Ångest gjorde Munch världsberömd

En av Skandinaviens största konstskatter flyttas just nu till ett nytt muséum. Edvard Munchs Skriet, hänger ännu kvar. Det är världens näst mest berömda målning, och lockar besökare från hela världen.

Edvard Munch målade känslor. Hans skildring av ångest och erotik gjorde honom världsberömd. Munchmuséet är därför en attraktion utöver det vanliga i Oslo. Ett måste för en besökare i Norges huvudstad.
Stundens allvar och konstnärens betydelse understryks av säkerhetskontrollen. Nästan som på en flygplats.
I det yttre, större rummet, hänger många av konstnärens mer välkända målningar. Där kan man också beskåda en del av hans målarutrustning.
I det inre rummet är det mörkt. Först efter en stund ser man att det förutom en liten tavla också rymmer många människor. Den enda tavlan är blygsam i storlek och svagt belyst. Alla som ser den känner igen den.
Det är Edvard Munchs mest kända motiv. Målat i fyra exemplar. Skriet. The screem. Motivet har många namn. Men de är alla en bild av ångest.
Edvard Munch har beskrivit hur han gick med sina vänner i solnedgången, och plötsligt tyckte han att himlen färgades blodröd. Han lutade sig mot staketet, medan vännerna fortsatte, och fylldes plötsligt av ångest.
”…jag stod kvar fylld av ångest – kände ett stort underligt skrik passera genom naturen.”

Så skriver Edvard Munch själv om händelsen. Känslan har Edvard Munch lyckats göra en bild av, på ett sätt som når fram till de flesta människor.
Och därför kommer det många besökare hit till Munchmuseet, även en regnig höstdag i oktober.
Att sätta färg på känslor kan vara lönsamt. När en av de fyra originalmålningarna såldes på Barnebys i New York 2012 spådde många att den skulle bli världens dyraste målning. Och därmed slå Picassos ”Nu au Plateu de Sculpteur” som såldes på Christies 2010 för 106 miljoner dollar.
Skriet såldes mycket riktigt för 120 miljoner dollar, drygt 800 miljoner kronor.
Det var den norske miljardären Petter Olsen som sålde målningen för att bekosta det nya Munchmuseet i Ackershus. Och det nya Munchmuséet står nu färdigt.
I det gamla muséet håller man på att packa ihop utställningen. Den flyttas succesivt till det nya. Men några av de mest kända tavlorna hänger kvar för att inte göra besökare från hela världen besvikna.
Det är trångt i museet. Störst trängsel är det i rummet där Skriet hänger. En och en går besökarna fram och tar en bild på målningen med sina mobiltelefoner. Några vill själva vara med på bilden. En ”selfie” med Skriet. En ”selfie” med ångest. Vakterna övervakar att ingen går för nära tavlan.
Skriet är världens mest kända konstverk efter Mona Lisa, hävdar Simon Shaw som säljer modern konst på Sothebys. I muséets butik säljer man affischer och souvenirer med Munch-motiv på. Och Skriet är bland de mest populära. Skriet är sannolikt en av värdens mest reproducerade bilder.
Det ösregnar. Men kön till Munchmuseet är ändå lång.
Med en kopp mycket gott kaffe smälter vi intrycken och läser lite om den världsberömde konstnären. Edvard Munch är född på en gård i Hedmark 1863. Han blev konstnär redan i 20-årsåldern. Och han bodde en tid i Berlin där han också hade utställningar.
I blev god vän med August Strindberg, som också ”hängde” i Berlin. Och han tecknade Strindberg, ett verk som såldes på Bukowskis för några år sedan för en diger summa.
Där såldes också hans verk ”Fra Ekely”, ett vackert landskapsmotiv, för tio miljoner kronor. (Westsite: 2019-10-20)

Fyra versioner av Skriet
Han målade de första versionerna av Skriet 1893. Den största är målad i olja, tempera och pastell på papp och mäter 91 gånger 73,5 centimeter. Den hänger på Nasjonalmuséet i Oslo. Den något mindre är en osignerad skiss i pastell som tillhör Munchmuséets samlingar.
1895 målade Munch ytterligare en version av Skriet i pastell. Den är i privat ägo. Det finns också en litografi från 1895.
Den sista versionen av Skriet målade Edvard Munch 1910 i tempera på pannå. Det är den versionen som hänger på Munchmuséet i Oslo.

Edvard Munch reste mycket och spenderade mycket tid i städer som Paris och Berlin. Men han spenderade oftast somrarna hemma i Norge.
Edvard Munch debuterade 1883. Han fick ett stipendium, och reste runt i Europa 1885, där han fortsatte sina konststudier. Resan gick bl a till Antwerpen och Paris.
De kommande åren deltar Munch i flera utställningar. Han Reser till Köpenhamn och ser en stor utställning med fransk konst.
1889 har Munch sin första egna utställning. Han ställer ut 63 målningar i Kristiania. Han målar mycket under en sommarvistelse i Åsgårdstrand, får sedan ett statligt bidrag och reser till Paris och studerar för franske målaren Leon Bonnat. Han påverkas av målare som van Gogh, Seurat och Toulouse-Lautrec.
1890-91 umgås Munch med poeter och målare i Paris. Han spenderar sommaren i Åsgårdstrand, och får nytt ekonomiskt stöd av staten, som gör att han kan fortsätta resa. Han reser på nytt till Paris, och Nice.
Munch bor en tid i Nice. Men kommer hem på somrarna och har en egen utställning i Kristiania. Han får erbjudande ställa ut i Berlin. Det blir en utställning som orsakar debatt, och den stängs efter en vecka. Munch ställer ut i Düsseldorf och Köln. Och återvänder sedan med utställningen till Berlin, i en ny lokal. Under tiden i Berlin träffar han August Strindberg vilket resulterar i ett berömt porträtt.
Åren 1893-95 vistas Munch i Berlin. Han blir en del av en grupp författare och konstnärer som håller till på Zum Schwarzen Ferkel tavern. I kretsen ingår bl a Strindberg. Gruppen intresserade sig bl a för kärlekens kreativa och destruktiva krafter, och maskulinitet och femininitet, och de läste och diskuterade filosofer som Schopenhauer och Nietzshe.
Den skandalösa utställningen visas i Köpenhamn.
En intressant händelse inträffade under andra världskriget. Hitler avskydde modern konst som han betraktade som förtappad. Tyskarna beslagtog därför modern konst som man hotade förstöra.
Edvard Munch bad sin vän Thomas Olsen om hjälp. Han räddade 74 verk undan nazisterna genom att i hemlighet köra ut dom ur Oslo och gömma dem i en lada i centrala Norge. Mot slutet av sitt liv skänkte Edvard Munch hela sin konstsamling till Oslo stad. Han avled på sin egendom Ekely 1944.
(Westsidan)

Färgstark modernist på Konsthallen

Konsthallen på Bohusläns museum satsar på en utställning med verk av modernisten Birger Simonsson.
Birger Simonsson tillhör den grupp svenska konstnärer som i början på 1900-talet reste till Paris för att studera måleri på Académie Matisse, och som sedan tog modernismen till Sverige.
Birger Simonsson tillhörde den grupp unga konstnärer, ”De unga”, som 1909 introducerade modernismen i Sverige med en utställning på Hallins konsthandel. Andra medlemmar i samma grupp var bland andra Isaac Grünewald, Gösta Sandels, Einar Jolin, Tor Bjurström, Sigfrid Ullman och Leander Engström.
”De unga” innebar ett genombrott för modernismen i Sverige och ett brott mot det rådande nationalromantiska måleriet som bland annat representerades av Anders Zorn, Carl Larsson och Bruno Liljefors.
I unga år inspirerades Birger Simonsson av Matisse. På senare år påverkades hans måleri av Paul Cezanne, Pierre Bonnard och Auguste Renoir.

Hans måleri präglas av starka färger och ett modernt sätt att förhålla sig till form. Han anses ha haft stor betydelse för kolorismen i Sverige.
Det är första gången på 30 år som Birger Simonssons verk visas i en större utställning. Utställningen på Konsthallen kommer att innehålla verk som aldrig visats offentligt förut.
Birger Simonsson är född och uppvuxen i Uddevalla, vistades i Paris under flera år, och var en tid verksam i Kungälv.
Han har också varit föreståndare för Valands konstskola. Under senare delen av 1920-talet var Birger Simonsson professor i måleri vid Konstakademin i Stockholm.

Vernissage
Lördagen 28 september klockan 13.00 invigs utställningen.
Plats: Konsthallen, Bohusläns museum.
Utställningen pågår 28 september till 12 januari.