Nyheter

En intressant intressekonflikt har uppstått kring Torp kraftverk i Munkedals kommun. Olika samhällsintressen kolliderar när länsstyrelsen vill riva kraftverket. Kärnsjön uppströms är vattentäkt för Lysekils kommun. Göteborgs stift äger kraftverket som producerar 3 miljoner kilowatt ren förnyelsebar el och ger inkomster till kyrkan. I andra vågskålen ligger sportfiskets intresse av att fler laxar kan ta sig längre upp i Örekilsälven.

Staten vill riva Torp kraftverk

Flera olika samhällsintressen kolliderar

Länsstyrelsen vill riva Torp kraftverk. En rivning påverkar Kärnsjön, vattentäkt för Lysekils kommun. Olika samhällsintressen kolliderar på ett intressant sätt. En fråga är om sportfisket väger tyngre här än säker tillgång på rent dricksvatten.

All vattenkraft ska omprövas. Enligt en nationell plan. Örekilsälven, som rinner genom Dalsland och Bohuslän, är ett av de första vattendragen att prövas enligt den nationella planen. Diskussionen om dammar och kraftverk är därför redan igång.
Länsstyrelsen vill alltså riva Torp kraftverk i Munkedals kommun. Men en rivning skulle påverka Kärnsjön, som är vattentäkt för Lysekils kommun. Därför måste man bygga ett nytt dämme några hundra meter längre upp.
Vinsten för sportfiskeintressen är några hundra meter strömmande vatten. Motstående intressen är kraftverkets elproduktion på 3 miljoner KW, och Lysekils kommuns intresse av stabil tillgång på rent dricksvatten.
Kostnaden är beräknad till cirka 15 miljoner. Och då är inte ersättningen till kraftverkets ägare inberäknad.

Krav på lönsamhet
Ägare till Torp kraftverk är Göteborgs stift.
– Vi får göra en utvärdering när vi har förslagen på bordet. Vi har ju kravet på oss att det här ska drivas marknadsmässigt, säger Lars-Erik Hallin, egendomsförvaltare på Göteborgs stift.
Det innebär att om kostnaderna för åtgärder blir för höga, så verksamheten inte längre är lönsam, då kan Göteborgs stift inte driva verksamheten vidare.
Lars-Erik Hallin bekräftar att utrivning är ett av de förslag som länsstyrelsen diskuterar med berörda.
– De vill riva detta och göra en fördämning längre upp.
I första hand handlar detta om sportfiskets intressen. Örekilsälven är ett känt fiskevatten. Bland annat går laxen upp.
– Det finns en laxtrappa idag. Men den anses inte tillräckligt bra.
I tio år har man diskuterat att göra det möjligt för laxen att gå längre upp i Örekilsälven.

Lysekils vattentäkt
Det som komplicerar detta ytterligare är att Kärnsjön uppströms kraftverket är vattentäkt för Lysekils kommun. Det innebär ytterligare en intressekonflikt, och den är av den arten att sportfisket här i realiteten kan komma i konflikt med EU:s vattendirektiv.
För att klara Lysekils kommuns behov av vatten kan man inte bara riva kraftverket. Det skulle kunna äventyra tillgången på vatten, exempelvis vid långvarig torka. Därför måste man bygga ett nytt dämme uppströms.
Frågan uppstår då vilka samhällsintressen som här väger tyngst. Är det värt 15 miljoner kronor att ytterligare några laxar till ska kunna ta sig några hundra meter längre upp? Laxfisket rapporteras redan idag vara utmärkt i Örekilsälven.
Torps kraftverk är därför av principiellt intresse.
Frågan är om inte kraftverket också varit gynnsamt för laxfisket i Örekilsälven.
– Dammen gör ju att det alltid finns vatten nedströms, säger Lars-Erik Hallin.

Redan miljöanpassad
Göteborgs stift skulle kunna tjäna mer pengar på elproduktionen, men man har ett avtal om att släppa en viss mängd vatten så Örekilsälven nedströms alltid har strömmande vatten. Det finns också en modern laxtrappa. Man kan säga att verksamheten på det sättet redan är miljöanpassad.
Det är viktigt att utreda konsekvenserna av en eventuell utrivning.
Skulle man ta bort dammen, finns det stor risk att det kan bli brist på vatten i strömfåran exempelvis vid torka.
– Vi har ju krav på oss att alltid släppa en kubikmeter i sekunden, säger  Lars-Erik Hallin.
En annan fråga är hur det påverkar lokala fiskstammar uppströms.
Detta är alltså ett ärende som har många ingredienser. Och kan därför komma att bli ett principfall
– Det kommer att bli ett pilotfall, säger Lars-Erik Hallin.
– Vi får ju ta det till domstol om det blir för oss främmande villkor.

Tre alternativ
Det är tre alternativ som förts fram i diskussionerna. Kraftverket blir kvar med vissa förändringar. Kraftverket blir kvar men byggs om med en bättre laxtrappa och vandringsmöjligheter och nytt galler.
Och slutligen det tredje alternativet. Kraftverket rivs och det byggs en ny fördämning några hundra meter längre upp.
Ett argument som framförts är att det är ett Natura 2000 område. Och att det finns stora naturvärden i området.
Göteborgs stift har svårt att tänka sig att stå för kostnaderna för allt det som länsstyrelsen vill genomföra. Särskilt om man inte får tillstånd att producera någon el.
– Ska vi stänga ner kraftproduktionen så vill vi inte står för ansvaret för dammen.
– Blir det en utrivning så är det frågan om inlösning. Det är det som blir aktuellt för våran del.
Stiftet kommer i så fall att göra en marknadsvärdering där även uteblivna framtida intäkter kan komma att tas med.

Gammalt kraftverk
Torps kraftstation är mycket gammal. Den nuvarande dammen är visserligen byggd i slutet på 1950-talet. Men det har funnits dammar och vattenkraft har drivit både kvarn och sågverk på platsen under mycket lång tid.
– Här finns ju tillstånd. Så det här är frågan om en omprövning, säger Lars-Erik Hallin.
Göteborgs stift har anmält anläggningen till den nationella planen. Men eftersom Örekilsälven är bland de första vattendragen så är diskussionerna redan igång. Kostnaden för eventuella åtgärder kommer att tas från den nationella fonden.
Stiftet har också ett bra samarbete med den lokala fiskeföreningen.
– Vi har ett bra samarbete. De får online-uppgifter om vilka flöden vi har, säger Lras-Erik Hallin.

Lyskils vattentäkt
Lysekils kommun bevakar frågan.
– Vi bevakar det här eftersom det är våran vattentäkt, säger Tomas Vikström, Lysekils kommun.
Kommunen har en vattendom i Kärnsjön. Därför utreder kommunen nu konsekvenserna av länsstyrelsens planer, och hur det skulle påverka lysekilsbornas dricksvatten.
– Det är olika intressen. Vi har en vattendom. Därför tittar vi på det här. Men det är inte färdigt ännu, säger Tomas Vikström.
Westsidan har flera gånger sökt ansvarig på länsstyrelsen för en kommentar.
Göran Åhrén

Länsstyrelsen bekräftar

Fiskvandring är det primära målet

Länsstyrelsen bekräftar att man arbetar för en utrivning av Torp kraftverk. Huvudargumentet är fiskvandring. Och myndigheten är medveten om alla de samhällsintressen som påverkas.

– Det stämmer att vi tittar på två olika alternativ, säger Lars-Olof Ramnelid, ansvarig tjänsteman på länsstyrelsen, som också berättar att kontakter är tagna.
Omprövningen av Örekilsälven enligt den nationella planen är bestämd till 2022. Men länsstyrelsen vill vara ute i god tid.
– Vi har legat på för att få en så tidig omprövning av kraftverket som möjligt, säger Lars-Olof Ramnelid.
Han bekräftar att utrivning är ett alternativ man tittar på. I så fall måste staten köpa kraftstationen, och det blir Naturvårdsverket som gör det.
– Detta är ingenting som kan tvingas fram, säger Lars-Olof Ramnelid.
Ska det bli utrivning måste staten och Göteborgs stift komma överens.
Men även andra kan påverkas av ett sådant beslut. Bland annat markägarna runt Kärnsjön och Lysekils kommun.
– Det har varit ute på remiss.
En avgörande fråga är om Göteborgs stift är villiga att sälja.
– De är villiga att diskutera en försäljning. Det är naturligtvis en fråga om pris, säger Lars-Olof Ramnelid.

Höga naturvärden
Länsstyrelsen vill riva kraftverket för att förbättra de redan höga naturvärdena, och för att underlätta för fisken att komma fram.
– Det finns bara en kraftstation i huvudfåran, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Om man tar laxen som exempel. Vi har lika mycket lek och uppväxtområden uppströms.
– Det finns en laxtrappa men det är bara enstaka laxar som kommer upp.
Länsstyrelsen vill också förbättra vandringsmöjligheterna för ål.
– Det är ett problem att smolt och ål passerar genom turbinerna. Det är dokumenterat.
Det går att ordna med ett fingaller och en flyktväg för ål.
– Rent vandringsmässigt, både upp- och nedströms, så är det mycket bättre att få bort hela dammen, säger Lars-Olof Ramnelid.
– Nedströms dammen har vi ett ganska bra laxfiske.
Det är alltid vatten i strömfåran
– Vi är ändå långt ifrån en naturlig regim. Den tappningen kan man naturligtvis förbättra.
Det finns ett dämme längre upp i Örekilsälven, men det är inget definitivt vandringshinder.

Upp till Dals-Ed
– Laxen tar sig ända upp till Dals Ed där älven vänder. (Torpfors)
Att det bara är en kraftstation öppnar möjligheter för lax, öring och ål.
– Det är därför tanken kommit att köpa kraftstationen.
Tidigare fanns det en kraftstation i Lilla Röd. Men den är riven.
De lokala fiskevårdsföreningarna är positiva. Däremot finns en del oro bland markägarna.
Påverkan på lokal öring om man öppnar upp är inget problem, hävdar han.
– Vi har väldigt svaga öringstammar uppströms.
Ett större problem är att Kärnsjön är vattentäkt för Lysekils kommun. Det är ett problem som fiskintressena inte kan runda.
– De är oroliga att det ska bli sämre för dom. Framför allt handlar det om att inte sänka nivån på sjön.
Länsstyrelsen vill därför bygga ett nytt dämme, längre upp.
– Ja, det stämmer. För att hålla nivån på sjön.
– Vi måste ta hänsyn till vattentäktsintressena. Men även att tillmötesgår markägarna runt sjön som vill ha kvar nivån.

Vinsten 200 meter
Det blir ett överfallsdämme med fiskvandringsväg. Fiskintressena vinner ytterligare 200 meter strömmande vatten.
– Ja, man tjänar 200 meter strömmande vatten.
Men det blir också bättre nedströms, hävdar Lars-Olof Ramnelid. Det blir en bättre strömfåra.
– Huvudmotivet är att få en fiskvandring som fungerar. Och att få en bättre mer naturlig vattenreglering.
Är det värt 15 miljoner?
– Åtgärderna är beräknade till tio miljoner. Och det är samma summa som det skulle kosta att åtgärda kraftsstationen.
För att få kraftverket godkänt skulle det krävas en ny fiskvandringsväg, nytt galler och en flyktväg, samt en ny vattenreglering.
– Den summan är totalt beräknad till tio miljoner.
Siffrorna kommer från en förprojekteringar gjord av ett konsultföretag.
Göran Åhrén

Magnus Jacobsson(KD) vill stärka proportionalitetsprincipen och införa ett skaderekvisit, att en myndighet måste påvisa en skada innan man tvingar fram kostsamma åtgärder.

Politiken måste återta makten

”Nuvarande lagstiftning fungerar inte”

Makten måste tillbaka till de folkvalda. Och myndigheter ska inte kunna ta till tvångsmedel, utan att påvisa någon skada. Det menar Magnus Jacobsson(KD) som lagt ett förslag om att förändra lagen.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) vill att myndigheter ska tvingas påvisa en skada för att kunna kräva omfattande och kostsamma åtgärder. Han vill ta bort den omvända bevisbördan, stärka proportionalitetsprincipen och införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
I en motion till riksdagen skriver Magnus Jacobsson att kommuner och länsstyrelser i många fall ställer krav som inte står i proportion till nyttan. Det gäller exempelvis enskilda avlopp men också småskalig vattenkraft.
Westsidan fick en intervju med Magnus Jacobsson och bad honom förklara vad han menar.
– Det är egentligen två frågor, säger Magnus Jacobsson.

Orimliga kostnader
Både som kommunpolitiker och riksdagsledamot har han reagerat över situationen för ägare till småskalig vattenkraft, men också ägare till enskilda avlopp.
– Här fungerar inte nuvarande lagstiftning, säger han.
– Fenomenet är detsamma. Det finns en politisk vilja, en politisk intension. Men sedan finns det tjänstemän som går längre än politiken. Och detta orsakar stora kostnader för enskilda, som enligt min mening i många fall är orimliga, säger Magnus Jacobsson.
– Det vill jag hantera på två sätt.
– Dels vill jag införa ett tjänstemannaansvar. Om enskilda tjänstemän fattar beslut, och sedan förlorar i domstol, så har de ändå inget ansvar enligt nuvarande regelverk.
– Det andra sättet är att kommuner och myndigheter, innan man börjar använda tvångsmedel som förbud och viten, så måste man kunna påvisa en skälighet. En skada.

Omvänd bevisbörda
Magnus Jacobsson vill därför införa ett skaderekvisit i lagstiftningen.
– Man skall inte kunna döma ut hur dyra viten som helst om det handlar om småförseelser.
– Det måste kunna visa att det finns en verklig skada. Om det exempelvis inte finns något utsläpp, då är det inte rimligt att folk ska kunna tvingas till åtgärder.
Idag gäller omvänd bevisbörda inom miljölagstiftningen. Verksamhetsutövare måste kunna visa att man inte orsakar skada. Många upplever den omvända bevisbördan som ett problem.
– Ja, det borde vara så att kommunen ska visa att det är en skada.
Magnus Jacobsson tar ett exempel inom småskalig vattenkraft.
– Jag har varit ute och tittat på anläggningar där det finns naturliga vandringshinder nedströms. Och ändå kräver myndigheterna åtgärder för fria vandringsvägar.
Det är orimligt menar Magnus Jacobsson.
– Jag vill att myndigheterna ska tvingas bevisa att det finns en skada innan de kräver en åtgärd.

Normal rättsstat
En kommun ska alltså först kunna bevisa att en ägare till ett enskilt avlopp orsakar övergödning eller förorenar en vattentäkt för att kunna ta till tvångsmedel som förbud och viten. Det är ju det normala förhållandet i en rättsstat.
– Polisen agerar ju först när någon har begått ett brott, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ju egentligen först när det finns en skada som man vidtar åtgärder.
När det gäller brottmål är det alltså självklart att polis och åklagare måste kunna bevisa brott.
För myndigheterna räcker det att påstå, och om ägaren inte kan bevisa sin oskuld, betraktas man som skyldig.
När det gäller enskilda avlopp så kan en miljöinspektör, med den omfattande delegering som idag är praxis, agera såväl polis som åklagare och domare.

Oskäliga krav
Men det här handlar också om styrkeförhållanden. Det är tveksamt om det var tänkt att miljöbalken skulle tillämpas så strängt mot privatpersoner. En privatperson har inte de resurser som ett stort företag har. Och då måste lagstiftningen ta hänsyn till det, menar Magnus Jacobsson.
Även ur ekonomisk synvinkel är rådande förhållanden orimliga.
– Jag har sett kraftverk där ägarna tvingats betala miljoner. Kommer de någonsin att tjäna tillbaka detta? Det blir inte skäligt.
I grunden tror Magnus Jacobsson att det blivit så här på grund av samhällets goda intentioner. Men det handlar också om relationen mellan politik och myndigheter.
– Det handlar nog om goda intentioner. Men också om uppdelningen mellan tjänstemän och politiker.
Det kan också vara ett problem att myndigheter konkurrerar med varandra, och alla vill vara lite bättre.
– Man vill vara bäst. Därför går de lite längre än politiken har tänkt sig.

”Vem bestämmer?”
– I längden underminerar vi demokratin om tjänstemän skärper besluten, och i praktiken gör något annat.
– Vargfrågan är en annan sådan fråga. Där riksdagen sagt att man har ett bottenläge på 175. Idag är det 600 vargar tror man. Det är en väsentlig skillnad.
– Om politiken fattar ett beslut, och tjänstemännen ett annat, då frågar man sig till slut vem det är som bestämmer egentligen.
Detta kan leda till politikerförakt.
– Och i förlängningen bli det ett hot mot vår demokrati.
– Vi måste därför ta tillbaka makten till politiken, säger Magnus Jacobsson.
FOTNOT: Magnus Jacobssons motion kommer att behandlas av civilutskottet under våren.
Westsidan (20191210)

Just nu pågår bondeprotester runt om i Europa. Stora demonstrationer med traktorer som blockerar trafiken i storstäder som Paris och Berlin. Intresset i svenska medier är dock mycket svalt. Därför publicerar vi den här artikeln. Det framgår av franska nyhetsbyrån France24:s rapportering att ett av skälen till protesterna är att bönderna tröttnat på att utmålas som syndabockar för klimatförändringar, och osakliga kampanjer mot kött och animalieproduktion från NGO:s, Non-Guvernmental-Organisations. I Paris kräver franska bönder att regeringen försvarar det franska jordbruket.

Franska bönder kör in i Paris och kräver att få träffa president Macron. De är missnöjda över nya regler, ojust konkurrens och den onyanserade köttdebatten.

Bondeprotester i Europa

Missnöje över nya regler och ökade kostnader

Bönderna i Europa protesterar. I Holland, Tyskland, Frankrike och Irland kör de in med sina traktorer, blockerar trafiken och kräver förändringar. De är bl a upprörda över att utpekas som ansvariga för klimatet.

På kort tid har karavaner av traktorer intagit huvudstäder i flera europeiska länder. Bönder protesterar mot den politik som de menar gör deras näring olönsam.
Huvudbudskapet är att alla åtgärder för miljön och klimatet kostar pengar. Någon måste betala. Just nu är det bönderna som får betala. Bönderna tycker därför inte att regeringarna gör tillräckligt för att värna det egna jordbruket.
Det handlar främst om köttet! Men också om regleringar av användning av konstgödsel och bekämpningsmedel. Bönderna är förbannade över ökade kostnader, sjunkande priser, sämre betalt och att man framställs som skyldiga till klimatförändringarna.

Blockerade trafiken
I Holland rullade traktorerna in i Den Haag och bönderna höll ett massmöte där de krävde förändringar. För några dagar sedan var det tyska bönder som rullade in i Berlin och blockerade trafiken.
Även på Irland protesterar bönderna och kräver bättre betalt.
– We want a fair price for our products, säger en lantbrukare från Irland som deltog i protesterna i Dublin. ”Vi vill ha ett just pris för våra produkter.”
– Vi är så trötta på ny lagstiftning och nya regleringar. Det är vår försörjning det handlar om.
I veckan körde bönder in i Paris med sina traktorer för att protestera mot att den franska regeringen inte försvarar det franska jordbruket bättre. Bönderna blockerade trafiken på flera huvudleder in till centrala Paris. På huvudgatan Champs-Elysees spred bönderna ut hö.

Franska nyhetsbyrån France 24 rapporterar direkt från bondeprotesten. I svenska medier är det svårt att hitta en uppgift om de omfattande bondeprotesterna i Europa.

Kräver respekt
– Vi kräver respekt, säger Christophe Sejourne, en av de protesterande bönderna till France 24.
– Vi har nästan aldrig sett en yrkeskår bli så nedvärderad. De senaste åren har allt vi gör kritiserats.
– Vi har en regering som inför mängder med regleringar för oss. Samtidigt ser vi folk köpa importerad mat som inte producerats efter samma regler.
Enligt franska nyhetsbyrån France 24 så kräver bönderna att få träffa president Emmanuel Macron personligen, för att överlämna sina krav. De tre huvudpunkterna är att det är för mycket regler och regleringar, att konkurrensen från importerat kött från Latinamerika är orättvis, och att regeringen inte gör något åt den anti-kött-propaganda som sprids av olika organisationer.
– Vi pekas orättvist ut, säger en av lantbrukarna till France 24.

Klimatbovar
Bönderna i Frankrike har blivit upprörda över politiska beslut som de menar gör det franska jordbruket olönsamt. De protesterar mot att de pekas ut som ansvariga för klimatförändringarna.
De kräver att regeringen gör något åt de anklagelser som riktas mot jordbruket från de så kallade non-governmental-organisations, NGO:s, miljöorganisationer som påstår att kött är skadligt för miljön och klimatet. De är missnöjda över hur media rapporterat och vill att regeringen ingriper.
Istället inför den franska regeringen nya regler och regleringar, som gör jordbruket olönsamt. Samtidigt som importerat kött från Latinamerika produceras efter helt andra regler, som gör att de franska bönderna inte kan konkurrera på lika villkor.

Kräver lika villkor
Bönderna är därför missnöjda över de handelsavtal som den franska regeringen skrivit under. Och de kräver att få villkor så att de kan konkurrera med det importerade köttet.
Men det viktigaste som bönderna protesterar mot är att regeringen inte gör något åt den aggressiva kampanj, som aktivistiska köttmotståndare bedriver, där de bland annat attackerat gårdar med animalisk produktion. Bönderna kräver att regeringen går något åt kött- och djuraktivisterna.
– Fortsätter det här har vi ingen framtid. Ingen tycks bry sig om oss, säger en irländsk lantbrukare.
WESTSIDAN (2019-11-30)

I Berlin var protesterna omfattande. Traktorer blockerade trafiken på tillfartsvägarna, och samlades i centrala Berlin vid Brandenburger Tor.

Staten vill ha vägledning

Många skogsägares öde avgörs av Svea hovrätt

Det blir muntlig förhandling vid Svea hovrätt som avgör om det är rätt av staten att förbjuda skogsägare att avverka utan att betala ersättning. Domen kan avgöra ödet för många skogsägare i framtiden.

De handlar om de så kallade fjällnära-målen. I flera uppmärksammade fall i Norrland förbjöds skogsägare att avverka med motiveringen att det finns höga naturvärden. När staten vägrade betala ersättning, valde skogsägarna att stämma staten.
I januari beslutade mark- och miljödomstolen i Umeå att staten skulle betala ersättning till markägarna med 125 procent av marknadsvärdet. Totalt handlade det om 18 miljoner kronor som staten dömdes att betala.
Men nu har alltså kammarkollegiet och skogsstyrelsen överklagat domen till högre instans.
Det är ovanligt med muntlig förhandling i mark- och miljööverdomstolen. Normalt avgörs ärenden på handlingarna, som det heter. Det innebär att domstolen tittar på tidigare domar och tar in yttranden från parterna, och sedan fattar ett beslut.
Men i det här fallet har alltså staten, genom kammarkollegiet och skogsstyrelsen, begärt muntlig förhandling.
Kammarkollegiet har förklarat att man anser att det är ett komplicerat mål, med sammanlagt fem ärenden som ska avgöras på en gång, och att man vill få fram vägledande domar. Och kammarkollegiets generaldirektör sticker inte under stol med att domen kommer att påverka många skogsägare framöver.
Skogsstyrelsen anser att rättsläget är oklart, och man har begärt att regeringen ska se över den del av skogsvårdslagen som handlar om fjällnära skog. Regeringen tillsatte därför en utredning i somras.
Innan 2015 fick ägare till fjällnära skog i så gott som samtliga fall tillstånd att avverka. Men 2015 började skogsstyrelsen plötsligt förbjuda avverkning.
En tjänsteman på kammarkollegiet, som tidigare arbetade med frågor som rör småskalig vattenkraft, kom på att man kunde göra en tolkning av lagen så att staten inte behöver betala. Speciellt om det handlar om skog som växer långsamt, började staten hävda att det inte handlade om en pågående verksamhet.
Kärnfrågan man tvistar om är ifall staten kan förbjuda en skogsägare att avverka, bara för att en myndighet anser att det finns höga naturvärden? Och dessutom utan att betala ersättning till skogsägaren.
För skogsägare är det här naturligtvis en ödesfråga. Vem vill äga skog om man när som helst kan bli fråntagen den? Utan ersättning dessutom.
FOTNOT: Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt ersatte 2011 Miljööverdomstolen, och avgör mål som överklagas efter domar i de fem mark- och miljödomstolarna i Nacka, Umeå, Vänersborg, Växjö och Östersund. (WESTSIDAN, 2019-11-12)

En av alla kvarnar som drabbats av vattenförvaltning i Västergötland. Foto: Westsidan.

Vattenmyndigheterna läggs ner. Liksom vattendelegationerna. Havs- och vattenmyndigheten får ett utökat ansvar. Åtgärder och beslut ska förankras bättre genom att riksdag och regeringen nu får vara med och bestämma. Det är huvuddragen i en utredning som presenterades i dagarna. Än så länge bara ett förslag.

Beslut ska fattas i politiken

Ny vattenorganisation föreslås i utredning

Regeringens utredare vill lägga ner de fem vattenmyndigheterna. Havs- och vattenmyndigheten får utökat ansvar, kommunerna ska engageras mer, men riksdag och regering ska fatta de viktiga besluten.

Utredningen om vattenförvaltningens organisation har presenterat en rad förslag till förändringar. Man motiverar sina förslag med att vattenförvaltningen behöver bli effektivare, men också bättre samordnad och förankrad.
När Sverige skulle implementera EU:s ramdirektiv för vatten, inrättades en särskild myndighet, vattenmyndigheten, en för varje vattendistrikt. Dessa fem myndigheter anmäldes till EU som behöriga myndigheter enligt ramdirektivet.
Det är dessa myndigheter, som har fattat besluten, om handlingsplaner och åtgärdsprogram. De fem vattenmyndigheterna har haft sin hemvist på fem länsstyrelser. Formellt har man utsett en vattendelegation, med landshövdingen som ordförande, som har fattat besluten.

Mycket kritik
Denna organisation har fått mycket kritik genom åren. Den tyngsta kritiken har handlat om att den demokratiska förankringen har varit för dålig. Visserligen har några politiker fått plats i vattendelegationerna, men dessa är inte valda, utan har utsetts av regeringen.
Det har också varit svårt för ledamöterna i vattenråden att påverka besluten. Arbetet har dominerats av tjänstemän.
En konsekvens av detta har varit att förslag till åtgärder har varit så omfattande att andra sektorer i samhället har protesterat. Jordbruksverket och LRF kritiserade de senaste förslaget till åtgärdsprogram, som därför landade på regeringens bord.
Regeringen tog fram rödpennan och strök de värsta förslagen som enligt Jordbruksverket hade kostat det svenska lantbruket miljarder.

Myndigheten läggs ner
I samband med detta har kritiken växt mot en organisation som i grunden inte är demokratisk. Och som dessutom har visat sig näst intill oförmögen att ta hänsyn till andra samhällsintressen än de miljömässiga.
Vissa har till och med ifrågasatt vattenförvaltningens legitimitet. Den dåliga politiska förankringen skulle kunna strida mot den svenska regeringsformen, har det sagts.
Det är bakgrunden till att utredningen nu föreslår att vattenmyndigheterna läggs ner. Att vattendelegationerna avskaffas. Och att de viktiga besluten när det gäller handlingsplaner och åtgärdsprogram i framtiden kommer att fattas av regering och riksdag, i likhet med i de flesta andra länder.
Havs- och vattenmyndigheten kommer att få ett utökat ansvar. Liksom SGU, och länsstyrelserna. Det är dessa myndigheter som utredaren föreslår ska anmälas till EU-kommissionen som behöriga myndigheter.
Hackordningen mellan vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten är därmed avgjord. Och den konkurrens som ibland skapat problem, försvinner.

Operativa kommuner
Utredaren föreslår också att kommunerna ska engageras mer i det operativa arbetet, och därmed få en större roll i vattenförvaltningen. Utredaren vill göra kommunerna mer delaktiga. Så här skriver hon:
”Genom att kommunerna görs mer delaktiga inom vattenförvaltningen ökar incitamenten för dem att organisera sin verksamhet ur ett vattenförvaltningsperspektiv på lokal nivå. Utredningen bedömer att möjligheten att åstadkomma ett mer effektivt åtgärdsarbete därmed stärks betydligt.”
Den viktigaste förändringen är kanske att beslutanderätten förs över från vattenmyndigheterna, eller vattendelegationerna, till regering och riksdag.
De centrala myndigheternas roll stärks. Havs- och vattenmyndigheten stärker sin ställning. Organisationen blir tydligare. I alla fall om regering och riksdag går på förslagen i utredningen. Branschföreträdare som berörs av vattenförvaltningens arbete har uttryckt tvivel på att utredningens förslag blir verklighet.
Det har varit lite för många kockar i fisksoppan. Frågan är om det verkligen blir färre nu. Och frågan är om det blir enklare för alla landsbygdsbor som drabbats.
Göran Åhrén

Viktigast att åtgärda är bristande underhåll inom järnväg och väg, säger Magnus Jacobsson(KD) andra vice ordförande i trafikutskottet i Riksdagen. Foto: Westsidan

Bristande underhåll viktigast

Vill också åtgärda straffbeskattningen av landsbygden

Underhållet inom väg och järnväg är den viktigaste trafikpolitiska frågan. Det hävdar Magnus Jacobsson(KD) som sitter i riksdagens trafikutskott. Näst viktigast är att åtgärda överbeskattningen av landsbygden.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD) är hemma i Uddevalla och Westsidan passade på att fråga om arbetet i riksdagen. Han fokuserar mycket på trafikfrågorna eftersom han är andre vice ordförande i trafikutskottet.
Vi frågar Magnus Jacobsson vilka han tycker är de fem viktigaste frågorna just nu inom trafikarbetet.
– Det absolut viktigaste är att man tar itu med underhållsskulden inom järnväg och väg, säger Magnus Jacobsson.
Det näst viktigaste handlar om överbeskattningen av landsbygden.
– Vi måste få fram en ny bränsle- och fordonsbeskattning, som gör att landsbygdsbefolkningen inte straffbeskattas som idag, säger Magnus Jacobsson.
Det tredje viktigaste handlar om flyget.
– Sverige är ett långt land. Det är naivt att tro att vi inte kommer att ha flyg även i framtiden. Därför vill vi satsa på forskning om alternativa bränslen inom flyget.
– Flygskammen drabbar framför allt landsbygden.
Den fjärde punkten Magnus Jacobsson vill prioritera är de enskilda vägarna.
– Det går ut för lite pengar till de enskilda vägarna idag. Vi behöver förstärka bidragen till vägföreningarna. Både jordbruket och skogsbruket är beroende av fungerande vägar överallt på landsbygden.
Den femte viktigaste punkten att prioritera är BK4-vägar, hävdar Magnus Jacobsson. Vi behöver gradera upp fler vägar så vi kan köra längre lastbilar.
– Trafikverket har inte resurser tillräckligt för att godkänna BK4-vägar.
Exempelvis Dalsland skulle tjäna på fler BK4-vägar, förklarar Magnus Jacobsson. Men bättre bärighet och möjlighet att köra tyngre godstrafik har också andra fördelar.
Med längre lastbilar går det åt mindre bränsle. Dessutom blir det enklare för svenska åkare att hantera den illojala konkurrensen från åkare från Östeuropa, som dessutom ofta tankar sina lastbilar utomlands. (Westsidan: 2019-10-27)

Fakta
BK4 syftar på Trafikverkets bärighetsklassning. Det innebär vägar som är godkända för trafik upp till 74 ton. Idag är nästan en femtedel av vägnätet klassat i BK4. Målet är att mellan 70 och 80 procent av vägnätet ska ha en bärighet motsvarande BK4 till år 2029.

Myndigheterna vill inte ändra sin klassning av vattendrag. Trots att riksdagen beslutat om det. Många kraftverksägare är upprörda över HaV:s stelbenta inställning. Foto: Westsidan.

HaV vägrar ändra klassningen

Upprörda kraftverksägare hänvisar till riksdagen

Myndigheterna vägrar ändra. Detta trots riksdagens beslut om att ”ta tillvara möjligheter till undantag fullt ut”. Detta upprör ägare till små vattenkraftverk, som menar att hälften av vattendragen kan klassas som modifierade.

Svenska myndigheters stelbenta inställning till kraftigt modifierade vattendrag, så kallad KMV, upprör ägare till småskalig vattenkraft. Efter ett antal möten med Havs- och vattenmyndigheten, HaV, är situationen oförändrad.
Trots att riksdagen beslutat att de möjligheter till undantag som finns i EU-rätten ska tas tillvara fullt ut, så vägrar berörda myndigheter att i grunden ändra sin syn på vilka vattenförekomster som ska klassas som kraftigt modifierade, KMV.
Tjänstemän på HaV har framhållit att EU (”Bryssel”) tycker det är bra att Sverige är restriktiva. Frågan är om Bryssel håller med om konsekvenserna av de svenska tolkningarna. EU-kommissionens talesperson i miljöfrågor, Enrico Brivio, har två gånger klargjort att EU inte kräver att Sverige river ut småskalig vattenkraft för att leva upp till vattendirektivets krav.
Det är också kraftverksägarnas representanters inställning att det är svenska myndigheters egna tolkningar som ligger till grund för kraven på utrivningar. Att det handlar om en så kallad överimplementering av EU-direktivet.
Havs- och vattenmyndigheten fortsätter att hävda att småskalig vattenkraft inte kan uppfylla villkoren för att vattenförekomster ska klassas som kraftigt modifierade. Detta har bekräftats av ansvariga chefer på HaV.
Kraftverksägare gör bedömningen att detta kan innebära att ett stort antal kraftverksägare tvingas lägga ner och riva ut. Vilket skulle minska svensk elproduktion med motsvarande ett halvt till ett kärnkraftverk.
Myndigheternas inställning går också stick i stäv med riksdagens beslut om att alla möjligheter till undantag skulle tas tillvara.
Representanter för ägare till småskalig vattenkraft som satt sig in i reglerna hävdar att Sverige mycket väl skulle kunna klassa upp till hälften av vattenförekomsterna i många vattendrag som KMV, inom ramen för EUs regelverk. Men myndigheterna vägrar ta till sig dessa synpunkter.
Ett exempel på detta är Alsterån.
– Där anser jag att i alla fall hälften av vattenförekomsterna skulle kunna klassas som KMV, säger Rune Hallgren, sekreterare i SVAF, Svensk Vattenkraftförening.
Han har framfört detta till myndigheterna men får inget gehör.
Vattenförvaltningen har ett datorsystem för kartläggning och bedömning av i stort sett samtliga vattenförekomster i Sverige. Det kallas VISS. Rune Hallgren hävdar att det går att finna stöd för en omklassning av många vattenförekomster i VISS.
– Hälften skulle kunna bli KMV, säger han.
Många länder i EU har också använt möjligheterna till undantag i mycket större utsträckning än Sverige, som har en oerhört rigid syn på vad som ska klassas som kraftigt modifierade vattendrag, KMV.
Vad är det då som har gått snett i Sverige?
– Sverige ska vara bäst i klassen. Det sitter bara miljöfolk och bedömer det här på myndigheterna. Och man bedömer allt så strängt som möjligt.
– Och det är bara miljön man bryr sig om. Man tar inte hänsyn till andra intressen, säger Rune Hallgren.
– Det är elproduktionen kontra miljön som ska avvägas.
Det ligger på myndigheterna och domstolarna att bedöma samhällsnyttan av en verksamhet och väga detta mot miljönyttan av eventuella åtgärder. Och definitionen av samhällsnytta tolkas alltså i regel ur ett strikt nationellt perspektiv. Man talar om vattenkraftens roll som reglerkraft.
De stora kraftverken kommer myndigheterna inte åt.
– Eftersom man inte kommer åt de stora, så ger man sig på de små istället.
FOTNOT: Tre procent av vattendragen i Sverige har klassats som KMV, kraftigt modifierade. Det har betydelse för vilka krav man ställer på exempelvis vattenkraften. Det är en ovanligt låg siffra i en internationell jämförelse. (Westsidan: 2019 10 16)

Birgit Hansson, ägare till Lästviks säteri, vill stoppa nya planer på gruvbrytning i Dalsland, och ändra minerallagen så markägare får mer att säga till om. Foto: Westsidan.

Nya protester mot
gruvplaner i Dalsland

”Kan bli miljöbomb för hela Västsverige”

Ett kanadensiskt gruvbolag vill provborra efter guld och koppar i Dalsland. Flera markägare berörs. Kritikerna varnar nu för konsekvenserna om gruvplanerna blir verklighet.

Den nya minerallagen har öppnat Dalsland för exploatering och spekulation. Om alla gruvplaner blir verklighet så kommer stora delar av Dalsland att påverkas. Aktuellt nu är ett kanadensiskt bolag som mutat in tiotusentals hektar.
Det handlar bland annat om ett stort område mellan Bengtsfors och Gustafsfors, öster om Lelången. Ett område där turismen är en betydande näring.
Kritiker menar att turistnäringen i Dalsland kan påverkas negativt av en omfattande gruvdrift. Turistnäringen är viktig för Dalsland och Västra Götalandsregionen har avsatt flera miljoner kronor för att stärka turismen i Dalsland.
Det är det kanadensiska gruvbolaget Agnico Eagles som nu planerar att bryta guld och koppar i Dalsland. Och det är stora arealer som berörs.
– Det är tusentals hektar, säger Birgit Hansson, ägare till Lästviks säteri, som engagerat sig i gruvdebatten.
– Satsningen på turism och gruvprojekten går inte ihop. Det är ju naturturism det handlar om, fortsätter hon.
Även skogsbruket kommer att drabbas av gruvplanerna, också det en viktig näring för Dalsland. Och påverkan på miljön kommer att bli mycket stor.
– Gruvdriften handlar om stora dagbrott.  Med förgiftat lakvatten som går ner i Vänern riskerar det att bli en miljöbomb för hela Västsverige, säger Birgit Hansson.
Många markägare och landsbygdsbor i Dalsland har engagerat sig mot planerna på att bryta koppar och andra mineraler. Striden mot ett australiensiskt gruvbolag har nyligen avslutats. Bolaget la ner sina planer och drog tillbaka sin ansökan efter omfattande opinionsyttringar från Dalsland.
Men nu är det alltså dags igen för en ny gruvstrid. Och denna gång handlar det också om guld.
Motståndarna är framför allt upprörda över att omfattningen av planerna inte gjorts offentliga omedelbart. Det har lett till spekulationer om att gruvbolaget försökt mörka omfattningen.
– Vi har upptäckt att det rör sig om tio områden, istället för de fyra, som vi kände till sedan tidigare, säger Birgit Hansson.
– Vi vet inte ännu hur många fastighetsägare som berörs. Vi ska ta reda på det.
– Redan i de fyra områden som vi kände till sedan tidigare var det flera hundra fastighetsägare, säger Birgit Hansson.
Hon menar att de omfattande gruvplanerna kommer att slå hårt mot turistnäringen i Dalsland. Men även skogsbruket påverkas, om det blir stora dagbrott.
– Det är inte bara guld. Det är koppar också, säger hon.
Det kanadensiska bolag, Agnico Eagle Mines Ltd., som nu mutat in 10 000-tals hektar i Dalsland och ansökt om att få provborra, har etablerat sig i Storuman där man mutat in 47 000 hektar och investerat stora summor i gruvbrytning. (Westsidan: 2019 0101)

Trafikverket har låtit såga av bommarna på flera järnvägsövergångar på Lysekilsbanan. Beslutet har överklagats av Aktionsgruppen för Bohusbanan som menar att detta omöjliggör trafik på banan. Foto: Västsidan.

Hoppet snart ute för Lysekilsbanan

Beslutet att såga av bommarna har överklagats

Hoppet är snart ute för Lysekilsbanan. Får inte Lysekils hamn upp volymerna, är risken stor att järnvägen läggs ner. Beslutet att såga av bommarna har dock överklagats.

Lysekilsbanans framtid är inte helt avgjord. Men även järnvägsvännerna medger att det nu ser ganska mörkt ut. Hoppet står till Lysekils hamn.
– Får hamnen inte upp volymerna då går det nog inte att rädda Lysekilsbanan, säger Göran Sandström, ordförande i Aktionsgruppen för Bohusbanan.
Ett danskt företag har tagit över förvaltningen av Lysekils hamn. SDK är intresserade av trafik på Lysekilsbanan om hamnen får upp volymerna.
Men trafikverket har redan sågat av bommarna på några järnvägsövergångar. Ett beslut som överklagats.
– Beslutet att ta ner bommar och ta ner kontaktledningen är överklagat. Det ligger hos högsta förvaltningsrätten nu, säger Göran Sandström, ordförande i arbetsgruppen för Bohusbanan.
– Vi menar att detta är en förtida nedläggning. Enligt järnvägslagen får man inte göra banan ofarbar inom tre år. Vi menar att de har gjort det omöjligt att fara på banan.
Trafikverket har stängt av strömmen i kontaktledningen. Vilket ökar risken för stöld. Trafikverket har DNA-märkt kontaktledningen, men järnvägsvännerna tror inte det hindrar internationella ligor från att köpa upp stöldgodsen.
Ett beslut att köra persontrafik på banan igen skulle kunna rädda järnvägen. Men för det krävs det politisk handling. Regionens tafatta försök med sommartrafik för några år sedan, lyckades Trafikverket dribbla bort effektivt genom att tvinga tågen att köra i 40 kilometer i timmen.
– Det skulle kunna gå persontåg också, men då krävs det att politikerna gör någonting, säger Göran Sandström.
Lena Eriksson, generaldierktör på Trafikverket, har sagt att vi måste våga lägga ner mindre järnvägar.
En möjlighet som diskuterats är att lokala och regionala aktörer tar över ansvaret för underhåll och drift av banan. På samma sätt som skett med Inlandsbanan.
– Den vägen har de blockerat, säger Göran Sandström.
Hoppet är alltså snart ute för Lysekilsbanan. Det blir svårt att få en politisk överenskommelse som kan rädda banan eftersom politikerna i Lysekils kommun inte kommer överens. (Westsite: 2019 09 24)