Besluten ligger fast om små kraftverk

KD sätter press på regeringen

Riksdagens beslut om undantag och produktionsförluster gäller

Magnus Jacobsson (KD) har frågat miljöministern vad regeringen tänker göra för att myndigheter ska följa de beslut som riksdag och regering tagit. Annika Strandhälls svar bekräftar besluten i riksdagen om undantag, och att produktionsförlusten får inte överstiga 1,5 TWh.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson har frågat miljöminister Annika Strandhäll vad regeringen ämnar göra för att säkerställa att myndigheterna följer de beslut som tagits av riksdag och regering när det gäller omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. 
En kärnfråga är de larmrapporter som kommit från Vattenkraftens miljöfond som visar att närmare 40 procent av de som hittills omprövats i domstol ansökt om utrivning.
”Riksdagen och regeringen har flera gånger beslutat att den småskaliga vattenkraften ska få vara kvar. Besluten har varit klara och entydiga. Utrivning ska bara komma i fråga i undantagsfall. Omprövningarna enligt den nationella planen får inte bli så betungande att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas”, skriver Magnus Jacobsson och fortsätter:
”Omprövningarna enligt planen är nu igång. När Vattenkraftens Miljöfond nyligen presenterade siffror visade det sig att närmare 40 procent ansökt om utrivning. Kontakter med kraftverksägare visar att de flesta av dessa inte vill lägga ned verksamheten och ansöka om utrivning, men de ser ingen annan utväg.”

Betungande omprövningar
”Slutsatsen är att omprövningarna för många blivit precis så betungande som riksdagen slog fast att de inte fick bli. Myndigheter försöker lasta på kraftverksägarna så mycket åtgärder att fortsatt drift inte ska bli lönsam. Detta strider mot den politiska viljan som den kommit till uttryck i en rad beslut i riksdagen.”
Annika Strandhäll var tydlig i sitt svar:
”…prövningarna ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan”, skriver hon. Miljöministern talar i sitt svar också om att avvägningar måste göras mellan tillgången på vattenkraftsel och miljöförbättrande åtgärder.
”Riksdagen satte också upp en gräns för hur mycket produktionen av el från småskalig vattenkraft fick minska till följd av omprövningarna. Denna gräns överskrids nu, enligt en prognos från branschen cirka åtta gånger, om myndigheterna inte ändrar sitt arbetssätt”, skriver Magnus Jacobsson.

”Högst 1,5 TWh”
Miljöministerns svar bekräftar i stort tidigare beslut i riksdag och regering.
”Som framgår av planen är ambitionen att det slutliga resultatet av moderniseringen av vattenkraften ska innebära en så liten produktionsförlust som möjligt i förhållande till riktvärdet om att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 terawattimmar. Av planen följer att myndigheterna ska vidta de åtgärder som behövs för att omprövningarnas sammantagna negativa inverkan på nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas på ett minimum och att största möjliga hänsyn tas till riktvärdet.”
Magnus Jacobsson tog också upp riksdagens beslut om att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag.
”Riksdagen har också beslutat att myndigheterna ska ta till vara alla de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger (kraftigt modifierat vatten, KMV, och mindre stränga krav, MSK). Vattenmyndigheterna håller fast vid sina egna regler och har alltså inte hörsammat riksdagens beslut när det gäller undantag och mindre stränga krav”, skriver Magnus Jacobsson, och fortsätter:
”Sverige sticker ut i en internationell jämförelse med enbart 2,7 procent klassad som KMV. Exempelvis har Norge över 10 procent.”

Undantag ”fullt ut”
”Regeringen har genom ändringar i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) infört en skyldighet för vattenförvaltningen att fullt ut använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade”, svarar Annika Strandhäll.
Hon påpekar också att regeringen har möjlighet att ingripa om en miljökvalitetsnorm ifrågasätts vid prövningen. Regeringen har då möjlighet att ändra myndigheternas föreskrifter, förklarar miljöministern.
”Redan i dag har länsstyrelserna i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att genomföra den nationella planen samt redovisa vilka undantag som har beslutats och vilka vatten som har förklarats som kraftigt modifierade. Regeringen kommer i tillägg till detta även att ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en samlad uppföljning av den nationella planen under året”!, fortsätter hon.
”Jag anser att vi behöver mer förnybar, grön el – inte mindre. Det finns ett tydligt och uttalat riktvärde om att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 terawattimmar. Processen och prövningarna kommer löpande och noggrant följas upp och jag känner mig trygg med att vi i Sverige ska kunna kombinera fortsatt stabil vattenkraftsel med moderna miljövillkor”, avslutade miljöminister Annika Strandhäll.
Göran Åhrén

”Vi behöver mer
förnybar grön el
– inte mindre”

Miljöminister Annika Strandhäll

Manifestation för Ukraina

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) höll tal

Bred uppslutning bakom krav på fred

Stort engagemang i Uddevalla mot kriget i Ukraina

– Vi måste stå upp mot detta, säger Anneli Lillmaa, initiativtagare till demonstrationen i Uddevalla på lördagen. Hon får medhåll av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som särskilt betonade den breda politiska uppslutningen.

Riksdagsmannen Magnus Jacobsson var en av talarna på torget. Han berättade bland annat om sitt besök i Ukraina för tre veckor sedan.
– Det är bra att så många sluter upp på den här demonstrationen. Det visar att det finns ett stort engagemang i dessa frågor, säger Magnus Jacobsson.
– Det är också bra att kommunen och riksdagens partier kan lägga egna politiska skillnader åt sidan för att samfällt protestera mot Rysslands angrepp på Ukraina.
Kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (C) uppmanade deltagarna att ägna en tyst minut åt offren för kriget i Ukraina.
En av initiativtagarna till demonstrationen är Anneli Lillmaa från Estland. På frågan varför hon ville ordna en demonstration svarar hon att man inte bara kan vara tyst och låtsas som inget händer.
– Varje dag som detta pågår så dör det många människor. Det är fruktansvärt hur stad efter stad ödeläggs.
Ryssarna skjuter på civilbefolkningen, berättar Anneli Lillmaa.
– Vi måste stå upp mot detta. Alla kan göra någonting. Vi samlas allihop och visar vårt stöd för ukrainarna. Vi visar att vi bryr oss.
Hon är nöjd med att det kom så mycket folk till torget i Uddevalla.
– Det blev bra anslutning.
Bakom demonstrationen står ester och ukrainare bosatta i Uddevalla, tillsammans med FN-föreningen, Röda Korset, Svenska kyrkan och Torsten Torstensson.
Företrädare från de flesta politiska partier var på plats. Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (KD) och Fredrik Christensson (C) höll tal, liksom kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (c) och kommunalrådet Monica Bang Lindberg (L).
Anneli Lillmaa berättar lite om bakgrunden till att ester boende i Uddevalla engagerar sig för Ukraina.
– Putin har börjat annektera land efter land. Baltikum står på tur. Vi lever alla med den skräcken. Det är inte bara Ukraina det gäller, säger hon.
– Vi måste står upp och säga vad vi tycker.
Hon berättar också att det bor ett tiotal ukrainare i Uddevalla. Några gästarbetare finns också i kommunen. Men många av dessa åker nu tillbaka för att delta i försvaret av Ukraina.
Hit kommer istället flyktingar via Polen. Kvinnor och barn. De behöver någonstans att bo, förklarar Anneli Lillmaa.
Många ester och ukrainare deltog i demonstrationen på torget.
– Vi är ett gäng från Estland. Vi ärr ett tiotal ester i Uddevalla.
De flesta har engagerat sig. Och det finns mer att göra.
Hon berättar att man samlar in pengar via Röda korset. Annellii har pratat med ICA och Coop som är villiga att hjälpa till att samla in pengar.
– Människor vill engagera sig, säger hon.
Det är ingen idé att skänka kläder.
– Kläder tar de inte emot länge. Men mat tar de fortfarande emot.
– Det är brist på mat. Men det är väldigt svårt att nå in med hjälpsändningarna i Ukraina.
– Vi kan donera pengar. Det är det bästa vi kan göra.
Man kan också hjälpa till med att ta emot flyktingar. Media rapporterade under dagen att cirka 1,5 miljoner ukrainare har flytt landet för att undkomma striderna.
– Vi behöver hjälpa till med att ta emot flyktingar, säger Anneli Lillmaa, som själv förbereder sig på att ta emot ukrainska flyktingar i sitt hem.
WESTSIDAN: 2022 03 05

”Det är fruktansvärt
hur stad efter stad
ödeläggs”

Alla andra åker därifrån…

Magnus Jacobsson (KD) till Ukraina

Vill stödja Ukrainas rätt till självständighet

Alla andra åker därifrån. Då åker riksdagsledamoten och kristdemokraten Magnus Jacobsson (KD) till Ukraina för att skapa sig en egen uppfattning och träffa ukrainare. Det är inte första gången.

WESTSIDAN når Magnus Jacobsson på telefon när han precis har kommit fram till Ukrainas huvudstad Kiev. Första frågan är varför han åker till Ukraina.
– Redan när jag var aktiv i KDU i slutet på 1990-talet så var jag nere i Ukraina under den oranga revolutionen och utbildade ungdomar om svensk demokrati. Då lärde jag känna en kille som vi hade ett bra samarbete med.
– 2014 när de stora demonstrationerna var på torget Majdan, då ringde han mig och berättade att för första gången var han riktigt rädd för sitt liv.
– Då åkte jag ner till Ukraina, så jag var med på Majdan.
Magnus Jacobsson har alltså valt att åka till Ukraina en gång tidigare när läget är kritiskt och man kan befara att det kommer att hända saker.
Magnus berättar hur han var med på torget och fotograferade och skickade hem bilder till svenska tidningar. Han berättar också hur han träffade Porosjenko, mannen som sedan blev president, på torget i Kiev.
Det är bakgrunden till att Magnus Jacobsson nu reser till Ukraina och Kiev i ett läge där flera experter varnar för att det kan bli krig.
– Med den här bakgrunden, så åker jag ner för att träffa politiker i parlamentet, från båda sidor. Jag ska träffa journalister och representanter för ungdomsorganisationer. Jag har nästan tio möten inbokade, säger han.
Vad hoppas du uppnå med din resa?
– Jag hoppas få en bättre inblick i hur man uppfattar det på plats, så jag inte bara är beroende av svenska och utländska medier.
– Sedan vill jag självklart stödja Ukrainas rätt till självständighet och suveränitet.
Magnus Jacobsson besökte också Babij Har, för att hedra offren för nazisternas folkmord under andra världskriget. I Babij Jar mördades över 100 000 judar och romer av tyskarna.
Magnus Jacobsson lovar en utförligare rapport när han kommer hem från sitt äventyr i Ukraina.
(WESTSIDAN, 2022.02.11)

”Jag vill självklart stödja
Ukrainas rätt till självständighet
och suveränitet”

KD kräver skärpning

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_0148-e1624403764234.jpg

”Stor risk att det blir värre”

KD-rapport om integrationen i Uddevalla

– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något är risken stor att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger Magnus Jacobsson (KD). Rapporten visar att problemen, med bl. a hög arbetslöshet, är koncentrerade till tre stadsdelar.

I veckan presenterade kristdemokraterna i Uddevalla en rapport om integration och utanförskap. Med rapporten vill partiet visa hur allvarlig situationen är. Men den innehåller också förslag till åtgärder.
– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något finns det stor risk att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som är huvudförfattare till rapporten.
– Därför har vi släppt den här rapporten.
I rapporten kritiserar KD åtgärder som majoriteten i kommunen vidtagit efter valet 2014. Allianspartierna genomförde en rad åtgärder för att förbättra integrationen i Uddevalla åren 2007 till 2015.
”Tyvärr kan vi konstatera att en hel del av dessa åtgärder har avvecklats efter att Alliansen förlorade makten i Uddevalla vid valet 2014”, skriver KD.

Ökad otrygghet
Första delen i rapporten är en beskrivning av de problem med integration som Uddevalla har. I korthet handlar det om hög arbetslöshet, många elever som inte klarar skolan och ökad otrygghet bland de boende.
– Klarar vi inte detta kommer problemen bara att växa, säger Magnus Jacobsson.
Med hjälp av statistik, bland annat från kommunen, polisen och BRÅ, Brottsförebyggande rådet, har kristdemokraterna i Uddevalla ställt samman relevanta fakta för att få en bild av problemets omfattning. Dessa fakta har kompletterats med anonyma intervjuer med personal inom kommun, polis, ordningsvakter och civilsamhället. Slutsatserna presenteras nu.
– Rapporten visar hög arbetslöshet främst bland boende på Dalaberg, Hovhult och Tureborg, säger Magnus Jacobsson.
– Många elever har stora problem att klara skolan.
– Löser vi inte detta kommer problemen att bli värre.

Ökning i tre stadsdelar
Befolkningen i Uddevalla har ökat de senaste åren. Ökningen beror dock på att vi tagit emot ett stort antal flyktingar och andra invandrargrupper.
Antalet utrikes födda har ökat kraftigt de senaste 20 åren.
Sedan 2014 har ökningstakten accelererat. År 2002 var 12 procent av Uddevallas befolkning utrikes födda. År 2020 har det ökat till 23 procent. Antalet utrikes födda i kommunen uppgick 2020 till 9 914.
Men det är inte ökningen i sig som är problemet, hävdar kristdemokraterna. Problemet är att detta har skett i tre stadsdelar.
– Det är inte bara att det har ökat, det har ökat enbart i tre stadsdelar.
Tre stadsdelar sticker ut. Dalaberg, Tureborg och Hovhult. Det är stadsdelar med hög andel hyresrätter eller så kallade miljonprogramsområden. Där är andelen utrikes födda över 60 procent.
Och detta har skett utan att det byggts några nya bostäder.
– Det innebär att dessa stadsdelar blir mer trångbodda.

Hög arbetslöshet
Bland de utrikes födda är arbetslösheten hög. För hela kommunen är andelen förvärvsarbetande utrikes födda över 61 procent. Men för de tre stadsdelarna Dalaberg, Hovhult och Tureborg är andelen bara runt 50 procent.
Värst är det i Tureborg där bara 48 procent av de utrikes födda förvärvsarbetar.
Det innebär att en mycket hög andel av alla vuxna man möter i de här stadsdelarna är arbetslösa.
Utbildningsnivån skiljer sig också markant. Andelen som har minst gymnasieutbildning är betydligt lägre i de tre stadsdelarna. Snittet för kommunen i befolkningen mellan 20 och 64 år ligger på 86 procent. För Dalaberg och Hovhult är andelen bara 67 procent.
Andelen med gymnasieutbildning sjunker i dessa områden, skriver kristdemokraterna.

Klarar inte skolan
En genomgång av hur många elever som klarar skolan i olika områden visar att situationen har försämrats. Värst är det på Ramnerödskolan.
– Vi misslyckas. 63 procent av eleverna går ut utan att klara skolan, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ett jättemisslyckande.
Det är gymnasiet som får ta smällen, hävdar Magnus Jacobsson. Dit kommer numera ett stort antal elever utan de grundläggande kunskaper de behöver. (26 procent av alla pojkar som går på gymnasiet)
– Vi producerar just nu nästa segregationsproblem i Uddevalla.

Brotten ökar
Rapporten innehåller också en analys av utvecklingen av kriminalitet och droger. 15 procent av alla gymnasieelever har prövat narkotika. Samma siffra för årskurs nio i grundskolan är sju procent.
Det är färre som grips för narkotikabrott. Sålunda har antalet anmälda brott minskat.
Det är dock inget säkert mått på utvecklingen, utan beror mer på hur mycket resurser polisen lägger på just narkotikabrott.
Personbrotten ökar i Uddevalla. Det är mer än en fördubbling åren 2010 till 2020.
Sexualbrotten har ökat, men en del av ökningen kan bero på att lagarna har ändrats.
Brotten ökar alltså men det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser. KD menar ändå att intervjuer med väktare och polis ändå ger en annan bild än statistiken ifrån Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Det är ingen katastrofal utveckling, säger Magnus Jacobsson.

Förslag till åtgärder
För att förbättra integrationen vill KD stärka vuxenutbildningen med fokus på grundläggande behörighet och yrkesutbildningar som möjliggör att man får jobb.
Partiet vill också satsa på beredskapsjobb och praktikplatser i kommunen, samt underlätta för ungdomar som vill starta egna företag.
KD vill också ”idéupphandla” Ramnerödskolan för att låta friskolor lägga förslag på hur man vill utveckla Ramnerödskolan, för att sedan kunna teckna ett långsiktigt driftavtal med den friskola man bedömer har bäst förutsättningar att vända utvecklingen.
KD vill också se över försörjningsstödet för de som inte delar i arbetsmarknadsutbildningar.
I förslagen ingår också en bostadsstrategi. KD vill aktivera Uddevallahem och förmå det kommunala bostadsbolaget att sälja fastigheter till borätter och investera pengarna i nya bostäder. Man vill också bygga nya bostäder på Dalaberg och Hovhult med ägarlägenheter och bostadsrätter.

Toronto ett exempel
Målet är att påverka befolkningssammansättningen och på sikt även elevsammansättningen på våra skolor.
Magnus Jacobsson tar Toronto i Kanada som ett lyckat exempel på hur man lyckats bryta utanförskap genom en aktiv bostadspolitik. Det är något liknande han vill genomföra i Uddevalla.
Magnus Jacobsson kommer också in på hur man ska kunna utveckla polisarbetet. Frågan om att återkommunalisera polisen dyker ofta upp, men en annan variant kan vara att anställa fler väktare och ge dessa ökade befogenheter att exempelvis ingripa mer aktivt vid brott och gripa misstänkta personer.
I slutorden av rapporten sammanfattar KD läget: ”Vi måste våga se det vi ser om vi ska kunna vara med och förändra framtiden. Idag har vi ett stort utanförskap i framför allt i Dalaberg, Hovhult och Tureborg, och om vi fortsätter att arbeta utifrån samma metoder kommer vi att få samma eller värre resultat i framtiden”, skriver kristdemokraterna.
Göran Åhrén

”Löser vi inte detta
kommer problemen
att bli värre”

Framgång för KD

Politisk framgång för KD

Avgiften för virkesupplag vid allmän väg tas bort

Reglerna för virkesupplag vid allmän väg kommer att förenklas. Och avgiften kommer att tas bort. Regeringen har lagt fram ett förslag. Beslutet är en politisk framgång för kristdemokraterna som fick med sig en majoritet i riksdagen.

Tack vare kristdemokraternas agerande om ett utskottsinitiativ så kommer avgiften för virkesupplag av allt att döma att tas bort. Regeringen skickade på onsdagen ut ett förslag på remiss om att ta bort den avgift som Trafikverket tar ut för att lägga upp virke längs allmän väg.
– Genom att slopa avgiften för att söka tillstånd om virkesupplag längs allmän väg kan vi förenkla för skogsnäringen.  Nu remitterar vi förslaget för att få in synpunkter med sikte på att ta ett beslut under hösten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Regeringen räknar med att ta beslutet under hösten, och att de nya reglerna träder i kraft i januari 2022.
Kristdemokraterna kan därmed glädja sig åt ännu en politisk framgång. Skogsindustrierna gratulerar partiet för ingripandet och utskottsinitiativet som ledde till att avgiften på virkesupplag nu tas bort.
Bakgrunden är kristdemokraterna lyfte frågan om ett utskottsinitiativ i trafikutskottet. Skogsindustrierna, Skogforsk och LRF bjöds in till trafikutskottet, vid ett möte där även Trafikverket var med. Detta ledde till ett tillkännagivande i riksdagen där en majoritet ställde sig bakom förslaget.
Samtliga partier, utom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet röstade för förslaget.
Kristdemokraterna tog upp frågan i riksdagen genom initiativ från Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson.
– Orsaken var att Trafikverket börjat ta ut mer avgifter och gjorde det krångligare att få lägga upp virkesupplag på allmän väg, säger Karolina Boholm, som jobbar med vägfrågor på Skogsindustrierna.
Detta skulle innebära att markägare var tvungna att söka tillstånd för att lägga upp virke även på egen mark, förutsatt att det var på ett visst avstånd från allmän väg.
Reglerna har funnits tidigare. Men tillämpningen skärptes sedan internrevisorerna krävde en skärpning av tillämpningen. Många blev upprörda över detta.
Kristdemokraterna agerade och tack vare det fick bland annat Skogsindustrierna komma till trafikutskottet och lägga fram sin syn.
– Och vi förslog att man skulle ta bort den här avgiften. Och ändra på regelverket, säger Karolina Boholm.
Trafikutskottet tog ett initiativ och riksdagen tog beslutet den 25 maj 2020. Sedan har frågan legat på regeringskansliet. Och nu, ett år senare, kommer det alltså ett förslag från regeringen som vill ändra förordningen.
Intressant kan vara att Trafikverket inte har motarbetat förslaget. De var med på mötet i trafikutskottet och hade inga invändningar.
Skogsindustrierna är nöjda med förslaget.
– Det är fantastiskt. Jättebra. En förenkling och förbättring för skogsbruket, säger Karolina Boholm.
– Man ska fortfarande följa instruktionerna. Så vi får säkra upplag. Man vill inte att en virkestrave ska börja röra på sig.
– Men det är ju onödigt att ta ut en avgift.
Beslutet är viktigt för skogsindustrin, förklarar Karolina Boholm.
– Alla saker som förenklar och underlättar är ju bra. Så detta är ju en viktig pusselbit. Men det finns ju fler saker som behöver ses över.
– Om vi bara håller oss till vägfrågor, så är vi väldigt oroade över det bristande vägunderhållet, och behovet av att tjälsäkra våra vägar.
Hon bekräftar att detta är en framgång för kristdemokraterna.
– Absolut. Om inte de ha de tagit det här utskottsinitiativet så hade det nog inte hänt något.
Göran Åhrén

”En förenkling

och förbättring

för skogsbruket”

Magnus Jacobsson (KD) jobbar i trafikutskottet för att förbättra för skogsbruket.

KD vill förbättra för skogsbruket

– Det här är en stor framgång, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som sitter i trafikutskottet och drev frågan där.
– Jag är fantastiskt glad över att det arbete vi kristdemokrater gjorde förra våren har resulterat i att regeringen äntligen skickar ut ett förslag på remiss, säger Magnus Jacobsson.


– Från KD kommer vi fortsätta bevaka den här frågan så man får bort den ”straffbeskattning” som avgift på virkesupplag är för skogsbrukarna, fortsätter han.
Partikollegan Kjell-Arne Ottosson har också arbetat för en förändring.
– Det slutgiltiga beslutet är inte klart än. Men när regeringen skickat ut det på remiss, då är det ju inte troligt att det inte skulle gå igenom, säger Kjell-Arne Ottosson i en kommentar.
– Det tog ju tyvärr lite tid. Men vi får vara glada för när de ändå gör det.
Han betecknar det som en framgång för kristdemokraterna.
En framgång för kristdemokraterna.
– Det är ju roligt. Det var ju vi som la fram utskottsinitiativet.
Själv har han haft en del kontakter med sågverksnäringen. De var bekymrade över vart den ökande byråkratin skulle leda. Kjell-Arne Ottosson började ställa frågor i riksdagen till ansvarig minister. Det blev en hel del reaktioner.
Många var överraskade över att frågan är så stor, berättar Kjell-Arne Ottosson.
– Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Självklart måste vi underlätta för skogsbruket. Det är ju den brukade skogen som gör mest klimatnytta, säger han.

Orimligt
Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla ett öga på det här, lovar Kjell-Arne Ottosson, som tror att det kommer att gå bra. Det verkar som om socialdemokraterna, trots att de röstade emot utskottsinitiativet, ändå håller med. Däremot har kristdemokraterna noterat att det andra partiet i regeringen har en annan uppfattning. I vilket fall är Skogsindustrierna nöjda.
– Vi ska ha trafiksäkerhet. Men de flesta kan faktiskt tänka själva, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Sunt bondförnuft finns faktisk.
Det blir absurt om man hårdrar detta och markägare ska behöva söka tillstånd för att lägga upp timmer på sin egen mark. Många uppfattar det som orimligt.
– Ja, det är ju så.
– Skulle du råka göra fel, då får Trafikverket naturligtvis ingripa.
Men att tillämpa reglerna så generellt, det är att gå för långt.

Bättre vägar
Kristdemokraterna, som profilerar sig allt mer i en rad landsbygdsfrågor, vill fortsätta arbeta för att underlätta för skogsbruket.
– Jag kommer att jobba vidare med bärighetsklass-fyra-vägar, vilket möjliggör tyngre och längre lastbilar ska kunna köra på vägarna. Vilket skulle gynna svenskt skogsbruk, säger Magnus Jacobsson.
– Vi ska jobba vidare med ett sammanhängande klass fyravägnät.
– Får man det att hänga ihop från skogen ända fram till hamn eller sågverk, så kan vi få lägre kostnader för att transportera timmer och virke.
– Finland har redan klassat om sina vägar, säger Magnus Jacobsson. Man godkänner tyngre och längre lastbilar.
– I Sverige har vi valt metoden att undersöka och klassa vägarna först, vilket gör att vi fått ett lapptäcke istället för att få ett väl fungerande och sammanhängande system.
Landsbygden kan förhoppningsvis vänta sig fler framgångar från kristdemokraterna framöver.
Göran Åhrén

”Självklart
måste vi underlätta
för skogsbruket”

Inga fler orimliga krav

Så vill han ändra lagen

Måste påvisa skada för att få förbjuda avlopp

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), välkomnar domen från Mark- och miljödomstolen i Växjö. I en motion till riksdagen har han själv föreslagit att lagen skärps för att hindra kommuner att döma ut avlopp på schablonmässiga grunder.

– Det är väldigt glädjande att vi äntligen har en dom som tar hänsyn till det lagstiftningen säger. Det måste finnas en skada innan man kräver en åtgärd, säger Magnus Jacobsson i en kommentar.
– Jag har motionerat om det riksdagen därför att jag uppfattade att det fanns tjänstemän som gick utanför lagen i sina tolkningar.
– Och då ville jag att lagen skulle förtydligas så att det ännu tydligare framgår att det måste finnas en skada innan man kan kräva en åtgärd, säger Magnus Jacobsson.
– Den här domen är positiv men jag kommer ändå att fortsätta följa frågan i riksdagen.
Magnus Jacobsson har lagt flera förslag i riksdagen som rör enskilda avlopp. I höstas föreslog han en översyn av miljöbalken samt VA-lagen, i en motion där han också vill att lagen ska ställa krav om en påvisbar miljönytta innan kommunerna tvingar en enskild att byta sin avloppsanläggning.
I samma motion föreslår han också att det ställs högre krav på rening av offentliga anläggningar. Magnus Jacobsson motiverar det med att det är orimligt att ställa högre krav på enskilda avlopp, än man gör på kommunens egna avlopp. (Motion 2020/21:762)
Hösten 2019 la Magnus Jacobsson ett förslag i riksdagen om att stärka proportionalitetsprincipen, att myndigheter inte får ställa mer långtgående krav än att det står i proportion till nyttan, och att myndigheter måste påvisa en skada innan man tvingar någon att vidta långtgående och kostsamma åtgärder.
”Tyvärr ser vi flera exempel på hur kommuner och länsstyrelser går fram med hårda krav gentemot privata va-anläggningar utan att man ens har genomfört någon mätning som visar om den gamla anläggningen inte längre fungerar”, skriver Magnus Jacobsson i sin motion. (Motion 2019/20:534)
Göran Åhrén

KD inför valet 2022

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan regera trots att det är en ickesocialistisk majoritet i riksdagen. Det beror på stödet ifrån Liberalerna och Centerpartiet. Men nu sviktar det politiska underlaget för regeringen, skriver kristdemokraterna Magnus Jacobsson, Karin Johansson och David Sahlsten från Uddevalla.
Debatten är igång inom Liberalerna som befinner sig i ett utsatt läge med opinionssiffror långt under fyraprocentspärren.
”Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla.”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson vill ha en borgerlig regering.

”Vi behöver en borgerlig regering”

I valet 2018 gick de fyra borgerliga partierna till val med löftet om att bilda en borgerlig regering. Efter valet valde Centerpartiet och Liberalerna att bryta detta löfte och i praktiken ”bilda regering” med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Rent tekniskt sker den nya samverkan genom att S och MP bildar regering. L samt C samverkar i alla utskott i riksdagen. L har även enskilda tjänstemän placerade på regeringskansliet. Hela uppgörelsen bygger på att S och MP även har en sidouppgörelse med V. Kort och gott, nuvarande SMP-regering har stöd av CLV vilket gör att de kan regera landet trots att det idag finns en tydlig icke socialistisk majoritet i riksdagen. Att detta har väckt irritation hos borgerliga väljare är inte så förvånande.   

Under senare tid har en debatt påbörjats, framför allt inom L, avseende partiets framtid. Givetvis påverkas denna debatt av att L under en längre tid har legat mycket under fyraprocentspärren. Samtidigt finns det många inom L som aldrig har varit positiva till att göra upp med SMP, utan man kämpade för en ny Alliansregering som hade haft möjlighet att regera med hjälp av hoppande majoriteter.   

Från kristdemokratiskt håll välkomnar vi givetvis att L börjar inse att uppgörelsen med SMPV var ett misstag. Sverige behöver en ny borgerlig regering som är beredd att ta itu med de problem som vi har i Sverige. SMP-regeringen kommer inte att kunna lösa vare sig arbetslösheten, bostadsbristen, vårdköerna eller kriminaliteten. Sverige behöver en ny regering som på allvar tar tag i dessa problem.   

Samtidigt som vi gläds över att L har påbörjat en intern diskussion avseende en framtida borgerlig regering så är vi fortsatt förvånade över att L i Uddevalla väljer att regera tillsammans med S. Även i Uddevalla kommunfullmäktige finns en mycket tydlig ickesocialistisk majoritet. Ändå har MCL valt att låta Ingmar Samuelsson, S styra kommunen. Detta är ett svek gentemot alla borgerliga väljare. Även i Uddevalla gick de borgerliga partierna till val på löftet om att bilda en borgerlig regering men ändå väljer L tillsammans med M och C att regera med S.   

Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla. Vi ser hur centrum får allt svårare att överleva, vi har problem med integrationen, vi ser också hur en del ungdomar har börjat fastna i kriminalitet, vi har behov av nya industriområden och vi måste förbättra infrastrukturen. Till detta kommer att vi behöver utveckla både skolan och äldreomsorgen. Det finns således en hel del att ta tag i.   

Vi hoppas därför att L även i Uddevalla skall vara beredda att lämna samarbetet med S och påbörja ett seriöst samarbete för att både Sverige och Uddevalla skall få en borgerlig regering.   

Magnus Jacobsson, KD
Riksdagsledamot
Uddevalla

Karin Johansson, KD
Orförande KD Uddevalla

David Sahlsten, KD
Gruppledare KD Uddevalla

”S och MP kan regera
trots att det finns en tydlig
icke-socialistisk majoritet”

Små vattenkraftverk

Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (t.v.) och Kjell-Arne Ottosson vid ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: WESTSIDAN

Småskalig vattenkraft:

KD vill skydda små kraftverk

Föreslår ny utredning för att skärpa formuleringarna

Det krävs ytterligare åtgärder för att skydda småskalig vattenkraft. Det skriver KD som vill utreda vad som krävs för att skydda de små kraftverken mot produktionsminskningar och nedläggningar.

I en motion till riksdagen om energipolitiken har Kristdemokraterna ett särskilt avsnitt om småskalig vattenkraft. Produktionsminskningar ska hållas till ett minimum, hävdar partiet.
I motionen föreslår partiet att regeringen tillsätter en särskild utredning för att överväga ytterligare åtgärder för att skydda den småskaliga vattenkraften mot produktionsminskningar och nedläggningar.
– Myndigheterna följer inte riksdagens beslut och därför vill vi skärpa formuleringarna ytterligare, till stöd för småskalig vattenkraft, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson.
– Tyvärr får man en känsla av att det finns en egen politisk agenda hos enskilda tjänstemän, vilket är djupt oroande.
– Ett exempel på det är den tjänsteman som fick lämna Kammarkollegiet och direkt började arbeta åt Älvräddarna, säger Magnus Jacobsson.

”En sund balans”
I motionen till riksdagen efterlyser Kristdemokraterna en bättre balans mellan olika intressen i arbetet med den småskaliga vattenkraften.
”En sund balans mellan olika intressen, där naturvärden har en plats, ska givetvis eftersträvas. Det kan emellertid konstateras att det som kallas miljöperspektiv ibland har en för smal utblick. Utrivningar av dammar och borttagna vattenregleringar gjorda på basis av påstådda miljöskäl har i praktiken i flera exempel fått motsatt effekt, med torrläggning av delar av vattendrag och skador på djurliv som följd.”
Kristdemokraterna hänvisar också till den nya lag som riksdagen beslutade om 2018 där det slås fast att prövningssystemen inte ska vara onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde.
Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson förklarar varför de beslut som tagits inte räcker till.
– Vi ser det på grund av det korståg som pågår mot den småskaliga vattenkraften, säger han.
– Vi ser att det finns människor som driver sin egen agenda. Där ser vi ju att vi måste få ett tjänstemannaansvar värt namnet.

Motionen förankrad
Kjell-Arne Ottosson är kritisk till att myndigheterna inte lyssnat på riksdagen när det gäller de undantag som vattendirektivet medger.
– Vi använder ju oss inte av undantagen, säger han.
Motionen till riksdagen är undertecknad av fem riksdagsledamöter. Camilla Brodin, Magnus Oscarsson, Magnus Jacobsson, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson.
Det är en så kallad kommittémotion.
– Det är vi i kommittén som skrivit under men den är granskad av partiledningen.
Riksdagsledamöterna bakom motionen har förankrat den i partiledningen. Partiet står alltså bakom motionen.
– Detta är vår politik, säger Kjell-Arne Ottosson.
Han tror dessutom att det finns goda möjligheter att få med andra partier på förslagen.
– Den möjligheten borde vara god. I gamla alliansen borde den här politiken passa samtliga partier. Men även för socialdemokraterna.

Majoritet i riksdagen
Kjell-Arne Ottosson gör den allmänna bedömningen att det finns en majoritet i riksdagen som är för småskalig vattenkraft.
Det finns också starka skäl att behålla och utveckla den småskaliga vattenkraften, inte minst med tanke på den obalans i elsystemet som gjort att vi drabbats av elbrist i södra Sverige.
– Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns ju i södra Sverige, då är det ju bättre att vi nyttjar den istället för att lägga ner den, säger Kjell-Arne Ottosson.
Dammarna finns ju redan. Och många av dammarna har dessutom funnits i många hundra år. Biotoperna har anpassat sig.
Kjell-Arne Ottosson menar att det är en form av aktivism på myndigheterna som ligger bakom hetsjakten på den småskaliga vattenkraften.
– Man vill inte se helheten. Det är skygglappar på. Det är ju en form av aktivism. Tyvärr, säger han. En aktivism som tappat kontakten med verkligheten.
Göran Åhrén

”Lägg ner HaV”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av initiativtagarna till förslagen i motionen. Här under ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: Westsidan.

KD vill lägga ner HaV

Kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten växer

Riksdagen: Lägg ner Havs- och vattenmyndigheten. Det föreslår Kristdemokraterna. Bakgrunden är växande kritik. ”Myndigheten har på kort tid tagit initiativ som starkt bör ifrågasättas”, skriver KD.

I en motion till riksdagen föreslår Kristdemokraterna att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, läggs ner, och att arbetsuppgifterna förs över till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bakgrunden är den kritik som framförts mot myndigheten.
Partiet föreslår också att de fem vattenmyndigheternas existens utreds.
HaV bildades 2011, och övertog då arbetsuppgifter från gamla Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Det gäller bland annat hushållningen av fiskeriresurser, men också miljömål för hav, sjö och vattendrag.
Kritiken mot HaV handlar främst om enskilda avlopp och småskalig vattenkraft. Men också mot utvecklingen inom fiskerinäringen. Myndighetens arbete har gjort att många svenska fiskeriföretag har fått stora problem. Det har lett till att Sverige importerar mer och mer fisk exempelvis från Norge.

”Gått för långt”
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av undertecknarna av motionen.
– HaV missgynnar fisket. HaV hamnar fel också när det gäller småskalig vattenkraft, säger Magnus Jacobsson.
– Myndigheterna har gått alldeles för långt i sitt motstånd mot småskalig vattenkraft. Det har aldrig varit riksdagens mening att man ska straffa ut den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.
Förslaget att lägga ner HaV ingår i en motion om energipolitiken. Det är en så kallad kommittémotion, men partiet står bakom motionen.
”Under myndighetens korta levnad har initiativ tagits som starkt bör ifrågasättas”, skriver Kristdemokraterna i sin motion. Som exempel nämner partiet att Havs- och vattenmyndigheten 2013 ville införa en statlig skatt på enskilda avlopp, trots att tillsynen av enskilda avlopp sköts av kommunerna.

”Inte rimligt”
Westsidan har talat med två av riksdagsledamöterna som undertecknat motionen. Och tyngst är kritiken mot HaVs agerande när det gäller den småskaliga vattenkraften. Magnus Jacobsson menar att små vattenkraftsanläggningar får betala alldeles för mycket för att få sin verksamhet godkänd idag.
– Det är inte rimligt att man får betala flera hundra tusen eller upp till en miljon för att få driva en verksamhet vidare som kan ha pågått i flera hundra år.
Ett tungt argument för att avveckla myndigheten är den kritik som vuxit fram mot myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har under sin korta existens som myndighet ställt till stora problem för många småföretag på landsbygden.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheten bör avvecklas, och att verksamheterna på myndigheten i lämpliga delar bör föras över till Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.

För många myndigheter
– Genom att flytta delar av verksamheten över till jordbruksverket så landar det hos en myndighet som har ett utvecklingsuppdrag vilket är nödvändigt för företagandet på den svenska landsbygden, säger Magnus Jacobsson, som är kritisk till den nuvarande organisationen av vattenförvaltningen.
Det är för många miljömyndigheter idag. Det blir väldigt många remissinstanser som från statens synvinkel har olika synpunkter.
– Det är en överorganisering som staten har gjort som leder till onödig byråkrati för de som verkar på landsbygden.
Staten är överorganiserad. För någon som jobbar med matförsörjning, blir det väldigt många remissinstanser.
– Det är för mycket byråkrater och för lite produktion.

Misstro mot myndigheten
Magnus Jacobsson får medhåll av riksdagsledamoten från Värmland, Kjell-Arne Ottosson, som också undertecknat motionen.
– Dels är det detta med antalet myndigheter, hur många myndigheter ska vi ha, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Havs- och vattenmyndigheten får väldigt mycket kritik. Det saknas i många stycken en tillit till myndigheten.
– Vi noterar att det har varit lite märkliga initiativ därifrån. Man är inte riktigt med i verkligheten. Det här är viktiga frågor, och därför måste folk ha tillit och kunna lita på myndigheten. De ser inte helheten, säger Kjell-Arne Ottosson, och tar några exempel.
– Avlopp. Småskalig vattenkraft. Det är så som jag ser det.
– Men jag sitter i miljömålsberedningen, även inom fisket längs kusten är det en stor misstro mot myndigheten. Man upplever att myndigheten kör en agenda som inte är kopplad till verkligheten, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Det har väldigt mycket med tilliten att göra.

VA-myndigheterna utreds
Kristdemokraterna ifrågasätter också de fem vattenmyndigheterna. Dessa är idag knutna till fem länsstyrelser runt om i landet.
Vattenmyndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genomföra EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna spelar en roll när det gäller att fastställa vilka vattendrag som ska klassas som KMV, Kraftigt modifierade vattendrag, och påverkar alltså möjligheten till undantag.
Även den verksamheten på vattenmyndigheterna vill Kristdemokraterna överföra till Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
”Främjandeuppdraget bör förtydliga att verksamheten inte bara ska kontrollera att regler följs, utan att de även ska göra det lättare för och stödja företagen”, skriver Kristdemokraterna i sin motion.
Göran Åhrén

”Det har aldrig varit riksdagens mening
att man ska straffa ut
den småskaliga vattenkraften”

Gränshandeln

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) ger sig in i debatten om gränshandeln.
Foto: WESTSIDAN

Ekonomi bakom stängd gräns?

Risk för protektionism i pandemins spår

Norge anklagas av företagare för att hålla gränsen stängd för att skydda sin ekonomi. Nu får företagarna visst stöd av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD).

Är det ekonomiska motiv bakom stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige? Det hävdar många företagare som drabbats. Man antyder alltså att det skulle röra sig om någon form av norsk protektionism.
Debatten är igång och nu får de svenska företagarna visst stöd bland annat av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD). Han menar att det är en utbredd uppfattning bland företagare han träffar att det finns ekonomiska motiv bakom norska regeringens beslut.
– Folk har den uppfattningen när jag är ute och träffar företagare. Att det handlar om norsk ekonomi och inte om corona, säger Magnus Jacobsson till WESTSIDAN.
– Jag kan inte som politiker säga att det är så. Men jag kan säga att de företagare jag träffar säger att det är så.

Hårt ansatt av media
Magnus Jacobsson har varit hårt ansatt av media de senaste dygnen. Ända sedan han blev uppringd av USAs president Donald Trump, som tackade för att Magnus Jacobsson nominerat honom till Nobels fredspris för arbetet med fred på Balkan, har telefonen ringt. Ett 20-tal intervjuer med svenska och utländska medier har det blivit.
Mitt i mediabruset kring det överraskande telefonsamtalet från Vita Huset blir Magnus Jacobsson dock intervjuad av NRK, den statliga norska TV-kanalen. Och nu handlar det varken om Balkan eller Mellanöstern, utan om gänshandeln mellan Norge och Sverige istället.
Norska NRK har uppmärksammat debatten och gjort en intervju med Magnus Jacobsson. Han säger bland annat att det är bättre för samarbetet i Norden om vi återgår till det normala och fortsätter att handla med varandra.

Inte bara pandemin
Magnus Jacobsson fick bland annat frågan av det norska TV-bolaget om han tror att norska regeringen varit snabbare att öppna gränsen om norska företag och därmed den norsk ekonomi hade drabbats hårdare.
– Ja, så är det. Jag tror inte att det här bara handlar om sjukdom. Det finns en ekonomisk sida av saken, säger han till NRK.
Stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige har satt igång en debatt i Norge om en ökad protektionism och riskerna med detta. Den norska regeringen förnekar dock att det skulle finnas ekonomiska motiv bakom gränsstängningen.
Det är ingen som tjänar på stängda gränser säger en talesperson för den norska regeringen.

Höga kostnader
Men fakta talar för att Norge och norska företag trots allt kan tjäna på att gränsen till Sverige hålls stängd.
Magnus Jacobsson pekar bland annat på de höga kostnader som norsk handel har, som gör att norska företag har svårt att konkurrera med företag på den svenska sidan.
– Norge har högre beskattning på många varor. De har sockerskatt och alkoholskatt, bland annat, säger han.
Magnus Jacobsson får visst stöd av sin riksdagskollega Anna-Carin Sätherberg (S), från Jämtland, ett landskap som precis som Bohuslän och Värmland också drabbas av den uteblivna gränshandeln. Även hon varnar för att ökad protektionism kan vara en fara i pandemin. Men hon hoppas att den norska regeringen inte har ekonomiska motiv för sina åtgärder.
(WESTSIDAN: 2020 09 24)
FOTNOT: Siffror för pandemin för Norge är i dagsläget 270 döda och totalt 13 210 fall. 778 fall rapporterade sista veckan och 24 är inlagda på sjukhus.
Sverige noterade 5 878 dödsfall och 90 289 fall.

”Jag tror inte
att det här bara
handlar om sjukdom”