Månad: december 2020

Veckans krönika

VästsidanLämna en kommentar

”Den negativa syn på jordbruket som blivit en följd av myndigheternas beräkningsmetoder måste redas ut”, skriver miljöexperten Göran Värmby i Veckans krönika. Jordbruket är en kolsänka. Jordbruket tar upp mer koldioxid än man släpper ut. Hur kan det komma sig att IPCC missat detta, undrar Göran Värmby. Enligt forskaren Per Frankelius handlar det om inställning, IPCC är enbart fokuserade på utsläpp.”Ett viktigt påpekande är att IPCC tar in och sammanställer forskning från olika universitet och forskningsinstitut. De bedriver alltså inte någon egen forskning”, skriver Göran Värmby. Beräkningsmetoderna har missgynnat jordbruket, och lett till den negativa syn på jordbruket. Myndigheternas beräkningsmetoder måste därför redas ut. I synnerhet som pandemin blottat brister i Sveriges beredskap med låg självförsörjning ifråga om livsmedel.

Jordbruket är en kolsänka

”Myndigheternas beräkningsmetoder måste redas ut”

Totalt släpps det ut cirka 56 miljarder ton koldioxid-ekvivalenter globalt. Jordbruket anses stå för cirka 10 procent eller 5,6 miljarder ton. Såväl FNs klimatorgan IPCC som Naturvårdsverket pekar ut jordbruket som en av de största ”klimatbovarna”. Men nu har det kommit en forskningsrapport som visar att jordbruket istället kan vara en så kallad kolsänka, precis som skogen. Det vill säga att jordbruket binder mer kol än vad det släpper ut.
En svensk forskare, Per Frankelius från Linköpings Universitet, har alltså nyligen publicerat sensationella resultat i Agronomy Journal, en ansedd tidskrift för agrikulturella frågor. Hans artikel har granskats av flera professorer/forskare innan den publicerats.
Hans slutsatser låter rätt självklara. Alla vet ju att växter binder kol genom fotosyntesen. Koldioxid är byggstenen för allt levande växtmaterial, något som rätt sällan poängteras.
Jordbruket sår och odlar varje år gigantiska mängder spannmål, grödor, foderväxter, oljeväxter och vall. Per Frankelius har med utgångspunkt från officiella siffror från FAO, FNs livsmedels- och jordbruksorganisation, räknat ut att spannmål varje år globalt binder ca 3,8 miljarder ton koldioxid. Något som vare sig IPCC, Naturvårdsverket eller andra myndigheter har redovisat. Det är denna siffra Per Frankelius redovisar i sin forskning och i artikeln i Agronomy Journal.

Fokus på utsläpp
Jag ringer upp Per Frankelius och får mer kött på benen. Tar man med övriga grödor blir siffran ca 9,1 miljarder ton koldioxid, vilket betyder att jordbruket blir en så kallad ”kolsänka”, det vill säga tar upp mer kol än vad man släpper ut. Jordbruket tar upp 9,1 och släpper ut 5,6 miljarder ton. Men detta har han ännu inte analyserat i detalj.
Hur kan det komma sig att IPCC missat detta? Alla vet ju att en grön växt, ja alla växter, ”suger upp” koldioxid eftersom det är byggstenen för att bilda kolföreningar och kolhydrater som bygger upp alla växtceller. Något som inte alltför ofta påpekas i den offentliga debatten. Per Frankelius svarar att han tror att IPCC har en viss inställning där man är fokuserad på att se på utsläpp i första hand, inte sånt som minskar problemen.
Ett viktigt påpekande är att IPCC tar in och sammanställer forskning från olika universitet och forskningsinstitut. De bedriver alltså inte någon egen forskning
En invändning man kan ha mot Per Frankelius resultat är att den koldioxid som tas upp av spannmål och odlingar, släpps ut ”strax efteråt” i samband med konsumtionen i andra delar av samhället. Man kan alltså se jordbruket som ett nollsummespel med hänsyn till det korta tidsintervallet mellan upptag och utsläpp.

Binder kol längre tid
Det finns två fel med det resonemanget. Dels släpps inte alla de mängder kol som bundits i jordbrukets olika produkter ut med en gång. Relativt stora mängder kan bedömas som bundet under en längre tid i kor, får, lamm, långtidslager för spannmål, grödor och vall, människor, fårskinn, läder, horn, konsthantverk, rotsystem, biokol i åkrar och ängar mm. Här behövs noggranna beräkningar.
Dels bör utsläppet i samband med konsumtion och förbrukning av jordbruksprodukter belasta andra sektorer än jordbruket. I analogi med hur IPCC sätter ”systemgränser” för andra branscher. Utsläppen från oljeindustrins produkter brännolja, bensin och diesel belastar till exempel sektorn ”transporter” och inte oljeindustrin.
Dessa andra ”utsläppande” sektorer kan för jordbruket vara livsmedelsbranschen, konsumtionen hos privatpersoner mm. Även dessa utsläpp bör beräknas för de olika ”användarna” och konsumenterna.
Nu behövs beräkningar för hur det ser ut för jordbruket såväl globalt som i Sverige.
Den negativa syn på jordbruket som blivit en följd av myndigheternas beräkningsmetoder måste redas ut. Enligt min uppfattning gäller det inte bara klimatfrågan, vilket jag vill återkomma till. Alltsedan Corona-pandemins start har det stått klart att Sveriges beredskap och självförsörjning ifråga om livsmedel varit under all kritik varför det är extra viktigt att jordbruket får rätt förutsättningar för att växa och utvecklas.

Göran Värmby

Göran Värmby är miljöexpert med förflutet i Greenpeace, som sakkunnig i regeringskansliet, projektledare för biogas Väst och som rådgivare åt kommunalrådet Göran Johansson i Göteborg. Han har också verkat i många år som oberoende konsult.

”Viktigt att jordbruket
får rätt förutsättningar
för att växa och utvecklas”

”Bonden”

VästsidanLämna en kommentar

Westsidans krönikör Sven-Arne Thorstensson är tillbaka lagom till jul med en betraktelse över bondens villkor i vår tid. I en parafras på Viktor Rydbergs ”Tomten”, skaldar han fritt kring bonden, gården och skogen. Och trots att det är på rimmad vers, och det snart är jul, så lyckas han på sedvanligt sätt gissla tidsandan och rikta en och annan känga åt staten. Läs Sven-Arne Thorstenssons ”Bonden”.

”Tomten” får nytt liv

Luciadagen nådens år 2020. 
Idag får ”Tomten” nytt liv, 11 verser satir och tankar över tiden…

Visslar bäst som visslar högst…
Håll till godo

Livsmedelshandelns press är hård, 
Kronorna gnistra och glimma. 
Alla lovprisa ”nära-gård” 
mitt i lågprisens timma. 
Kunden vandrar sin tysta ban, 
Pris lyser rött, till å me på Scan. 
Pris lyser rött i korgen.
Det är den stora sorgen.

Bonden står trött vid sin lagårdsdörr, 
trött och skall snart börja riva, 
lyssnar, som många gånger förr, 
musik från trångsynens skiva, 
tittar mot staden, där pris och lur 
drar kring maten en märklig mur, 
grubblar, fast ej det lär båta, 
över en underlig gåta.

Tar sin tanke och keps och går, 
skakar huvud och hätta,…
»nej, den vägen blir alltför svår, 
nej, jag fixar ej detta»…
slår, som han plägar, inom kort 
slika spörjande tankar bort, 
går att ordna och pyssla, 
Sylt blir hans nya syssla.

Går till fähus och redskapshus, 
känner på alla låsen.
Korna flyttat till Schleswigs ljus,
från drömfabriken med båsen.
Lömsk av felen och tån så öm,
bonden i stallet har dock en dröm.
Sylt i krubban tar över,
nu blir det äntligen klöver.

Går så kursen om sylt och bär, 
ser, hur de fröjdas där inne.
Går till handlarn…”Nu är den här!”
…stolt med kursen i minne.
Bjuder ut sylten. ”Det är så gott.”
Handlarn’ skakar sitt huvud smått, 
Bonden sin handlare känner, 
de voro goda vänner.

Bonden han tvingas till sist att se 
marknadskraften den kära, 
länge och väl han märkt, att de 
inte hålla hans flit i ära.
Åkern han skött, han har gått på tå.
Länsstyret noterat felen små.
Det är ju deras lycka,
konstigt det kan man tycka.

Så har man sett det från tid till an, 
helt genom långa tider. 
Vaknar det gör man försent på dan,
nymornad tittar, det svider,
av nya tider som skrider.
Släkte följde på släkte snart, 
blomstra och åldras, gick…men vart? 
Frågan, som icke låter 
fråga sig, kom ju åter.

Bonden vandrar till husets loft, 
där har han bo och fäste.
Fönstret är öppet för skogens doft, 
hans besparingars bästa näste.
Nu är hans naturbetesmark så tom, 
men vad gör det, snart står gran i blom.
Förnuftet det kommer tillbaka, 
det ska kosta, det som man vill smaka.

Konstigt det där man har pratat om 
månget sånt färdeminne, 
intet likväl om frågan, som 
rör sig i bondens sinne. 
Genom en glänta i skogens vägg 
ser han en Lavskrika i mossans skägg. 
Fågeln hans drömmar sänker, 
nu han grubblar och tänker.

Tyst är gården och nejden all, 
trenden, den släckte ljuset, 
blott från fjärran av stadens kall 
höres helt sakta bruset. 
Bonden lyssnar och, halvt i dröm, 
tycker sig höra tidens ström, 
undrar, varthän den skall fara, 
undrar, var förnuftet må vara.

Rimskrivarlyans dom är hård, 
trångsynen gnistra och glimma. 
Alla sova i egen vård… 
gott intill elftetimma. 
Bonden han flyttade in till stan, 
vi äter till måltid en ståtlig gran, 
Många fick det i baken. 
Är det nå’n mer än jag som e’ vaken?

Sven-Arne Thorstensson

”Åkern han skött, han har gått på tå.

Länsstyret noterat felen små.

Det är ju deras lycka,

konstigt kan man tycka”

Ljusmanifestation i Järle

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_0336-e1595769714113.jpg

Järle kvarn:

Protesterna mot rivning växer

Ljusmanifestation för att bevara kvarndammen

Protesterna mot statens planer på att riva Järle kvarndamm växer. Naturvårdsverket, som står som ägare till dammen, har ansökt hos Mark- och miljödomstolen om att få riva dammen. Men planerna möter motstånd hos lokalbefolkningen.

Det har växt fram en lokal opinion som är emot en rivning. Aktionsgruppen har samlat tusentals personer som menar att miljökonsekvenserna av en rivning kan bli allvarliga för de kringboende. Dessutom förstörs en gammal kulturmiljö som har riksintresse.
Många oroas över konsekvenserna av en rivning. Både för den flora och fauna som idag finns kring anläggningen, men också för den unika kulturhistoriska miljön. En rivning kommer att förstöra dammen. Dammen försvinner och ersätts av en fors.
På torsdagen genomförs en manifestation för att bevara kvarndammen. På grund av pandemin kommer man att placera ut ljus vid kvarnen i en ljusmanifestation. Personer och organisationer som stöder ett bevarande har skänkt ljus eller pengar till ljus.

Vill ha dialog
Stödet för ett bevarande av kvarndammen är stort. Gruppen ”Vi som vill rädda kultur- och naturmiljön vid Järle Kvarn” har samlat flera tusen medlemmar.
”Vi anser att det finns goda möjligheter att förbättra möjligheterna för fisken att vandra utan de drastiska åtgärder som Naturvårdsverket nu vill genomföra. Vi vill därför få en mer öppen dialog med Naturvårdsverket, som äger kvarnen och dammen, och med Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet och pådrivande i frågan, för att hitta mer balanserade lösningar”, skriver aktionsgruppen i ett pressmeddelande.
Enligt aktionsgruppen är det många som vill uttrycka sitt stöd för att bevara kvarndammen. Men det är inte möjligt att samlas allihop på grund av pandemin. Därför väljer man att genomföra den här ljusmanifestationen istället.
Motståndet mot statens utrivningsplaner har tidigare uppmärksammats bland annat genom aktionen med de tygband som sattes upp på broräcket vid kvarndammen. Antalet tygband blev till slut besvärande och länsstyrelsen valöde då att skicka ut en patrull som flyttade på tygbanden.

”Vandringshinder”
Området kring Järle kvarn behöver förändras, skriver Naturvårdsverket. Problemet uppges vara att dammen vid kvarnen är ett vandringshinder.
”Dammen hindrar fisk, musslor och andra vattenlevande djur att passera”, skriver verket, som hävdar att Järleån därför inte uppfyller miljökvalitetsnormen.
Dammen måste alltså rivas.
”Området är en viktig plats för flodpärlmusslan, som är beroende av öringen för sin fortplantning”, skriver verket vidare. Populationen av öring är dock för svag, och det beror enligt verket på dammen.
”Målet är att skapa en långsiktigt hållbar lösning som uppfyller lagstiftningens krav”, skriver verket.
Sedan hänvisar man till att Naturvårdsverket och Länsstyrelsen utrett olika lösningar ”där dammen ersätts med en naturlig fors.”
Det statliga verket vill inte bara ta bort dammluckorna, man vill bygga om kvarndammen till en fors och förvandla den gamla kulturmiljön till en anläggning för sportfiskare. Ett eldorado för flugfiske efter öring, kan man tänka.
FOTNOT: Den länsstyrelse som åsyftas är Länsstyrelsen i Örebro län.
Göran Åhrén

”Stödet för att bevara
kvarndammen är stort”

KD inför valet 2022

VästsidanLämna en kommentar

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan regera trots att det är en ickesocialistisk majoritet i riksdagen. Det beror på stödet ifrån Liberalerna och Centerpartiet. Men nu sviktar det politiska underlaget för regeringen, skriver kristdemokraterna Magnus Jacobsson, Karin Johansson och David Sahlsten från Uddevalla.
Debatten är igång inom Liberalerna som befinner sig i ett utsatt läge med opinionssiffror långt under fyraprocentspärren.
”Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla.”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson vill ha en borgerlig regering.

”Vi behöver en borgerlig regering”

I valet 2018 gick de fyra borgerliga partierna till val med löftet om att bilda en borgerlig regering. Efter valet valde Centerpartiet och Liberalerna att bryta detta löfte och i praktiken ”bilda regering” med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Rent tekniskt sker den nya samverkan genom att S och MP bildar regering. L samt C samverkar i alla utskott i riksdagen. L har även enskilda tjänstemän placerade på regeringskansliet. Hela uppgörelsen bygger på att S och MP även har en sidouppgörelse med V. Kort och gott, nuvarande SMP-regering har stöd av CLV vilket gör att de kan regera landet trots att det idag finns en tydlig icke socialistisk majoritet i riksdagen. Att detta har väckt irritation hos borgerliga väljare är inte så förvånande.   

Under senare tid har en debatt påbörjats, framför allt inom L, avseende partiets framtid. Givetvis påverkas denna debatt av att L under en längre tid har legat mycket under fyraprocentspärren. Samtidigt finns det många inom L som aldrig har varit positiva till att göra upp med SMP, utan man kämpade för en ny Alliansregering som hade haft möjlighet att regera med hjälp av hoppande majoriteter.   

Från kristdemokratiskt håll välkomnar vi givetvis att L börjar inse att uppgörelsen med SMPV var ett misstag. Sverige behöver en ny borgerlig regering som är beredd att ta itu med de problem som vi har i Sverige. SMP-regeringen kommer inte att kunna lösa vare sig arbetslösheten, bostadsbristen, vårdköerna eller kriminaliteten. Sverige behöver en ny regering som på allvar tar tag i dessa problem.   

Samtidigt som vi gläds över att L har påbörjat en intern diskussion avseende en framtida borgerlig regering så är vi fortsatt förvånade över att L i Uddevalla väljer att regera tillsammans med S. Även i Uddevalla kommunfullmäktige finns en mycket tydlig ickesocialistisk majoritet. Ändå har MCL valt att låta Ingmar Samuelsson, S styra kommunen. Detta är ett svek gentemot alla borgerliga väljare. Även i Uddevalla gick de borgerliga partierna till val på löftet om att bilda en borgerlig regering men ändå väljer L tillsammans med M och C att regera med S.   

Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla. Vi ser hur centrum får allt svårare att överleva, vi har problem med integrationen, vi ser också hur en del ungdomar har börjat fastna i kriminalitet, vi har behov av nya industriområden och vi måste förbättra infrastrukturen. Till detta kommer att vi behöver utveckla både skolan och äldreomsorgen. Det finns således en hel del att ta tag i.   

Vi hoppas därför att L även i Uddevalla skall vara beredda att lämna samarbetet med S och påbörja ett seriöst samarbete för att både Sverige och Uddevalla skall få en borgerlig regering.   

Magnus Jacobsson, KD
Riksdagsledamot
Uddevalla

Karin Johansson, KD
Orförande KD Uddevalla

David Sahlsten, KD
Gruppledare KD Uddevalla

”S och MP kan regera
trots att det finns en tydlig
icke-socialistisk majoritet”

Jordbruket ingen klimatbov

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_2269.jpg

Svenskt forskare:

IPCC har räknat fel

Jordbrukets klimatpåverkan överdrivs

WESTSIDAN: Jordbruket är ingen klimatbov. Påverkan på klimatet överdrivs. Forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara tagit med de negativa effekterna av jordbruket. Inte de positiva, som inlagringen av kol när grödor växer.

Vi blir kanske tvungna att tänka om när det gäller jordbrukets påverkan på klimatet.
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är jordbruket en betydande källa till växthusgaser. Den bilden utmanas nu av den svenske forskaren Per Frankelius.
Han har analyserat skriftliga dokument från IPCC och hans slutsatser är uppseendeväckande. IPCC har fokuserat på utsläpp, men utelämnat fotosyntesen, när man beräknat utsläppen från jordbrukssektorn.
I sin rapport för beslutsfattare hävdar IPCC att jordbruket står för 23 procent av de mänskliga utsläppen, eller 5,6 miljarder ton koldioxid.
Per Frankelius beräkningar visar att 3, 8 miljarder ton koldioxid tas upp av den spannmål som odlas varje år. Övriga grödor, som inte är spannmål, beräknar Per Frankelius kan ligga på cirka två miljarder ton. Men det resultatet är inte framme än.
– Lantbruket har hittills betraktats som en klimatbov. Då är frågan hur mycket klimatbov man är, säger Per Frankelius.

Klimatneutralt

Mycket tyder alltså på att jordbruket precis som skogsbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut. Vilket skulle innebära att jordbruket inte alls är den klimatbov som många hävar. Per Frankelius tror att jordbruket precis som skogsbruket är klimatneutralt.
– Absolut.Man kan inte enbart räkna med de negativa sidorna av en verksamhet. Man måste också räkna med de positiva. Det gör man exempelvis när det gäller skogen. Den stora skillnaden mellan jord och skog är tiden.
– Det går hundra skördar på en slutavverkning.
Skogen binder fem ton koldioxid per hektar och år. Skillnaden är att skogsnäringen varit bättre på att framhålla detta och därmed fått det erkänt. Men man har inte pratat om att spannmålen tar upp över tre miljarder ton koldioxid från atmosfären.

Syre positivt

Att jordbruket också binder kol är ställt utom allt rimligt tvivel. Per Frankelius beräkningar av spannmålsodlingens inlagring av kol tyder på att även jordbruket borde kunna betraktas som klimatneutralt, eller rent av klimatpositivt.
Per Frankelius tar ett exempel. Om vi plötsligt kan få tag på föda på annat sätt, och inte skulle behöva jordbruket, då skulle tre miljarder ton koldioxid som idag binds av spannmålsodlingen, stanna kvar i atmosfären istället för att omvandlas till mat.
– Detta struntar IPCC fullständigt i.
Man räknar inte heller med att växter producerar syre. Syre är en positiv klimatgas. Tillför man syre till atmosfären minskar koncentrationen av koldioxid.
– Syre finns i atmosfären, därmed är det en klimatgas. Tillförseln av syre påverkar atmosfärens sammansättning, och utan det skulle vi alltså ha en högre koncentration av koldioxid.
– Jordbruket producerar syre. Syre är en positiv klimatgas, säger Per Frankelius.

Vetenskapligt granskad

Forskaren Per Frankelius har publicerat resultatet av sin forskning i den ansedda vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal. Den är granskad och godkänd av andra forskare.


Per Frankelius har skrivit en vetenskaplig artikel om sina resultat. Den har publicerats i den ansedda tidskriften Agronomy Journal. Innan publicering blev den vetenskapligt granskad och godkänd, och går därför inte att avfärda utan vidare.
– Det tog ett år, säger Per Frankelius.
Det återstår att göra beräkningar på övriga grödor. Men även gräsmarkernas betydelse för kolinlagringen är viktig, menar Per Frankelius. Odlingen av vall är stor i Sverige, 44 procent av åkerarealen.
Det är inte osannolikt att ett fortsatt arbete visar att jordbruket är klimatpositivt.
Per Frankelius forskning kan öka medvetenheten om fotosyntesens effekter på klimatet vilket kan få konsekvenser för vilka beslut som fattas. Ju mer man odlar desto mer koldioxid lagras.
Genom att förbättra gödningen kan man få det att växa bättre vilket bidrar till ännu mer kolinlagring. Det finns projekt för detta internationellt.
– Det är bara skogsbruket och jordbruket som kan skryta med detta, säger Per Frankelius.
Han har tagit fram sju olika metoder för ett mer hållbart jordbruk. Bland annat nya odlingskoncept för att öka fotosyntesen och därmed kolinlagringen. Men även bättre metoder för gödning, och spridning av biokol från skogsbruket på åkermark.

Både ris och ros

Resultatet av Per Frankelius arbete har inte tagits väl emot överallt. Han har fått både ris och ros av forskarkollegor. Men många lantbrukare har hört av sig och varit väldigt positiva. Han är ändå glad över att det blivit debatt.
– Det är det viktigaste att man tillåter debatt, säger han.
Kritiker har hävdat att kolet kommer ut igen när spannmålen konsumerats. Men det är ett felaktigt sätt att räkna, hävdar Per Frankelius.
– Det sker inte i lantbrukssektorn, säger han.
Och ska man göra en klimatbudget för jordbruket då måste självklart beräkningarna grunda sig på det som sker inom jordbrukssektorn.
– Enligt FN:s redovisningsprinciper så skall man räkna varje samhällssektor för sig. Och man bör hålla sig till sina redovisningsprinciper. Men i det här fallet har man bara struntat i det.
Vad som händer med spannmålen när den är skördad och har lämnat jordbruket är alltså en fråga för en annan samhällssektor enligt FN:s egna regler. Man har dessutom räknat med att allt konsumeras, och att det sker samma år som det skördats, vilket inte alls alltid är fallet.
– Jag tror att de har det i sin tankevärld, att bara tittat på negativa saker. Och det är ett tankefel. Det är pinsamt.
– Men till det kommer politikernas vilja att minska klimatpåverkan.

”Det är nog nu”

Att jordbruket felaktigt pekas ut som en klimatbov är illa nog. Det som är riktigt allvarligt är om krav på åtgärder gör en redan dålig lönsamhet ännu sämre. Svenskt jordbruk lider redan av för höga kostnader.
Ytterligare pålagor med klimatet som motiv skulle kunna få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk.
– Det är nog nu, säger Per Frankelius.
Han jobbar vidare med att få fram beräkningar för andra grödor än spannmål. Men det är ett arbete som tar tid. Han medger att det skulle behövas mer resurser till den här forskningen.
FOTNOT: Per Frankelius är forskare på Linköpings Universitet.
Göran Åhrén

Länk till Per Frankelius artikel i Agronomy Journal:
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/agj2.2028
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/agj2.20286

”De tittar bara

på negativa saker-

det är ett tankefel”

Kons påverkan överdrivs

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är ko.jpg

”Rädda klimatet – ät mera kött”

Jordbrukets negativa påverkan överdrivs

Det var i somras som forskaren Per Frankelius fick sin artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal. Då hade artikeln bearbetats och granskats i ett år av fem professorer som godkänt den.
Bakom artikeln ligger en kritisk analys av skriftlig dokumentation från IPCC:s arbete med klimatpåverkan från jordbrukssektorn. Analysen har sedan följts upp av egen forskning och studier av fotosyntesen och kolinlagringen.
Per Frankelius slutsatser är att IPCC enbart fokuserar på utsläpp och därför inte ser helhetsbilden. Klimatpanelen hävdar att jordbruket är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, men har inte räknat med fotosyntesen.
Den kolinlagring som sker både i jorden och i de skördade grödorna, liksom produktionen av syre, finns inte med i beräkningarna. IPCC har bara tagit med jordbrukets negativa påverkan, inte den positiva.
Jordbrukets negativa påverkan har alltså överdrivits.

Klimatpositivt

Den andra delen i Per Frankelius arbete är att han har beräknat hur mycket koldioxid som tas upp av de växande grödorna. Han har använt sig av officiella siffror från FN-organet FAO, och kommit fram till att odlingen av spannmål reducerar jordbrukets klimatpåverkan med mer än 50 procent.
(IPCC: Utsläpp – 5, 6 miljarder ton CO2 per år. Frankelius: Kolinlagring – 3, 8 miljarder ton koldioxid per år.)
Räknar man andra grödor (Frankelius: ca 2 miljarder ton per år) blir slutsatsen att jordbruket är klimatneutralt, kanske rent av klimatpositivt. Jordbruket tar alltså upp mer koldioxid än man släpper ut.
Det är här det börjar bli riktigt intressant.
Om jordbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut, då är det ju bättre för klimatet med mer jordbruk. Ju mer vi odlar desto mer koldioxid tas upp från atmosfären.
Men om jordbrukets påverkan överdrivs, då kommer ju det att leda till felaktiga prioriteringar.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_2637-e1607025231551.jpg
Många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta.

Krav på åtgärder om att minska utsläpp, kommer i själva verket att leda till minskad produktion, som i sin tur leder till en minskning av kolinlagringen. Politiken vilseleds att besluta om åtgärder som får motsatt effekt.
Det som gör detta särskilt allvarligt är att många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta.
IPCC hävdar att jordbruket står för 23 procent av människans utsläpp av klimatgaser, men bygger detta på beräkningar och antaganden. Det vetenskapliga paradigm som dominerar IPCC:s verksamhet leder till att man bara räknar det som är negativt. Det saknas en helhetssyn på jordbruket och dess påverkan.
För att kunna göra en korrekt bedömning av en samhällssektors påverkan på klimatet måste man också räkna med det som är positivt, hävdar Per Frankelius. Och för detta synsätt har han nu fått vetenskapligt stöd genom den granskning som hans artikel genomgått.
Det är fullt möjligt att jordbruket i Sverige, precis som skogsbruket, redan nu kan betraktas som klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Men för att bli helt säker på detta krävs det fortsatt forskning.

Ingen klimatbov

Ingen har undgått köttdebatten på senare år. Budskapet har varit enkelt. Ska vi kunna rädda planeten så måste vi sluta äta kött. Världsnaturfonden har kört sina kampanjer.
Till och med statsministern har uttalat sig i samband med klimatmötet i Paris och sagt att han minskat sitt köttätande för klimatets skull.
Även om det säkert finns andra motiv, som att man är övertygad vegan eller djurrättsaktivist, så vilar hela köttdebatten på FN:s utpekande av jordbruket som en klimatbov. Har Per Frankelius rätt, då faller alltihop.
Vi har redan sett politiska beslut som kan visa sig felaktiga. Ett exempel är kampanjen i Västra Götalandsregionen där man försöker påverka kommuner att införa en klimatbudget som innebär att skolbarnen bara får vegetarisk mat,…importerad vegetarisk mat. Hur klimatsmart är det?

”Ät mera kött”

I regionen liksom i kommunerna använder man alltså skattepengar för att övertyga skolbarn om att de ska sluta äta kött. Om Per Frankelius har rätt, så lurar regionen och kommunerna skolbarnen.
Vad händer med köttdebatten om det plötsligt visar sig att jordbruket är klimatpositivt? Korna är klimathjältar, istället för klimatbovar. Går det ens att få igång en debatt om detta? Är miljöorganisationerna mottagliga för sakargement?
Det är här det Per Frankelius kallar paradigm kommer in i bilden. Det strider helt enkelt mot miljörörelsens hela tankevärld att man skulle kunna äta sig ur en klimatkris. Veganism och djurrättsaktivism spökar i bakgrunden, så hamburgerkedjorna kommer nog att servera vegoburgare ett tag till.
Men om Per Frankelius har rätt, och får möjlighet att fortsätta sin forskning, så borde nästa rubrik var; Rädda klimatet – ät mera kött.
Göran Åhrén

”Politiken vilseleds

fatta beslut om åtgärder

som får motsatt effekt”