Vägar avstängda i Dalsland

”Vägnätet i Dalsland behöver bättre underhåll”

Staten behöver lägga mer pengar på att underhålla vägarna i Dalsland. Det hävdar riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) som i veckan besökte Bengtsfors och pratade med företagare som drabbas av de dåliga vägarna.

Eftersatt underhåll har gjort vägnätet i Dalsland sårbart. Där det är som värst har myndigheterna tvingats stänga av vägar för trafik. Det gäller exempelvis väg 172 norr om Bengtsfors.
– Vägarna är bortspolade, säger Magnus Jacobsson.
Värst är det i norra Dalsland, mot Värmland, berättar han. Bengsfors, Åmål och Årjäng.
På torsdagen träffade Magnus Jacobsson representanter för Västfrakt. Åkerinäringen har just nu stora problem.
En del grusvägar som binder ihop Åmål med Bengtsfors är helt borta. Vattenmassorna har skapat två meter djupa gropar på en del ställen. Vattnet har helt enkelt grävt bort vägen.
– Regeringen behöver skjuta till pengar för att förbättra vägarna på landsbygden, säger Magnus Jacobsson.
Han jämför med hur man jobbar med skredrisker.
– Det borde finnas den typen av pengar även för vägar.
– Den här gången var det norra Dalsland som drabbades. Men det kunde ju lika vara Bohuslän eller andra delar av Fyrbodal.
– Huvudproblemet är att vi under lång tid har eftersatt våra vägar när det gäller underhåll.
Det gäller även medel till att bygga nya vägar i glesbefolkade områden.
Så här har det varit i åratal. Dalsland blir alltid bortprioriterat. Grunderna för vägförvaltningens prioriteringar är helt enkelt fel. Man tittar mest på persontrafiken.
– Man borde ibland titta på vad det är för typ av trafik. Skulle man ta med värdet på det som rullar på vägarna, så skulle bilden bli en annan, säger Magnus Jacobsson.
Det är stora värden som rullar på vägarna i Dalsland.
Det gäller framför allt skogsbruket. Men också alla de industrier med anknytning till skogsbruket som finns i Dalsland. Sågverk och pappersbruk exemplevis. Det är tunga transporter som är viktiga för landets ekonomi.
Göran Åhrén

”Vi har under lång tid
eftersatt våra vägar
när det gäller underhåll”

Med två lastbilar till krigets Ukraina

Levererade sjukutrustning och brandredskap till Kramatorsk

En missad färja. Och en punktering. Det var det mest dramatiska när Magnus Jacobsson i spetsen för en grupp frivilliga levererade två lastbilar med sjukvårdsutrustning och brandredskap till Kramatorsk i det krigshärjade Ukraina.

Nu är han hemma igen. Äventyraren Magnus Jacobsson. Hel och oskadd efter att ha passerat gränsen till krigszonen i östra Ukraina. Den här gången med två lastbilar. I april 2022 var han med och levererade två ambulanser till Ukraina. Och i juli samma år åkte han, hör och häpna, på semester till Ukraina.
Den här gången handlade det om två lastbilar, sjukvård och brandbekämpning. Och målet var det krigshärjade Kramatorsk i provinsen Donbass, en av de gränsprovinser där kriget pågått som värst sedan den ryska invasionen.
Bakom projektet står pingstkyrkan i Uddevalla. Projektet började med att man samlade in pengar.
– För pengarna har vi köpt två lastbilar, säger Magnus Jacobsson.
Sedan samlade man in sjukvårdsmaterial och brandredskap. Liksom kaminer, cyklar och del kläder. Allt lastades i de två lastbilarna som sedan kördes ner till Ukraina.
Den 11 juli gav man sig iväg. Färden gick via Karlskrona, där en missad färja ledde till en övernattning på brandstationen. Dagen efter kom man med färjan till Gdynia, och sedan gick färden genom Polen ner till Ukraina.
Väl i Ukraina styrde man öster ut, via Poltava till Charkiv. Där ficksällskapet punktering på en av lastbilarna. Efter en natt i Charkiv körde man söderut mot provinsen Donbass och slutmålet Kramatorsk.

Snabb avlastning
Kramatorsk ligger bara tre mil från staden Bachmut, där hårda strider utspelats mellan Ukrainas armé och de ryska ockupationstrupperna.
Väl framme i Kramatorsk gick allt mycket snabbt. Magnus Jacobsson berättar att man ville spendera så lite tid som möjligt i staden på grund av riskerna.
– Vi delade upp bilarna. En åkte till brandstationen och lastade av brandsläckare och brandskyddsmaterial. Bland annat fem pallar med brandsläckare som skänkts av ett företag i Uddevalla.
– Den andra lastbilen körde till sjukhuset och lastade av sjukvårdsutrustning som bland annat skänkts av hjälpmedelscentralen i Uddevalla.
– Eftersom Kramatorsk ligger inne i den militariserade zonen, så hade vi redan från början beslutat oss för att vara där så kort tid som möjligt.
Och det gick fort. Tack vare att man från ukrainsk sida laddat upp med mycket folk som hjälpte till att lasta av. De anlände vid niotiden och rullade ut ur staden redan vid tolvtiden.

Ukrainsk förvåning
Magnus Jacobsson berättar att de hörde ljuden från kriget några mil bort. Men de upplevde aldrig att de var i någon särskild fara. Reaktionen från både sjukhuset och brandstationen var dock förvåning. Att de vågade köra ända till Kramatorsk.
Visst var det ett äventyr. Men Magnus Jacobsson vill inte se det så. Han tror att de som deltog i expeditionen alla har en viss vana vid att det händer saker. En är brandman, en läkare, och själv har han 18 år som väktare bakom sig.
– Den mentala inställningen var att vi gjorde ett jobb. Och det mest dramatiska som hände var att ett däck small. Och att vi fick byta däck mitt i natten, strax utanför Charkiv.
När de körde in i Charkiv var det redan utegångsförbud. Men deras Ukrainas guide förklarade problemet så det ordnade sig.

Nytt projekt
På hemvägen lämnade de först den ena lastbilen till en kyrka i Poltava. Den andra lastbilen överlämnades till hemvärnet i Kiev. Sedan blev det buss till Warszawa och flyget hem.
– Nu har vi börjat planera för nästa projekt. Vi såg att de hade väldiga brister när det gäller material inom brandförsvaret.
– Före kriget hade Kramatorsk sju brandstationer. Nu har man bara två kvar. Orsaken är brist på brandmän, men också brist på material.
Därför samlar man nu in slangar, skyddskläder, brandhandskar, stövlar och brandbilar.
Så vem vet. På brandstationen i Kramatorsk får man kanske anledning att bli förvånade en gång till.
Vi – som känner Magnus – blir i alla fall inte förvånade.
Göran Åhrén

”De behöver allt stöd de kan få”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) är nyss hemkommen från Ukraina. Vi får en pratstund med honom över en lunch på populära Stallgården vid Lanesund.

Det är slutet av juli, molnigt och regnigt, och vägarna är fulla av semesterfirare som flyr kusten för att hitta något att göra. Långa bilköer ringlar långsamt fram mellan Rotviksbro och Torp köpcenter. En del stannar till på Stallgården. Det är fullt på parkeringen, och svårt att hitta sittplats i restaurangen. Till slut får vi ett bord. Magnus äter en kycklingsallad och jag tuggar på en bit lax. Min första fråga till Magnus är varför han åker till Ukraina, och dessutom till Kramatoresk i Donbass, där kriget pågår som värst bara några mil bort.
– Därför att de behöver allt stöd de kan få, säger Magnus Jacobsson.
– Det finns i alla krig en risk att folk börjar glömma. Offren i en konflikt får bara stöd så länge konflikten är uppmärksammad.
– Jag vill ge dom allt stöd jag kan.
Magnus visar bilder från resan och vi pratar om äventyret. För det var verkligen ett äventyr den här gången. Vi skojar om att Karl XII inte kom längre än till Poltava. Magnus Jacobsson kom den här gången ända till Dombass. Han var inne i själva krigszonen.
Nästa fråga blir ju då hur man kan ta sådana risker. Kramatorsk ligger bara några mil från Bakmuth där striderna mellan Ukrainska armén och ryska trupper varit som hårdast.

Orangea revolutionen
För att förklara sitt engagemang för Ukraina börjar Magnus Jacobsson berätta om den orangea revolutionen 2004. Det var första gången han åkte till Ukraina. Han återvände i samband med de dramatiska händelserna pop Maidan 2013.
Magnus byggde upp ett kontaktnät
När han ska förklara det kommer vi in på Magnus engagemang för Ukraina. Det är femte gången Magnus Jacobsson åker till Ukraina. På senare år. Han var där redan under den orangea revolutionen, men också under de dramatiska händelserna på Maidan.
Vid dessa besök byggde Magnus upp ett kontaktnät och han lärde känna många ukrainare som han hållit kontakten med.
Magnus åkte trots varningar tillbaka till Ukraina 2022, tio dagar innan ryssarna invaderade landet.
– Det pågick en upprustning. Man talade om att Putin skulle invadera.
Han hann precis hem innan kriget bröt ut.

Gumman i kyrkan
Magnus berättar om gumman han träffade vid ett av sina besök. Hon kom fram till honom i en kyrka, när hon hörde att han talade engelska, och tog honom i armen. Och så sa hon med tårar i ögonen; ”Ge oss vapen, så vi kan försvara oss.”
– Jag vet inte vad hon varit med om. Och jag vill inte veta. Men något hade hänt, säger han.
– Det är det starkaste intrycket. Det är därför jag inte kan släppa det här.
Magnus Jacobsson har åkt tillbaka till Ukraina flera gånger sedan den ryska invasionen. En gång för att leverera ambulanser. En gång bara för att träffa sina vänner och ha lite semester. Och en gång för att leverera en fyrhjulsdriven bil och fotodrönare.
Och så nu för att leverera utrustning till ett sjukhus och en brandstation.
Göran Åhrén

”De behöver
allt stöd
de kan få”

Bäveån blir fråga i riksdagen

KD pressar miljöministern om småskalig vattenkraft

Vattenkraften måste få bättre förutsättningar. Häxjakten på småskalig vattenkraft måste stoppas. Det var budskapet från riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) när han på torsdagen satte press på miljöministern Romina Pourmokhtari (L) i riksdagens frågestund.

Ottosson talade bland annat om ”olyckliga signaler” från en del länsstyrelser som uppmanat vattenkraftsägare att inte invänta pausen, utan köra på innan det nya regelverket är på plats.
– Det kan upplevas som att vi har tjänstemän som driver egna agendor, säger Kjell-Arne Ottosson, som undrade vad regeringen gör för att motverka detta.
Miljöministern lovade att föra ”en nära dialog” med berörda parter om hur passningen går till.
Enligt vad WESTSIDAN erfar är det bland annat länsstyrelsens agerande när det gäller omprövningar av verksamheter i Bäveån som ligger bakom att Kristdemokraterna nu tar upp frågan i riksdagen. Tanken med pausen i omprövningarna är att regelverket ska ändras så att det blir svårare för myndigheter att runda den politiska viljan. Det råder majoritet i riksdagen för att bevara den småskaliga vattenkraften.

Här nedan följer debatten i riksdagen:

Kjell-Arne Ottosson (KD):

Herr talman! I Tidöavtalet läser vi om många viktiga frågor för oss kristdemokrater. En av dem är hur vi ska ge vattenkraften bättre förutsättningar och inte minst stoppa den häxjakt som har varit på den småskaliga vattenkraften.

I avtalet står bland annat om den paus som ska göras och att det ska tas fram ett nytt regelverk för omprövning som säkerställer att intresset av elförsörjning ska väga tungt, samtidigt som man också skriver att småskaliga aktörer inte ska drabbas av helt orimliga kostnader som vi tyvärr har sett hittills i processen. Det är jätteviktiga frågor, inte minst för våra svenska dammägare.

Kan klimat- och miljöministern berätta mer om när ytterligare steg tas och det kan ges besked i frågan om de förändringar som ska göras för att vi ska kunna värna inte minst den småskaliga vattenkraften?

Statsrådet Romina Pourmokhtari (L):

Herr talman! Det är så klokt som du påpekar, Kjell-Arne Ottosson, att vi behöver hantera vår vattenkraft på ett klokt sätt, särskilt med tanke på det sköra läge som vårt energisystem är i. I den situation som råder behöver vi verkligen ta hand om all energi vi kan få ut av våra olika kraftslag. Då måste vi även värna vattenkraften, och även den småskaliga vattenkraften. Just därför har den här pausen utformats, och den gäller ju i tolv månader. Under dessa tolv månader hoppas vi att alla ska få möjlighet att anpassa sina miljöprövningar ytterligare och kunna ta fram de fakta som behövs för att prövningen ska gå till på ett så bra sätt som möjligt för att även värna den småskaliga vattenkraften. Vi arbetar väldigt hårt med att nyttja tiden under de här tolv månaderna till att se till att prövningarna kan fortskrida på ett sätt som också värnar den vattenkraft som vi har i Sverige.

Kjell-Arne Ottosson:

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi får tyvärr en del olyckliga signaler från vissa länsstyrelser. Det är tydligt att man där uppmanar vattenkraftsägare att inte invänta pausen utan köra på redan nu, innan vi har det nya regelverket på plats. Det kan upplevas som att vi har tjänstemän som driver egna agendor.

På vilket sätt agerar regeringen emot detta? På vilket sätt utför ni tillsyn för att vi inte ska ha den här formen av agerande?

Romina Pourmokhtari:

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du tar upp detta! Vi får självklart föra en nära dialog med alla berörda parter om hur pausningen går till och hur vi implementerar den på klokast möjliga sätt. Den dialog som regeringen har fört handlar främst om att se till att alla parter vet vad det är som gäller, nämligen att det är tolv månader och att vi efter dessa väntar oss att prövningarna ska komma igång igen och att även till exempel Vattenkraftens Miljöfond ska anpassa sig till möjligheten att anmäla sig för att få medel att klara av pausningen och den miljöprövning som följer.

(WESTSIDAN: 2023-02-10)

”Det kan upplevas
som att vi har tjänstemän
som driver egna agendor”

Småskalig vattenkraft:

Bush pausar omprövningarna

Bakgrunden är det allvarliga läget i elsystemet

– Idag är vi i en situation där varje kilowattimme räknas, säger Ebba Bush. Regeringen pausar därför omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. Förslaget snabbehandlas och beslut ska tas den 30 januari.

Näringsminister Ebba Bush och miljöminister Romina Pourmokhtari kallade på måndagen till presskonferens om den småskaliga vattenkraften. De betonade båda den viktiga roll som vattenkraften spelar i landets elsystem.
– Lokalt och regionalt så bidrar vattenkraften till elsystemet genom att vara fossilfri, och planerbar, säger Ebba Bush.
– Och den bidrar till en kostnadseffektiv och fossilfri balansering genom sin möjlighet att kunna lagra vatten i sina dammar.
Vattenkraften kan starta snabbt, stabilisera och balansera elsystemet. Lagringskapaciteten i de svenska dammarna är totalt motsvarande 34 TWh.
– Vattenkraften kan bidra till att återställa elsystemet om det värsta skulle hända och delar av Sverige blir svart, säger Ebba Bush.
Vattenkraften producerar dessutom även när det inte blåser.

Robust elsystem
När arbetet med att miljöanpassa vattenkraften inleddes hade vi ett robust elsystem, förklarar Ebba Bush. Sedan dess har ett antal kärnkraftverk lagts ner, och vårt behov av reglerkraft och stabil elproduktion har ökat.
– Mycket har ändrats. Vårt behov av el har ändrats, säger Ebba Bush.
Under pausen ska regeringen utreda vad som gått snett och vad regeringen behöver göra för att den politiska viljan ska få genomslag på några av våra myndigheter. Det krävs tolv månader för att analysera vad som behöver ändras för att säkra vattenkraften.
– Idag är vi i en situation där varje kilowattimme och elproducent räknas, säger Ebba Bush.
– Utifrån dagens situation saknar vi en bild av hur omprövningarna av vattenkraften kommer att påverka systemet.
Vattenkraftens miljöfond har rapporterat att den omprövningar som redan är igång visar att förlusten av producerad el är betydligt större än den gräns riksdag och regering har satt upp.

Vatten viktigast
I genomsnitt 40 procent av elen kommer från vattenkraften. Vissa dygn är det över 50 procent. Vattenkraften är därför en betydande del av det svenska elsystemet.
Vattenkraften producerar i genomsnitt 67 terawattimmar (TWh) per år. Av det står den småskaliga vattenkraften för fyra TWh.
I takt med att vi bygger ut vindkraften och avvecklar kärnkraften så får vattenkraften allt större betydelse.
– Vattenkraften är fossilfri och bidrar med planerbarhet, stabilitet och balansering, säger Ebba Bush.
– Det är därför en viktig del av elförsörjningen under de mest svåra förhållanden vi kan tänka oss, och därmed en viktig del av elförsörjningens bidrag till totalförsvaret.
Det är bakgrunden till att regeringen nu beslutat att pausa omprövningarna. Beslutet innebär att ansökningar som skulle lämnats in den 1 februari 2023 nu istället ska lämnas in den 1 februari 2024.  Alla senare datum skjuts också framåt i tiden.
Under tiden kommer analyser att göras för att bedöma omprövningarnas påverkan på elsystemet.
– Elsystemet är i ett helt annat läge nu. Därför behövs det en ordentlig analys av vårt elsystem innan omprövningarna drar igång igen, säger miljöminister Romina Pourmokhtari.
Förslaget kommer att snabbehandlas. Beslut ska tas redan den 30 januari.
Göran Åhrén

Pausen en konsekvens
av myndigheternas
vägran att lyda riksdagen

Bakgrunden till regeringens beslut att pausa omprövningarna av vattenkraften är att myndigheter inte tagit till sig tidigare beslut i riksdag och regering. Rapporter har kommit in om att myndigheter arbetar i en helt annan riktning. Landet riskerar därför att tappa en stor del av den el som den småskaliga vattenkraften står för. Vilket ytterligare skulle förvärra elkrisen.
Hetsjakten på småskalig vattenkraft har fortsatt trots politikens ansträngningar att få ett stopp på den. Vattenkraftens miljöfond har rapporterat att de mål riksdag och regering satt upp om en gräns för hur mycket elproduktion som får gå förlorad i omprövningarna, inte respekteras av länsstyrelsernas när de förslår åtgärder i de första prövningsgrupperna.
Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns dessutom i södra Sverige där priserna på el nu är som högst.
Havs- och vattenmyndigheten fick i uppdrag att skriva om vägledningar och föreskrifter i enlighet med det beslut som riksdag och regering har tagit. Men myndigheten tog god tid på sig, och resultatet blev inte det som branschen hoppats på. Länsstyrelserna har fortsatt att ställa orimliga krav.
När nu den nya regeringen väljer att pausa omprövningarna så är det en direkt konsekvens av myndigheternas vägran att följa de beslut som en majoritet i riksdagen har tagit. Dessa beslut går i korthet ut på att det skulle bli enklare regler, att omprövningarna inte fick bli så betungande att verksamheterna inte längre kunde bedrivas, och att alla möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ska tas tillvara. Inget av detta har ansvariga myndigheter levererat.
Omprövningarna pausas alltså medan regeringen utreder hur man ska få myndigheterna att lyda riksdag och regering.
(WESTSIDAN: 2022.12.11)

”Idag är vi i en situation
där varje
kilowattimme räknas”

Rivningen av Äsperödsdammen:

Åklagare inleder förundersökning

Rivningen av Äsperödsdammen i Uddevalla kommer att utredas av åklagare. Beslutet att inleda en förundersökning är fattat. Något formellt beslut att riva dammen verkar inte finnas. Ansvarsfrågan är ännu inte utredd, och någon misstänkt finns därför inte.

Kammaråklagare Magnus Clase har beslutat att inleda en förundersökning om misstanke om otillåten miljöverksamhet.
”Det finns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats”, skriver kammaråklagaren i sitt beslut.
Brottet ska ha begåtts sommaren 2021. Någon misstänkt person har inte åklagaren pekat ut. Ansvarsfrågan blir av allt att döma en del av utredningen.
Bakgrunden till förundersökningen är en anmälan från en kraftverksägare. Det är allt för tidigt att uttala sig om förundersökningen kommer att leda till åtal.
(WESTSIDAN)

Rivning av damm anmäld till miljöåklagare

Rivningen av en damm i Uddevalla kan bli ett fall för miljöåklagare. En kraftverksägare hävdar att rivningen skett utan tillstånd. Han vill att åklagare utreder ”om brott föreligger”. Normalt ska en rivning föregås av en dom i miljödomstol.

En kraftverksägare i Västsverige har anmält utrivningen av Äsperödsdammen i Bäveån till miljöåklagare. Anmälaren vill att åklagare utreder om rivningen av dammen har skett på ett lagligt sätt, eller om det är ett brott mot miljölagstiftningen.
Äsperödsdammen revs sommaren 2021.
I sin anmälan skriver kraftverksägaren:
”Såvitt bekant har miljödom varken sökts eller beviljats innan utrivningen verkställdes. 
Enligt miljöbalkens (1998:808) 11 kap. 3§ gäller att utrivning av en anläggning betraktas som vattenverksamhet, vilket kräver miljödom före verkställighet.”
Även om syftet med utrivningen varit ”ädelt” (skapande av fri vandringsmöjlighet för fisk), fritar det inte verksamhetsutövaren från skyldigheten att söka miljötillstånd för verksamheten.”
Uddevalla kommun, eller dess kommunala bolag Uddevalla Energi, uppges vara ägare till Äsperödsdammen. Något formellt beslut om att riva dammen har inte presenterats.
Anmälaren tycker därför att miljöåklagare bör utreda om rivningen har skett utan tillstånd och om det i så fall rör sig om ett brott i lagens mening.
”Mot bakgrund av ovanstående önskar undertecknad att miljöåklagaren låter pröva om de som utfört den ovan beskrivna dammutrivningen har överträtt de bestämmelser som anges i miljöbalken angående utrivning av dammanläggningar.”
”Det måste anses som principiellt viktigt och intressant ur rättssäkerhetssynpunkt att få prövat huruvida brott föreligger”, avslutar anmälaren.
Anmälan har skickats till Åklagarmyndigheten, Nationella åklagaravdelningen, Rikseneheten för miljö- och arbetsmiljömål, i Göteborg.
Enligt vad Westsidan erfar så har länsstyrelsen i ett brev daterat i maj 2022 konstaterat att man ännu inte bestämt vilka åtgärder som ska vidtas i Bäveån. Utrivningen av Äsperödsdammen skulle i så fall ha skett innan tillsynsmyndigheten fattat beslut om vilka åtgärder man ska kräva vid omprövningen av dammar och kraftverk i Bäveån.
Bäveån rinner genom Uddevalla. Vattendraget har ett relativt stort antal dammar och kraftverk. Uddevalla kommun äger fem av kraftverken. Sommaren 2021 genomfördes ett omfattande arbete i en del av Bäveån. Äsperödsdammen som tidigare försett ett sågverk med vattenkraft revs. Och en sträcka på cirka 150 till 200 meter ”restaurerades”, det vill säga man körde ut med grävmaskin och la ut stora senar och grus i fåran.
Västsvensk vattenkraftförening har tidigare intresserat sig för sportfiskarnas planerna på att restaurera Bäveån. I en uppvaktning av Uddevalla Energi har man framfört kritik mot planerna. Föreningen har också svarat på en remiss om den så kallade miljöanpassningen av Bäveån.
Även LRF har kritiserat arbetet. Kritiken från LRF har framför allt handlat om att rivningen av dammen skett utan att planerna diskuterats i Vattenrådet för Bäveån. Länsstyrelsen har betonat i sina utredningar att hänsyn måste tas till andra intressen än sportfiskets.
(WESTSIDAN. 2022-09-07)

”Det måste anses som principiellt viktigt
och intressant ur rättssäkerhetssynpunkt
att få prövat huruvida brott föreligger”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) åkte till Ukraina för att skapa sig en egen uppfattning om läget. Han rapporterar om ryska övergrepp på civila och ukrainarnas kamp för att trots kriget försöka leva ett vardagligt liv.
I en krönika från kriget skriver han hur svårt det är att förstå.
”Det är svårt att förstå att så vackert land, som inte hotar någon, utsätts för ett brutalt övergrepp, bara för att en politisk ledare i Kreml, inte kan acceptera att det ukrainska folket vill vara en del av Västeuropa. Och inte en del av den ryska hegemonin”, skriver Magnus Jacobsson.
Det går inte att ta miste på Magnus Jacobssons engagemang för Ukraina. Detta var hans tredje besök till Ukraina bara i år.

Krigets vardag är svår att förstå

Magnus Jacobsson (KD) rapporterar från Ukraina om ryska övergrepp på civila

Varför skall du till Ukraina, frågar flera av mina oroliga vänner. Jag har funderat rätt mycket på det. Varför åker man till en plats där det pågår krig? Det är svårt att svara på både för mig själv och till andra.
Vad är det som driver? Vad är det som gör att man har en känsla som säger att man måste agera?
För egen del tror jag att uppväxten inom frikyrkan i kombination med att jag i min ungdom var aktiv i KDU har resulterat i ett engagemang för Östeuropa. Redan i slutet av 90-talet började jag åka i öst och föreläsa om svensk demokrati. 2004 under början av den orangea revolutionen besökte jag en ungdomskonferens i Karpaterna i Ukraina. Där lärde jag känna Vladyslav (Vlad). Han var aktiv i en av alla de ungdomsorganisationer som vad med. 
Vlad blev utbytes ungdom då KDU skickade ner en ung person till Ukraina under tre månader och Vlad var gäst hos KDU Sverige i tre månader. Under denna period kom vi att bli goda vänner. 
Nästa gång jag besökte Ukraina var under Maidan-demonstrationerna 2014. Jag var kommunpolitiker i Uddevalla när Vlad ringde och berättade om vad som höll på att hända. Jag bokade bort alla möten och åkte ner till Ukraina och dokumenterade demonstrationerna. Det var en otroligt spännande tid. Jag utgick ifrån Petro Prochenkos kontor och besökte olika delar av Kiev. Den sista söndagen innan jag åkte hem var jag med på en demonstration som Ukrainska myndigheter hävdade besöktes av en miljon demonstranter. 

Ryssland ockuperar Krim
Om siffran är korrekt kan man alltid fundera över. Men jag stod uppe på en höjd och har aldrig i hela mitt liv sett så många människor samlade på en och samma plats. Resultatet av demonstrationerna var att den ryssvänliga presidenten lämnade landet och efter extraval valdes Petro Prochenko till Ukrainas nya president 2014. Som konsekvens av detta gick Ryssland in i Ukraina och ockuperade Krim samt delar av Donbas samt Luhansk. 
Under hösten 2021 börjar Ryssland att samla stora militära styrkor runt Ukrainas gränser. Formellt för att genomföra militärövningar tillsammans med Bellarus. Men de flesta som förstod vad det var som hände, insåg att det var en uppladdning inför en större militär operation.
För egen del valde jag att som riksdagsledamot resa ner till Ukraina. Vlad hade planerat möten med politiker, företagare, veteraner från östfronten, hemvärnsförband, media m.m. Denna resa gav mig en god insikt i hur läget var.
Cirka 10 dagar efter jag kom hem ifrån Kiev, den 24 februari 2022, går Ryssland till anfall med målet att ockupera hela Ukraina. Hårda strider sker framför allt kring Kiev. I södra Urkaina lyckas Ryssland rycka fram, men vid Mariopol tar det stopp och en långvarig belägring av staden inleds. 

Tre ambulanser
Under april månad åker jag tillsammans med Ambulans Ukraina Donation ner till Lviv och överlämnar tre ambulanser till Vlad, som nu är aktiv i en frivillig försvarsstyrka. Att överlämnandet av ambulanserna skede i Lviv och inte i Kiev, berodde på att vi bedömde säkerhetsläget allt för farligt runt huvudstaden, då de ryska förbanden vid denna tid försökte omringa Kiev genom att skära av alla större vägar.
Totalt har Ambulans Ukraina Donation överlämnat fem ambulanser som idag betjänar olika kommuner.
Det ukrainska försvaret av huvudstaden var väldigt framgångsrikt och efter ett par månader så ger Ryssland upp och retirerar ut ifrån den delen av Ukraina.
Striderna flyttas över till östfronten. Samtidigt visar det sig att ryska förband begått fruktansvärda övergrepp på civila som inte hann fly angreppet på Kiev.

När jag nu reste ner till Kiev var det i syftet att försöka få en egen bild av vad de ryska förbanden har gjort. Jag träffade också politiker, soldater och en företagare, allt för att få en egen bild av läget. 

Missiler och vardagsliv
Att befinna sig i ett land som är i krig är väldigt annorlunda. Samtidigt som invånarna hela tiden får information om ryska kryssningsmissiler som avfyras mot landet så pågår ett vardagsliv. Men vardagen präglas hela tiden av kriget. Olika former av varningar kommer i telefonerna, flyglarmet går med jämna mellanrum, på nätterna patrullerar ukrainska flygvapnet luften ovanför de större städerna, butiker stängs när larmet går för att öppnas igen när larmet upphör. Mitt i detta försöker folk leva ett vardagsliv. Ungdomar går i sommarsolen och håller varandra i händerna, människor åker till jobbet, barnfamiljer är vid stranden och badar.
Kriget pågår men alla försöker att skapa så mycket vardag som möjligt. Det är otroligt svårt att sätta ord på denna upplevelse då den blir så surrealistisk. Oron att vakna och höra en helikopter, innan man hinner konstatera att den är ukrainsk, och att den flyger österut. Samtidigt med detta en vacker sommar. Solrosfälten glimmar gula i solen. Allt hade kunnat varit en idyll om det inte varit för kriget. 
Samtidigt som jag besöker de förorter som angreps av ryssarna under slaget om Kiev får vi information om inkommande kryssningsmissiler. När vi lite senare besöker två ukrainska parlamentariker får vi beskedet att fem missiler har avfyrats mot Vinnytsia. Två lyckas Ukraina skjuta ner, men tre träffar civila mål, mitt i stadens centrum. (De tre missiler som kom igenom de ukrainska försvaret slog ner på ett torg och i en teater).

Svårt att beskriva
Dagen efter åker jag och Vlad till Vinnytsia. Vi får komma in innanför polisens avspärrning och fotografera. Det är otroligt svårt att beskriva doften av uppvärmd asfalt och utbrända fastigheter. Vi besöker platsen under ett par timmar. Av det jag såg finns det inget som tyder på att det existerade något militärt mål. Vår slutsats var att det var ett målmedvetet anfall mot civila. 
När jag lämnade Ukraina efter cirka fem dygn i landet, var det med en väldigt stor känsla av ödmjukhet men också av sorg. Det är svårt att förstå att så vackert land, som inte hotar någon, utsätts för ett brutalt övergrepp, bara för att en politisk ledare i Kreml, inte kan acceptera att det ukrainska folket vill vara en del av Västeuropa. Och inte en del av den ryska hegemonin. 
Vi måste alla göra allt vi kan för att hjälpa Ukraina att försvara sig, och ge dem möjlighet att utifrån egna intressen bestämma sin egen framtid. 

Magnus Jacobsson
Riksdagsledamot KD
Uddevalla

”Det är svårt att förstå
att ett så vackert land, som inte hotar någon,
utsätts för ett så brutalt övergrepp”

Magnus Jacobsson (KD)

”Viktigt trygga livsmedelsförsörjningen”

Regeringen godkänner ändrade åtgärdsprogram

VA-myndigheternas ändrade åtgärdsprogram ligger fast. De får nu i uppdrag av regeringen att fastställa programmen. Regeringen betonar att kraft ska läggas på att trygga försörjningen av livsmedel, och hänsyn tas till kulturmiljöer vid åtgärder i vatten.

Regeringen har fattat beslut om att inte ändra i Vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram för 2021-2027. Det innebär att de fem vattenmyndigheterna nu får i uppdrag att fastställa förslagen till åtgärdsprogram.
Regeringen har granskat förslagen sedan 43 kommuner samt Havs- och vattenmyndigheten begärde överprövning av åtgärdsprogrammet.
Vattenmyndigheternas förslag fick omfattande kritik när det presenterades. Kritiken gick bland annat ut på att kraven på åtgärder var alltför långtgående, att de skulle få allvarliga konsekvenser för många verksamheter, inte minst jordbruket, och att förslagen inte heller var finansierade. Delar av förslagen till åtgärder bröt dessutom mot lagen, hävdade kritikerna.
Kritiken utmynnade i att ett 43 kommuner, samt Havs- och vattenmyndigheten, under våren 2021 begärde överprövning av regeringen.
Sedan dess har Vattenmyndigheterna arbetat om sitt förslag till åtgärder. Regeringen har granskat det nya förslaget under våren, och beslutade alltså nu att godkänna förslaget utan ändringar.
”Regeringen konstaterar att förslagen till åtgärdsprogram har omarbetats av vattenmyndigheterna efter samrådstidens utgång”, skriver regeringen i sitt beslut.
Åtgärdernas ska dock anpassas efter lokala förutsättningar och behov, skriver regeringen. Samråd måste också genomföras i enlighet med vad både lagar och EU-direktiv föreskriver.
Vattenmyndigheterna betonar i en kommentar att miljökvalitetsnormerna inte är föremål för överprövning.
Intressant kan vara att det ligger ett förslag i regeringskansliet från en statlig utredning om att lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Det är ett förslag som fått förnyad aktualitet. Vattenförvaltningen behöver demokratiseras. Politiken måste komma in i ett tidigare skede. Det faktum att regeringen tvingats överpröva förslagen till åtgärder den här gången, precis som förra gången, är ett tungt argument för det.
Göran Åhrén

”Regeringen konstaterar
att förslagen till åtgärdsprogram
har omarbetats av vattenmyndigheterna
efter samrådstidens utgång.”

”Vi måste fortsätta kämpa för fred”

– Vi måste fortsätta kämpa för fred, säger Karl-Göran Sundvall, under manifestationen för Ukraina i Uddevalla den gångna helgen. Fokus var denna gång på att samla in pengar till fler ambulanser till Ukraina.

Engagemanget för Ukraina är fortsatt stort i Uddevalla. Under manifestationen i Muséeparken i lördags samlade Ambulans Ukraina Donation in 25 000 kronor till ytterligare en planerad insats. Två ambulanser till är snart på väg. En donation på 200 000 kronor till nya ambulanser blev klar under veckan.
Nils Abrahamsson berättade under manifestationen om behovet av ambulanser i Ukraina. Hur många sårade soldater avlider för att de inte finns några ambulanser eller tillräckligt med sjukvårdsutrustning.
Nils Abrahamsson har redan kört ner en fullt utrustad ambulans till Ukraina. Nu har han skaffat två ambulanser till, en dansk och en svensk, som ska utrustas och köras ner, så fort de är betalda.
Karl-Göran Sundvall från FN-föreningen höll tal och hyllade Anneli Lillma och Torsten Torstensson för deras arbete för fred i Ukraina.
– Nu har det hänt igen. En regim har sänt ut sina unga pojkar till en säker död, eller ett liv som lemlästade. Vi måste fortsätta kämpa för fred, säger Karl-Göran Sundvall.
Han varnade också för vad som väntar runt hörnet om Ukraina inte lyckas freda sitt land. Det är också motivet för att nu har gått över en gräns, från att traditionellt ha varit passiva, till att bli aktiva.
FN har trots allt en roll, även om det just nu är en väpnad konflikt. FNs säkerhetsråd är ett forum där parterna kan tala men också lyssna till varandra.

Delar sin bostad
Bland deltagarna fanns Veronika Johansson, som kommit i sällskap med en familj från Ukraina. Hon berättar att hon tagit emot en mamma med två barn som nu bor i hennes lägenhet. Själv har hon flyttat ner i källaren.
Vi Anneli träffar jag sedan Tanya från Kiev. Hon har med sig sina två barn, Jeva och Jehor.
Tanya berättar att hon och barnen varit sju dagar i Sverige, att de flytt från Kiev via Polen, och sedan vidare med färja från Gdansk till Sverige. Hennes man och bror är kvar i Ukraina och kämpar mot ryssarna. Hennes mor, som inte vill lämna Ukraina, är kvar i Kiev och har tagit sin tillflykt till en källare för att undgå de ryska bomberna.
Insikten om familjens situation blev för mycket för mig. Det är en sak att läsa om det i tidningarna, se det på TV, och höra rapporterna i radio. En helt annan sak att stå inför en människa av kött och blod och plötsligt förstå vilken situation de har hamnat i. Osäkerheten om framtiden, och vad som händer i Ukraina, där nära och kära är kvar och kämpar.
Det blev för mycket. Jag tappade journalistrollen.
Den yngsta av barnen lekte sorglöst i parken. De ukrainska flaggorna fladdrade i vinden. På scenen stod Karl-Göran Sundvall från FN-föreningen i Uddevalla och talade från hjärtat. Jag fick tacka Tanya och var sedan tvungen att sätta mig ner. Man känner sig maktlös.
Det är svårt att vara opartisk och neutral i den här konflikten. Ukraina behöver mat, bränsle, vapen och ammunition och…ambulanser. Det är bara att lyfta på hatten för Nils Abrahamsson och de andra för deras ädla arbete för att rädda liv i detta onödiga krig.
Göran Åhrén

”EU borde ta emot ryska soldater”

Ryssland bryter mot FN-stadgan, förklarar Karl-Göran Sundvall, från FN-föreningen i Uddevalla. Två medlemsländer får inte anfalla varandra, säger han. Efter manifestationen får vi en intervju med honom.
– Det värsta är att man lurar in 20-åringar i kriget. Så att de blir dödade eller lemlästade.
Han berättar att många av de ryska soldaterna trodde de var på övning. De var inte mentalt förberedda på krig.
Karl-Göran Sundvall tror att många av de ryska soldaterna egentligen vill lägga ner sina vapen och fly till väst.
– Man skulle hjälpa de ryska soldaterna. Man borde ta emot dom som flyktingar, säger han. EU borde ta emot ryska soldater, förtydligar han.
Karl-Göran Sundvall förklarar sedan varför det inte var så många politiker med på manifestationen.
– Vi fokuserade på att det skulle vara insamlingsorganisationerna som skulle stå i centrum.
Det handlar om FN-föreningen, Röda korset, Rotary och Ambulansen i Ljungskile.
– Alla är 90-konton.
Målet är att bygga upp en solidaritet med Ukraina. Och ett engagemang för en bättre värld där människor får bestämma själva.
– Den starke ska inte bestämma. Förövaren får inte bestämma, och skriva historien, avslutar Karl-Göran Sundvall.
Göran Åhrén

”Det värsta är
att man lurar in 20-åringar i kriget,
som blir dödade eller lemlästade”

Karl-Göran Sundvall

Alla vill öka produktionen av mat

Men stor oenighet om hur det ska gå till

Finns det inga lantbrukare, då finns det ingen mat. Produktionen av livsmedel, och självförsörjningsgraden, måste öka. Det var partierna överens om. Men inte hur det ska gå till. Så kan debatten mellan riksdagspartierna i Rotviksbro i veckan sammanfattas.

Jordbrukets kostnadsökningar stod i fokus. Branschen brottades med problem med lönsamheten redan innan. Energikrisen med skenande priser gör situationen akut. Kriget i Ukraina förvärrar krisen ytterligare.
Samtidigt är landets självförsörjningsgrad sämre än någonsin. Under 50 procent. Det är uppenbart att vi måste öka produktionen av livsmedel. Frågan är hur vi ska kunna åstadkomma det i ett läge där olika miljömål och klimatmål pekar i en helt annan riktning.
Dieselpriserna nådde nya toppnoteringar samtidigt som LRF-medlemmar samlades till den årliga debatten mellan riksdagspartierna i Rotviksbro i veckan. Samtliga partier var representerade utom vänsterpartiet som tackat nej.
Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, ledde debatten.
Alla partier vill öka livsmedelsproduktionen. Men man är inte överens om hur det ska gå till. En klar vattendelare är synen på klimatmålen och om kostnadskrisen ger anledning att sänka energiskatterna och minska kravet på inblandning av biobränsle i dieseloljan.

Vill sänka skatten
Tre partiet säger klar ifrån att man vill sänka skatterna och justera reduktionsplikten (M, KD och SD). Miljöpartiet håller fast vid sina klimatmål. Centerpartiet vill inte ändra på reduktionsplikten. Första frågan handlade om hur vi ska kunna öka produktionen när kostnaderna skenar.
– Vi behöver spelregler som är hållbara över tid. Vi måste kunna konkurrera med andra länder, säger Jerker Lundin (KD).
– Vi behöver öka självförsörjningsgraden, säger Emma Norén (MP) och förklarade att hon menar hela kedjan, gödning, drivmedel och en satsning på energigrödor.
– Vi tror på marknaden, säger Veronica Almroth (L). Då kan man inte subventionera.
Hon förordar därför sänkt skatt framför bidrag.
– Vi vill ha ett långsiktigt hållbart jordbruk, säger Jonathan Svensson (S). Det är inte hanterbart med 25 kronor litern.
– Det höga kostnadsläger måste ner. Det är det viktigaste, säger Staffan Eklöf (SD).
– Mycket av kostnaderna är hemmagjorda. Reduktionsplikten måste minskas. Det är bra om vi har inhemsk produktion av drivmedel. Det är inte bra om vi måste importera stora mängder, säger Staffan Eklöf.
– Krispaket i all ära, men vi behöver åtgärder nu. Det är många som inte har råd att sätta något i jorden nu, säger Ann-Sofi Alm (M).

Kriskommission?
Sofia Karlsson konstaterade att de flesta ville se en förändring. Frågan är hur?
Staffan Eklöf menar att vi behöver bli lite mer realistiska. Jerker Lundin betonade att tjänstemän måste vara opartiska och att vi behöver återinföra en god myndighetsutövning.
– Det ligger för mycket makt på enskilda tjänstemän, säger Veronica Almroth.
Anders Dahlberg vill tänka lite till innan han skärper tjänstemannaansvaret.
Flera var överens om krav på förenklingar och mindre krångel.
– En myndighetsperson ska ha förståelse för den näring som man utövar tillsyn över, säger Staffan Eklöf.
Ann-Sofie Alm räknar upp en lång rad regler som bör tas bort.
– Vi måste reformera miljöbalken. Generella biotopskydd ska tas bort. Och jordbruk ska inte klassas som miljöfarlig verksamhet. Handläggning måste ske inom rimlig tid.
– Vi behöver reformera hela jordbrukspolitiken. Det behövs en kriskommission, säger hon.

Reduktionsplikten
– Viljan att ställa om är god. Men för det krävs det lönsamhet, säger Sofia Karlsson.
– Vad vill du och ditt parti göra för att öka lönsamheten?
Jerker Lundin (KD) vill se över reduktionsplikten. Sveriges mål, på 30 procent, går mycket längre än resten av Europa, som har 14 procent.
– Vi behöver ha en konsekvensanalys av de här åtgärderna, säger Jerker Lundin.
– Vi måste öka vår självförsörjningsgrad i alla delar, säger Emma Norén, och får medhåll av S.
– En långsiktig lönsamhet är viktig så lantbrukare frivilligt kan välja att ställa om. Idag dammsuger Sverige världsmarknaden på biodrivmedel. Vi importerar mellan 80 och 90 procent, säger Staffan Eklöf.
– Efterfrågan ökar, då sticker priserna. Då måste det finnas en flexibilitet. Vi utesluter inte stöd. Men då måste det vara utformat på rätt sätt.
Anders Dahlberg (C) förordar långsiktiga spelregler och vill ta bort skattehöjningarna på biodrivmedel.
– Ett hållbart jordbruk är ett jordbruk som inte lägger ner. Ska man göra en sån här omställning så måste det ske så att det inte blir olönsamt, säger Ann-Sofie Alm.

”Sänk skatten”
För bättre livsmedelssäkerhet och beredskap vill Anders Dahlberg (C) ha en beredskapsplan och bli självförsörjande på insatsvaror. Han kan tänka sig en skattesänkning, men behålla reduktionsplikten.
– Minskar man reduktionsplikten, då äventyrar man klimatmålen. Det är fel väg att gå, säger han.
Staffan Eklöf vill se beredskapslager för livsmedel och insatsvaror.
– Men ökad produktion är det viktigaste. Och lägre kostnader. Varje hektar som odlas bidrar.
Emma Norén vill öka kapaciteten, men det måste ske utan att rucka på målen för miljö och klimat.
– Det är viktigt att vi kan få så stor självförsörjningsgrad som möjligt, säger Jerker Lundin.
Varför ska Sverige ha så mycket högre ambitioner än resten av Europa när det gäller reduktionsplikten, undrar han.
– Vi ska bli fossiloberoende. Men vi är också livsmedelsberoende. Man kan inte göra det ena utan att ta hänsyn till det andra, säger Ann-Sofie Alm.
– Situationen är akut. Lantbruk läggs ner nu. Man måste sänka skatterna, säger Ann-Sofie Alm.
När energipriserna stiger, stiger statens intäkter. Staten tjänar på energikrisen.
– Skatten är progressiv. Det är inte rimligt.
Den årliga debatten i Rotviksbro arrangeras av Bokenäsets LRF-avdelning. Ett 50-tal medlemmar kom till jaktstugan. LRF-avdelningen samlade in 3 450 kr till Ukraina.
Göran Åhrén

FOTNOT: Två dagar efter debatten ändrade sig Liberalerna och kan nu tänka sig att stötta ett förslag att sänka reduktionsplikten. Det innebär att förslaget, om partierna kan komma överens om utformningen, kan få en majoritet i riksdagen. 

”Ett hållbart jordbruk
är ett jordbruk
som inte lägger ner”

Ann-Sofie Alm (M)

Viljan att stötta Ukraina är stor

Uddevallabor skänker pengar till hjälpinsatser

Viljan att stödja Ukraina är stor i Uddevalla. Röda korset samlade in drygt 8 000 kronor i samband med fredsmanifestationen för Ukraina i på lördagen. Även Svenska kyrkan samlade in pengar för sitt humanitära arbete för att hjälpa ukrainare i nöd. 

Den femte mars samlades ett tusental personer på Kungstorget i Uddevalla i en manifestation för freden. I samband med detta samlade Röda korset in 8 283 kronor på en och en halv timme.
”Ett otroligt fins resultat på så kort tid”, skriver Röda korset på sin hemsida.
Röda korset gick runt med åtta bössor på torget. Dessutom var det många som swischade pengar direkt till den nationella Akutinsamlingen.
Svenska kyrkan samlar också in pengar till Ukraina. Kyrkan deltog i fredsmanifestation för Ukraina på lördagen i Uddevalla, och Uddevalla kyrka stod öppen för de som vill komma in, tända ett ljus eller skänka en slant till kyrkans samordnade hjälpinsatser genom Act Svenska kyrkan.
Kyrkan skriver på sin hemsida att pengarna går till humanitära insatser till de som drabbats av kriget i Ukraina. Behovet är stort och det ökar hela tiden. De hjälpbehövande behöver främst mat och vatten.
”Våra lokala partners finn spå plats Ukraina samt länderna runt Ukraina och stöttar den Ukrainska befolkningen”, skriver Svenska kyrkan.
”Det viktigaste behovet i nuläget är mat, vatten och hygienartiklar. Filtar och madrasser behövs också, för tillfälliga sovplatser. Alla dessa produkter införskaffas i närområdet. Vi skickar alltså inte material från Sverige, men är i behov av penninggåvor”, skriver Svenska kyrkan.
Vi har i dagsläget ingen information om hur mycket Svenska kyrkan samlat in.
Det ska sägas att FN-föreningen i Uddevalla också är engagerad i arbetet med att aktivera människor för att engagera sig för offren för kriget i Ukraina.
WESTSIDAN, 2022-03-06

Bred uppslutning bakom krav på fred

Stort engagemang i Uddevalla mot kriget i Ukraina

– Vi måste stå upp mot detta, säger Anneli Lillmaa, initiativtagare till demonstrationen i Uddevalla på lördagen. Hon får medhåll av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som särskilt betonade den breda politiska uppslutningen.

Riksdagsmannen Magnus Jacobsson var en av talarna på torget. Han berättade bland annat om sitt besök i Ukraina för tre veckor sedan.
– Det är bra att så många sluter upp på den här demonstrationen. Det visar att det finns ett stort engagemang i dessa frågor, säger Magnus Jacobsson.
– Det är också bra att kommunen och riksdagens partier kan lägga egna politiska skillnader åt sidan för att samfällt protestera mot Rysslands angrepp på Ukraina.
Kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (C) uppmanade deltagarna att ägna en tyst minut åt offren för kriget i Ukraina.
En av initiativtagarna till demonstrationen är Anneli Lillmaa från Estland. På frågan varför hon ville ordna en demonstration svarar hon att man inte bara kan vara tyst och låtsas som inget händer.
– Varje dag som detta pågår så dör det många människor. Det är fruktansvärt hur stad efter stad ödeläggs.
Ryssarna skjuter på civilbefolkningen, berättar Anneli Lillmaa.
– Vi måste stå upp mot detta. Alla kan göra någonting. Vi samlas allihop och visar vårt stöd för ukrainarna. Vi visar att vi bryr oss.
Hon är nöjd med att det kom så mycket folk till torget i Uddevalla.
– Det blev bra anslutning.
Bakom demonstrationen står ester och ukrainare bosatta i Uddevalla, tillsammans med FN-föreningen, Röda Korset, Svenska kyrkan och Torsten Torstensson.
Företrädare från de flesta politiska partier var på plats. Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (KD) och Fredrik Christensson (C) höll tal, liksom kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (c) och kommunalrådet Monica Bang Lindberg (L).
Anneli Lillmaa berättar lite om bakgrunden till att ester boende i Uddevalla engagerar sig för Ukraina.
– Putin har börjat annektera land efter land. Baltikum står på tur. Vi lever alla med den skräcken. Det är inte bara Ukraina det gäller, säger hon.
– Vi måste står upp och säga vad vi tycker.
Hon berättar också att det bor ett tiotal ukrainare i Uddevalla. Några gästarbetare finns också i kommunen. Men många av dessa åker nu tillbaka för att delta i försvaret av Ukraina.
Hit kommer istället flyktingar via Polen. Kvinnor och barn. De behöver någonstans att bo, förklarar Anneli Lillmaa.
Många ester och ukrainare deltog i demonstrationen på torget.
– Vi är ett gäng från Estland. Vi ärr ett tiotal ester i Uddevalla.
De flesta har engagerat sig. Och det finns mer att göra.
Hon berättar att man samlar in pengar via Röda korset. Annellii har pratat med ICA och Coop som är villiga att hjälpa till att samla in pengar.
– Människor vill engagera sig, säger hon.
Det är ingen idé att skänka kläder.
– Kläder tar de inte emot länge. Men mat tar de fortfarande emot.
– Det är brist på mat. Men det är väldigt svårt att nå in med hjälpsändningarna i Ukraina.
– Vi kan donera pengar. Det är det bästa vi kan göra.
Man kan också hjälpa till med att ta emot flyktingar. Media rapporterade under dagen att cirka 1,5 miljoner ukrainare har flytt landet för att undkomma striderna.
– Vi behöver hjälpa till med att ta emot flyktingar, säger Anneli Lillmaa, som själv förbereder sig på att ta emot ukrainska flyktingar i sitt hem.
WESTSIDAN: 2022 03 05

”Det är fruktansvärt
hur stad efter stad
ödeläggs”

Magnus Jacobsson (KD) till Ukraina

Vill stödja Ukrainas rätt till självständighet

Alla andra åker därifrån. Då åker riksdagsledamoten och kristdemokraten Magnus Jacobsson (KD) till Ukraina för att skapa sig en egen uppfattning och träffa ukrainare. Det är inte första gången.

WESTSIDAN når Magnus Jacobsson på telefon när han precis har kommit fram till Ukrainas huvudstad Kiev. Första frågan är varför han åker till Ukraina.
– Redan när jag var aktiv i KDU i slutet på 1990-talet så var jag nere i Ukraina under den oranga revolutionen och utbildade ungdomar om svensk demokrati. Då lärde jag känna en kille som vi hade ett bra samarbete med.
– 2014 när de stora demonstrationerna var på torget Majdan, då ringde han mig och berättade att för första gången var han riktigt rädd för sitt liv.
– Då åkte jag ner till Ukraina, så jag var med på Majdan.
Magnus Jacobsson har alltså valt att åka till Ukraina en gång tidigare när läget är kritiskt och man kan befara att det kommer att hända saker.
Magnus berättar hur han var med på torget och fotograferade och skickade hem bilder till svenska tidningar. Han berättar också hur han träffade Porosjenko, mannen som sedan blev president, på torget i Kiev.

Det är bakgrunden till att Magnus Jacobsson nu reser till Ukraina och Kiev i ett läge där flera experter varnar för att det kan bli krig.
– Med den här bakgrunden, så åker jag ner för att träffa politiker i parlamentet, från båda sidor. Jag ska träffa journalister och representanter för ungdomsorganisationer. Jag har nästan tio möten inbokade, säger han.
Vad hoppas du uppnå med din resa?
– Jag hoppas få en bättre inblick i hur man uppfattar det på plats, så jag inte bara är beroende av svenska och utländska medier.
– Sedan vill jag självklart stödja Ukrainas rätt till självständighet och suveränitet.
Magnus Jacobsson lovar en utförligare rapport när han kommer hem från sitt äventyr i Ukraina.
(WESTSIDAN, 2022.02.11)

”Jag vill självklart stödja
Ukrainas rätt till självständighet
och suveränitet”

Lägg ner vattenmyndigheterna. Och bygg ut vattenkraften. Det föreslår den liberala tankesmedjan Timbro i en färsk rapport.
Utgångspunkten för rapporten är att Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el 2045. För att det ska bli möjligt att producera den el vi behöver, måste det bli mindre krångligt att få tillstånd. Politiken behöver därför fatta en rad beslut som gör det lättare att projektera ny elproduktion i landet.
När det gäller vattenkraften vill Timbro lägga ner de fem vattenmyndigheterna och öppna för att bygga ut vattenkraften. Man konstaterar att potentialen är att öka produktionen av el från vattenkraft med hela 18 procent.

Timbro föreslår:

”Lägg ner vattenmyndigheterna”

Av Göran Åhrén
Sverige behöver mer el. Men byråkratiska hinder står i vägen. Det konstaterar Timbro i en rapport som också innehåller 15 förslag. Tankesmedjan vill bland annat lägga ner de fem vattenmyndigheterna och bygga ut vattenkraften.

Sverige kommer att behöva dubbelt så mycket el 2045. Men byråkratiska hinder och regleringar står i vägen för en utbyggnad av elproduktionen i landet. Timbro föreslår nu 15 reformer för att underlätta en nödvändig ökad produktion av el.
Ett av förslagen är att lägga ner vattenmyndigheterna.
Timbro skriver att en rad regleringar och juridiska hinder står i vägen för en utökad elproduktion.
”De regleringar och politiska hinder som det finns tillgängliga siffror för vittnar om stora effekter på energiförsörjningen: det kommunala vetot mot vindkraft, skyddet av vissa vattendrag och de politiska ingreppen mot kärnkraft har hindrat elproduktion spå uppemot 65 TWh varje år. Det motsvarar nästan halva Sveriges nuvarande elanvändning”, skriver Timbro.
Men det finns lösningar, hävdar man.
”För att företagen ska kunna ställa om krävs avregleringar för solkraft, vindkraft, vattenkraft och kärnkraft.”
Timbro har sammanfattat sina förslag i 15 punkter. Man vill ta bort begränsningen på tio kärnkraftsreaktorer och tillåta kärnkraft på fler platser. Man vill också ta bort det kommunala vetot mot vindkraft.
Punkt fyra och fem handlar om vattenkraften.
”4. Tillåt ny vattenkraft med höga miljökrav i Sveriges fyra nationalälvar.”
”5. Tillåt ny vattenkraft med höga miljökrav i vattendragen  med särskilda bestämmelser.”
Timbro vill också lägga ner de fem vattenmyndigheterna.
”10. Lägg ner de fem vattenmyndigheterna för att främja en nationell helhetssyn på vattenkraften.”
När det gäller vindkraften vill Timbro att försvaret ska kunna ge villkorade tillstånd. Man vill också att målet som det är formulerat ändras. Från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.
Timbro vill också underlätta för solkraften genom att byggnader på samma fastighet ska kunna gå på samma nätkoncession och inkludera solkraften i områden av riksintresse för energiproduktionen. Skyddet för historiska, , kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden, eller skyddet för kyrkor och byggnadsminnen, ska inte kunna hindra installation av solceller.
I övrigt vill Timbro underlätta för brytning av uran som behövs till kärnkraft, samt gå från individskydd till artskydd för fåglar, för att underlätta utbyggnad av vindkraft.
Alla förslagen för samlade i en rapport som Timbro lät publicera på nyårsafton, den 31 december.
Elanvändningen kommer att öka. En fördubbling till 2045 är att vänta. Rapporten hänvisar till tre undersökningar som kommer fram till en ökning på i genomsnitt 270 terawattimmar.  (240, 286 och 310 TWh)

”Bygg ut vattenkraften”

Ett kapitel i rapporten handlar om vattenkraften. Timbro inleder med att redogöra för bakgrunden till att delar av vattenkraften nu omprövas, för att som det heter få moderna miljövillkor. Tyvärr har Timbro, precis som många andra i Sverige, tagit till sig en del missuppfattningar om EUs ramdirektiv för vatten.
Den ensidiga inriktningen på fisk som präglar den svenska vattenförvaltningen, har egentligen inte något större stöd i vattendirektivet. Det är en svensk tolkning. Vattendirektivet handlar i huvudsak om att säkra tillgången på rent vatten för Europas befolkning. Fisk nämns knappt i direktivet.
Timbro konstaterar dock att det finns en intressekonflikt mellan klimatmålen och den ensidiga inriktningen på fisk i vattenförvaltningen.
”För att klimatomställningen ska bli möjlig behöver dock uppdateringen av miljökraven ske på ett sådant sätt att allt för stora mängder grön elproduktion inte går förlorade.”
Bortfallet av elproduktion får inte överstiga de 1,5 terawattimmar elproduktion som riksdag och regering har beslutat.
”Vattenmyndigheternas nya förslag till miljökvalitetsnormer, som är styrande för utfallet i domstolsbeslut, bygger på förenklade konsekvensanalyser och missar betydelsefulla perspektiv på kostnader och systempåverkan.”, skriver Timbro.
Det är särskilt allvarligt som analyser av energiföretagen visar att miljönyttan av
Återigen håller alltså myndighetsaktivism på att driva igenom kostsamma åtgärder som inte medför motsvarande nytta. Vilket alltså torde strida mot proportionalitetsprincipen.
Grundproblemet enligt Timbro är att vattenförvaltningen sköts av fem olika vattenmyndigheter. Dessa fem myndigheter har i en gemensam rapport skrivit att de räknar med ett produktionsbortfall på fem (5) terawattimmar. Mer än tre gånger så mycket som riksdag och regering beslutat.
Och detta är vattenmyndigheternas egen bedömning.
Konsultföretaget Sweco bedömer produktionsförlusterna enbart från Natura 2000-områden kan bli så mycket som 10 terawattimmar.
”Bara i dessa naturskyddat områden riskerar därmed motsvarande drygt 7 procent av Sveriges nuvarande elkonsumtion att gå förlorad till följd av omprövningen av miljövillkor.”
Stämmer detta så är skillnaden mellan politiska beslut, och den verklighet som ägare till den småskaliga vattenkraften upplever, närmast groteskt stora.
I sökandet efter lösningar pekar Timbro i sin rapport på möjligheten ”att fullt ut utnyttja EU-rättens möjligheter till klassning av vattenförekomster som kraftigt modifierade och användning av undantaget ”mindre stränga krav”.
Detta har riksdag och regering beslutat om. I en normal demokrati hade det varit självklart att myndigheter rättar sig efter demokratiskt fattade beslut, och anstränger sig för att verkställa dessa. Men så fungerar inte vattenförvaltningen i Sverige.
Sverige behöver öka elproduktionen. Inte minska den.
De fem vattenmyndigheterna bör därför läggas ner, konstaterar Timbro. Samma slutsats har två statliga utredningar kommit fram till. Kristdemokraterna har föreslagit samma sak i riksdagen; lägg ner vattenmyndigheterna.
Potentialen om man tillåter ny vattenkraft i orörda älvar, samt i vattendrag med särskilda bestämmelser, är 24 terawattimmar årligen, enligt en inventering gjord av Svensk Energi. Det motsvarar 18 procent av den totala elanvändningen år 2020.
Timbro vill därför att Sverige tillåter utbyggnad av vattenkraften även i orörda älvar och skyddade vattendrag.
”För klimatets skull bör Sverige tillåta vattenkraft i alla vattendrag och samtidigt ställa höga miljökrav på de verksamheter som finns där”, avslutar Timbro sin rapport.
Tombros lösning är sammanfatta i tre förslag:
– Lägg ner de fem vattenmyndigheterna. Främja en nationell helhetssyn på vattenkraften.
– Tillåt ny vattenkraft med höga miljökrav i Sveriges fyra nationalälvar.
– Tillåt ny vattenkraft med höga miljökrav i vattendragen med särskilda bestämmelser.
(4 kap. 6 paragrafen, miljöbalken)

Timbro:
”Lägg ner vatten-
myndigheterna.
Och bygg ut
vattenkraften.”

KD på jakt efter ”hjärtlandet”

Partiet gör en särskild satsning på landsbygden

På jakt efter ”hjärtlandet” landade Kristdemokraternas partiledare Peter Kullgren i Uddevalla. Hans parti satsar på landsbygden inför valet, och därför träffade han representanter för LRF Västra Götaland under besöket.

”Kristdemokraterna är partiet för det svenska hjärtlandet. Vi jobbar för landsbygden och för en ny regering”, skrev Ebba Busch på Twitter i slutet av augusti. ”Idag presenterade vi en ny landsbygdspolitisk agenda med partisekreterare Peter Kullgren som frontperson”, fortsatte hon.
Och i veckan kom alltså samma Peter Kullgren till Uddevalla för möte med representanter för LRF Västra Götaland. Han berättade att han fått partiledningens uppdrag att ta fram en handlingsplan för landsbygden.
Egentligen är det en utökad landsbygd, förklarar Peter Kullgren, även omfattande mindre städer och orter. Det hans partiledare kallar hjärtlandet.
– Mitt mål är att vi ska hitta hjärtlandet, säger Peter Kullgren.
Ett politiskt handlingsprogram omfattande inte bara traditionella landsbygdsfrågor som jord och skog och de gröna näringarna, utan även infrastruktur och samhällsservice bland annat.
– Det handlar om att människor ska kunna bo och leva på landsbygden.

Ett bredare grepp
Kristdemokraterna har redan profilerat sig i landsbygdsfrågor i riksdagen.
– Vi har mycket politik på plats redan, förklarar Peter Kullgren.
Exempel är Magnus Oscarsson, Östergötland, fast rotad i den östgötska myllan tillika landsbygdspolitisk talesperson, och Kjell-Arne Ottosson, Värmland, med stort engagemang för bland annat skogsfrågor, småskalig vattenkraft och rovdjurspolitiken.
Nu försöker partiet fördjupa och ta ett bredare grepp om landsbygdsfrågorna. För att kunna göra prioriteringar för de kommande fyra åren.
LRF representerades under mötet av Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, och Christer Jansson, LRF-expert på vattenfrågor.
Christer Jansson berättade om de problem många på landsbygden har med vattenförvaltningen och länsstyrelserna. Mest aktuellt nu med vattenmyndigheternas åtgärdsförslag, som ligger hos regeringen för överprövning.

Målbild 1850
Ett problem, förklarade Christer Jansson, är att vattenmyndigheterna vill restaurera alla vattendrag, det vill säga återställa dessa till ett tänkt tillstånd utan mänsklig påverkan.
– Deras målbild är någonstans 1850-talet, säger Christer Jansson.
De uppstår då konflikter med lokalbefolkningen och de som bedriver verksamhet som är beroende av dammar. Och kostnaderna för alla åtgärder är enorm. För hela Sverige handlar det om 24 miljarder kronor. Enligt många bedömare ännu mer.
Ett problem är miljökvalitetsnormen. När den väl är satt så blir myndigheterna skyldiga att följa den. Ett annat problem är att svenska myndigheter varit oerhört restriktiva med de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger. I syfte att kunna ställa så hårda krav som möjligt har myndigheterna valt att klassa de flesta vattendrag som naturliga, även för de är kraftigt modifierade.
Vattenmyndigheterna anser inte att produktion av livsmedel är ett vitalt samhällsintresse. Och man vägrar därför att klassa vattendrag i områden med mycket jordbruk som KMV, kraftigt modifierade, med mindre stränga krav på åtgärder.

Vägrar lyda politiken
Trots beslut av både riksdag och regering att myndigheterna ska utnyttja de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ”fullt ut”, så struntar vattenmyndigheterna i detta. Man har inte pekat ut något nytt undantag. För detta har man fått skarp kritik, inte bara från LRF och ett stort antal kommuner, utan även från Havs- och vattenmyndigheten, som också begärt överprövning.
Vägran att klassa vattendrag som KMV får allvarliga konsekvenser för den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheterna försvarar sig med att skylla på EU. De säger bland annat att EU kritiserar Sverige för att vi pekat ut för mycket KMV.
– Det är en sanning med modifikation, säger Christer Jansson.
I själva verket har EU kritiserat Sverige för hur arbetet med klassningen av vattendragen har går till, inte att vi klassat för många vattendrag som KMV.

14 000 dammar
Ambitionen att förvandla kulturbygder till vildmark och skapa fler sportfiskeanläggningar, får inte bara konsekvenser för 1 900 småskaliga vattenkraftverk. 14 000 dammar ska också miljöanpassas.
– Där finns ingen finansiering. Det blir de som äger dammarna som kommer att få betala, säger Christer Jansson.
Dammarna klassas precis som kraftverken som vandringshinder.
– Eftersom de hindrar fiskvandring kommer så kommer kraven att bli att man bygger fiskvandringsvägar eller river ut. Domstolarna kommer att bli överbelamrade med ärenden.
Och när det går upp för lokalbefolkningen att de kommer att förlora barnens badplatser, kanske sitt lokala fiske och sina vattenspeglar, då kommer protesterna att växa. Så sker redan på flera ställen.
– Detta kommer att vålla mycket konflikter runt om i landet, säger Christer Jansson.

”Sverige sticker ut”
En internationell jämförelse är intressant. England och Italien har pekat ut hundratals vattendrag som KMV (kraftigt modifierade). Sverige har en fjärdedel av alla vattendrag i Europa, men utmärker sig för att begränsa användningen av KMV.
– Sverige sticker ut i statistiken, säger Christer Jansson och visar en graf.
LRF anser att politiken måste ta över frågan.
– Det är så stora kostnader att det är rimligt att det är politiken som fattar besluten, säger Christer Jansson.
– Om vi ska ha fria vattenvägar i hela Sverige, då kommer det att bli väldiga konsekvenser.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har riktat skarp kritik mot vattenmyndigheternas åtgärdsförslag. Underlaget är så dåligt att det inte kan ligga till grund för beslut, skriver HaV.

”Lägg ner VA-myndigheten”
På lång sikt behöver riksdag och regering lägga ner vattenmyndigheterna. En utredning föreslår också det, men den ligger i en byrålåda på regeringskansliet. Lagen måste ändras när det gäller miljökvalitetsnormer. Det är orimligt att beslut om klassning inte går att överklaga, och att normerna när de väl är satta är juridiskt bindande.
Kristdemokraterna har redan lagt ett förslag om att lägga ner vattenmyndigheterna. Så där hittade KD och LRF en gemensam nämnare. Kristdemokraterna vill även lägga ner Havs- och vattenmyndigheten, som bland annat ansvarar för vägledningarna till vattenmyndigheterna.

45 000 skogsägare
Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, talade om livsmedelsstrategin och skogen. Han påpekade bland annat att det fattas medel i landsbygdsprogrammet. Och påminde om att livsmedelsstrategin togs med brett stöd i riksdagen. Men inte mycket har hänt.
Mest tid ägnade han åt skogen, och den debatt som just nu rasar. Hälften av skogen ägs av enskilda. Vi har 45 000 enskilda skogsägare, och alla sköter skogen på olika sätt. Det är en förklaring till den mångfald som vi faktiskt har idag.
– Vi känner inte igen oss i beskrivningen av skogsbruket, säger Martin Gustafsson.
– Det finns ett folkligt engagemang för skogen, fortsätter han.
Och för de flesta är det ingen motsättning mellan miljö och skogsbruk.

”Bygger på okunskap”
Miljörörelsens kritik mot hur skogsbruket bedrivs i Sverige bygger till stor del på okunskap.
– Mängden skog har ökat, säger Martin Gustafsson.
Stora kalhyggen, som var vanliga på 1960- och 1970-talen, är sällsynta idag.
– Det finns inget kalhyggesbruk idag. Man sparar lövträd och man lämnar död ved i skogen, säger Martin Gustafsson.
– Vi känner inte igen oss i den bild som ges.
– Skogen är jätteviktig. Det finns ett värde i att många äger skog, säger Peter Kullgren.
Martin Gustafsson tog också upp problemet med betesskador i skogen.
– Hjortstammen ökar och vi har stora älgstammar.
Han kritiserar länsstyrelsen i Västra Götaland som inte gör tillräckligt för att åtgärda problemet.
Göran Åhrén

”Det handlar om att människor
ska kunna leva och bo
på landsbygden.”

Peter Kullgren

Nya planer på guldgruva i Dalsland

Bolag anlitar Börje Salming som PR-ambassadör

Agnico Eagles har sålt rättigheterna att bryta guld i Solvik i norra Dalsland. ”Gruvfrun” Birgit Hansson, på Lästviks säteri, varnar nu för konsekvenserna. Hon har också reagerat på att det nya bolaget har engagerat Börje Salming som PR-ambassadör.

Hittills har den lokala opinionen i Dalsland lyckats freda landskapet från omfattande gruvbrytning. Sedan den nya minerallagen kom till har landskapet gång på gång skakats av planer på brytning av olika metaller och mineraler.
Men den lokala opinionen har varit stark. Det har varit svårt att hitta någon som var positiv till gruvbrytning. Och det gäller i stort sett samtliga politiska partier i Dalsland.
Det nya bolaget, Gold Line Resources, har därför engagerat hockeylegenden Börje Salming som PR-ambassadör. Nu hoppas de nya prospektörerna att han ska kunna vända opinionen.
Detta upprör Birgit Hansson, Lästviks säteri, som kämpat i många år för att freda Dalsland från konsekvenserna av omfattande gruvbrytning.
– Det jag reagerar mest på är ett uttalande av Gold Line Resources att de har utnämnt Börje Salming till sin PR- ambassadör i Sverige. Och de har listat upp alla hans meriter, säger Birgit Hansson.
Bolaget som tagit över prospekteringsrättigheterna är baserat i hockeytokiga staden Vancouver i Kanada. Och nu hoppas man alltså att få hjälp av Börje Salming med att övertyga opinionen om att det är en bra idé att bryta guld i Solvik, nordväst om Bengtsfors.

Mest spekulation
Birgit Hansson tror att det mest handlar om spekulation. Och att det precis som tidigare går ut på att pumpa upp aktiekursen, för att sedan sälja prospekteringsrättigheterna.
Så det är inte säkert att det blir någon gruvbrytning bara för att ett annat bolag tagit över prospekteringsrättigheterna.
– Jag hoppas vi kan freda Dalsland genom att skramla ordentligt, säger Birgit Hansson.
Grundproblemet är den svenska minerallagen. Som ger utländska bolag rätt att expropriera privat mark i Sverige och på så sätt fritt kunna exploatera våra naturresurser. Markägarnas ställning är väldigt svag.
Lagen måste därför ändras menar Birgit Hansson.
– Så länge minerallagen är kvar så kommer vi att få uppleva detta gång på gång, säger Birgit Hansson.
– Minerallagen måste bort.

Stora skador
Det finns markägare i Norrland som blivit inmutade hundra gånger på tio år, berättar hon. Och som sedan tvingas betala för att städa upp efter utländska prospekteringsbolag som egentligen bara varit ute efter ren spekulation.
– Det finns markägare som tvingats betala flera hundra tusen kronor för skador som uppstått i samband med provgrävningar, säger Birgit Hansson.
I princip inga bolag nekas tillstånd till prospektering.
– Det är minerallagen som gör detta möjligt.
Man kan fråga sig varför vi ska ge bort våra naturresurser. Regeringen har ansträngt sig för att locka hit utländska bolag. Och bland annat motiverat bolagen med de låga skatterna i Sverige och att de inte behöver betala.

Stora dagbrott
Det tragiska för lokalbefolkningen är att det oftast handlar om modern gruvbrytning i stora dagbrott. Det blir inte bara ett hål i marken. Hela landskapet förändras. Och just Solvik ligger i en del av Dalsland som anses väldigt vacker, och där turismen är en betydande näring.
Det pratas om arbetstillfällen. Och det blir en del transporter. Men annars handlar det om specialarbetskraft, så kallad ”fly-in-fly-out”, berättar Birgit Hansson.
Många motiverar gruvbrytning efter mineraler i Sverige med at vi måste bidra för att få fram de mineraler som krävs för att ställa om till ett hållbart samhälle.
Men i Solvik handlar det om guld.
– Det finns inget som helst behov att bryta mer guld som ändå bara hamnar i kassavalv. Det handlar i det här fallet bara om att tjäna snabba pengar, säger Birgit Hansson.
Göran Åhrén

”Spå länge minerallagen är kvar
kommer vi få uppleva detta
gång på gång”

”Stor risk att det blir värre”

KD-rapport om integrationen i Uddevalla

– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något är risken stor att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger Magnus Jacobsson (KD). Rapporten visar att problemen, med bl. a hög arbetslöshet, är koncentrerade till tre stadsdelar.

I veckan presenterade kristdemokraterna i Uddevalla en rapport om integration och utanförskap. Med rapporten vill partiet visa hur allvarlig situationen är. Men den innehåller också förslag till åtgärder.
– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något finns det stor risk att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som är huvudförfattare till rapporten.
– Därför har vi släppt den här rapporten.
I rapporten kritiserar KD åtgärder som majoriteten i kommunen vidtagit efter valet 2014. Allianspartierna genomförde en rad åtgärder för att förbättra integrationen i Uddevalla åren 2007 till 2015.
”Tyvärr kan vi konstatera att en hel del av dessa åtgärder har avvecklats efter att Alliansen förlorade makten i Uddevalla vid valet 2014”, skriver KD.

Hög arbetslöshet
Första delen i rapporten är en beskrivning av de problem med integration som Uddevalla har. I korthet handlar det om hög arbetslöshet, många elever som inte klarar skolan och ökad otrygghet bland de boende.
– Klarar vi inte detta kommer problemen bara att växa, säger Magnus Jacobsson.
Med hjälp av statistik, bland annat från kommunen, polisen och BRÅ, Brottsförebyggande rådet, har kristdemokraterna i Uddevalla ställt samman relevanta fakta för att få en bild av problemets omfattning. Dessa fakta har kompletterats med anonyma intervjuer med personal inom kommun, polis, ordningsvakter och civilsamhället. Slutsatserna presenteras nu.
– Rapporten visar hög arbetslöshet främst bland boende på Dalaberg, Hovhult och Tureborg, säger Magnus Jacobsson.
– Många elever har stora problem att klara skolan.
– Löser vi inte detta kommer problemen att bli värre.

Ökning i tre stadsdelar
Befolkningen i Uddevalla har ökat de senaste åren. Ökningen beror dock på att vi tagit emot ett stort antal flyktingar och andra invandrargrupper.
Antalet utrikes födda har ökat kraftigt de senaste 20 åren.
Sedan 2014 har ökningstakten accelererat. År 2002 var 12 procent av Uddevallas befolkning utrikes födda. År 2020 har det ökat till 23 procent. Antalet utrikes födda i kommunen uppgick 2020 till 9 914.
Men det är inte ökningen i sig som är problemet, hävdar kristdemokraterna. Problemet är att detta har skett i tre stadsdelar.
– Det är inte bara att det har ökat, det har ökat enbart i tre stadsdelar.
Tre stadsdelar sticker ut. Dalaberg, Tureborg och Hovhult. Det är stadsdelar med hög andel hyresrätter eller så kallade miljonprogramsområden. Där är andelen utrikes födda över 60 procent.
Och detta har skett utan att det byggts några nya bostäder.
– Det innebär att dessa stadsdelar blir mer trångbodda.

Hög arbetslöshet
Bland de utrikes födda är arbetslösheten hög. För hela kommunen är andelen förvärvsarbetande utrikes födda över 61 procent. Men för de tre stadsdelarna Dalaberg, Hovhult och Tureborg är andelen bara runt 50 procent.
Värst är det i Tureborg där bara 48 procent av de utrikes födda förvärvsarbetar.
Det innebär att en mycket hög andel av alla vuxna man möter i de här stadsdelarna är arbetslösa.
Utbildningsnivån skiljer sig också markant. Andelen som har minst gymnasieutbildning är betydligt lägre i de tre stadsdelarna. Snittet för kommunen i befolkningen mellan 20 och 64 år ligger på 86 procent. För Dalaberg och Hovhult är andelen bara 67 procent.
Andelen med gymnasieutbildning sjunker i dessa områden, skriver kristdemokraterna.

Klarar inte skolan
En genomgång av hur många elever som klarar skolan i olika områden visar att situationen har försämrats. Värst är det på Ramnerödskolan.
– Vi misslyckas. 63 procent av eleverna går ut utan att klara skolan, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ett jättemisslyckande.
Det är gymnasiet som får ta smällen, hävdar Magnus Jacobsson. Dit kommer numera ett stort antal elever utan de grundläggande kunskaper de behöver. (26 procent av alla pojkar som går på gymnasiet)
– Vi producerar just nu nästa segregationsproblem i Uddevalla.

Brotten ökar
Rapporten innehåller också en analys av utvecklingen av kriminalitet och droger. 15 procent av alla gymnasieelever har prövat narkotika. Samma siffra för årskurs nio i grundskolan är sju procent.
Det är färre som grips för narkotikabrott. Sålunda har antalet anmälda brott minskat.
Det är dock inget säkert mått på utvecklingen, utan beror mer på hur mycket resurser polisen lägger på just narkotikabrott.
Personbrotten ökar i Uddevalla. Det är mer än en fördubbling åren 2010 till 2020.
Sexualbrotten har ökat, men en del av ökningen kan bero på att lagarna har ändrats.
Brotten ökar alltså men det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser. KD menar ändå att intervjuer med väktare och polis ändå ger en annan bild än statistiken ifrån Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Det är ingen katastrofal utveckling, säger Magnus Jacobsson.

Förslag till åtgärder
För att förbättra integrationen vill KD stärka vuxenutbildningen med fokus på grundläggande behörighet och yrkesutbildningar som möjliggör att man får jobb.
Partiet vill också satsa på beredskapsjobb och praktikplatser i kommunen, samt underlätta för ungdomar som vill starta egna företag.
KD vill också ”idéupphandla” Ramnerödskolan för att låta friskolor lägga förslag på hur man vill utveckla Ramnerödskolan, för att sedan kunna teckna ett långsiktigt driftavtal med den friskola man bedömer har bäst förutsättningar att vända utvecklingen.
KD vill också se över försörjningsstödet för de som inte delar i arbetsmarknadsutbildningar.
I förslagen ingår också en bostadsstrategi. KD vill aktivera Uddevallahem och förmå det kommunala bostadsbolaget att sälja fastigheter till borätter och investera pengarna i nya bostäder. Man vill också bygga nya bostäder på Dalaberg och Hovhult med ägarlägenheter och bostadsrätter.

Toronto ett exempel
Målet är att påverka befolkningssammansättningen och på sikt även elevsammansättningen på våra skolor.
Magnus Jacobsson tar Toronto i Kanada som ett lyckat exempel på hur man lyckats bryta utanförskap genom en aktiv bostadspolitik. Det är något liknande han vill genomföra i Uddevalla.
Magnus Jacobsson kommer också in på hur man ska kunna utveckla polisarbetet. Frågan om att återkommunalisera polisen dyker ofta upp, men en annan variant kan vara att anställa fler väktare och ge dessa ökade befogenheter att exempelvis ingripa mer aktivt vid brott och gripa misstänkta personer.
I slutorden av rapporten sammanfattar KD läget: ”Vi måste våga se det vi ser om vi ska kunna vara med och förändra framtiden. Idag har vi ett stort utanförskap i framför allt i Dalaberg, Hovhult och Tureborg, och om vi fortsätter att arbeta utifrån samma metoder kommer vi att få samma eller värre resultat i framtiden”, skriver kristdemokraterna.
Göran Åhrén

”Löser vi inte detta
kommer problemen
att bli värre”

Politisk framgång för KD

Avgiften för virkesupplag vid allmän väg tas bort

Reglerna för virkesupplag vid allmän väg kommer att förenklas. Och avgiften kommer att tas bort. Regeringen har lagt fram ett förslag. Beslutet är en politisk framgång för kristdemokraterna som fick med sig en majoritet i riksdagen.

Tack vare kristdemokraternas agerande om ett utskottsinitiativ så kommer avgiften för virkesupplag av allt att döma att tas bort. Regeringen skickade igår, onsdag, ut ett förslag på remiss om att ta bort den avgift som Trafikverket tar ut för att lägga upp virke längs allmän väg.
– Genom att slopa avgiften för att söka tillstånd om virkesupplag längs allmän väg kan vi förenkla för skogsnäringen.  Nu remitterar vi förslaget för att få in synpunkter med sikte på att ta ett beslut under hösten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Regeringen räknar med att ta beslutet under hösten, och att de nya reglerna träder i kraft i januari 2022.
Kristdemokraterna kan därmed glädja sig åt ännu en politisk framgång. Skogsindustrierna gratulerar partiet för ingripandet och utskottsinitiativet som ledde till att avgiften på virkesupplag nu tas bort.
Bakgrunden är kristdemokraterna lyfte frågan om ett utskottsinitiativ i trafikutskottet. Skogsindustrierna, Skogforsk och LRF bjöds in till trafikutskottet, vid ett möte där även Trafikverket var med. Detta ledde till ett tillkännagivande i riksdagen där en majoritet ställde sig bakom förslaget.
Samtliga partier, utom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet röstade för förslaget.
Kristdemokraterna tog upp frågan i riksdagen genom initiativ från Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson.
– Orsaken var att Trafikverket börjat ta ut mer avgifter och gjorde det krångligare att få lägga upp virkesupplag på allmän väg, säger Karolina Boholm, som jobbar med vägfrågor på Skogsindustrierna.
Detta skulle innebära att markägare var tvungna att söka tillstånd för att lägga upp virke även på egen mark, förutsatt att det var på ett visst avstånd från allmän väg.
Reglerna har funnits tidigare. Men tillämpningen skärptes sedan internrevisorerna krävde en skärpning av tillämpningen. Många blev upprörda över detta.
Kristdemokraterna agerade och tack vare det fick bland annat Skogsindustrierna komma till trafikutskottet och lägga fram sin syn.
– Och vi förslog att man skulle ta bort den här avgiften. Och ändra på regelverket, säger Karolina Boholm.
Trafikutskottet tog ett initiativ och riksdagen tog beslutet den 25 maj 2020. Sedan har frågan legat på regeringskansliet. Och nu, ett år senare, kommer det alltså ett förslag från regeringen som vill ändra förordningen.
Intressant kan vara att Trafikverket inte har motarbetat förslaget. De var med på mötet i trafikutskottet och hade inga invändningar.
Skogsindustrierna är nöjda med förslaget.
– Det är fantastiskt. Jättebra. En förenkling och förbättring för skogsbruket, säger Karolina Boholm.
– Man ska fortfarande följa instruktionerna. Så vi får säkra upplag. Man vill inte att en virkestrave ska börja röra på sig.
– Men det är ju onödigt att ta ut en avgift.
Beslutet är viktigt för skogsindustrin, förklarar Karolina Boholm.
– Alla saker som förenklar och underlättar är ju bra. Så detta är ju en viktig pusselbit. Men det finns ju fler saker som behöver ses över.
– Om vi bara håller oss till vägfrågor, så är vi väldigt oroade över det bristande vägunderhållet, och behovet av att tjälsäkra våra vägar.
Hon bekräftar att detta är en framgång för kristdemokraterna.
– Absolut. Om inte de ha de tagit det här utskottsinitiativet så hade det nog inte hänt något.
Göran Åhrén

”En förenkling
och förbättring
för skogsbruket”

KD vill förbättra för skogsbruket

– Det här är en stor framgång, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som sitter i trafikutskottet och drev frågan där.
– Jag är fantastiskt glad över att det arbete vi kristdemokrater gjorde förra våren har resulterat i att regeringen äntligen skickar ut ett förslag på remiss, säger Magnus Jacobsson.

– Från KD kommer vi fortsätta bevaka den här frågan så man får bort den ”straffbeskattning” som avgift på virkesupplag är för skogsbrukarna, fortsätter han.
Partikollegan Kjell-Arne Ottosson har också arbetat för en förändring.
– Det slutgiltiga beslutet är inte klart än. Men när regeringen skickat ut det på remiss, då är det ju inte troligt att det inte skulle gå igenom, säger Kjell-Arne Ottosson i en kommentar.
– Det tog ju tyvärr lite tid. Men vi får vara glada för när de ändå gör det.
Han betecknar det som en framgång för kristdemokraterna.
En framgång för kristdemokraterna.
– Det är ju roligt. Det var ju vi som la fram utskottsinitiativet.
Själv har han haft en del kontakter med sågverksnäringen. De var bekymrade över vart den ökande byråkratin skulle leda. Kjell-Arne Ottosson började ställa frågor i riksdagen till ansvarig minister. Det blev en hel del reaktioner.
Många var överraskade över att frågan är så stor, berättar Kjell-Arne Ottosson.
– Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Självklart måste vi underlätta för skogsbruket. Det är ju den brukade skogen som gör mest klimatnytta, säger han.

Orimligt
Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla ett öga på det här, lovar Kjell-Arne Ottosson, som tror att det kommer att gå bra. Det verkar som om socialdemokraterna, trots att de röstade emot utskottsinitiativet, ändå håller med. Däremot har kristdemokraterna noterat att det andra partiet i regeringen har en annan uppfattning. I vilket fall är Skogsindustrierna nöjda.
– Vi ska ha trafiksäkerhet. Men de flesta kan faktiskt tänka själva, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Sunt bondförnuft finns faktisk.
Det blir absurt om man hårdrar detta och markägare ska behöva söka tillstånd för att lägga upp timmer på sin egen mark. Många uppfattar det som orimligt.
– Ja, det är ju så.
– Skulle du råka göra fel, då får Trafikverket naturligtvis ingripa.
Men att tillämpa reglerna så generellt, det är att gå för långt.

Bättre vägar
Kristdemokraterna, som profilerar sig allt mer i en rad landsbygdsfrågor, vill fortsätta arbeta för att underlätta för skogsbruket.
– Jag kommer att jobba vidare med bärighetsklass-fyra-vägar, vilket möjliggör tyngre och längre lastbilar ska kunna köra på vägarna. Vilket skulle gynna svenskt skogsbruk, säger Magnus Jacobsson.
– Vi ska jobba vidare med ett sammanhängande klass fyravägnät.
– Får man det att hänga ihop från skogen ända fram till hamn eller sågverk, så kan vi få lägre kostnader för att transportera timmer och virke.
– Finland har redan klassat om sina vägar, säger Magnus Jacobsson. Man godkänner tyngre och längre lastbilar.
– I Sverige har vi valt metoden att undersöka och klassa vägarna först, vilket gör att vi fått ett lapptäcke istället för att få ett väl fungerande och sammanhängande system.
Landsbygden kan förhoppningsvis vänta sig fler framgångar från kristdemokraterna framöver.
Göran Åhrén

”Självklart
måste vi underlätta
för skogsbruket”

HaV begär överprövning

”Förslaget avviker från vattendirektivet”

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) begär att regeringen överprövar vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Förslaget behöver omarbetas, hävdar HaV, som anser att det strider mot direktiv, lagar och förordningar.

Vattenmyndigheterna följer inte vattendirektivet, den svenska lagen och vattenförvaltningsförordningen. Det skriver Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i sitt yttrande över förslaget till åtgärdsprogram som är ute på remiss.
Vattenmyndigheterna får tung kritik för sitt förslag till åtgärdsprogram för perioden 2021-2026. Ett 30-tal kommuner, främst i Västsverige och Värmland, har begärt att regeringen ska överpröva förslaget.
Nu sällar sig Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till kritikerna som begär överprövning. Det ökar chanserna att regeringen tar över frågan.
HaV hävdar bland annat att förslagen är för generella. Man efterlyser bättre prioriteringar. Kritiken går också ut på att det är svårt att bedöma nyttan med förslagen, och oklart vilka konsekvenser de medför.
Även frågan om finansiering av förslagen är oklar, menar HaV i sin kritik.
Den tyngsta kritiken, som sammanfaller med den kritik LRF har framfört, handlar dock om att förslagen delvis strider mot EU:s ramdirektiv för vatten, den svenska lagen och vattenförvaltningsförordningen.
”Havs- och vattenmyndigheten har i sin granskning av samrådsunderlaget funnit att vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram allvarligt avviker från vattenförvaltningsförordningen och direktiv 2000/60/EG.”
HaV anser att förslaget till åtgärdsprogram bör omarbetas för att bättre uppfylla krav i lagstiftningen. Finansieringen av åtgärder behöver tydliggöras.
HaV pekar på flera brister i åtgärdsprogrammet och konstaterar att man kunde ha följt vattenförvaltningsförordningen bättre. Bland annat genom att ta fram de uppgifter som saknas men som ska finnas i underlaget.
Man kan hitta spår av det konkurrensförhållande som råder mellan de fem vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten. I ett avsnitt, som HaV kallar ”Behov av förändringar”, hänvisar HaV till den statliga utredningen av vattenförvaltningens organisation, som bland annat förslår att vattenmyndigheterna läggs ner, och att viktiga delar av deras arbete flyttas över till HaV.
Göran Åhrén

”HaV har funnit att förslaget
allvarligt avviker från
vattenförvaltningsförordningen
och direktiv 2000/60/EG”

”Nu får det vara nog”

Stenungsund dömer ut vite på 150 000 kr

”Nu får det vara nog”. Stenungsunds kommun går för långt. Det hävdar en grupp ägare till enskilda avlopp som protesterar mot att en pensionär i Ödsmål, som renar sitt avlopp, riskerar ett vite på 150 000 kronor.

Jakten på enskilda avlopp fortsätter. Stenungsunds kommun utmärker sig på ett negativt sätt. I veckan beslutar ansvarig nämnd att ansöka om vite på 150 000 kronor för fastighetsägaren Leif Christiansson. Detta trots att han redan åtgärdat sitt avlopp.
Blir det ett vite, är det andra vitet som drabbar Leif Christiansson. Han har knappt återhämtat sig från det första.
När Westsidan når Leif Christiansson dagen innan nämnden tar beslutet, känner han inte till att nämnden tänker döma ut ett nytt vite.
– Nej. Jag hade kontakt med nämndens ordförande häromdagen. Han kunde väl vara så rakryggad att han hade talat om det här för mig, säger Leif Christiansson.
– Jag anser för det första att jag är oskyldig till anklagelserna. Jag har gjort allt som står i min makt för att rena mitt avlopp.
Sedan förra tvisten har han kompletterat sin avloppsanläggning med en efterrening, som lagen kräver, och dessutom installerat en reningsutrustning i trekammarbrunnen. Man kan säga att han, för säkerhets skull, har både hängslen och livrem. Ändå är kommunens miljöinspektör inte nöjd.

Summarisk tillsyn
Beslutet om förbud och vite, den här gången, kommer efter en summarisk tillsyn. En ensam miljöinspektör dyker upp oanmäld, och tar bilder på trekammarbrunnen. Någon egentlig samverkan eller samråd var det aldrig, enligt Leif Christiansson. Trots att både vattendirektivet och miljöbalken föreskriver det.
– De kan ju inte följa regelverket. Vare sig förvaltningslagen eller miljöbalken.
Kommunen bryter mot förvaltningslagen, hävdar Leif Christiansson.
– Det står precis hur de ska göra.
Så vad är problemet?
– Det står i varenda skrivelse att ett avlopp inte får orsaka problem för miljön eller människors hälsa. Men de talar aldrig om på vilket sätt mitt avlopp utgör ett problem, säger Leif Christiansson
Leif har installerat reningsutrustning i sin trekammarbrunn och en markbädd efter brunnen. Så tvisten med kommunen den här gången handlar egentligen om valet av teknik.

Tagit egna prover
Leif Christiansson berättar att han tagit prover som visar att det inte finns några förhöjda halter i avloppsvattnet. Proverna har bevittnats av sakkunnig. Men kommunen vill inte godkänna proverna.
– Det stod ju klart och tydligt i rapporten var proverna var tagna. Provtagningen har dokumenterats med bilder.
Men trots det vill kommunen inte godkänna rapporten.
– De misstror mig hela tiden.
Tvisten mellan Leif Christiansson och kommunen har pågått i tolv år nu. Det förra vitet, på 150 000 kronor, kunde Leif Christiansson inte betala. Kronofogden gjorde utmätning och tog hans bil, och beslutade om införsel på pensionen. Nu har han nästan återhämtat sig. Då beslutar kommunen om ett nytt vite.
– Jag känner mig överkörd. Nu har jag precis kommit ikapp ekonomiskt.
Och då hotar kommunen med ett nytt vite.

En lydnadsfråga
Som i så många andra fall i Stenungsunds kommun kokar det ner till en lydnadsfråga. Det verkar som det lätt går prestige i kommunens avloppsärenden, och att man ofta hänger upp sig på valet av teknik, istället för att se till ett avlopps funktion.
Frågan är om kommunens åtgärder mot Leif Christiansson verkligen står i proportion till förseelsen. I synnerhet som Leif Christiansson redan vidtagit åtgärder för att rena sitt avlopp, och att kommunen inte visat på vilket sätt det utgör en fara för miljön eller människors hälsa.
Det handlar maximalt om några hekto fosfor per år.
Kommunen gör ett stort nummer av att det skulle vara fyra hushåll kopplade till avloppet. Men det är inte fyra fastigheter kopplade till avloppet, som man kan tro av miljöinspektörens ordval. Leif Christiansson hyr ut ett rum ovanför garaget och en gäststuga. Sanningen är att det totalt handlar om fyra personer. Vattenmyndigheten Västerhavet brukar räkna med fem personer per hushåll, som en slags schablon vid bedömningen av enskilda avlopp.
Den 7 april fattar Tekniska myndighetsnämnden beslut om att gå till mark- och miljödomstolen för att få ett vite på 150 000 kronor.
Westsidan har sökt ordföranden i nämnden, Morgan Andersson, för en kommentar. Utan resultat.
Göran Åhrén

”De bryter mot lagen”

Juridiska ombudet kritiserar kommunen

Det är oklart på vilka grunder kommunen hotar med vite. Fastighetsägarens ombud är kritisk till kommunens agerande. Kommunen kan inte peka på någon skada, och beloppet 150 000 kronor är uppenbart oproportionerligt, hävdar Roland Ekstrand.

Leif Christianssons juridiska ombud, Roland Ekstrand, är kritisk till att kommunen nu tar till så drastiska beslut utan att Leif Christiansson får reda på vad som är på gång.
– Man måste kommunicera det man fattar beslut om. Och Leif har inte hört ett ljud.
– Man kan inte utfärda ett vite utan att kommunicera detta till de som berörs, säger Roland Ekstrand.
Han är också kritisk till att kommunen inte pekat på någon skada som Leif Christianssons avlopp skulle orsaka.
– Man måste konstatera en konkret skada enligt en färsk dom i Växjö tingsrätt.
Han tycker dessutom att vitet är orimligt stort.
– Att döma ut ett så högt vite är oproportionerligt.
– Hur mycket fosfor finns i avloppsvattnet? Det handlar max om ett kilo fosfor på ett år. Och det ska då ställas mot ett vite på 150 000 kronor.
Stenungsunds kommun hänger upp sig på teknikval istället för att titta på funktionen, menar Roland Ekstrand. Ett beslut måste vara teknikneutralt. Tekniska nämnden kan inte ha synpunkter på hur han renar vattnet.
– Han har ju tagit prover.
Då är frågan hur effektivt anläggningen renar avloppsvattnet. Inte vad det är för fabrikat.
– Om man inte tror att proverna är riktiga, kan man inte bara avfärda dem.
Kommunen har inte bevisat att han har fuskat med proverna.
– Det är kommunen som har bevisbördan. Den omvända bevisbördan gäller inte längre.
– De bryter mot förvaltningslagen om de fattar beslut imorgon, säger Roland Ekstrand.
FOTNOT: Roland Ekstrand hänvisar till förvaltningslagen paragraf 6, 10 och 23 i som talar om att man måste kommunicera ett beslut, och att man samtidigt ska titta på om man har tillräckligt underlag för beslut, och att den som berörs ska kunna yttra sig i ärendet.
Göran Åhrén

”De talar aldrig om
på vilket sätt mitt avlopp
utgör ett problem”

Essunga begär överprövning

”Oklart om krävda åtgärder verkligen gör nytta”

NOSSEBRO: Kostnaderna blir för stora. Nyttan med krävda åtgärder är oklara. Essunga anser att vattenmyndighetens förslag till åtgärder är för omfattande, och att det kostar för mycket. Kommunen kommer därför att begära överprövning.

Det handlar om vilka ansträngningar landsbygd och kommuner ska göra för renare vatten åren 2021 till 2027. Vattenmyndigheterna tycker inte att vattnet är tillräckligt rent, och har lagt fram ett förslag som innehåller 60 olika åtgärder, som nu är ute på remiss. Den totala kostnaden för detta är beräknad till 25 miljarder kronor.
Kommunerna föreslås få en utökad roll i arbetet. Flera kommuner diskuterar hur de ska förhålla sig till förslaget. Och många är kritiska och menar att vattenmyndigheten går för långt.
Essunga kommun kommer att begära överprövning av vattenmyndigheten Västerhavets  förslag till åtgärdsprogram. En orsak är de omfattande kostnader som kommer att drabba jordbruket i kommunen, men också de kostnader som drabbar kommunen själv.
Kostnaderna för de åtgärder som föreslås i Essunga är beräknade till över 400 miljoner kronor. Det är mycket pengar för en liten kommun. Kostnaderna enbart inom jordbruket är beräknade till 116 miljoner.
Kommunen har analyserat siffrorna i samverkan med LRF Essunga, och kommit fram till att det saknas en konsekvensanalys. Det är därför oklart om de krävda åtgärderna verkligen gör någon nytta.

Oklar nytta
Kommunalrådet Daniel Andersson(M) bekräftar att Essunga kommun kommer att begära överprövning. Han tycker inte att konsekvenserna i förhållande till miljönyttan är rimliga. Kostnaderna för Essunga är beräknade till 461 miljoner kronor, berättar han.
– Och så vet man inte om åtgärderna kommer att ge miljönytta. Det är jättekonstigt att jobba på det sättet, säger Daniel Andersson.
– Självklart ska vi ha ett bra vatten. Men det får ju vara rimliga gränser.
Essunga kommun är inte ensam om att ha reagerat på vattenmyndighetens förslag. Även Grästorps kommun överväger att begära överprövning. Och enligt uppgift diskuteras frågan i ytterligare ett antal kommuner i Västsverige.
Precis som Essunga har många reagerat på är att det saknas en riktig konsekvensanalys. Daniel Andersson menar att myndigheten inte tar hänsyn till att det ser olika ut i landet. Nossan, som rinner genom Essunga kommun, är exempelvis ett av norra Europas artrikaste vattendrag. Ändå hävdar myndigheten att vattendraget inte uppnår god ekologisk status.
– Stämmer verkligen den här klassificeringen av våra vattendrag, undrar Daniel Andersson.

Orimliga krav
Som kommunalråd i Essunga har Daniel Andersson ett starkt stöd. Han kommer av allt att döma inte att ha några problem att få majoritet för förslaget att begära överprövning. Vattenmyndighetens åtgärdsförslag kommer att drabba många landsbygdsföretagare i Essunga om det blir verklighet. Det gäller jordbruket men också kvarnar och sågverk som drivs med småskalig vattenkraft.
De gröna näringarna är viktiga för Essunga kommun.
– Varför ska Sverige alltid vara snäppet bättre än alla andra. Någonstans måste man ställa kostnad mot miljönyttan, säger Daniel Andersson.
Vattenmyndigheten har exempelvis vägrat att klassificera Nossan som ett kraftigt modifierat vattendrag, trots att Nossan är kraftigt modifierad, och att riksdag och regering beslutat att alla möjligheter till undantag som EU-rätten medger ska utnyttjas fullt ut.
Ett annat problem för de som bor på landsbygden är orimliga krav på enskilda avlopp. Där ligger den stora kostnaden, och det kommer att drabba många.
– Vad blir konsekvensen av det, undrar Daniel Andersson.
Övergödningen är inget stort problem i Nossan. Fisken frodas, liksom sportfisket.
Han tar ett annat exempel. Strukturkalkning.
– Med de jordar vi har här i Essunga kommer det inte att ha någon effekt, säger han.
– Varför ska vi strukturkalka om det inte har någon effekt?

Dyrt för bönderna
Bönderna kommer att få betala en stor del av kostnaden för strukturkalkning.
Men även kommunens kostnader kommer att öka på grund av krav på ökad tillsyn. Kommunen tvingas anställa fler inspektörer.
– Den kostnaden landar också i knät på bönderna.
Det är några exempel på att myndigheten inte lyssnar. Daniel Andersson är kritisk till att det inte skett någon verklig samverkan med de som berörs, trots att både direktivet och lagen förutsätter att så sker.
– Det är inte fel att ha bra vattenkvalitet, men då måste man förklara för de som berörs vad effekten blir. De som drabbas borde få vara med och tycka till, säger Daniel Andersson, som inte tycker att det skett något verkligt samråd.
– Nej det tycker jag inte. Det känns som man inte har lyssnat.
– Ta exempelvis den småskaliga vattenkraften så står alla bakom den, men ändå håller man på med detta i alla fall.

Fler begär överprövning
Daniel Andersson tror att fler kommuner i Skaraborg kommer att begära överprövning. Grästorps kommun är också inne på att begära överprövning.
Dammar och småskalig vattenkraft berörs av förslaget. Det finns flera dammar och kraftverk i Nossan. Några ligger i Essunga kommun.
Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, välkomnar Essunga kommuns beslut att överpröva.
– Det är bra. Det är fantastiskt att det finns kommuner som är nära sina medborgare, säger han i en kommentar.
Han betecknar vattenmyndighetens förslag som världsfrånvänt.
– Man gör ju ingenting för att tillvarata de möjligheter till undantag som EU-rätten medger.
Göran Åhrén

”Någonstans måste man
ställa kostnaden
mot miljönyttan”

Så vill han ändra lagen

Måste påvisa skada för att få förbjuda avlopp

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), välkomnar domen från Mark- och miljödomstolen i Växjö. I en motion till riksdagen har han själv föreslagit att lagen skärps för att hindra kommuner att döma ut avlopp på schablonmässiga grunder.

– Det är väldigt glädjande att vi äntligen har en dom som tar hänsyn till det lagstiftningen säger. Det måste finnas en skada innan man kräver en åtgärd, säger Magnus Jacobsson i en kommentar.
– Jag har motionerat om det riksdagen därför att jag uppfattade att det fanns tjänstemän som gick utanför lagen i sina tolkningar.
– Och då ville jag att lagen skulle förtydligas så att det ännu tydligare framgår att det måste finnas en skada innan man kan kräva en åtgärd, säger Magnus Jacobsson.
– Den här domen är positiv men jag kommer ändå att fortsätta följa frågan i riksdagen.
Magnus Jacobsson har lagt flera förslag i riksdagen som rör enskilda avlopp. I höstas föreslog han en översyn av miljöbalken samt VA-lagen, i en motion där han också vill att lagen ska ställa krav om en påvisbar miljönytta innan kommunerna tvingar en enskild att byta sin avloppsanläggning.
I samma motion föreslår han också att det ställs högre krav på rening av offentliga anläggningar. Magnus Jacobsson motiverar det med att det är orimligt att ställa högre krav på enskilda avlopp, än man gör på kommunens egna avlopp. (Motion 2020/21:762)
Hösten 2019 la Magnus Jacobsson ett förslag i riksdagen om att stärka proportionalitetsprincipen, att myndigheter inte får ställa mer långtgående krav än att det står i proportion till nyttan, och att myndigheter måste påvisa en skada innan man tvingar någon att vidta långtgående och kostsamma åtgärder.
”Tyvärr ser vi flera exempel på hur kommuner och länsstyrelser går fram med hårda krav gentemot privata va-anläggningar utan att man ens har genomfört någon mätning som visar om den gamla anläggningen inte längre fungerar”, skriver Magnus Jacobsson i sin motion. (Motion 2019/20:534)
Göran Åhrén

MMD gav kommunen bakläxa

Måste påvisa skada för att få döma ut enskilt avlopp

VÄXJÖ: En kommun måste påvisa skada för att få besluta om förbud. Och kommunen måste göra en individuell bedömning. Att döma ut ett enskilt avlopp med hänvisning till ålder är inte lagligt. Det slår Mark- och miljödomstolen i Växjö fast i en dom som kan få prejudicerande betydelse.

Mark- och miljödomstolen i Växjö slår i en dom fast att en kommun som dömer ut ett avlopp måste ange en orsak. Kommunen måste peka på en konkret skada, det räcker inte att döma ut ett enskilt avlopp på schablonmässiga grunder som hög ålder.
Domen kan få stor betydelse för ägare till enskilda avlopp, menar Roland Ekstrand, ombud till fastighetsägarna i det aktuella fallet.
– Man måste som myndighet kunna peka på en konkret skada för att kunna meddela förbud, säger Roland Ekstrand.
Hög ålder duger alltså inte som argument för att döma ut en anläggning.
– Här slår man ju fast att man måste kunna visa att det föreligger en skada eller en olägenhet.
Lagen talar om ”skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön”. Och Nybro kommun har i det aktuella fallet intepåvisat vare sig det ena eller andra.

Omvänd bevisbörda
Nybro kommun är inte ensam om att ha dömt ut avlopp på schablonmässiga grunder.
– Vad kommunerna har gjort är att de säger att det är omvänd bevisbörda. Du måste bevisa att din anläggning fungerar. Men hur kan man göra det?
Ägarna hamnar i ett så kallat moment 22. Det blir en omöjlighet.
Roland Ekstrand är kritisk till att samma myndighet som underkänt en anläggning sedan ska godkänna den.
– Det borde vara länsstyrelsen som godkänner anläggningar, inte kommunerna.
I många fall har kommunerna intressen som kolliderar med ägare till enskilda avlopp. Det gäller exempelvis i de fall när kommunerna vill tvångsansluta fastighetsägare till kommunalt vatten och avlopp.
Roland Ekstrand har själv varit aktiv i kommunpolitiken i Värmdö kommun, där han var ordförande i miljö- och stadsbyggnadsnämnden. På den tiden arbetade kommunerna på ett helt annat sätt.
Nu hjälper Roland Ekstrand fastighetsägare som drabbas av kommunernas jakt på enskilda avlopp. Han har en gedigen kunskap om förvaltningslagen och det är inte många miljöinspektörer som klarar att argumentera emot.

Prejudicerande dom
Fallet i Nybro tror Roland Ekstrand kan få prejudicerande effekt.
– Ja, det tror jag.
Det viktiga med domen i Mark- och miljödomstolen i Växjö är att man slagit fast att kommunen har bevisbördan. Kommunen är skyldig att tala om på vilket sätt en anläggning inte fungerar. Man måste peka på en konkret brist.
Det blir därför svårare för kommunerna att döma ut enskilda avlopp på schablonmässiga grunder.
Roland Ekstrand betonar också att ett beslut måste vara proportionerligt. Myndigheten får inte fatta beslut om förelägganden och viten som är uppenbart orimliga i proportion till nyttan. Eller som lagen uttrycker det…”mer tvingande åtgärder än nödvändigt”.
– Att lägga ut viten på 150 000 kronor, det är inte lagligt. Det är förbjudet att besluta om mer tvingande åtgärder än nödvändigt, säger Roland Ekstrand.
– Det är tusentals människor som får de här vitena, och tvingas bygga om sina anläggningar. De flesta vet inte vad de ska göra.
Roland Ekstrand tror det är viktigt att så många som möjligt hjälper till att sprida kunskap om domen. Den kan få stor betydelse om många känner till den.

Orimligt höga viten
Fastighetsägaren i det aktuella målet hotades med vite. Men länsstyrelsen menar alltså att det var orimligt. Nybro kommun har inte kunnat visa vad det var för fel på anläggningen.
– Man tror saker och ting. Det är det som är så farligt för rättssäkerheten.
Och allt för ofta tror domstolen att kommunen har rätt. Roland Ekstrand tar ett exempel.
”Troligtvis så fungerar den inte tillräckligt bra för moderna krav”, är en vanlig formulering.
– Det är bara bullshit alltihop.
Nu har en domstol slagit fast att en kommun måste visa att det är något fel på avloppet för att kunna fatta beslut om förbud och viten.
Det grundläggande problemet när det gäller staten och kommunernas hetsjakt på enskilda avlopp är att man överdrivit belastningen från enskilda avlopp, enligt forskare cirka fem gånger. Bl and annat genom att inte räkna med markretentionen.
Vetenskapliga utredningar, som visar annat än myndigheternas uppfattning, har helt enkelt sopats under matten, ”för den goda sakens skull”.
– Den mängd fosfor som kommer från ett enskilt avlopp är generellt sätt inte något problem, säger Roland Ekstrand.
Göran Åhrén

Domstolen upphäver nämndens beslut

Kommunen uppmanas följa lagen

Det är olagligt att döma ut enskilda avlopp på schablonmässiga grunder. Kommunen måste påvisa skada. Det konstaterar Mark- och miljödomstolen i Växjö i en dom som rör Nybro kommuns tillsyn av avlopp. Domstolen upphäver därför kommunens beslut.

Nybro kommun förbjöd i juli 2020 en fastighetsägaren att använda sitt enskilda avlopp med motiveringen att den var bristfällig. Fastighetsägaren fick knappt ett år på sig att åtgärda avloppet.
Fastighetsägaren överklagade till länsstyrelsen i Kalmar, som beslutade att upphäva kommunens beslut. Kommunen överklagade till Mark- och miljödomstolen i Växjö.
Det framgår av handlingarna att Nybro kommun anser att avloppsanläggningen är för gammal. Avloppsanläggningar byggda före 1987 uppfyller inte kraven på funktion i Naturvårdsverkets allmänna råd, och det finns risk för att infiltrationen efter 47 års användning ”är mättad” eller renar sämre än då den var ny, hävdar kommunen.
I domen skriver Mark- och miljödomstolen:
”Mer ingripande åtgärder än vad som behövs får inte tillgripas. För att ett föreläggande eller ett förbud enligt denna paragraf ska kunna ges krävs att en skada eller olägenhet har konstaterats. Föreläggandet ska också grundas på en individuell bedömning.”
(Domstolen hänvisar till Bengtsson m fl, Miljöbalken (14 maj 20220, JUNO), kommentaren till 26 kap. 9 §.)
I domstolens bedömning skriver man:
”Även om anläggningen – som byggdes 1973 – uppnått en hög ålder så har nämnden inte pekat på några konkreta omständigheter som tyder på att reningsgraden i densamma skulle vara otillräcklig.”
Domstolen konstaterar också ”att tillsynsmyndigheten inte kan avstå från kravet att göra en individuell bedömning i varje enskilt fall.”
Slutligen konstaterar domstolen:
”Av den utredning som legat till grund för nämndens beslut att förbjuda utsläpp till den befintliga avloppsanläggningen finns inget, utöver hög ålder, som tyder på att anläggningen är bristfällig på ett sådant sätt att den förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.”
Domstolen konstaterar att Nybro kommun inte hade skäl att förbjuda utsläpp av avloppsvatten till anläggningen, och instämmer därför i länsstyrelsens bedömning. Man avslår därför kommunens överklagande.
Nybro kommun har valt att inte överklaga domen, som således har vunnit laga kraft.
Göran Åhrén

”För ett förbud krävs
att skada eller olägenhet
har konstaterats”

Svenskt forskare:

IPCC har räknat fel

Jordbrukets klimatpåverkan överdrivs

WESTSIDAN: Jordbruket är ingen klimatbov. Påverkan på klimatet överdrivs. Forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara tagit med de negativa effekterna av jordbruket. Inte de positiva, som inlagringen av kol när grödor växer.

Vi blir kanske tvungna att tänka om när det gäller jordbrukets påverkan på klimatet.
Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är jordbruket en betydande källa till växthusgaser. Den bilden utmanas nu av den svenske forskaren Per Frankelius.
Han har analyserat skriftliga dokument från IPCC och hans slutsatser är uppseendeväckande. IPCC har fokuserat på utsläpp, men utelämnat fotosyntesen, när man beräknat utsläppen från jordbrukssektorn.
I sin rapport för beslutsfattare hävdar IPCC att jordbruket står för 23 procent av de mänskliga utsläppen, eller 5,6 miljarder ton koldioxid.
Per Frankelius beräkningar visar att 3, 8 miljarder ton koldioxid tas upp av den spannmål som odlas varje år. Övriga grödor, som inte är spannmål, beräknar Per Frankelius kan ligga på cirka två miljarder ton. Men det resultatet är inte framme än.
– Lantbruket har hittills betraktats som en klimatbov. Då är frågan hur mycket klimatbov man är, säger Per Frankelius.

Klimatneutralt

Mycket tyder alltså på att jordbruket precis som skogsbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut. Vilket skulle innebära att jordbruket inte alls är den klimatbov som många hävar. Per Frankelius tror att jordbruket precis som skogsbruket är klimatneutralt.
– Absolut.Man kan inte enbart räkna med de negativa sidorna av en verksamhet. Man måste också räkna med de positiva. Det gör man exempelvis när det gäller skogen. Den stora skillnaden mellan jord och skog är tiden.
– Det går hundra skördar på en slutavverkning.
Skogen binder fem ton koldioxid per hektar och år. Skillnaden är att skogsnäringen varit bättre på att framhålla detta och därmed fått det erkänt. Men man har inte pratat om att spannmålen tar upp över tre miljarder ton koldioxid från atmosfären.

Syre positivt

Att jordbruket också binder kol är ställt utom allt rimligt tvivel. Per Frankelius beräkningar av spannmålsodlingens inlagring av kol tyder på att även jordbruket borde kunna betraktas som klimatneutralt, eller rent av klimatpositivt.
Per Frankelius tar ett exempel. Om vi plötsligt kan få tag på föda på annat sätt, och inte skulle behöva jordbruket, då skulle tre miljarder ton koldioxid som idag binds av spannmålsodlingen, stanna kvar i atmosfären istället för att omvandlas till mat.
– Detta struntar IPCC fullständigt i.
Man räknar inte heller med att växter producerar syre. Syre är en positiv klimatgas. Tillför man syre till atmosfären minskar koncentrationen av koldioxid.
– Syre finns i atmosfären, därmed är det en klimatgas. Tillförseln av syre påverkar atmosfärens sammansättning, och utan det skulle vi alltså ha en högre koncentration av koldioxid.
– Jordbruket producerar syre. Syre är en positiv klimatgas, säger Per Frankelius.

Vetenskapligt granskad

Per Frankelius har skrivit en vetenskaplig artikel om sina resultat. Den har publicerats i den ansedda tidskriften Agronomy Journal. Innan publicering blev den vetenskapligt granskad och godkänd, och går därför inte att avfärda utan vidare.
– Det tog ett år, säger Per Frankelius.
Det återstår att göra beräkningar på övriga grödor. Men även gräsmarkernas betydelse för kolinlagringen är viktig, menar Per Frankelius. Odlingen av vall är stor i Sverige, 44 procent av åkerarealen.
Det är inte osannolikt att ett fortsatt arbete visar att jordbruket är klimatpositivt.
Per Frankelius forskning kan öka medvetenheten om fotosyntesens effekter på klimatet vilket kan få konsekvenser för vilka beslut som fattas. Ju mer man odlar desto mer koldioxid lagras.
Genom att förbättra gödningen kan man få det att växa bättre vilket bidrar till ännu mer kolinlagring. Det finns projekt för detta internationellt.
– Det är bara skogsbruket och jordbruket som kan skryta med detta, säger Per Frankelius.
Han har tagit fram sju olika metoder för ett mer hållbart jordbruk. Bland annat nya odlingskoncept för att öka fotosyntesen och därmed kolinlagringen. Men även bättre metoder för gödning, och spridning av biokol från skogsbruket på åkermark.

Både ris och ros

Resultatet av Per Frankelius arbete har inte tagits väl emot överallt. Han har fått både ris och ros av forskarkollegor. Men många lantbrukare har hört av sig och varit väldigt positiva. Han är ändå glad över att det blivit debatt.
– Det är det viktigaste att man tillåter debatt, säger han.
Kritiker har hävdat att kolet kommer ut igen när spannmålen konsumerats. Men det är ett felaktigt sätt att räkna, hävdar Per Frankelius.
– Det sker inte i lantbrukssektorn, säger han.
Och ska man göra en klimatbudget för jordbruket då måste självklart beräkningarna grunda sig på det som sker inom jordbrukssektorn.
– Enligt FN:s redovisningsprinciper så skall man räkna varje samhällssektor för sig. Och man bör hålla sig till sina redovisningsprinciper. Men i det här fallet har man bara struntat i det.
Vad som händer med spannmålen när den är skördad och har lämnat jordbruket är alltså en fråga för en annan samhällssektor enligt FN:s egna regler. Man har dessutom räknat med att allt konsumeras, och att det sker samma år som det skördats, vilket inte alls alltid är fallet.
– Jag tror att de har det i sin tankevärld, att bara tittat på negativa saker. Och det är ett tankefel. Det är pinsamt.
– Men till det kommer politikernas vilja att minska klimatpåverkan.

”Det är nog nu”

Att jordbruket felaktigt pekas ut som en klimatbov är illa nog. Det som är riktigt allvarligt är om krav på åtgärder gör en redan dålig lönsamhet ännu sämre. Svenskt jordbruk lider redan av för höga kostnader.
Ytterligare pålagor med klimatet som motiv skulle kunna få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk.
– Det är nog nu, säger Per Frankelius.
Han jobbar vidare med att få fram beräkningar för andra grödor än spannmål. Men det är ett arbete som tar tid. Han medger att det skulle behövas mer resurser till den här forskningen.
FOTNOT: Per Frankelius är forskare på Linköpings Universitet.
Göran Åhrén

Länk till Per Frankelius artikel i Agronomy Journal:
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/agj2.2028
https://acsess.onlinelibrary.wiley.com/doi/pdf/10.1002/agj2.20286

”De tittar bara
på negativa saker-
det är ett tankefel”

Felräkning bakom köttlarm

”Onödigt skapa ångest hos skolbarn”

ORUST: Felräkning ligger bakom kampanj mot kött. Det hävdar lantbrukaren Börje Berndtsson, Varekil, som är kritisk till Orust kommun som skapar ångest hos skolbarn i onödan. Man räknar inte med kolinlagringen, hävdar han.

Orust kommun skrämmer upp skolbarn med hotbilder om klimatet. Kornas påverkan överdrivs, och nu reagerar allt fler på påståendet att skolbarn kan rädda klimatet genom att sluta äta kött.
Bakgrunden är att kostenheten vid Orust kommun har ställt upp så kallade bordsryttare på borden i skolmatsalarna. På dessa står det bland annat att det är osmart att äta nötkött. Man skambelägger alltså de elever som ändå äter kött.
En som reagerat på detta är lantbrukare Börje Berndtsson, Varekil. Han är upprörd och menar att regionen, som ligger bakom kampanjen mot nötkött, har räknat fel. Regionen räknar inte med kolinlagringen när gräset växer, hävdar han.
– Man rör ihop den korta och den långa kolcykeln, säger Börje Berndtsson.
Han har varit i kontakt med ansvariga för kampanjen i regionen och fått bekräftat att man inte räknar med kolinlagringen när man gör en klimatbudget.
– Det är som att bara räkna minus hela vägen, säger Börje Berndtsson.

Överdriver påverkan
Börje berättar om hur han reagerat och ringt runt och pratat med folk om detta och upptäckt att regionen inte tar med kolinlagringen när man beräknar en klimatbudget. Det innebär att man överdriver klimatpåverkan från våra kor.
– Den budgeten är ju ingen budget om man bara räknar utsläppen av koldioxid. Och inte tar med inlagringen, säger Börje Berndtsson.
Lantbrukare odlar gräs och andra växter som man använder som foder till djuren. Gräset och växterna tar upp koldioxid när de växer. Korna äter gräset och släpper sedan ut lite växthusgas när de rapar, som omvandlas till koldioxid och vatten i atmosfären. Det är ett kretslopp. Den korta kolcykeln. Den innebär inget tillskott till koldioxidhalten i atmosfären, till skillnad från när man förbränner fossila bränslen, som lagrats under tusentals år långt nere under marken. Det är den långa kolcykeln.

”Livets gas”
Koldioxid i sig är inte farligt. Tvärt om.
– Att man inte förstår att koldioxid är livets gas för alla våra växter, precis som syre är livets gas för djur och människor, säger Börje Berndtsson.
Han uppmanar alla att ta del av experten Johan Kuylenstiernas resonemang om den korta och den långa kolcykeln. Han säger att man måste förstå kolets kretslopp, och att man måste skilja på den korta och den långa kolcykeln. Om man inte förstår skillnaden mellan den korta och den långa kolcykeln, utan blandar ihop detta, då blir det fel. I den korta ingår fotosyntesen.
Börje Berndtsson upptäckte att regionen räknar fel när han kontaktade ansvariga och ställde frågor om hur de räknar.
– Jag tog upp detta med de olika cyklerna och kolets kretslopp.
Regionen försvarade sig med att kolinlagringen bara ska beräknas globalt. Detta hävdar Börje Berndtsson är fel.
– Det är ju de areella näringarna som står för Sveriges kolinlagring. Hur kan man räkna bort det då, säger han.
– Det är ett sätt att manipulera verkligheten.

Skolbarn luras
Det innebär att man överdriver de gröna näringarnas påverkan på klimatet. Och det i sin tur innebär att de åtgärder som föreslås inte får den effekt som miljöorganisationerna påstår. Man lurar alltså de skolbarn som helt i onödan avstår från att äta kött.
Börje Berndtsson har stöd i sin kritik av Moderaterna på Orust som skriver i ett inlägg på sociala medier:
”Nu är det nog med att ge våra ungar skuldkänslor i det som ska vara en objektiv och uppmuntrande utbildning och istället ge ungarna lust att lära och matglädje”, skriver moderaterna. Och fortsätter:
”Orust har väldigt goda förutsättningar för att odla just gräs, hela 70 procent av åkerarealen är vallgrödor. Att skambelägga det vi har bäst förutsättningar för i matproduktionen är en okunskap som är helt monumental. Som sagt det är nog nu vilket vi kommer att påpeka för kostenhetens ledning.”

Göran Persson förklarar
I samma inlägg citerar man förre statsministern Göran Persson som i en intervju i TV4 sa:
”Tro inte för ett ögonblick att svenska kor har förorsakat klimatkrisen. Kom ihåg att korna var här långt före bilen.”
”Mina kor dricker inte diesel de äter grönt gräs.  Det gröna gräset växer för att det tar kol från luften. Och sedan när kossan ätit gräset så rapar de lite och så kommer metan ut i atmosfären som sen kommer tillbaka via kretsloppet.”
”Kossan är en förutsättning för det svenska kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Om vi ska börja jaga henne då skjuter vi oss inte i foten, då skjuter vi oss i huvudet.”
Ord och inga visor av förre statsministern som numera är bonde.
FOTNOT: Orust kommun ligger långt framme när det gäller att servera svenskproducerad mat, och bidrar på det sättet till att minska påverkan på miljö och klimat genom långa transporter.
Göran Åhrén

”Tro inte för ett ögonblick
att korna har orsakat
klimatkrisen”

Ekonomi bakom stängd gräns?

Risk för protektionism i pandemins spår

Norge anklagas av företagare för att hålla gränsen stängd för att skydda sin ekonomi. Nu får företagarna visst stöd av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD).

Är det ekonomiska motiv bakom stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige? Det hävdar många företagare som drabbats. Man antyder alltså att det skulle röra sig om någon form av norsk protektionism.
Debatten är igång och nu får de svenska företagarna visst stöd bland annat av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD). Han menar att det är en utbredd uppfattning bland företagare han träffar att det finns ekonomiska motiv bakom norska regeringens beslut.
– Folk har den uppfattningen när jag är ute och träffar företagare. Att det handlar om norsk ekonomi och inte om corona, säger Magnus Jacobsson till WESTSIDAN.
– Jag kan inte som politiker säga att det är så. Men jag kan säga att de företagare jag träffar säger att det är så.

Hårt ansatt av media
Magnus Jacobsson har varit hårt ansatt av media de senaste dygnen. Ända sedan han blev uppringd av USAs president Donald Trump, som tackade för att Magnus Jacobsson nominerat honom till Nobels fredspris för arbetet med fred på Balkan, har telefonen ringt. Ett 20-tal intervjuer med svenska och utländska medier har det blivit.
Mitt i mediabruset kring det överraskande telefonsamtalet från Vita Huset blir Magnus Jacobsson dock intervjuad av NRK, den statliga norska TV-kanalen. Och nu handlar det varken om Balkan eller Mellanöstern, utan om gänshandeln mellan Norge och Sverige istället.
Norska NRK har uppmärksammat debatten och gjort en intervju med Magnus Jacobsson. Han säger bland annat att det är bättre för samarbetet i Norden om vi återgår till det normala och fortsätter att handla med varandra.

Inte bara pandemin
Magnus Jacobsson fick bland annat frågan av det norska TV-bolaget om han tror att norska regeringen varit snabbare att öppna gränsen om norska företag och därmed den norsk ekonomi hade drabbats hårdare.
– Ja, så är det. Jag tror inte att det här bara handlar om sjukdom. Det finns en ekonomisk sida av saken, säger han till NRK.
Stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige har satt igång en debatt i Norge om en ökad protektionism och riskerna med detta. Den norska regeringen förnekar dock att det skulle finnas ekonomiska motiv bakom gränsstängningen.
Det är ingen som tjänar på stängda gränser säger en talesperson för den norska regeringen.

Höga kostnader
Men fakta talar för att Norge och norska företag trots allt kan tjäna på att gränsen till Sverige hålls stängd.
Magnus Jacobsson pekar bland annat på de höga kostnader som norsk handel har, som gör att norska företag har svårt att konkurrera med företag på den svenska sidan.
– Norge har högre beskattning på många varor. De har sockerskatt och alkoholskatt, bland annat, säger han.
Magnus Jacobsson får visst stöd av sin riksdagskollega Anna-Carin Sätherberg (S), från Jämtland, ett landskap som precis som Bohuslän och Värmland också drabbas av den uteblivna gränshandeln. Även hon varnar för att ökad protektionism kan vara en fara i pandemin. Men hon hoppas att den norska regeringen inte har ekonomiska motiv för sina åtgärder.
(WESTSIDAN: 2020 09 24)
FOTNOT: Siffror för pandemin för Norge är i dagsläget 270 döda och totalt 13 210 fall. 778 fall rapporterade sista veckan och 24 är inlagda på sjukhus.
Sverige noterade 5 878 dödsfall och 90 289 fall.

”Jag tror inte
att det här bara
handlar om sjukdom”

Sportfiskare döms för skadegörelse

Villkorlig dom och dagsböter för sabotage av kraftverk

SVENLJUNGA: En sportfiskare döms för grov skadegörelse mot ett vattenkraftverk i Svenljunga kommun. Enligt Borås tingsrätt har han vid flera tillfällen rivit dammluckor och orsakat allvarlig skada på kraftverket.

En man i 40-årsåldern, hemmahörande i Svenljunga kommun, döms av Borås tingsrätt för grov skadegörelse till villkorlig dom och dagsböter på 38 000 kronor. Han ska också betala kostnaden för det juridiska ombudet på 43 376 kronor.
Det var i augusti 2016 som mannen vid två tillfällen gav sig på en privatägd anläggning för produktion av vattenkraft. Kraftverket ägs av Västergötlands Kraft och ligger vid sjön Såkens södra ända.
Kraftverket förses med vatten som leds i en tub 450 meter från sjön. Vid sjön regleras vattentillförseln till kraftverket och Lillån av ett antal dammluckor.

Omfattande skador
Vid två tillfällen, den 8 och 12 augusti, har någon utsatt anläggningen för skadegörelse. Brytvåld har använts. Vatten har letts från kraftverket, till Lillån.
Det har lett till att vakum har bildats i tuben med omfattande skador på tuben och de fundament som den vilar på som konsekvens.
Den åtalade sportfiskaren har erkänt att han vid ett tidigare tillfälle har brutit upp flodluckorna med en kofot, men hävdar att han gjorde det för att han var orolig för att det var för lite vatten i Lillån. Men han förnekar att han är ansvarig för skadegörelsen i augusti 2016.

Bunden till platsen
Tingsrätten skriver att det är ställt utom rimligt tvivel att sportfiskaren befunnit sig på platsen vid tillfället. Domstolen stöder sig på övervakningsbilder och vittnesmål från en annan person som var på plats vid samma tillfället.
Tingsrätten skriver att den åtalade sportfiskaren orsakat de omfattande skadorna genom att stänga tillförseln av vatten till kraftverket för att öka tillförseln av vatten till till Lillån.
Den dömde är medlem och förtroendevald i en lokal sportfiskeklubb.
Med domen i brottmålet är detta inte över. Nu när ansvarsfrågan är fastställd, kommer ägaren till kraftverket att begära skadestånd. Skadeståndet lär hamna på betydligt högre belopp än de böter och advokatkostnader som den dömde sportfiskaren nu tvingas betala till staten.
WESTSIDAN (2020 07 24)

Avbröt skadegörelse av slottet

Riksdagsledamot från Västsverige ingrep mot aktivister

Magnus Jacobsson (KD), riksdagsledamot från Uddevalla, ingrep på onsdagen och avbröt en pågående skadegörelse av kungliga slottet. Händelsen inträffade i efterdyningarna av kravallerna i Stockholm. En formell polisanmälan har gjorts.

På onsdagen utbröt kravaller i Stockholm i samband med demonstrationer mot polisbrutalitet i USA. En del av kravallerna utspelade sig i närheten av riksdagen och kungliga slottet.
När riksdagsledamoten från Västsverige Magnus Jacobsson (KD), i godan ro tog sin kvällspromenad runt Gamla stan, hamnade han i efterdyningarna till kravallerna vid slottet. När Magnus Jacobsson passerade Logården, öster om slottet fick han syn på en aktivist som höll på att spraya slagord på slottet. Han ingrep då och avbröt skadegörelsen.
WESTSIDAN fick en intervju med lagstiftaren som för en stund gav den verkställande makten en hjälpande hand.
Varför ingrep du?
– Jag var ute och gick och helt plötsligt ser jag två tjejer som sprayade ner slottet, ”taggade” som det heter, berättar Magnus Jacobsson.
– Jag har ju mina 18 år som väktare, så jag reagerade reflexmässigt, och avbröt ett samtal jag hade med en kompis, och ingrep.
Det var alltså en pågående skadegörelse av kungliga slottet?
– Ja, det är en pågående skadegörelse av slottet. Och slottet har ett högt skyddsvärde.
– Jag avbröt en pågående skadegörelse.
– I det här fallet är det svenska folkets egendom.
Händelsen inträffade relativt sent på kvällen när de hetaste känslorna vid Mynttorget hade lagt sig. Magnus Jacobsson har deltagit i debatter i riksdagen den här veckan och var därför på plats i Stockholm.
– Jag bor ju i Gamla stan, säger Magnus Jacobsson.
– Jag var ute på min kvällsrunda.
Tidigare på kvällen hölls en demonstration vid Sergels torg till stöd för svarta i USA som utsätts för polisbrutalitet. Bakgrunden är protesterna mot det polisingripande i Minnesota som ledde till afroamerikanen George Floyds död.
Arrangören av demonstrationen hade fått tillstånd för för max 50 personer mellan klockan 18.00 och 20.00. Men väl på plats stod det klart att det rörde sig om betydligt fler personer och polisen beslutade då att skingra folkmassan.
Sedan polisen lyckats skingra demonstrationen på onsdagskvällen drog tusentals personer runt i centrala Stockholm. Polisen satte in kravallpolis mot demonstranter vid slottet och T-Centralen. Flera personer greps misstänkta för anstiftan till våldsamt upplopp.
Det var efterdyningarna till dessa händelser som Magnus Jacobsson råkade promenera rakt in i när han ingrep mot aktivisterna vid slottet. Aktivisterna var i full färd med att spraya på slottet. Av allt att döma ville de att det skulle stå ”Black lives matters” – samma slagord som demonstrationen tidigare hade som paroll.
Det var två kvinnliga aktivister som utförde själva skadegörelsen, men de hade understöd av andra som skyndade till och ifrågasatte varför Magnus Jacobsson la sig i. Han backade dock inte utan stod på sig och dokumenterade händelsen med sin smartphone.
– Tjejerna lämnade platsen och och sprang därifrån, säger Magnus Jacobsson.
Efter händelsen gick Magnus Jacobsson vidare och nådde platsen för kravallerna framför slottet. Där var situationen lugnare men det fanns polis kvar på platsen.
– Min upplevelse var att det var förhållandevis lugnt förutom de här två tjejerna.
Han passerade Lejonbacken, och nästan framme vid riksdagshuset, stötte han på en MC-polis.
– Jag gjorde en formell polisanmälan om skadegörelse på slottet, säger Magnus Jacobsson, som är glad att han inte hamnade mitt i tumultet.
– Jag har ju förstått via media att det varit turbulent i olika delar av Stockholm.
WESTSIDAN (2020-06-04)

• WordPress

Klimatvetenskapligt råd bildas

Elsa Widding arbetar för att skapa balans i debatten

WESTSIDAN: Klimatfrågan har blivit för politisk och för lite vetenskaplig. Det vill Elsa Widding ändra på. Därför arbetar hon nu för att skapa ett klimatvetenskapligt centrum, och ett klimatvetenskaligt råd, med mål att skapa balans i frågan.

Elsa Widding tog ledigt ett år och skrev en bok om klimatfrågan. Klimatkarusellen blev en succé och nu vill hon gå vidare och skapa ett klimatvetenskapligt centrum och ett klimatvetenskapligt råd.
I ett klimatvetenskapligt centrum vill hon samla tio vetenskapliga discipliner, som alla är viktiga för klimatforskningen, bland annat fysikalisk kemi, molekylfysik, biokemi, geokemi, kvartärsgeologi, astrofysik, fysisk geografi, oceanografi och biologi. Även modelleringar och långtidsprognoser.

Granska IPCC
Detta klimatvetenskapliga centrum ska följa upp och granska FN:s klimatpanels sammanfattningar för beslutsfattare, och granska felaktig rapportering i media. Man ska också lyfta fram ny relevant forskning om klimatförändringar och då även ta med naturliga variationer som idag hamnar i skymundan av koldioxidhypotesen.
Elsa Widding fortsätter alltså sitt arbete med att bemöta och motverka de överdrifter och rena felaktigheter som präglar klimatpolitiken. Hon vill ha mer fakta och vetenskap i debatten, och mindre politik.
Visionen är att ”avfärda klimatfrågan från den politiska agendan och återföra den till universitet och högskolor där den hör hemma som en del av grundforskningen.”

Klimatanalys
Elsa Vidding startar därför ett klimatvetenskapligt centrum. Målet är att tillhandahålla en kvalitetssäkrad och vetenskaplig analys av klimatfrågan, som kan bidra till ”en mer övervägd energipolitik”, som ”långsiktigt säkerställer Sveriges konkurrenskraft.
Syftet är att ”agera en samlande motkraft till mediernas spridning av felaktiga budskap och därigenom stoppa skrämselpropagandan i samhället. Detta sker genom att öka kunskapsnivån och förståelsen för klimatfrågan hos allmänhet, politiker, näringsliv och skola.”
Göran Åhrén

• WordPress

Nytt krav från Miljöpartiet:

Vill införa skatt på diväteoxid

Miljöpartiet vill införa en skatt på diväteoxid. Människan orsakar stora utsläpp, från hushåll, industrier och flygplan. Det påverkar miljön och klimatet negativt, och stora mängder kan dessutom orsaka katastrofer.

Alltför stor fokus har hittills lagts på att bekämpa ämnen som bara förekommer marginellt i vår miljö. Nu vill miljöpartiet ta ett större grepp på miljöproblemen och göra något åt de verkligt stora problemen.
Diväteoxid är ett ämne som finns i mycket stora mängder, och som kan ha väldigt skadliga effekter på både miljön och människors hälsa. Men hittills har diväteoxid kunnat röra sig under miljörörelsens radar, så att säga.
För mycket diväteoxid kan exempelvis försvåra framkomligheten och därför utgöra en fara för människors säkerhet i samband med olika nödlägen.

Farligare än koldioxid
Diväteoxid påverkar växthuseffekten mer än koldioxid, kommenterar en miljöpartist som vill vara anonym. Ändå pratar vi bara om koldioxid. Eftersom diväteoxid finns i så stora mängder, påverkar den klimatet mer än koldioxid.
Flyget släpper ut stora mängder diväteoxid. Dessa utsläpp bildar ibland långa strimmor på himlen orsakade av att diväteoxiden kristalliseras i den kalla och fuktiga luften. Den kan då bidra till klimatförändringarna.
Diväteoxid bildas också i atmosfären. Genom ökad kosmisk strålning har mängden diväteoxid ökat på senare år. Detta bidrar också till klimatförändringarna.
Men vi människor ökar mängden diväteoxid i atmosfären genom att släppa ut stora mängder, exempelvis från kraftverk och industrier. Men också från hushållen. Kärnkraftverk använder stora mängder diväteoxid i sin produktion, och av dessa mängder förångas en del och släpps ut i atmosfären.

Orsakar katastrofer
Koldioxid är en nödvändig gas för våra växter. Diväteoxid är också positiv för livet i lagom stora mängder, men vi vet att kemikalien har orsakat långt fler dödsfall i samband med katastrofer än koldioxid. Det finns många exempel på det.
Diväteoxid täpper till andningsvägarna och kan orsaka kvävning. Det kan påskynda korrosion av metaller. Och stora mängder kan dessutom orsaka kraftig erosion som kan påverka infrastruktur och leda till stora katastrofer.
Diväteoxid används ibland i samband med brandbekämpning, och kan då orsaka skador på fastigheter och egendom.
Miljöpartiet vill därför införa en skatt på diväteoxid. Enligt obekräftade uppgifter är finansdepartementet positivt till förslaget.
WESTSIDA 2020-04-01

FOTNOT 1: Aktivister som anser att diväteoxid är så farlig att den borde förbjudas har startat en namninsamling. Bifogar en länk till namninsamlingen.
https://www.skrivunder.com/forbjuda_divateoxid

• WordPress
• Facebook
• Twitter

Politikern Henrik Sundström, trea på moderaternas EU-lista, är kritisk till hur regeringen agerar när det gäller coronaviruset. Det är uppenbart att man bestämt sig för en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli immuna. Samtidigt innebär det att man gett upp bekämpningen av smittspridningen. Den stora frågan är om vi har vårdresurser för en sådan taktik. En annan fråga är vad grannländerna tycker.

”Vårdkatastrof väntar”

Regeringen borde vara mer ärlig med sin taktik

– Det är lättare att reparera ekonomin än att återuppväcka döda, säger Henrik Sundström (M) i en kommentar till den svenska regeringens politik när det gäller coronaviruset.

Coronaviruset stänger ner stora delar av Europa. Italien och Spanien är värst drabbade. Båda har infört omfattande restriktioner för att försöka begränsa smittspridningen.
Danmark och Norge stänger sina gränser. Liksom Polen, Tjeckien, Ryssland och Slovakien.
Sverige utmärker sig genom att inte vidta lika drastiska åtgärder. Vilket gör att flera andra länder ser Sverige som ett problem.
Antalet inrapporterade fall stiger stadigt. Ökningen av antalet smittade ligger på cirka 33 procent per dag.
Politikern Henrik Sundström (M), Uddevalla, är kritisk till regeringen. Han tror att den verkliga siffran på antalet smittade är mycket högre än den officiella.
– Vi har inte begränsat smittspridningen över huvud taget, säger Henrik Sundström.

Siktar på immunitet
Den svenska regeringen har istället valt en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli smittade, för att så många som möjligt på sikt ska uppnå immunitet.
Henrik Sundström jämför den svenska taktiken med ”ett gigantiskt vattkoppkalas”.
– Vi har ett stort coronakalas, säger han.
Regeringen bestämde sig tidigt, menar Henrik Sundström.
– Tanken är inte att begränsa epidemin. Utan att låta smittan löpa för att ge folket immunitet mot nästa våg av virus. Men också för att kunna hålla igång näringslivet.
– Ju fler i befolkningen som har immunitet, desto mer skyddar du dom som inte är immuna.
Om vi har mellan 70 och 90 procent immuna, då har viruset svårt att nå riskgrupperna. Tanken är därför att försöka hålla de sjuka och gamla isolerade i det inledande skedet.

Begränsar smittan
Kina har valt den motsatta taktiken. Man isolerar hela städer, sätter folk i karantän och arbetar med smittspårning. Och Kina har lyckats bromsa pandemin och fått ner antalet nyaregistrerade fall per dag.
Kina kritiserar Sverige för att agera oansvarigt. Man menar att Sverige inte anstränger sig för att begränsa pandemin.
– Det är nog fler länder som kommer att tycka att Sverige är osolidariska, säger Henrik Sundström.
Danmark har stängt gränsen mot Sverige. För att skydda den danska befolkningen.
– Sverige kommer att vara en stor exportör av fall, säger Henrik Sundström.
Det finns dock fler länder som valt ungefär samma taktik som Sverige. England, Tyskland, Frankrike och Holland bland annat.
Danmark och Italien väljer att försöka begränsa pandemin. Liksom Norge.

Testar inte alla
I ett avseende sticker dock Sverige ut.
– Det är bara Sverige som inte testar folk med symptom, om de inte måste hanteras av vården. Det sägs bero på att vi inte har testkapacitet, säger Henrik Sundström, som är försiktigt kritisk till hur regeringen skött den här frågan.
– Jag fick uppfattningen att man väldigt tidigt lyssnade på näringslivet, säger han.
I England har regeringen varit tydligare med varför man fattat de beslut man gjort.
– Jag tycker att folk kunde förtjäna att vi har en politisk ledning som är ärlig och säger som det är.
Det blir istället symbolhandlingar. Man låtsas att man försöker begränsa viruset. Men utan provtagningar så har man ingen kontroll. En prioritering som Henrik Sundström tycker är lite märklig.
– Det är lättare att reparera ekonomin. Än att återuppväcka döda, säger han.

Sviker andra länder
Dessutom sviker Sverige andra länder som försöker begränsa spridningen.
– Det är väldigt osolidariskt. Mot andra länder.
En slutsats blir att regeringen anser att det är viktigare att skydda ekonomin och samhället, än individerna.
– Ambitionen är nog att man ska skydda de äldre och svaga ändå, genom att skapa den här flockimmuniteten, säger Henrik Sundström.
Men i realiteten blir det de äldre och friska som måste isolera sig från samhället med den här taktiken. Kritiker menar också att det är en aning syniskt att offra två eller tre procent av befolkningen, plus alla de som drabbas av att sjukvården inte kommer att fungera.
Den vanliga sjukvården kommer inte att kunna fungera som vanligt under pandemin.
– Det är nog bäst om man kan undvika att råka ut för en trafikolycka, eller en stroke, de närmaste månader.

Brist på skydd
Ett av regeringens misstag är att man inte heller har säkrat tillgången på skyddsutrustning.
Man borde ha säkrat att det fanns en svensk produktion.
– Det skulle man gjort för sex veckor sedan. Vi har läkare som inte har tillgång till skyddsutrustning. Läkarna kommer att bli smittade själva, de kommer inte att kunna träffa sina familjer, säger Henrik Sundström.
Han har också reagerat på logiska luckor i regeringens resonemang. Man väljer att inte stänga skolorna.
– Det är ingen fara, säger man, barnen smittar inte. Samtidigt säger man att kommunerna inte får stänga skolorna för att mor och farföräldrar, som i många fall utgör riskgrupper, istället får passa barnen.
– Då smittar dom, säger Henrik Sundström.
Barnen smittar alltså inte om de är i skolan, men om de är hemma med sina mor- och farföräldrar. Lite märkligt kan man tycka.

”En politisk sköld”
– Regeringen har gjort sitt val. Det är så här det kommer att bli. Vi får se i efterhand vad som var rätt eller fel.
– Jag kan tycka att en högre grad av transparens hade varit bättre, och jag kan tycka att man borde ha agerat tidigare.
– Jag kan känna sorg över att så många människor ska behöva dö, och sorg över att så många människor ska behöva lida.
– Det är uppenbart att man satte de här testkriterierna för snävt från början.
Folkhälsomyndigheten sa att det bara var folk som kom från en viss region i Italien som fick testas. En del bokade om sina hemresor för att det inte skulle se ut som de kom från Italien.
– Jag är övertygad om att man redan tidigt kom fram till att åtgärder skulle vara symboliska. Allt är inte taktik, en del är inkompetens, säger Henrik Sundström.
Han är också kritisk till att regeringen inte verkar vilja ta fullt ansvar för frågan. Man använder myndigheterna som en politisk sköld. När de får den signalen som de vill ha, från myndigheterna, då behöver de inte ta ansvar för sitt beslut längre.

Lagar och avtal
Begränsningen av mötesfriheten är ett annat exempel. Där gick ansvarig minister ut och sa att regeringen inte får begränsa mötesfriheten. Det är dock inte sant, hävdar Henrik Sundström.
Det finns undantag i grundlagen, ordningslagen och europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
– I fallet Preem gör man precis tvärt om. Man frångår praxis och struntar i vad lagen säger. Man lyfter bort en domstolsprövning och avgör ärendet i regeringen istället.
– Nu är det en fråga om praktisk hantering. Att hjälpa läkare och vårdpersonal.
Men vården kommer inte att räcka till för alla, spår Henrik Sundström. Vi har inte tillräckligt med vårdplatser och utrustning för att klara en pandemi av den här sorten.
– Det kommer inte att finnas någon vård att få.
Sverige tillverkar stora mängder andningsskydd. Men det mesta exporteras. Samtidigt är skyddsutrustningen i Stockholm redan slut.
– De enda som har mandat att gå in och föra en dialog med det svenska näringslivet om tillverkning av skyddsutrustning för den svenska marknaden är regeringen, säger Henrik Sundström.

Munskydd exporteras
Regeringen har haft flera veckor på sig att göra något. Man borde exempelvis försäkra sig om att Mölnlycke producerade andningsskydd även för den svenska marknaden, istället för att exportera det mesta.
– Självfallet. Men man kan också ta initiativ till att ställa om produktionen på andra industrier, säger Henrik Sundström.
En myndighet har skyllt på upphandlingsreglerna. Arbetsmiljöverket har sagt nej till räddningstjänsten som vill använda en viss skyddsmask som är vanlig i Sverige för att den inte är CE-märkt.
Men den stora frågan är hur väl sjukvården är rustad för anstormningen.
Sjukvården i Wuhan bröt samman när en halv procent av befolkningen var smittad. Vi räknar med att 70 procent av svenskarna kommer att bli smittade. Det är en av orsakerna till att Kina, Japan och Sydkorea har valt att försöka stoppat smittspridningen.
I Kinas fall ser man ut att lyckas. I staden Wuhan där allt började har myndigheterna nu börjat lätta på restriktionerna.

Vårdkatastrof
Frågan är hur den svenska regeringen kommer att handskas med vårdsituationen när pandemin når sin kulmen i Sverige. Henrik Sundström varnar för att det kan bli en total katastrof.
Akutsjukvården hade redan innan stora problem. Värst är bristen på utrustning och vårdplatser. Men också bristen på skyddsutrustning är ett stort problem. Regeringen vill skjuta över skulden för vårdens dåliga beredskap på regionpolitikerna.
– Man har inte tagit det här på allvar. Man har inte insett att detta innebär stora problem för vården, säger Henrik Sundström.
Även kommunernas skyddsutrustning är bristfällig.
– Det saknas handsprit, gummihandskar, förkläden, rockar, visir och andningsskydd. Allt saknas. Det är slut.
Sverige står inför en vårdkatastrof.
– Många i vårdpersonalen kommer att bli smittade. De kommer inte att kunna åka hem. Några kommer att dö.
Alla som är över 60 år borde hålla sig hemma, förklarar Henrik Sundström.
Han berättar om läget i Lombardiet i norra Italien. Och hänvisar till en rapport från en läkare.
Sjukhusen kör på 200 procents kapacitet. Alla akutavdelningar är omvandlade till intensivvårdsavdelningar. Patienter över 65 år blir inte ens undersökta, man låter dem dö.
Göran Åhrén
(Westsidan: 2020-03-14)

• WordPress
• Facebook
• Twitter

En intressant intressekonflikt har uppstått kring Torp kraftverk i Munkedals kommun. Olika samhällsintressen kolliderar när länsstyrelsen vill riva kraftverket. Kärnsjön uppströms är vattentäkt för Lysekils kommun. Göteborgs stift äger kraftverket som producerar 3 miljoner kilowatt ren förnyelsebar el och ger inkomster till kyrkan. I andra vågskålen ligger sportfiskets intresse av att fler laxar kan ta sig längre upp i Örekilsälven.

Staten vill riva Torp kraftverk

Flera olika samhällsintressen kolliderar

Länsstyrelsen vill riva Torp kraftverk. En rivning påverkar Kärnsjön, vattentäkt för Lysekils kommun. Olika samhällsintressen kolliderar på ett intressant sätt. En fråga är om sportfisket väger tyngre här än säker tillgång på rent dricksvatten.

All vattenkraft ska omprövas. Enligt en nationell plan. Örekilsälven, som rinner genom Dalsland och Bohuslän, är ett av de första vattendragen att prövas enligt den nationella planen. Diskussionen om dammar och kraftverk är därför redan igång.
Länsstyrelsen vill alltså riva Torp kraftverk i Munkedals kommun. Men en rivning skulle påverka Kärnsjön, som är vattentäkt för Lysekils kommun. Därför måste man bygga ett nytt dämme några hundra meter längre upp.
Vinsten för sportfiskeintressen är några hundra meter strömmande vatten. Motstående intressen är kraftverkets elproduktion på 3 miljoner KW, och Lysekils kommuns intresse av stabil tillgång på rent dricksvatten.
Kostnaden är beräknad till cirka 15 miljoner. Och då är inte ersättningen till kraftverkets ägare inberäknad.

Krav på lönsamhet
Ägare till Torp kraftverk är Göteborgs stift.
– Vi får göra en utvärdering när vi har förslagen på bordet. Vi har ju kravet på oss att det här ska drivas marknadsmässigt, säger Lars-Erik Hallin, egendomsförvaltare på Göteborgs stift.
Det innebär att om kostnaderna för åtgärder blir för höga, så verksamheten inte längre är lönsam, då kan Göteborgs stift inte driva verksamheten vidare.
Lars-Erik Hallin bekräftar att utrivning är ett av de förslag som länsstyrelsen diskuterar med berörda.
– De vill riva detta och göra en fördämning längre upp.
I första hand handlar detta om sportfiskets intressen. Örekilsälven är ett känt fiskevatten. Bland annat går laxen upp.
– Det finns en laxtrappa idag. Men den anses inte tillräckligt bra.
I tio år har man diskuterat att göra det möjligt för laxen att gå längre upp i Örekilsälven.

Lysekils vattentäkt
Det som komplicerar detta ytterligare är att Kärnsjön uppströms kraftverket är vattentäkt för Lysekils kommun. Det innebär ytterligare en intressekonflikt, och den är av den arten att sportfisket här i realiteten kan komma i konflikt med EU:s vattendirektiv.
För att klara Lysekils kommuns behov av vatten kan man inte bara riva kraftverket. Det skulle kunna äventyra tillgången på vatten, exempelvis vid långvarig torka. Därför måste man bygga ett nytt dämme uppströms.
Frågan uppstår då vilka samhällsintressen som här väger tyngst. Är det värt 15 miljoner kronor att ytterligare några laxar till ska kunna ta sig några hundra meter längre upp? Laxfisket rapporteras redan idag vara utmärkt i Örekilsälven.
Torps kraftverk är därför av principiellt intresse.
Frågan är om inte kraftverket också varit gynnsamt för laxfisket i Örekilsälven.
– Dammen gör ju att det alltid finns vatten nedströms, säger Lars-Erik Hallin.

Redan miljöanpassad
Göteborgs stift skulle kunna tjäna mer pengar på elproduktionen, men man har ett avtal om att släppa en viss mängd vatten så Örekilsälven nedströms alltid har strömmande vatten. Det finns också en modern laxtrappa. Man kan säga att verksamheten på det sättet redan är miljöanpassad.
Det är viktigt att utreda konsekvenserna av en eventuell utrivning.
Skulle man ta bort dammen, finns det stor risk att det kan bli brist på vatten i strömfåran exempelvis vid torka.
– Vi har ju krav på oss att alltid släppa en kubikmeter i sekunden, säger  Lars-Erik Hallin.
En annan fråga är hur det påverkar lokala fiskstammar uppströms.
Detta är alltså ett ärende som har många ingredienser. Och kan därför komma att bli ett principfall
– Det kommer att bli ett pilotfall, säger Lars-Erik Hallin.
– Vi får ju ta det till domstol om det blir för oss främmande villkor.

Tre alternativ
Det är tre alternativ som förts fram i diskussionerna. Kraftverket blir kvar med vissa förändringar. Kraftverket blir kvar men byggs om med en bättre laxtrappa och vandringsmöjligheter och nytt galler.
Och slutligen det tredje alternativet. Kraftverket rivs och det byggs en ny fördämning några hundra meter längre upp.
Ett argument som framförts är att det är ett Natura 2000 område. Och att det finns stora naturvärden i området.
Göteborgs stift har svårt att tänka sig att stå för kostnaderna för allt det som länsstyrelsen vill genomföra. Särskilt om man inte får tillstånd att producera någon el.
– Ska vi stänga ner kraftproduktionen så vill vi inte står för ansvaret för dammen.
– Blir det en utrivning så är det frågan om inlösning. Det är det som blir aktuellt för våran del.
Stiftet kommer i så fall att göra en marknadsvärdering där även uteblivna framtida intäkter kan komma att tas med.

Gammalt kraftverk
Torps kraftstation är mycket gammal. Den nuvarande dammen är visserligen byggd i slutet på 1950-talet. Men det har funnits dammar och vattenkraft har drivit både kvarn och sågverk på platsen under mycket lång tid.
– Här finns ju tillstånd. Så det här är frågan om en omprövning, säger Lars-Erik Hallin.
Göteborgs stift har anmält anläggningen till den nationella planen. Men eftersom Örekilsälven är bland de första vattendragen så är diskussionerna redan igång. Kostnaden för eventuella åtgärder kommer att tas från den nationella fonden.
Stiftet har också ett bra samarbete med den lokala fiskeföreningen.
– Vi har ett bra samarbete. De får online-uppgifter om vilka flöden vi har, säger Lras-Erik Hallin.

Lyskils vattentäkt
Lysekils kommun bevakar frågan.
– Vi bevakar det här eftersom det är våran vattentäkt, säger Tomas Vikström, Lysekils kommun.
Kommunen har en vattendom i Kärnsjön. Därför utreder kommunen nu konsekvenserna av länsstyrelsens planer, och hur det skulle påverka lysekilsbornas dricksvatten.
– Det är olika intressen. Vi har en vattendom. Därför tittar vi på det här. Men det är inte färdigt ännu, säger Tomas Vikström.
Westsidan har flera gånger sökt ansvarig på länsstyrelsen för en kommentar.
Göran Åhrén

Länsstyrelsen bekräftar

Fiskvandring är det primära målet

Länsstyrelsen bekräftar att man arbetar för en utrivning av Torp kraftverk. Huvudargumentet är fiskvandring. Och myndigheten är medveten om alla de samhällsintressen som påverkas.

– Det stämmer att vi tittar på två olika alternativ, säger Lars-Olof Ramnelid, ansvarig tjänsteman på länsstyrelsen, som också berättar att kontakter är tagna.
Omprövningen av Örekilsälven enligt den nationella planen är bestämd till 2022. Men länsstyrelsen vill vara ute i god tid.
– Vi har legat på för att få en så tidig omprövning av kraftverket som möjligt, säger Lars-Olof Ramnelid.
Han bekräftar att utrivning är ett alternativ man tittar på. I så fall måste staten köpa kraftstationen, och det blir Naturvårdsverket som gör det.
– Detta är ingenting som kan tvingas fram, säger Lars-Olof Ramnelid.
Ska det bli utrivning måste staten och Göteborgs stift komma överens.
Men även andra kan påverkas av ett sådant beslut. Bland annat markägarna runt Kärnsjön och Lysekils kommun.
– Det har varit ute på remiss.
En avgörande fråga är om Göteborgs stift är villiga att sälja.
– De är villiga att diskutera en försäljning. Det är naturligtvis en fråga om pris, säger Lars-Olof Ramnelid.

Höga naturvärden
Länsstyrelsen vill riva kraftverket för att förbättra de redan höga naturvärdena, och för att underlätta för fisken att komma fram.
– Det finns bara en kraftstation i huvudfåran, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Om man tar laxen som exempel. Vi har lika mycket lek och uppväxtområden uppströms.
– Det finns en laxtrappa men det är bara enstaka laxar som kommer upp.
Länsstyrelsen vill också förbättra vandringsmöjligheterna för ål.
– Det är ett problem att smolt och ål passerar genom turbinerna. Det är dokumenterat.
Det går att ordna med ett fingaller och en flyktväg för ål.
– Rent vandringsmässigt, både upp- och nedströms, så är det mycket bättre att få bort hela dammen, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Nedströms dammen har vi ett ganska bra laxfiske.
Det är alltid vatten i strömfåran
– Vi är ändå långt ifrån en naturlig regim. Den tappningen kan man naturligtvis förbättra.
Det finns ett dämme längre upp i Örekilsälven, men det är inget definitivt vandringshinder.

Upp till Dals-Ed
– Laxen tar sig ända upp till Dals Ed där älven vänder. (Torpfors)
Att det bara är en kraftstation öppnar möjligheter för lax, öring och ål.
– Det är därför tanken kommit att köpa kraftstationen.
Tidigare fanns det en kraftstation i Lilla Röd. Men den är riven.
De lokala fiskevårdsföreningarna är positiva. Däremot finns en del oro bland markägarna.
Påverkan på lokal öring om man öppnar upp är inget problem, hävdar han.
– Vi har väldigt svaga öringstammar uppströms.
Ett större problem är att Kärnsjön är vattentäkt för Lysekils kommun. Det är ett problem som fiskintressena inte kan runda.
– De är oroliga att det ska bli sämre för dom. Framför allt handlar det om att inte sänka nivån på sjön.
Länsstyrelsen vill därför bygga ett nytt dämme, längre upp.
– Ja, det stämmer. För att hålla nivån på sjön.
– Vi måste ta hänsyn till vattentäktsintressena. Men även att tillmötesgår markägarna runt sjön som vill ha kvar nivån.

Vinsten 200 meter
Det blir ett överfallsdämme med fiskvandringsväg. Fiskintressena vinner ytterligare 200 meter strömmande vatten.
– Ja, man tjänar 200 meter strömmande vatten.
Men det blir också bättre nedströms, hävdar Lars-Olof Ramnelid. Det blir en bättre strömfåra.
– Huvudmotivet är att få en fiskvandring som fungerar. Och att få en bättre mer naturlig vattenreglering.
Är det värt 15 miljoner?
– Åtgärderna är beräknade till tio miljoner. Och det är samma summa som det skulle kosta att åtgärda kraftsstationen.
För att få kraftverket godkänt skulle det krävas en ny fiskvandringsväg, nytt galler och en flyktväg, samt en ny vattenreglering.
– Den summan är totalt beräknad till tio miljoner.
Siffrorna kommer från en förprojekteringar gjord av ett konsultföretag.
Göran Åhrén

• WordPress
• Facebook
• Twitter

Politiken måste återta makten

”Nuvarande lagstiftning fungerar inte”

Makten måste tillbaka till de folkvalda. Och myndigheter ska inte kunna ta till tvångsmedel, utan att påvisa någon skada. Det menar Magnus Jacobsson(KD) som lagt ett förslag om att förändra lagen.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) vill att myndigheter ska tvingas påvisa en skada för att kunna kräva omfattande och kostsamma åtgärder. Han vill ta bort den omvända bevisbördan, stärka proportionalitetsprincipen och införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
I en motion till riksdagen skriver Magnus Jacobsson att kommuner och länsstyrelser i många fall ställer krav som inte står i proportion till nyttan. Det gäller exempelvis enskilda avlopp men också småskalig vattenkraft.
Westsidan fick en intervju med Magnus Jacobsson och bad honom förklara vad han menar.
– Det är egentligen två frågor, säger Magnus Jacobsson.

Orimliga kostnader
Både som kommunpolitiker och riksdagsledamot har han reagerat över situationen för ägare till småskalig vattenkraft, men också ägare till enskilda avlopp.
– Här fungerar inte nuvarande lagstiftning, säger han.
– Fenomenet är detsamma. Det finns en politisk vilja, en politisk intension. Men sedan finns det tjänstemän som går längre än politiken. Och detta orsakar stora kostnader för enskilda, som enligt min mening i många fall är orimliga, säger Magnus Jacobsson.
– Det vill jag hantera på två sätt.
– Dels vill jag införa ett tjänstemannaansvar. Om enskilda tjänstemän fattar beslut, och sedan förlorar i domstol, så har de ändå inget ansvar enligt nuvarande regelverk.
– Det andra sättet är att kommuner och myndigheter, innan man börjar använda tvångsmedel som förbud och viten, så måste man kunna påvisa en skälighet. En skada.

Omvänd bevisbörda
Magnus Jacobsson vill därför införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
– Man skall inte kunna döma ut hur dyra viten som helst om det handlar om småförseelser.
– Det måste kunna visa att det finns en verklig skada. Om det exempelvis inte finns något utsläpp, då är det inte rimligt att folk ska kunna tvingas till åtgärder.
Idag gäller omvänd bevisbörda inom miljölagstiftningen. Verksamhetsutövare måste kunna visa att man inte orsakar skada. Många upplever den omvända bevisbördan som ett problem.
– Ja, det borde vara så att kommunen ska visa att det är en skada.
Magnus Jacobsson tar ett exempel inom småskalig vattenkraft.
– Jag har varit ute och tittat på anläggningar där det finns naturliga vandringshinder nedströms. Och ändå kräver myndigheterna åtgärder för fria vandringsvägar.
Det är orimligt menar Magnus Jacobsson.
– Jag vill att myndigheterna ska tvingas bevisa att det finns en skada innan de kräver en åtgärd.

Normal rättsstat
En kommun ska alltså först kunna bevisa att en ägare till ett enskilt avlopp orsakar övergödning eller förorenar en vattentäkt för att kunna ta till tvångsmedel som förbud och viten. Det är ju det normala förhållandet i en rättsstat.
– Polisen agerar ju först när någon har begått ett brott, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ju egentligen först när det finns en skada som man vidtar åtgärder.
När det gäller brottmål är det alltså självklart att polis och åklagare måste kunna bevisa brott.
För myndigheterna räcker det att påstå, och om ägaren inte kan bevisa sin oskuld, betraktas man som skyldig.
När det gäller enskilda avlopp så kan en miljöinspektör, med den omfattande delegering som idag är praxis, agera såväl polis som åklagare och domare.

Oskäliga krav
Men det här handlar också om styrkeförhållanden. Det är tveksamt om det var tänkt att miljöbalken skulle tillämpas så strängt mot privatpersoner. En privatperson har inte de resurser som ett stort företag har. Och då måste lagstiftningen ta hänsyn till det, menar Magnus Jacobsson.
Även ur ekonomisk synvinkel är rådande förhållanden orimliga.
– Jag har sett kraftverk där ägarna tvingats betala miljoner. Kommer de någonsin att tjäna tillbaka detta? Det blir inte skäligt.
I grunden tror Magnus Jacobsson att det blivit så här på grund av samhällets goda intentioner. Men det handlar också om relationen mellan politik och myndigheter.
– Det handlar nog om goda intentioner. Men också om uppdelningen mellan tjänstemän och politiker.
Det kan också vara ett problem att myndigheter konkurrerar med varandra, och alla vill vara lite bättre.
– Man vill vara bäst. Därför går de lite längre än politiken har tänkt sig.

”Vem bestämmer?”
– I längden underminerar vi demokratin om tjänstemän skärper besluten, och i praktiken gör något annat.
– Vargfrågan är en annan sådan fråga. Där riksdagen sagt att man har ett bottenläge på 175. Idag är det 600 vargar tror man. Det är en väsentlig skillnad.
– Om politiken fattar ett beslut, och tjänstemännen ett annat, då frågar man sig till slut vem det är som bestämmer egentligen.
Detta kan leda till politikerförakt.
– Och i förlängningen bli det ett hot mot vår demokrati.
– Vi måste därför ta tillbaka makten till politiken, säger Magnus Jacobsson.
FOTNOT: Magnus Jacobssons motion kommer att behandlas av civilutskottet under våren.
Westsidan (20191210)

• WordPress

Just nu pågår bondeprotester runt om i Europa. Stora demonstrationer med traktorer som blockerar trafiken i storstäder som Paris och Berlin. Intresset i svenska medier är dock mycket svalt. Därför publicerar vi den här artikeln. Det framgår av franska nyhetsbyrån France24:s rapportering att ett av skälen till protesterna är att bönderna tröttnat på att utmålas som syndabockar för klimatförändringar, och osakliga kampanjer mot kött och animalieproduktion från NGO:s, Non-Guvernmental-Organisations. I Paris kräver franska bönder att regeringen försvarar det franska jordbruket.

Bondeprotester i Europa

Missnöje över nya regler och ökade kostnader

Bönderna i Europa protesterar. I Holland, Tyskland, Frankrike och Irland kör de in med sina traktorer, blockerar trafiken och kräver förändringar. De är bl a upprörda över att utpekas som ansvariga för klimatet.

På kort tid har karavaner av traktorer intagit huvudstäder i flera europeiska länder. Bönder protesterar mot den politik som de menar gör deras näring olönsam.
Huvudbudskapet är att alla åtgärder för miljön och klimatet kostar pengar. Någon måste betala. Just nu är det bönderna som får betala. Bönderna tycker därför inte att regeringarna gör tillräckligt för att värna det egna jordbruket.
Det handlar främst om köttet! Men också om regleringar av användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Bönderna är förbannade över ökade kostnader, sjunkande priser, sämre betalt och att man framställs som skyldiga till klimatförändringarna.

Blockerade trafiken
I Holland rullade traktorerna in i Den Haag och bönderna höll ett massmöte där de krävde förändringar. För några dagar sedan var det tyska bönder som rullade in i Berlin och blockerade trafiken.
Även på Irland protesterar bönderna och kräver bättre betalt.
– We want a fair price for our products, säger en lantbrukare från Irland som deltog i protesterna i Dublin. ”Vi vill ha ett just pris för våra produkter.”
– Vi är så trötta på ny lagstiftning och nya regleringar. Det är vår försörjning det handlar om.
I veckan körde bönder in i Paris med sina traktorer för att protestera mot att den franska regeringen inte försvarar det franska jordbruket bättre. Bönderna blockerade trafiken på flera huvudleder in till centrala Paris. På huvudgatan Champs-Elysees spred bönderna ut hö.

Kräver respekt
– Vi kräver respekt, säger Christophe Sejourne, en av de protesterande bönderna till France 24.
– Vi har nästan aldrig sett en yrkeskår bli så nedvärderad. De senaste åren har allt vi gör kritiserats.
– Vi har en regering som inför mängder med regleringar för oss. Samtidigt ser vi folk köpa importerad mat som inte producerats efter samma regler.
Enligt franska nyhetsbyrån France 24 så kräver bönderna att få träffa president Emmanuel Macron personligen, för att överlämna sina krav. De tre huvudpunkterna är att det är för mycket regler och regleringar, att konkurrensen från importerat kött från Latinamerika är orättvis, och att regeringen inte gör något åt den anti-kött-propaganda som sprids av olika organisationer.
– Vi pekas orättvist ut, säger en av lantbrukarna till France 24.

Klimatbovar
Bönderna i Frankrike har blivit upprörda över politiska beslut som de menar gör det franska jordbruket olönsamt. De protesterar mot att de pekas ut som ansvariga för klimatförändringarna.
De kräver att regeringen gör något åt de anklagelser som riktas mot jordbruket från de så kallade non-governmental-organisations, NGO:s, miljöorganisationer som påstår att kött är skadligt för miljön och klimatet. De är missnöjda över hur media rapporterat och vill att regeringen ingriper.
Istället inför den franska regeringen nya regler och regleringar, som gör jordbruket olönsamt. Samtidigt som importerat kött från Latinamerika produceras efter helt andra regler, som gör att de franska bönderna inte kan konkurrera på lika villkor.

Kräver lika villkor
Bönderna är därför missnöjda över de handelsavtal som den franska regeringen skrivit under. Och de kräver att få villkor så att de kan konkurrera med det importerade köttet.
Men det viktigaste som bönderna protesterar mot är att regeringen inte gör något åt den aggressiva kampanj, som aktivistiska köttmotståndare bedriver, där de bland annat attackerat gårdar med animalisk produktion. Bönderna kräver att regeringen går något åt kött- och djuraktivisterna.
– Fortsätter det här har vi ingen framtid. Ingen tycks bry sig om oss, säger en irländsk lantbrukare.
WESTSIDAN (2019-11-30)

Staten vill ha vägledning

Många skogsägares öde avgörs av Svea hovrätt

Det blir muntlig förhandling vid Svea hovrätt som avgör om det är rätt av staten att förbjuda skogsägare att avverka utan att betala ersättning. Domen kan avgöra ödet för många skogsägare i framtiden.

De handlar om de så kallade fjällnära-målen. I flera uppmärksammade fall i Norrland förbjöds skogsägare att avverka med motiveringen att det finns höga naturvärden. När staten vägrade betala ersättning, valde skogsägarna att stämma staten.
I januari beslutade mark- och miljödomstolen i Umeå att staten skulle betala ersättning till markägarna med 125 procent av marknadsvärdet. Totalt handlade det om 18 miljoner kronor som staten dömdes att betala.
Men nu har alltså kammarkollegiet och skogsstyrelsen överklagat domen till högre instans.
Det är ovanligt med muntlig förhandling i mark- och miljööverdomstolen. Normalt avgörs ärenden på handlingarna, som det heter. Det innebär att domstolen tittar på tidigare domar och tar in yttranden från parterna, och sedan fattar ett beslut.
Men i det här fallet har alltså staten, genom kammarkollegiet och skogsstyrelsen, begärt muntlig förhandling.
Kammarkollegiet har förklarat att man anser att det är ett komplicerat mål, med sammanlagt fem ärenden som ska avgöras på en gång, och att man vill få fram vägledande domar. Och kammarkollegiets generaldirektör sticker inte under stol med att domen kommer att påverka många skogsägare framöver.
Skogsstyrelsen anser att rättsläget är oklart, och man har begärt att regeringen ska se över den del av skogsvårdslagen som handlar om fjällnära skog. Regeringen tillsatte därför en utredning i somras.
Innan 2015 fick ägare till fjällnära skog i så gott som samtliga fall tillstånd att avverka. Men 2015 började skogsstyrelsen plötsligt förbjuda avverkning.
En tjänsteman på kammarkollegiet, som tidigare arbetade med frågor som rör småskalig vattenkraft, kom på att man kunde göra en tolkning av lagen så att staten inte behöver betala. Speciellt om det handlar om skog som växer långsamt, började staten hävda att det inte handlade om en pågående verksamhet.
Kärnfrågan man tvistar om är ifall staten kan förbjuda en skogsägare att avverka, bara för att en myndighet anser att det finns höga naturvärden? Och dessutom utan att betala ersättning till skogsägaren.
För skogsägare är det här naturligtvis en ödesfråga. Vem vill äga skog om man när som helst kan bli fråntagen den? Utan ersättning dessutom.
FOTNOT: Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt ersatte 2011 Miljööverdomstolen, och avgör mål som överklagas efter domar i de fem mark- och miljödomstolarna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund. (WESTSIDAN, 2019-11-12)

Vattenmyndigheterna läggs ner. Liksom vattendelegationerna. Havs- och vattenmyndigheten får ett utökat ansvar. Åtgärder och beslut ska förankras bättre genom att riksdag och regeringen nu får vara med och bestämma. Det är huvuddragen i en utredning som presenterades i dagarna. Än så länge bara ett förslag.

Beslut ska fattas i politiken

Ny vattenorganisation föreslås i utredning

Regeringens utredare vill lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Havs- och vattenmyndigheten får utökat ansvar, kommunerna ska engageras mer, men riksdag och regering ska fatta de viktiga besluten.

Utredningen om vattenförvaltningens organisation har presenterat en rad förslag till förändringar. Man motiverar sina förslag med att vattenförvaltningen behöver bli effektivare, men också bättre samordnad och förankrad.
När Sverige skulle implementera EU:s ramdirektiv för vatten, inrättades en särskild myndighet, vattenmyndigheten, en för varje vattendistrikt. Dessa fem myndigheter anmäldes till EU som behöriga myndigheter enligt ramdirektivet.
Det är dessa myndigheter, som har fattat besluten, om handlingsplaner och åtgärdsprogram. De fem vattenmyndigheterna har haft sin hemvist på fem länsstyrelser. Formellt har man utsett en vattendelegation, med landshövdingen som ordförande, som har fattat besluten.

Mycket kritik
Denna organisation har fått mycket kritik genom åren. Den tyngsta kritiken har handlat om att den demokratiska förankringen har varit för dålig. Visserligen har några politiker fått plats i vattendelegationerna, men dessa är inte valda, utan har utsetts av regeringen.
Det har också varit svårt för ledamöterna i vattenråden att påverka besluten. Arbetet har dominerats av tjänstemän.
En konsekvens av detta har varit att förslag till åtgärder har varit så omfattande att andra sektorer i samhället har protesterat. Jordbruksverket och LRF kritiserade de senaste förslaget till åtgärdsprogram, som därför landade på regeringens bord.
Regeringen tog fram rödpennan och strök de värsta förslagen som enligt Jordbruksverket hade kostat det svenska lantbruket miljarder.

Myndigheten läggs ner
I samband med detta har kritiken växt mot en organisation som i grunden inte är demokratisk. Och som dessutom har visat sig näst intill oförmögen att ta hänsyn till andra samhällsintressen än de miljömässiga.
Vissa har till och med ifrågasatt vattenförvaltningens legitimitet. Den dåliga politiska förankringen skulle kunna strida mot den svenska regeringsformen, har det sagts.
Det är bakgrunden till att utredningen nu föreslår att vattenmyndigheterna läggs ner. Att vattendelegationerna avskaffas. Och att de viktiga besluten när det gäller handlingsplaner och åtgärdsprogram i framtiden kommer att fattas av regering och riksdag, i likhet med i de flesta andra länder.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att få ett utökat ansvar. Liksom SGU, och länsstyrelserna. Det är dessa myndigheter som utredaren föreslår ska anmälas till EU-kommissionen som behöriga myndigheter.
Hackordningen mellan vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten är därmed avgjord. Och den konkurrens som ibland skapat problem, försvinner.

Operativa kommuner
Utredaren föreslår också att kommunerna ska engageras mer i det operativa arbetet, och därmed få en större roll i vattenförvaltningen. Utredaren vill göra kommunerna mer delaktiga. Så här skriver hon:
”Genom att kommunerna görs mer delaktiga inom vattenförvaltningen ökar incitamenten för dem att organisera sin verksamhet ur ett vattenförvaltningsperspektiv på lokal nivå. Utredningen bedömer att möjligheten att åstadkomma ett mer effektivt åtgärdsarbete därmed stärks betydligt.”
Den viktigaste förändringen är kanske att beslutanderätten förs över från vattenmyndigheterna, eller vattendelegationerna, till regering och riksdag.
De centrala myndigheternas roll stärks. Havs- och vattenmyndigheten stärker sin ställning. Organisationen blir tydligare. I alla fall om regering och riksdag går på förslagen i utredningen. Branschföreträdare som berörs av vattenförvaltningens arbete har uttryckt tvivel på att utredningens förslag blir verklighet.
Det har varit lite för många kockar i fisksoppan. Frågan är om det verkligen blir färre nu. Och frågan är om det blir enklare för alla landsbygdsbor som drabbats.
Göran Åhrén

• WordPress
• Facebook
• Twitter

Bristande underhåll viktigast

Vill också åtgärda straffbeskattningen av landsbygden

Underhållet inom väg och järnväg är den viktigaste trafikpolitiska frågan. Det hävdar Magnus Jacobsson(KD) som sitter i riksdagens trafikutskott. Näst viktigast är att åtgärda överbeskattningen av landsbygden.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD) är hemma i Uddevalla och Westsidan passade på att fråga om arbetet i riksdagen. Han fokuserar mycket på trafikfrågorna eftersom han är andre vice ordförande i trafikutskottet.
Vi frågar Magnus Jacobsson vilka han tycker är de fem viktigaste frågorna just nu inom trafikarbetet.
– Det absolut viktigaste är att man tar itu med underhållsskulden inom järnväg och väg, säger Magnus Jacobsson.
Det näst viktigaste handlar om överbeskattningen av landsbygden.
– Vi måste få fram en ny bränsle- och fordonsbeskattning, som gör att landsbygdsbefolkningen inte straffbeskattas som idag, säger Magnus Jacobsson.
Det tredje viktigaste handlar om flyget.
– Sverige är ett långt land. Det är naivt att tro att vi inte kommer att ha flyg även i framtiden. Därför vill vi satsa på forskning om alternativa bränslen inom flyget.
– Flygskammen drabbar framför allt landsbygden.
Den fjärde punkten Magnus Jacobsson vill prioritera är de enskilda vägarna.
– Det går ut för lite pengar till de enskilda vägarna idag. Vi behöver förstärka bidragen till vägföreningarna. Både jordbruket och skogsbruket är beroende av fungerande vägar överallt på landsbygden.
Den femte viktigaste punkten att prioritera är BK4-vägar, hävdar Magnus Jacobsson. Vi behöver gradera upp fler vägar så vi kan köra längre lastbilar.
– Trafikverket har inte resurser tillräckligt för att godkänna BK4-vägar.
Exempelvis Dalsland skulle tjäna på fler BK4-vägar, förklarar Magnus Jacobsson. Men bättre bärighet och möjlighet att köra tyngre godstrafik har också andra fördelar.
Med längre lastbilar går det åt mindre bränsle. Dessutom blir det enklare för svenska åkare att hantera den illojala konkurrensen från åkare från Östeuropa, som dessutom ofta tankar sina lastbilar utomlands. (Westsidan: 2019-10-27)

Fakta
BK4 syftar på Trafikverkets bärighetsklassning. Det innebär vägar som är godkända för trafik upp till 74 ton. Idag är nästan en femtedel av vägnätet klassat i BK4. Målet är att mellan 70 och 80 procent av vägnätet ska ha en bärighet motsvarande BK4 till år 2029.

HaV vägrar ändra klassningen

Upprörda kraftverksägare hänvisar till riksdagen

Myndigheterna vägrar ändra. Detta trots riksdagens beslut om att ”ta tillvara möjligheter till undantag fullt ut”. Detta upprör ägare till små vattenkraftverk, som menar att hälften av vattendragen kan klassas som modifierade.

Svenska myndigheters stelbenta inställning till kraftigt modifierade vattendrag, så kallad KMV, upprör ägare till småskalig vattenkraft. Efter ett antal möten med Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är situationen oförändrad.
Trots att riksdagen beslutat att de möjligheter till undantag som finns i EU-rätten ska tas tillvara fullt ut, så vägrar berörda myndigheter att i grunden ändra sin syn på vilka vattenförekomster som ska klassas som kraftigt modifierade, KMV.
Tjänstemän på HaV har framhållit att EU (”Bryssel”) tycker det är bra att Sverige är restriktiva. Frågan är om Bryssel håller med om konsekvenserna av de svenska tolkningarna. EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio, har två gånger klargjort att EU inte kräver att Sverige river ut småskalig vattenkraft för att leva upp till vattendirektivets krav.
Det är också kraftverksägarnas representanters inställning att det är svenska myndigheters egna tolkningar som ligger till grund för kraven på utrivningar. Att det handlar om en så kallad överimplementering av EU-direktivet.
Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att hävda att småskalig vattenkraft inte kan uppfylla villkoren för att vattenförekomster ska klassas som kraftigt modifierade. Detta har bekräftats av ansvariga chefer på HaV.
Kraftverksägare gör bedömningen att detta kan innebära att ett stort antal kraftverksägare tvingas lägga ner och riva ut. Vilket skulle minska svensk elproduktion med motsvarande ett halvt till ett kärnkraftverk.
Myndigheternas inställning går också stick i stäv med riksdagens beslut om att alla möjligheter till undantag skulle tas tillvara.
Representanter för ägare till småskalig vattenkraft som satt sig in i reglerna hävdar att Sverige mycket väl skulle kunna klassa upp till hälften av vattenförekomsterna i många vattendrag som KMV, inom ramen för EUs regelverk. Men myndigheterna vägrar ta till sig dessa synpunkter.
Ett exempel på detta är Alsterån.
– Där anser jag att i alla fall hälften av vattenförekomsterna skulle kunna klassas som KMV, säger Rune Hallgren, sekreterare i SVAF, Svensk Vattenkraftförening.
Han har framfört detta till myndigheterna men får inget gehör.
Vattenförvaltningen har ett datorsystem för kartläggning och bedömning av i stort sett samtliga vattenförekomster i Sverige. Det kallas VISS. Rune Hallgren hävdar att det går att finna stöd för en omklassning av många vattenförekomster i VISS.
– Hälften skulle kunna bli KMV, säger han.
Många länder i EU har också använt möjligheterna till undantag i mycket större utsträckning än Sverige, som har en oerhört rigid syn på vad som ska klassas som kraftigt modifierade vattendrag, KMV.
Vad är det då som har gått snett i Sverige?
– Sverige ska vara bäst i klassen. Det sitter bara miljöfolk och bedömer det här på myndigheterna. Och man bedömer allt så strängt som möjligt.
– Och det är bara miljön man bryr sig om. Man tar inte hänsyn till andra intressen, säger Rune Hallgren.
– Det är elproduktionen kontra miljön som ska avvägas.
Det ligger på myndigheterna och domstolarna att bedöma samhällsnyttan av en verksamhet och väga detta mot miljönyttan av eventuella åtgärder. Och definitionen av samhällsnytta tolkas alltså i regel ur ett strikt nationellt perspektiv. Man talar om vattenkraftens roll som reglerkraft.
De stora kraftverken kommer myndigheterna inte åt.
– Eftersom man inte kommer åt de stora, så ger man sig på de små istället.
FOTNOT: Tre procent av vattendragen i Sverige har klassats som KMV, kraftigt modifierade. Det har betydelse för vilka krav man ställer på exempelvis vattenkraften. Det är en ovanligt låg siffra i en internationell jämförelse. (Westsidan: 2019 10 16)

Nya protester mot
gruvplaner i Dalsland

”Kan bli miljöbomb för hela Västsverige”

Ett kanadensiskt gruvbolag vill provborra efter guld och koppar i Dalsland. Flera markägare berörs. Kritikerna varnar nu för konsekvenserna om gruvplanerna blir verklighet.

Den nya minerallagen har öppnat Dalsland för exploatering och spekulation. Om alla gruvplaner blir verklighet så kommer stora delar av Dalsland att påverkas. Aktuellt nu är ett kanadensiskt bolag som mutat in tiotusentals hektar.
Det handlar bland annat om ett stort område mellan Bengtsfors och Gustafsfors, öster om Lelången. Ett område där turismen är en betydande näring.
Kritiker menar att turistnäringen i Dalsland kan påverkas negativt av en omfattande gruvdrift. Turistnäringen är viktig för Dalsland och Västra Götalandsregionen har avsatt flera miljoner kronor för att stärka turismen i Dalsland.
Det är det kanadensiska gruvbolaget Agnico Eagles som nu planerar att bryta guld och koppar i Dalsland. Och det är stora arealer som berörs.
– Det är tusentals hektar, säger Birgit Hansson, ägare till Lästviks säteri, som engagerat sig i gruvdebatten.
– Satsningen på turism och gruvprojekten går inte ihop. Det är ju naturturism det handlar om, fortsätter hon.
Även skogsbruket kommer att drabbas av gruvplanerna, också det en viktig näring för Dalsland. Och påverkan på miljön kommer att bli mycket stor.
– Gruvdriften handlar om stora dagbrott.  Med förgiftat lakvatten som går ner i Vänern riskerar det att bli en miljöbomb för hela Västsverige, säger Birgit Hansson.
Många markägare och landsbygdsbor i Dalsland har engagerat sig mot planerna på att bryta koppar och andra mineraler. Striden mot ett australiensiskt gruvbolag har nyligen avslutats. Bolaget la ner sina planer och drog tillbaka sin ansökan efter omfattande opinionsyttringar från Dalsland.
Men nu är det alltså dags igen för en ny gruvstrid. Och denna gång handlar det också om guld.
Motståndarna är framför allt upprörda över att omfattningen av planerna inte gjorts offentliga omedelbart. Det har lett till spekulationer om att gruvbolaget försökt mörka omfattningen.
– Vi har upptäckt att det rör sig om tio områden, istället för de fyra, som vi kände till sedan tidigare, säger Birgit Hansson.
– Vi vet inte ännu hur många fastighetsägare som berörs. Vi ska ta reda på det.
– Redan i de fyra områden som vi kände till sedan tidigare var det flera hundra fastighetsägare, säger Birgit Hansson.
Hon menar att de omfattande gruvplanerna kommer att slå hårt mot turistnäringen i Dalsland. Men även skogsbruket påverkas, om det blir stora dagbrott.
– Det är inte bara guld. Det är koppar också, säger hon.
Det kanadensiska bolag, Agnico Eagle Mines Ltd., som nu mutat in 10 000-tals hektar i Dalsland och ansökt om att få provborra, har etablerat sig i Storuman där man mutat in 47 000 hektar och investerat stora summor i gruvbrytning. (Westsidan: 2019 0101)

Hoppet snart ute för Lysekilsbanan

Beslutet att såga av bommarna har överklagats

Hoppet är snart ute för Lysekilsbanan. Får inte Lysekils hamn upp volymerna, är risken stor att järnvägen läggs ner. Beslutet att såga av bommarna har dock överklagats.

Lysekilsbanans framtid är inte helt avgjord. Men även järnvägsvännerna medger att det nu ser ganska mörkt ut. Hoppet står till Lysekils hamn.
– Får hamnen inte upp volymerna då går det nog inte att rädda Lysekilsbanan, säger Göran Sandström, ordförande i Aktionsgruppen för Bohusbanan.
Ett danskt företag har tagit över förvaltningen av Lysekils hamn. SDK är intresserade av trafik på Lysekilsbanan om hamnen får upp volymerna.
Men trafikverket har redan sågat av bommarna på några järnvägsövergångar. Ett beslut som överklagats.
– Beslutet att ta ner bommar och ta ner kontaktledningen är överklagat. Det ligger hos högsta förvaltningsrätten nu, säger Göran Sandström, ordförande i arbetsgruppen för Bohusbanan.
– Vi menar att detta är en förtida nedläggning. Enligt järnvägslagen får man inte göra banan ofarbar inom tre år. Vi menar att de har gjort det omöjligt att fara på banan.
Trafikverket har stängt av strömmen i kontaktledningen. Vilket ökar risken för stöld. Trafikverket har DNA-märkt kontaktledningen, men järnvägsvännerna tror inte det hindrar internationella ligor från att köpa upp stöldgodsen.
Ett beslut att köra persontrafik på banan igen skulle kunna rädda järnvägen. Men för det krävs det politisk handling. Regionens tafatta försök med sommartrafik för några år sedan, lyckades Trafikverket dribbla bort effektivt genom att tvinga tågen att köra i 40 kilometer i timmen.
– Det skulle kunna gå persontåg också, men då krävs det att politikerna gör någonting, säger Göran Sandström.
Lena Eriksson, generaldierktör på Trafikverket, har sagt att vi måste våga lägga ner mindre järnvägar.
En möjlighet som diskuterats är att lokala och regionala aktörer tar över ansvaret för underhåll och drift av banan. På samma sätt som skett med Inlandsbanan.
– Den vägen har de blockerat, säger Göran Sandström.
Hoppet är alltså snart ute för Lysekilsbanan. Det blir svårt att få en politisk överenskommelse som kan rädda banan eftersom politikerna i Lysekils kommun inte kommer överens. (Westsite: 2019 09 24)