Jordbruket ingen klimatbov

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_2269.jpg

Svenskt forskare:

IPCC har räknat fel

Jordbrukets klimatpåverkan överdrivs

WESTSIDAN: Jordbruket är ingen klimatbov. Påverkan på klimatet överdrivs. Forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara tagit med de negativa effekterna av jordbruket. Inte de positiva, som inlagringen av kol när grödor växer.

Vi blir kanske tvungna att tänka om när det gäller jordbrukets påverkan på klimatet.
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är jordbruket en betydande källa till växthusgaser. Den bilden utmanas nu av den svenske forskaren Per Frankelius.
Han har analyserat skriftliga dokument från IPCC och hans slutsatser är uppseendeväckande. IPCC har fokuserat på utsläpp, men utelämnat fotosyntesen, när man beräknat utsläppen från jordbrukssektorn.
I sin rapport för beslutsfattare hävdar IPCC att jordbruket står för 23 procent av de mänskliga utsläppen, eller 5,6 miljarder ton koldioxid.
Per Frankelius beräkningar visar att 3, 8 miljarder ton koldioxid tas upp av den spannmål som odlas varje år. Övriga grödor, som inte är spannmål, beräknar Per Frankelius kan ligga på cirka två miljarder ton. Men det resultatet är inte framme än.
– Lantbruket har hittills betraktats som en klimatbov. Då är frågan hur mycket klimatbov man är, säger Per Frankelius.

Klimatneutralt

Mycket tyder alltså på att jordbruket precis som skogsbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut. Vilket skulle innebära att jordbruket inte alls är den klimatbov som många hävar. Per Frankelius tror att jordbruket precis som skogsbruket är klimatneutralt.
– Absolut.Man kan inte enbart räkna med de negativa sidorna av en verksamhet. Man måste också räkna med de positiva. Det gör man exempelvis när det gäller skogen. Den stora skillnaden mellan jord och skog är tiden.
– Det går hundra skördar på en slutavverkning.
Skogen binder fem ton koldioxid per hektar och år. Skillnaden är att skogsnäringen varit bättre på att framhålla detta och därmed fått det erkänt. Men man har inte pratat om att spannmålen tar upp över tre miljarder ton koldioxid från atmosfären.

Syre positivt

Att jordbruket också binder kol är ställt utom allt rimligt tvivel. Per Frankelius beräkningar av spannmålsodlingens inlagring av kol tyder på att även jordbruket borde kunna betraktas som klimatneutralt, eller rent av klimatpositivt.
Per Frankelius tar ett exempel. Om vi plötsligt kan få tag på föda på annat sätt, och inte skulle behöva jordbruket, då skulle tre miljarder ton koldioxid som idag binds av spannmålsodlingen, stanna kvar i atmosfären istället för att omvandlas till mat.
– Detta struntar IPCC fullständigt i.
Man räknar inte heller med att växter producerar syre. Syre är en positiv klimatgas. Tillför man syre till atmosfären minskar koncentrationen av koldioxid.
– Syre finns i atmosfären, därmed är det en klimatgas. Tillförseln av syre påverkar atmosfärens sammansättning, och utan det skulle vi alltså ha en högre koncentration av koldioxid.
– Jordbruket producerar syre. Syre är en positiv klimatgas, säger Per Frankelius.

Vetenskapligt granskad

Forskaren Per Frankelius har publicerat resultatet av sin forskning i den ansedda vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal. Den är granskad och godkänd av andra forskare.


Per Frankelius har skrivit en vetenskaplig artikel om sina resultat. Den har publicerats i den ansedda tidskriften Agronomy Journal. Innan publicering blev den vetenskapligt granskad och godkänd, och går därför inte att avfärda utan vidare.
– Det tog ett år, säger Per Frankelius.
Det återstår att göra beräkningar på övriga grödor. Men även gräsmarkernas betydelse för kolinlagringen är viktig, menar Per Frankelius. Odlingen av vall är stor i Sverige, 44 procent av åkerarealen.
Det är inte osannolikt att ett fortsatt arbete visar att jordbruket är klimatpositivt.
Per Frankelius forskning kan öka medvetenheten om fotosyntesens effekter på klimatet vilket kan få konsekvenser för vilka beslut som fattas. Ju mer man odlar desto mer koldioxid lagras.
Genom att förbättra gödningen kan man få det att växa bättre vilket bidrar till ännu mer kolinlagring. Det finns projekt för detta internationellt.
– Det är bara skogsbruket och jordbruket som kan skryta med detta, säger Per Frankelius.
Han har tagit fram sju olika metoder för ett mer hållbart jordbruk. Bland annat nya odlingskoncept för att öka fotosyntesen och därmed kolinlagringen. Men även bättre metoder för gödning, och spridning av biokol från skogsbruket på åkermark.

Både ris och ros

Resultatet av Per Frankelius arbete har inte tagits väl emot överallt. Han har fått både ris och ros av forskarkollegor. Men många lantbrukare har hört av sig och varit väldigt positiva. Han är ändå glad över att det blivit debatt.
– Det är det viktigaste att man tillåter debatt, säger han.
Kritiker har hävdat att kolet kommer ut igen när spannmålen konsumerats. Men det är ett felaktigt sätt att räkna, hävdar Per Frankelius.
– Det sker inte i lantbrukssektorn, säger han.
Och ska man göra en klimatbudget för jordbruket då måste självklart beräkningarna grunda sig på det som sker inom jordbrukssektorn.
– Enligt FN:s redovisningsprinciper så skall man räkna varje samhällssektor för sig. Och man bör hålla sig till sina redovisningsprinciper. Men i det här fallet har man bara struntat i det.
Vad som händer med spannmålen när den är skördad och har lämnat jordbruket är alltså en fråga för en annan samhällssektor enligt FN:s egna regler. Man har dessutom räknat med att allt konsumeras, och att det sker samma år som det skördats, vilket inte alls alltid är fallet.
– Jag tror att de har det i sin tankevärld, att bara tittat på negativa saker. Och det är ett tankefel. Det är pinsamt.
– Men till det kommer politikernas vilja att minska klimatpåverkan.

”Det är nog nu”

Att jordbruket felaktigt pekas ut som en klimatbov är illa nog. Det som är riktigt allvarligt är om krav på åtgärder gör en redan dålig lönsamhet ännu sämre. Svenskt jordbruk lider redan av för höga kostnader.
Ytterligare pålagor med klimatet som motiv skulle kunna få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk.
– Det är nog nu, säger Per Frankelius.
Han jobbar vidare med att få fram beräkningar för andra grödor än spannmål. Men det är ett arbete som tar tid. Han medger att det skulle behövas mer resurser till den här forskningen.
FOTNOT: Per Frankelius är forskare på Linköpings Universitet.
Göran Åhrén

Länk till Per Frankelius artikel i Agronomy Journal:
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/agj2.2028
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/agj2.20286

”De tittar bara

på negativa saker-

det är ett tankefel”

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s