Om att odla motsättningar

Romarna försåg folket med bröd och skådespel. Hunger är dåligt för stabiliteten i ett samhälle. ”Detta beprövade koncept har visat sig fungera utmärkt genom alla tider”, skriver WESTSIDANs krönikör Sven-Arne Thorstensson i sin nyårskrönika.
Men något har hänt. Makthavarna har tappat makten över skådespelet. Med Internet kom flera nya aktörer. En del med mycket stora resurser. Skådespelet har förändrats. Istället för skapa lugn odlar man nu motsättningar. ”Sanning och måttfullhet har blivit helt omodernt”, skriver Sven-Arne Thorstensson. ”I denna miljö så frodas både charlataner och storytellers.

Detta nya skådespel har också fått en helt ny dimension, ett nytt syfte. Från att ha varit ett medel att roa folket, så har det övergått i något helt annat, nämligen att odla motsättningar.

”Blame game” istället för bröd och skådespel

En värld full av charlataner och storyteller

Att förse folk med ”bröd och skådespel ” har varit viktigt i flera tusen år, det vet vi.
Romarna var bra på det. När folket var skapligt mätta och kunde få ett litet skådespel då och då, så höll de sig lugna.
Detta beprövade koncept har visat sig fungera utmärkt genom alla tider, då man enkelt insåg att den romerska lösningen var både billigare och lugnare än att tvinga fram lugn och ordning.
På romartiden räckte det med hyfsade brödransoner och ett litet gladiatorspel på amfiteatern då och då. Genom tiderna har brödet i stort sett varit det samma. Mättnad är en relativt enkel uppgift att fylla men skådespelet har förstås förändrats över tid.
Alla ledande skikt, i alla tider har insett att hunger är dåligt för att bibehålla makt och lugn.

Mer bröd
Vid kristendomens intåg i vår del av världen, insåg man att skådespel var viktigt och man smyckade både präster och kyrkor till något som med hjälp av lite ritualer blev till ett skådespel var söndag.
Prästernas skådespel var ofta den enda händelsen för vanligt folk om helgerna som var ”politiskt korrekt” på den tiden.
Att folkloren spirade här och där kunde man dras med i någon mån, eftersom kristendomens skådespel var det allmänt förhärskande.
Och så har det pågått genom århundraden. Med några få undantag har man kunnat hålla folket mätta och skådespelet har utvecklats med tiden.
Att få fram ett samordnat och enande budskap skapade lugn, trygghet och i bästa fall tillförsikt inför morgondagen.
Ända fram till nittiotalets början hade ”samhället” hyfsad kontroll över skådespelet även om svackor förekom under 60 och 70-talen. Som medicin i svackorna skyfflade man ut mer bröd och med nytt bröd överbryggades svackorna i skådespelet.

”Blame game” det nya
Sen hände något med skådespelet. Från att ha varit skapligt homogent med hyfsad samsyn på vad som är rätt och fel i det samhällsstyrda manus som få regissörer fogade till en hyfsad enad bild om en bättre morgondag genom tillväxt.
En tillväxt med godare bröd, roligare och intressantare skådespel, så uppstod nu flera nya aktörer.
Det nyuppfunna Internet bröt upp de gamla strukturerna och kom att ge allt fler särintressen större utrymme och massorna börjar tvivla på vägen. Vad är egentligen vägen framåt, vad är rätt och vad är fel. Vad är sant och vad är falskt.
Som ett naturligt steg i detta började allt fler att omgående anklaga ”de andra” för att ha fel. Fenomenet och viljan att bevisa att den andre har fel blev snabbt större än att själv ha rätt.
”Blame game” växte sig på kort tid större och helt plötsligt så utvecklades själva konflikten till ett nytt växande skådespel.
Jakten på sanningen förvandlades. Nu vill alla bevisa att den andre verkligen har fel, och dessutom är fel.

Odlar motsättningar
Men som i de allra flesta konflikter så ligger ju själva sanningen inte helt hos varken den ena eller den andra sidan. Sanningen brukar ligga någonstans mitt emellan, med olika övervikter som varierar.
Detta nya skådespel har också fått en helt ny dimension, ett nytt syfte. Från att ha varit ett medel att roa folket, så har det övergått i något helt annat, nämligen att odla motsättningar.
Det som tidigare roade, bildade och utbildade, bygger nu murar och gräver medvetna raviner.
 Allt detta har skett sedan nya aktörer med stora resurser klivit in och använder skådespelen till att påverka, manipulera, skuldbelägga och på det viset flytta fokus. Sanning och måttfullhet har blivit helt omodernt. Nu gäller det, precis som innan, att fånga ”folkets intresse”.
Skillnaden är nu att man medvetet inte vill ”hålla folket lugna” utan istället är målet att skapa konfliktlinjer. I detta spel är vad som är sanning, ofta helt oväsentlig. Det är egensyften som kommer först. Sanningen är offrad, utsåld och för de som regisserar ofta helt ointressant. Här gäller det att vinna för sina egna syften.

En vinnande ”story”
Om du ser dig omkring så finns dessa fenomen överallt. De finns i det politiska arbetet, i informationsmaterial, i handlingsplaner och utvärderingar. De finns i reklam och annonser, i dina vänners flöden, ja i stort sett överallt.
För när såg du senast någon tala klarspråk kring något och få kredit för det?
När hörde du, å ena sidan och å andra sidan sist? Sällan eller aldrig vill jag påstå.
Ty den som dristar sig till att sända ett allt för enkelt och konkret budskap blir oftast angripen från mer än ett håll. Jakten på de enkla och breda sanningarna leder oftast till blodspillan och status quo.
Just detta vet kombattanterna. Så konflikterna bedrivs som lågintensiva terrorkrig.
I denna miljö så frodas både charlataner och storytellers. Det viktigaste är inte att bringa klarhet. Det viktigaste är att visa på de andras svaghet, och sin egen förträfflighet.
Och man använder allt mer raffinerade budskap. Och formulerar dem så att de borrar sig in, i ett försök att skruva på dina värderingar. Det är högst troligen därför man så ofta utformar ”värdegrunder” som en slags hygienspärr, som ofta får dig att må lite illa, och i bästa fall att känna dåligt samvete, över att du är en dålig människa. Då har charlatanerna vunnit över dig och deras story har vunnit.
Ty det var längesedan, att ha rätt och få rätt var samma sak. Tänk på det när ni läser detta lilla manus till skådespel.
Sven-Arne Thorstensson

”Sanningen är offrad,
utsåld och för de som regisserar
ofta helt ointressant.
Här gäller det att vinna
för sina egna syften.”

”Vi prioriterar helt fel”

Miljörörelsens klimatagenda är problemet

Det är miljörörelsens klimatagenda som är problemet. Deras överdrifter får politikerna att fatta felaktiga beslut. Först river man ner energiförsörjningen, och sedan ger man sig på vår matproduktion. Om du inte har värme och ljus, och inte har något att äta, då blir tillvaron omöjlig. Det kommer att bli väldigt svårt att vara människa på den här planeten.
Vi prioriterar helt fel när det gäller miljön. Vi satsar enorma resurser på åtgärder som i praktiken inte har någon effekt ens på klimatet. Det är med andra ord ett enormt resursslöseri med skattepengar.
Sverige har förbundit sig att betala enorma summor till FNs klimatfond. Det är pengar vi istället skulle behöva för att bygga upp ett elsystem som fungerar även när det inte blåser. Man undrar om miljörörelsen vill krossa den civilisation som vi har skapat. Varför, kan man fråga sig. Handlar det verkligen om miljön? Handlar det ens om klimatet?
Efter mötet i Egypten kan man undra om det i själva verket bara handlar om pengar. Och makt.

Regionen räknar globalt

Är vi för många människor på Jorden? De flesta tycks ha glömt Hans Roslings budskap att om folk får det bättre, så skaffar de färre barn, och då kommer det här att lösa sig. På den väg man är inne på nu, så kommer fattigdom och nöd att öka istället. Det motverkar de mål man vill uppnå.
När fattigdomen ökar minskar förmågan att förbättra miljön och tänka på klimatet. Då ökar användningen av olja och kol.
Det är oerhört märkligt att Västra Götalandsregionen baserar sina klimatbudgetar på konstruerade beräkningar som inte har med verkligheten att göra. Det är skandalöst att man driver igenom politiska beslut baserade på kalkyler som inte stämmer, kalkyler som påverkar upphandling av livsmedel och vad barn och åldringar får att äta.
Den enda förklaring vi har fått är att kolinlagringen räknas globalt. Men inte hur detta går till.
Att inte räkna med den kolinlagring som faktiskt sker inom jordbruket genom fotosyntesen, vilseleder folk att tro att jordbruket är ett större problem än vad det i verkligheten är.
Man betraktar mat som en förorening. Men mat är bundet kol. Hur detta bundna kol övergår i gasform, och sedan hamnar i atmosfären, har man inte tänkt över ordentligt.

Skrämmer barn

Man lurar barn och ungdomar att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Och detta sker på helt felaktiga grunder.
Det är katastrofalt illa att man skrämmer upp barn och ungdomar så att de tror att de inte har någon framtid. Förskrivningen av psykofarmaka bland barn och unga har ökat kraftigt. Man ger barn och ungdomar ångest helt i onödan.
Koldioxid är ingen förorening, inget miljögift. Koldioxid är i själva verket livets gas för alla växter så som syret är för oss! Utan koldioxid i atmosfären skulle vi inte ha något liv på Jorden. Växterna behöver koldioxid för att bygga kolhydrater genom fotosyntesen. Koldioxid och vatten blir med hjälp av solens energi kolhydrater som är bundet kol, dessutom är det denna process som förser oss med vårt syre.
Miljörörelsen tror sig ha tolkningsföreträde. Att jordbruket lagrar kol vill man inte prata om. Jordbruket lagrar stora mängder kol genom sin odling av olika grödor. Och det är detta kol som Västra Götalandsregionen inte vill att vi ska räkna med, när klimatbudgetarna för regionen beräknas.
Om vi fortsätter så här, så kommer vi att förstöra den livsmedelsproduktion vi har. Och sedan sitter vi där utan mat. De antika kulturerna Grekland och Rom gick under därför att man förstörde sin egen matproduktion. De blev beroende av import av mat utifrån.
Koldioxiden i atmosfären är inte, som vissa vill göra gällande, bara av ondo utan den är en förutsättning för att vi skall kunna producera mat för att mätta en ökande befolkning. Det man håller på med nu riskerar att leda till en katastrof för mänskligheten.
Börje Berntsson

”Man lurar barn och ungdomar
att de kan rädda klimatet
genom att sluta äta kött.”

Energikrisen på vers

Snön lyser vit på taken. Endast Sven-Arne Thorstensson är vaken.
Med en parafras på den kända dikten Tomten häcklar WESTSIDANs krönikör våra makthavare för haveriet i energipolitiken.
”Ingen fattar just nu hur de tänker. Ty i mörker, de Sverige nu sänker.”

”Håll till godo med lite ”Energikris-Tomte-satir”, skriver Sven-Arne Thorstensson.

”I mörker de Sverige nu sänker”

Energikris-Tomte-satir

Förvinternattens köld är hård
Vindkraften går ej att trimma
Elpriset knäcker snart varje gård
Kris i vår elfte timma

Bonden han tänker ”Det var ju faan.
Ryssen han strypte naturgaskran
I fönstret, nu slocknar staken
Regeringen den verkar naken.

Kristersson slö bak sin ämbetsdörr.
För svag, för att kunna driva?
Funderar som många gånger förr
Rädd för att på tår börja kliva..

Industrier de slocknar och vet ej hur.
Kunna betala faktura sur.
Löften man nu förvandla
I stället för att kraftfullt handla.

Priserna rusar, effektbrist slår
Med elen man spelat rolletten
Bagaren inte till ugn nu går
Vars bröd som dig skulle mätta.
Så illa det skötte ju detta…

Effekter blir många och inom kort
Företags-andor de tynar bort…
Fabrikerna står nu helt tysta
Om ansvaret borde vi nysta

Gick ifrån kärnkraftens säkra ljus
Stängde och satte upp låsen
Vinden nu tystnat runt alla hus
Drömmen om vindsnurror blev till grus
De rödgröna tänkte med baken…
och nu är det du som blir naken.

Bolund som satt där med pisk och töm
Han visste ej bättre uti sin dröm.
Makten han suktade över
Men han begrep ej vad landet behöver
Och vänner han hade med klöver……

Solen når nu ej till solcellsdörr
Skuggan råder där inne,
Bedömningen sprack – inget är som förr
Tänk att de tappar sitt sinne.

Står nu så tätt intill Uffes dörr.
Hur är det ställt? Det är ej som förr.
Det är nu vi ska lyssna så noga.
Med internopinionen han knoga.

Vidare går vi till Annies port
Det var hon som all kärnkraften städa bort.
Hållbart det ropas bland bladen.
Och om detta det jublas i staden.

Vi oroas över hur landet mår
Vi ser ju vart hän det leder
Tycka som staden blott du får
Du ska rätta dig dess seder.

Åsiktslikheten, helt uppenbart
Politisk korrekthet har stulit fart.
Ledare som mycket låter
Tystas och kommer ej åter…

I september förkunnades valets dom
Nu elräkningsbetalaren börs är tom
Moms på skatten och mer ska tillbaka
Vi har nu ej mer att försaka

De rödgröna gläds nu och Twittra om,
månget skadeglatt sinne,
Varför de åkt ut, har de ej aning om
Det fattas i deras sinne.

Men genom en Sifo på nyhetswebb
växer nu snabbt deras stora näbb
Missnöjet, på dem, undan stänker.
Ingen fattar just nu hur de tänker

Ty i mörker, de Sverige nu sänker.

Sven-Arne Thorstensson

”Moms på skatten
och mer ska tillbaka –
Vi har nu ej mer att försaka”

Statens kampanj odemokratisk

Hetsjakten på små kraftverk strider mot folkviljan

Aktivister dominerar statens kampanj mot små privata vattenkraftverk. Deras mål är uppenbart. Att orsaka så stor ekonomisk skada för små privata elproducenter som möjligt. Målet är att kraftverksägarna ska ge upp, lägga ner verksamheten och själva ansöka om utrivning.
Man gör det genom att överdriva krav på åtgärder, långt utöver vad som är motiverat ur miljösynpunkt. Att vattenkraftens miljöfond betalar en del av kostnaden är inte tillräckligt när slutnotan för många kraftverksägare ändå hamnat på miljonbelopp. Alla har inte råd.
Nu måste politiken sätta ner foten. Ordentligt. Det räcker inte med några halvmesyrer eller vagt formulerade beslut som aktivisterna kan tolka som de vill. Detta har pågått allt för länge och i grunden är det en kränkning av äganderätten och rätten att bruka det man äger. Politiken måste bli tydligare så aktivisterna på berörda myndigheter inte kan fortsätta runda den politiska viljan.

Lagen måste ändras
Den paus i omprövningarna som regeringen fattat beslut om är därför bara första steget. Under pausen måste regeringen utreda hur man ska få berörda myndigheter att lyda riksdag och regering. Det är möjligt att detta bara kan uppnås genom att bredda och förändra kompetensen på berörda myndigheter. Det viktigaste på kort sikt är dock att förmå Havs- och vattenmyndigheten att ändra sina vägledningar och föreskrifter så att dessa blir så tydliga att länsstyrelser och vattenmyndigheter inte kan göra egna tolkningar.
På lång sikt måste lagen ändras. Lagarna kring hur man klassar våra vattendrag, hur arbetet med miljökvalitetsnormen går till och hur den är kopplad till miljöbalken, måste ändras. Även miljöbalken måste ändras. Regeringen måste också ändra hur besluten om KMV (kraftigt modifierade vatten) och undantag kommer till. Det är orimligt att aktivistiska myndigheter själva kan besluta om vilka vattendrag som ska klassas som KMV. Lagen måste vara utformad så att olika intressen, lokala såväl som nationella, får ett reellt inflytande.

Odemokratiskt
Statens kampanj mot småskalig vattenkraft har pågått i många år nu. Pådrivna av sportfiskeintressen, och miljöaktivister som vill restaurera alla vattendrag, har man i stort sett skaffat sig ett monopol både på problemformulering och målformulering. Genom inflytande över processen med lagstiftning har man fått i stort sett de lagar man önskat sig.
Kraftverksägarna och andra intressen tvingas hela tiden spela på motståndarnas planhalva. Det är inte rimligt. I synnerhet som aktivisterna bara stöds av några få procent av svenska folket. En klar majoritet av svenska folket är positiv till vattenkraften, och drygt hälften av dessa kan till och med tänka sig att bygga ut. I riksdagen råder en klar majoritet för att bevara vattenkraften, även den småskaliga som till stor del är privat. Det är i stort sett bara de partier som är olika grad är emot privat ägande som sympatiserar med aktivisterna.
Det som pågår just nu är därför odemokratiskt. Riksdag och regering måste sätta stopp för fortsatt myndighetsaktivism. Äganderätten måste respekteras, även av myndigheter. Vattenkraften är trots allt den renaste, och mest miljövänliga och i särklass mest hållbara kraftkällan av alla.
Göran Åhrén

”Riksdag och regering
måste sätta stopp för
fortsatt myndighetsaktivism”

Bush stoppar hetsjakten på små kraftverk

Småskalig vattenkraft:

Bush pausar omprövningarna

Bakgrunden är det allvarliga läget i elsystemet


– Idag är vi i en situation där varje kilowattimme räknas, säger Ebba Bush. Regeringen pausar därför omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. Förslaget snabbehandlas och beslut ska tas den 30 januari.

Näringsminister Ebba Bush och miljöminister Romina Pourmokhtari kallade på måndagen till presskonferens om den småskaliga vattenkraften. De betonade båda den viktiga roll som vattenkraften spelar i landets elsystem.
– Lokalt och regionalt så bidrar vattenkraften till elsystemet genom att vara fossilfri, och planerbar, säger Ebba Bush.
– Och den bidrar till en kostnadseffektiv och fossilfri balansering genom sin möjlighet att kunna lagra vatten i sina dammar.
Vattenkraften kan starta snabbt, stabilisera och balansera elsystemet. Lagringskapaciteten i de svenska dammarna är totalt motsvarande 34 TWh.
– Vattenkraften kan bidra till att återställa elsystemet om det värsta skulle hända och delar av Sverige blir svart, säger Ebba Bush.
Vattenkraften producerar dessutom även när det inte blåser.

Robust elsystem
När arbetet med att miljöanpassa vattenkraften inleddes hade vi ett robust elsystem, förklarar Ebba Bush. Sedan dess har ett antal kärnkraftverk lagts ner, och vårt behov av reglerkraft och stabil elproduktion har ökat.
– Mycket har ändrats. Vårt behov av el har ändrats, säger Ebba Bush.
Under pausen ska regeringen utreda vad som gått snett och vad regeringen behöver göra för att den politiska viljan ska få genomslag på några av våra myndigheter. Det krävs tolv månader för att analysera vad som behöver ändras för att säkra vattenkraften.
– Idag är vi i en situation där varje kilowattimme och elproducent räknas, säger Ebba Bush.
– Utifrån dagens situation saknar vi en bild av hur omprövningarna av vattenkraften kommer att påverka systemet.
Vattenkraftens miljöfond har rapporterat att den omprövningar som redan är igång visar att förlusten av producerad el är betydligt större än den gräns riksdag och regering har satt upp.

Vatten viktigast
I genomsnitt 40 procent av elen kommer från vattenkraften. Vissa dygn är det över 50 procent. Vattenkraften är därför en betydande del av det svenska elsystemet.
Vattenkraften producerar i genomsnitt 67 terawattimmar (TWh) per år. Av det står den småskaliga vattenkraften för fyra TWh.
I takt med att vi bygger ut vindkraften och avvecklar kärnkraften så får vattenkraften allt större betydelse.
– Vattenkraften är fossilfri och bidrar med planerbarhet, stabilitet och balansering, säger Ebba Bush.
– Det är därför en viktig del av elförsörjningen under de mest svåra förhållanden vi kan tänka oss, och därmed en viktig del av elförsörjningens bidrag till totalförsvaret.
Det är bakgrunden till att regeringen nu beslutat att pausa omprövningarna. Beslutet innebär att ansökningar som skulle lämnats in den 1 februari 2023 nu istället ska lämnas in den 1 februari 2024.  Alla senare datum skjuts också framåt i tiden.
Under tiden kommer analyser att göras för att bedöma omprövningarnas påverkan på elsystemet.
– Elsystemet är i ett helt annat läge nu. Därför behövs det en ordentlig analys av vårt elsystem innan omprövningarna drar igång igen, säger miljöminister Romina Pourmokhtari.
Förslaget kommer att snabbehandlas. Beslut ska tas redan den 30 januari.
Göran Åhrén


Pausen en konsekvens
av myndigheternas

vägran att lyda riksdagen


Bakgrunden till regeringens beslut att pausa omprövningarna av vattenkraften är att myndigheter inte tagit till sig tidigare beslut i riksdag och regering. Rapporter har kommit in om att myndigheter arbetar i en helt annan riktning. Landet riskerar därför att tappa en stor del av den el som den småskaliga vattenkraften står för. Vilket ytterligare skulle förvärra elkrisen.
Hetsjakten på småskalig vattenkraft har fortsatt trots politikens ansträngningar att få ett stopp på den. Vattenkraftens miljöfond har rapporterat att de mål riksdag och regering satt upp om en gräns för hur mycket elproduktion som får gå förlorad i omprövningarna, inte respekteras av länsstyrelsernas när de förslår åtgärder i de första prövningsgrupperna.
Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns dessutom i södra Sverige där priserna på el nu är som högst.
Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att skriva om vägledningar och föreskrifter i enlighet med det beslut som riksdag och regering har tagit. Men myndigheten tog god tid på sig, och resultatet blev inte det som branschen hoppats på. Länsstyrelserna har fortsatt att ställa orimliga krav.
När nu den nya regeringen väljer att pausa omprövningarna så är det en direkt konsekvens av myndigheternas vägran att följa de beslut som en majoritet i riksdagen har tagit. Dessa beslut går i korthet ut på att det skulle bli enklare regler, att omprövningarna inte fick bli så betungande att verksamheterna inte längre kunde bedrivas, och att alla möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ska tas tillvara. Inget av detta har ansvariga myndigheter levererat.
Omprövningarna pausas alltså medan regeringen utreder hur man ska få myndigheterna att lyda riksdag och regering.
(WESTSIDAN: 2022.12.11)

”Idag är vi i en situation
där varje
kilowattimme räknas”