott.
Det går inte att dra några säkras slutsatser av de telefonavlyssningar som åklagaren hänvisar till i sitt åtal, skriver tingsrätten i sin dom. Inte heller påståendet att Karl Hedin skulle ha överlämnat gift till en medåtalad, anser tingsrätten att åklagaren har lyckats bevisa.
Karl Hedin frias alltså på alla punkter.
Eftersom det inte finns några bevis, anser sig tingsrätten inte ha anledning att ta ställning till den bevisning som de åtalade och deras ombud lagt fram för rätten. Det hade naturligtvis varit bättre om tingsrätten hade tagit ställning till de uppgifter som försvaret lagt fram som bevis för de åtalades oskuld.
Då hade det inte funnits något större utrymme för den typen av politiska påhopp som exempelvis Dala-Demokraten ägnat sig åt i kommentarerna till domen. Att försöka rättfärdiga rättsväsendets agerande med att Karl Hedin har pengar, eller att hans åsikter inte passar alla, är både moraliskt och etiskt förkastligt. I alla fall i ett samhälle där man fortfarande tillåter privat ägande, och där det på pappret råder både åsikts- och yttrandefrihet.

Grovt statligt övergrepp
Fallet Karl Hedin har upprört många på landsbygden. Framför allt de tvångsåtgärder han och de andra misstänkta utsattes för i samband med gripande, anhållande och häktning. Den långa häktningstiden framstår också som orimlig. Det borde ganska snart ha stått klart för utredarna att det inte fanns tillräcklig bevisning för att driva förundersökningen vidare.
I samband med rättegången i Västerås, blev det ännu tydligare att åklagarens bevisning saknade förankring i verkligheten och att de inte ens skulle ha räckt till ett åtal för ringa brott. Att i det läget ta till telefonavlyssning och tvångsmedel som anhållande och häktning, dessutom på ett oerhört förnedrande sätt, måste betraktas som ett grovt statligt övergrepp.
Nu återstår efterspelet. Staten kommer sannolikt att tvingas betala ut ett stort skadestånd till Karl Hedin och de medåtalade, för den förnedrande behandling man utsatt dem för.
Statsmakterna borde också utreda systemet med specialenheter inom polis och åklagare, och vad detta leder till när aktivistiskt lagda personer söker sig till dessa enheter. Myndighetsaktivism är ett växande problem, som dokumenterats av Örebro Universitet. En skärpning av tjänstemannaansvaret borde också utredas för att öka rättssäkerheten i liknande fall.

Anledning till självkritik
Det får inte finnas minsta misstanke om att tjänstemän åsidosätter rättssäkerheten på grund av egna åsikter eller påverkan från aktivism. Förtroendet för rättsväsendet är viktigt i en rättsstat. Fallet Karl Hedin har definitivt skadat förtroendet.
Blotta misstanken att det fanns hämndmotiv med i bilden, när polis och åklagare beslutade sätta in insatsstyrkan, kasta Karl Hedin i fyllecell och låta honom sitta häktad i över en månad, gör att många undrar vad det är som händer i Sverige. Karl Hedin har själv hävdat att hans kritik av polis och åklagares arbete med andra jaktärenden skulle vara motiv till de drastiska åtgärderna trots den ringa bevisningen.
Även media har anledning till självkritik. Ständiga rubriker där Karl Hedins ekonomiska ställning lyfts fram som en viktig del, för tanken till någon slags folkdomstol, en modern form av skampåle. Hur mycket pengar Karl Hedin har är knappast relevant för själva skuldfrågan. Man kan nästan få intrycket att medierna genom att vädja till mindre ädla känslor som avundsjuka, vill hetsa folk att ta ställning emot Karl Hedin.
Eftersom Västerås tingsrätt inte tagit ställning till försvarets bevisning, kan det finnas anledning till ett rättsligt efterspel. En skadeståndsprocess borde därför vara en logisk följd av domen. WESTSIDAN. 2021-03-19

”Staten borde utreda

systemet med specialenheter

inom polis och åklagare”

Kritiken växer

Nossan är ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Ändå hävdar vattenmyndigheten att den inte uppnår god ekologisk status. Nu ifrågasätter Essunga kommun myndighetens bedömningar, och kräver att regeringen överprövar. Arkivfoto: G Åhrén

Essunga begär överprövning

”Oklart om krävda åtgärder verkligen gör nytta”

NOSSEBRO: Kostnaderna blir för stora. Nyttan med krävda åtgärder är oklara. Essunga anser att vattenmyndighetens förslag till åtgärder är för omfattande, och att det kostar för mycket. Kommunen kommer därför att begära överprövning.

Det handlar om vilka ansträngningar landsbygd och kommuner ska göra för renare vatten åren 2021 till 2027. Vattenmyndigheterna tycker inte att vattnet är tillräckligt rent, och har lagt fram ett förslag som innehåller 60 olika åtgärder, som nu är ute på remiss. Den totala kostnaden för detta är beräknad till 24 miljarder kronor.
Kommunerna föreslås få en utökad roll i arbetet. Flera kommuner diskuterar hur de ska förhålla sig till förslaget. Och många är kritiska och menar att vattenmyndigheten går för långt.
Essunga kommun kommer att begära överprövning av vattenmyndigheten Västerhavets  förslag till åtgärdsprogram. En orsak är de omfattande kostnader som kommer att drabba jordbruket i kommunen, men också de kostnader som drabbar kommunen själv.
Kostnaderna för de åtgärder som föreslås i Essunga är beräknade till över 400 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en liten kommun. Kostnaderna enbart inom jordbruket är beräknade till 116 miljoner.
Kommunen har analyserat siffrorna i samverkan med LRF Essunga, och kommit fram till att det saknas en konsekvensanalys. Det är därför oklart om de krävda åtgärderna verkligen gör någon nytta.

Oklar nytta
Kommunalrådet Daniel Andersson(M) bekräftar att Essunga kommun kommer att begära överprövning. Han tycker inte att konsekvenserna i förhållande till miljönyttan är rimliga. Kostnaderna för Essunga är beräknade till 461 miljoner kronor, berättar han.
– Och så vet man inte om åtgärderna kommer att ge miljönytta. Det är jättekonstigt att jobba på det sättet, säger Daniel Andersson.
– Självklart ska vi ha ett bra vatten. Men det får ju vara rimliga gränser.
Essunga kommun är inte ensam om att ha reagerat på vattenmyndighetens förslag. Även Grästorps kommun överväger att begära överprövning. Och enligt uppgift diskuteras frågan i ytterligare ett antal kommuner i Västsverige.
Precis som Essunga har många reagerat på är att det saknas en riktig konsekvensanalys. Daniel Andersson menar att myndigheten inte tar hänsyn till att det ser olika ut i landet. Nossan, som rinner genom Essunga kommun, är exempelvis ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Ändå hävdar myndigheten att vattendraget inte uppnår god ekologisk status.
– Stämmer verkligen den här klassificeringen av våra vattendrag, undrar Daniel Andersson.

Orimliga krav
Som kommunalråd i Essunga har Daniel Andersson ett starkt stöd. Han kommer av allt att döma inte att ha några problem att få majoritet för förslaget att begära överprövning. Vattenmyndighetens åtgärdsförslag kommer att drabba många landsbygdsföretagare i Essunga om det blir verklighet. Det gäller jordbruket men också kvarnar och sågverk som drivs med småskalig vattenkraft.
De gröna näringarna är viktiga för Essunga kommun.
– Varför ska Sverige alltid vara snäppet bättre än alla andra. Någonstans måste man ställa kostnad mot miljönyttan, säger Daniel Andersson.
Vattenmyndigheten har exempelvis vägrat att klassificera Nossan som ett kraftigt modifierat vattendrag, trots att Nossan är kraftigt modifierad, och att riksdag och regering beslutat att alla möjligheter till undantag som EU-rätten medger ska utnyttjas fullt ut.
Ett annat problem för de som bor på landsbygden är orimliga krav på enskilda avlopp. Där ligger den stora kostnaden, och det kommer att drabba många.
– Vad blir konsekvensen av det, undrar Daniel Andersson.
Övergödningen är inget stort problem i Nossan. Fisken frodas, liksom sportfisket.
Han tar ett annat exempel. Strukturkalkning.
– Med de jordar vi har här i Essunga kommer det inte att ha någon effekt, säger han.
– Varför ska vi strukturkalka om det inte har någon effekt?

Dyrt för bönderna
Bönderna kommer att få betala en stor del av kostnaden för strukturkalkning.
Men även kommunens kostnader kommer att öka på grund av krav på ökad tillsyn. Kommunen tvingas anställa fler inspektörer.
– Den kostnaden landar också i knät på bönderna.
Det är några exempel på att myndigheten inte lyssnar. Daniel Andersson är kritisk till att det inte skett någon verklig samverkan med de som berörs, trots att både direktivet och lagen förutsätter att så sker.
– Det är inte fel att ha bra vattenkvalitet, men då måste man förklara för de som berörs vad effekten blir. De som drabbas borde få vara med och tycka till, säger Daniel Andersson, som inte tycker att det skett något verkligt samråd.
– Nej det tycker jag inte. Det känns som man inte har lyssnat.
– Ta exempelvis den småskaliga vattenkraften så står alla bakom den, men ändå håller man på med detta i alla fall.

Fler begär överprövning
Daniel Andersson tror att fler kommuner i Skaraborg kommer att begära överprövning. Grästorps kommun är också inne på att begära överprövning.
Dammar och småskalig vattenkraft berörs av förslaget. Det finns flera dammar och kraftverk i Nossan. Några ligger i Essunga kommun.
Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, välkomnar Essunga kommuns beslut att överpröva.
– Det är bra. Det är fantastiskt att det finns kommuner som är nära sina medborgare, säger han i en kommentar.
Han betecknar vattenmyndighetens förslag som världsfrånvänt.
– Man gör ju ingenting för att tillvarata de möjligheter till undantag som EU-rätten medger.
Göran Åhrén

”Någonstans måste man
ställa kostnaden
mot miljönyttan”

Ett tyskt arbetarparti

Var nationalsocialismen en rörelse som hör hemma till höger eller vänster på den politiska skalan? Det är en fråga som inte är så lätt att svara på. Problemet är aktuellt eftersom det pågår en debatt där olika sidor i dagens politik anklagar varandra för att förhålla sig på det ena eller andra sättet. Eftersom den debatten blivit allt mer polariserad, och lett till personangrepp på sociala medier, bad vi historikern Per Bolander teckna en bakgrund till framväxten av NSDAP och den tyska nationalsocialismen och dess ideologiska rötter.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är perbolandersmall.jpg

Nazismen – höger eller vänster

”Hitler soldat i den röda rådsrepubliken”

Det har länge pågått en debatt om nazismens ideologiska rötter. Om rasismen och nationalismen råder det naturligtvis ingen tvekan men hur såg nazismen på samhällets ekonomiska och sociala utveckling? Det är här som frågan om nazismen var höger eller vänster uppstår.
Höger betyder i grunden en konservativ inställning, att bevara gamla traditioner och det gamla klassamhället. Kung, kyrka, gamla seder och bruk. Nazismen var absolut motståndare till detta, de ville genomföra en radikal förändring av hela samhället. De krafter i Tyskland som hoppades att Hitler skulle visa sig salongsfähig blev bittert besvikna.
Exkejsaren, Vilhelm II, blev kvar i sin exil i Holland trots att han inbillat sig att nazismens seger skulle innebära monarkins återuppståndelse. Den gamla feodala indelningen av Tyskland i kungariken (Sachsen, Bayern etc), furstendömen och grevskap krossades fullständigt och ersattes av Gaue lett av en Gauleiter. Den katolska kyrkan utsattes för den värsta förföljelsen i sin historia. De kapitalistiska företagsledarna förlorade all politisk makt och tvingades följa direktiven från Görings departement för fyraårsplanen (Sovjet hade femårsplaner).

Ett tyskt folkhem
Om vi börjar från början ser vi att dessa tankar fanns med vid nazismens födelse. Under första världskriget upplevde de tyska soldaterna en social gemenskap som många beskrivit som revolutionerande. Detta levde kvar efter krigsslutet. Frontens ”Kameradschaft” och ”Frontgemeinschaft” skulle ge upphov till ett äkta tyskt ”Volksgemeinschaft”, en folkgemenskap där alla skulle vara socialt jämlika och statens inkomster skulle fördelas till hela folket i form av fri sjukvård, skola, semesteranläggningar o s v.
Exempel på det senare projekterades också av fackföreningsrörelsen Deutche Arbeitsfront i projektet KdF, Kraft durch Freude, där den bärande tanken var att arbetare också skulle ha råd med semester och kunna köpa sig en egen bil. Ett resultat blev världens största semesteranläggning, Seebad Prora på Rügen, en 4,5 kilometer lång huslänga designad för en halv miljon gäster årligen, samt projektet KdF-Wagen där man byggde en helt ny stad, Wolfsburg, för att tillverka en bil alla skulle ha råd med, Wolksvagen.
Det gamla klassamhället skulle ersättas med en meritokrati där alla skulle ha samma chanser oavsett familjebakgrund. Som synes finner man här likheter med de svenska socialdemokraternas idé om ”Folkhemmet”, som Per-Albin Hansson beskrev i ett tal i riksdagen.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är prora1-kopiany.jpg
Seebad Prora, på ön Rügen i Östersjön, är världens längsta byggnad. Semesteranläggningen skulle ge plats för en halv miljon semesterfirare om året. Projektet, som aldrig blev färdigt, var en del av nazisternas folkhemstanke, att alla skulle ha råd med semester. Arkivfoto: G Åhrén

En röd rådsrepublik
Grundarna av nazistpartiet var genomsyrade av dessa idéer och även Hitler var påverkad och tycks till en början ha haft svårt att bestämma sig för vilken politik han skulle stödja. När han kom tillbaka till Bayern efter kriget 1919 så tjänstgjorde han som soldat i den röda rådsrepubliken i provinsen. Det finns en film som visar hur Hitler gick med i begravningståget för den mördade tysk-judiske socialistledaren Kurt Eisner, en av ledarna för den bayerska sovjetrepubliken, med en röd armbindel.
Efter rådsrepublikens kollaps värvades Hitler av den tyska armén till att bli spion och angivare och det var i den egenskapen som han den 12 september 1919 bevistade ett möte med det Tyska Arbetarpartiet DAP, Deutsche Arbeiterpartei. Partiets grundare, Anton Drexler, hade börjat som låssmed och arbetade nu i Munchens järnvägsverkstäder. Under kriget hade han tillhört ”Förbundet för främjandet av fred enligt arbetarklassens linjer”.
Efter krigsslutet gick han med i ”De politiska arbetarnas cirkel” och grundade DAP. Drexlers huvudidé var att bilda ett politiskt parti som skulle bygga på arbetarklassen men också, till skillnad från Socialdemokraterna, vara starkt nationalistiskt. Det innebar, till exempel, att områden med tysktalande befolkning, som Österrike och Sudetenland, skulle få ansluta sig till Tyskland. Hitler blev så begeistrad av Drexlers budskap att han avslutade sin karriär som angivare och gick med i DAP.

Ett socialistiskt parti
Mycket snabbt lyckades Hitler ta över makten i partiet och 1920 bytte det namn till Nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, NSDAP. I samband med detta antog partiet ett program i 25 punkter. Några av dessa är värda att undersökas lite noggrannare.
En punkt fastslog att trusterna skulle socialiseras, en annan att jordräntor och spekulation i jord skulle förbjudas. Vidare skulle alla inkomster som inte var förtjänade genom arbete tillfalla staten och dödsstraff införas för ockrare och profitörer.
Detta ekonomiska program hade utarbetats av Gottfried Feder som skrivit boken ”Upphävandet av ränteslaveriet”. I likhet med kommunisterna planerade man att ta makten i en revolution och ”sopa bort borgarpacket”.
Som bekant gick det inte så bra för nazisterna när de 1923 försökte göra sin revolution. Upproret slogs ner och Hitler hamnade i fängelse där han passade på att skriva sin bestseller ”Mein kampf”. Det var också där som han tänkte över den politiska situationen och beslöt att från och med nu ta makten med demokratiska medel.
För att göra detta behövde han avlägsna sig från de mest radikala idéerna i partiprogrammet eftersom tyskarna, innerst inne, inte är revolutionärer. Ändå fortsatte partiet att locka väljare från traditionellt vänstersinnade grupper. Till sist röstade nästan en tredjedel av den tyska arbetarklassen på NSDAP. Som mest fick partiet 44 procent av rösterna i fullt demokratiska val.

Vänsternazister i Sverige
Detta var inte unikt för Tyskland. I slutet av 1920-talet splittrades det svenska kommunistpartiet i en Moskvatrogen falang som fick cirka 70 000 röster och en mer självständig falang som fick cirkaa 100 000 röster. Majoriteten bytte namn till Socialistiska Partiet och inledde en märklig utveckling där man till slut anammade nationalsocialismens ideologi.
Under sin ledare Nils Flyg tog man under andra världskriget ställning mot de franska och engelska kolonialmakterna och den amerikanska imperialismen. Vilket naturligtvis innebar att man tog ställning för Nazityskland.
Det finns många fler exempel att ta upp vilket visar att frågan om nazismen var höger eller vänster inte är så lätt att avgöra som många tror.
Per Bolander

”En tredjedel

av den tyska arbetarklassen

röstade på NSDAP”

Allmänheten utestängs

Allmänheten utestängs från rättegången mot Karl Hedin. Det är inget snyggt sätt att fira 100 år av demokrati, skriver Rickard Axdorff, som rapporterar direkt från Västmanlands tingsrätt. ”Allmänhetens tillträde är ett signum för ett demokratiskt rättssystem.” Journalisterna som bevakar rättegången är förvisade till ett rum bredvid, med en liten skärm och ett ljud som försvinner ibland. ”När ett rättssystem motverkar öppenhet och frihet, kommer vi andra som anser att detta är storheter värda att försvara, att göra just det. Försvara friheten.”

Allmänheten utestängs från rätten

”Inget snyggt sätt att fira 100 år av demokrati”

Under en av de mest uppmärksammade rättegångarna på länge saknas det något mycket väsentligt. En möjlighet för allmänheten att delta. Detta samma år som Sverige firar 100 år av demokrati.
I det uppmärksammade fallet om jaktbrott som nu pågår där bland annat företagaren Karl Hedin är åtalad saknas nästan helt företrädare för allmänheten i rättssalen. Allmänhetens tillträde är ett signum för ett demokratiskt rättssystem. I ett rum vid sidan av rättegångssalen sitter tolv journalister vars uppgift är att ge sin bild av rättegången. De representerar olika mediehus, inte allmänheten.
Utöver journalisterna finner man längst bak i själva rättssalen några få anhöriga, samt undertecknad. Tack vare Hedin har jag, eller allmänheten om man så vill, fått en plats på de anhörigas bänk. Jag försöker därifrån via sociala medier förmedla hur jag ser på den pågående farsen. För vet ni, demokrati borde även gälla oss som bor på landsbygden.

Öppenhet är viktigt
För er som vid det här laget undrar så har jag inte betalt av någon för min närvaro i rätten. Undantaget de anhöriga är jag ensam om att inte arbeta på uppdrag av någon annan. Jag betalar min egen resa och min egen mat. Jag har tagit ledigt och min dotter, som har sportlov, är inte jätteentusiastisk över den far hon begåvats med.
Varför? Jo, för att mänskliga rättigheter ska respekteras då det är avgörande för utvecklingen av en demokratisk rättsstat. Detta särskilt i en rättsprocess där många personer har ifrågasatt bevismaterialet och åklagarens motiv. Öppenhet och yttrandefrihet är viktigt för att säkerställa att respekt för allas lika värde och den enskildes frihet och värdighet tas på allvar. Öppenhet är viktigt för att de som inte tillåts tillträde ska kunna vara säkra på att inget undanhålls dem.

Försvara friheten
Samhället i övrigt har i största möjliga mån sökt efter lösningar. Om viljan fanns hade denna förhandling kunnat sändas digitalt i annan tingsrätt för att säkra demokratiska staters fundamenta. Journalisterna som är förvisade till ett rum vid sidan om har en liten skärm att titta på och ett ljud som försvinner långa stunder. Det är inget annat än pinsamt.
När ett rättssystem direkt eller indirekt motverkar öppenhet och frihet, kommer vi andra som anser att detta är storheter värda att försvara, att göra just det. Försvara friheten. Pennan är ett viktigt vapen och idag begränsas det till en enda penna från allmänheten. Ni förstår nog alla att detta är långt ifrån sunt.
Jag lämnade dag två av rättegången tänkandes att detta är inget snyggt sätt att fira 100 år av demokrati.

Jag heter Rickard Axdorff, tack!

”Öppenhet är viktigt
för att de som inte tillåts tillträde
ska kunna vara säkra på
att inget undanhålls dem.”