Månad: februari 2023

Partitoppen valde att mörka

VästsidanLämna en kommentar

Strutsarnas tidevarv borde snart vara förbi, skriver Sven-Arne Thorstensson i veckans krönika. Med utgångspunkt i Botkyrka, resonerar han kring händelserna och patritoppens val att stoppa huvudet i sanden.
”Det intressanta är att man redan visste om denna djupa konflikt ända upp i partitoppen, där man valde att mörka”, skriver Sven-Arne Thorstensson. Men Botkyrka är inte unikt. Om det vittnar intresset för Sameh Egyptsons 700 sidor digra avhandling, resultatet av 20 års forskning, som tvingade Lunds Universitet att byta lokal på grund av det stora intresset.
”Idag flödar mediekritiken mot honom, på olika sätt beroende på var redaktionerna ligger på höger vänsterskalan.”

Strutsarnas tidevarv snart förbi

Tänka sig att nationalism är så enhälligt mycket fulare än cynisk egoism.
Under de senaste decennierna har allt för många levt enligt strutsens taktik med att stoppa huvudet i sanden. Att strutsen gjorde så var en metafor som romarna använde redan för 2000 år sedan, när de skulle beskriva de som ville dölja sina brister eller sårbarhet.
Idag finns det många som använder just den taktiken när blottorna hopar sig. Många tydliga signaler säger oss att vårt tidigare så robusta samhälle håller på att krackelera i toppen men också i grunden.
Men helt givet vill man från de ansvarigas håll, inte ta itu med vare sig det stora eller lilla. Att sänka blicken och nacken likt strutsen hjälper till att dölja den jobbiga verkligheten. Ett annat sätt att undvika svårigheter är att flytta fokus.

Valde att mörka
I Botkyrka kommun bevittnar vi just nu den senaste strutsskandalen. Där har en infekterad strid blossat upp om huruvida kriminella nätverk är med och styr, eller låter bli att styra.
Ett uppmärksammat medlemsmöte i den socialdemokratiska kommunkretsen lockade nästa 200 medlemmar. Det utvecklade sig till ett misstroendemöte.
Att ett kommunalt politiskt medlemsmöte drar 200 medlemmar kan betecknas som helt unikt i sig. Det visar på att en krigshandling är under uppsegling där båda fronter sluter upp, inte mangrant, men i stor mängd.
På mötet vann ”upprorsmakarna” och avsatte föreningens ordförande, som visat blankt stål emot kriminalitet i kommunen. Det intressanta är att man redan visste om denna djupa konflikt ända upp i partitoppen, där man valde att mörka.

Botkyrka inte unikt
I flera år har alltså kriminella personer på olika sätt infiltrerat kommunal verksamhet och strutsar stoppade huvudet i sanden. Att hålla det upprätt var för jobbigt.
Men striden beskrivs inte helt som solklar skriver bl.a. Max V Karlsson i vänstertidningen ETC nyligen och försvarar upprorsmakarna. ”Det är demokrati” menar Emanuel Ksiazkiewicz, en annan S-ledamot från den falang som vann. Sprickan är öppen och sårig och svår.
Men sossarna i Botkyrka är inget unikt. Runt om i landets kommuner och regioner, i statliga myndigheter, på länsstyrelser och andra viktiga positioner sker infiltration. Inte ens SÄPO klarade sig utan.

Tänk så lätt
Inte för att på något vis underblåsa högernationalismen, men tänk tanken om de kriminella varit just nationalister. Om de kriminella kunnat beskrivas som konservativa nationalistfalanger. Då hade det hänt saker direkt.
Landets alla medier hade målat krigsrubriker. Hela det etablerade politiska landskapet, polisen, åklagarkamrarna och domstolarna hade gått i enad front. Knivar hade slipats, opinioner hade byggts som gett ännu mera rubriker.
Men nu är det inte så. Det är inga nationalister som infiltrerar (inte i nämnvärd mängd) utan rent egoistiskt kriminella nätverk och religiös fundamentalism och då blir det både mera känsligt, svårare och troligen farligare att gräva i.
Dessa fenomen påverkar samhället och oss själva varje dag och det blir allt mera utbrett, påfrestande och farligt. En inblandning av utrikesfödda med annan kultur och ofta med religiösa förtecken gör det oerhört känsligt att rycka av täcket, öka trycket och säga som det är. Just därför är det så svårt att blottlägga alla försök till korruption och misskredit.

Fullsatt disputation
Ett tydligt bevis på detta är en just nu högaktuell disputation på Lunds universitet.
Forskaren Sameh Egyptson lade här om dagen fram sin avhandling ”Global politisk islam”.
Intresset var enormt. Aldrig tidigare har en disputation i Lund dragit så mycket folk att man behövt byta lokal. Sällan eller aldrig har det behövts polis och SÄPO-skydd heller.
Egyptson lade fram sin 700 sidor stora forskning som tagit honom 20 år att genomarbeta och han fick ordentligt mothugg under tre gånger så lång disputationstid som brukligt. Det han visar är en genomgripande infiltration i alla samhällsskikt orkestrerat av det ”Muslimska Brödraskapet”.
Det har svängt för honom i opinionen. För ca 10 år sedan var Sameh Egyptson en flitigt anlitad expert i bl.a SVT i samband med den ”arabiska våren”. Nu är den tiden med stor säkerhet förbi. Idag flödar mediekritiken mot honom på olika sätt beroende på var redaktionerna ligger på höger vänsterskalan.
Under dagen har jag plöjt igenom ett drygt tiotal nyskrivna artiklar om Sveriges mest diskuterade disputation genom tiderna och jag kan väl sammanfatta det så här.
Eftersom både intresset varit så stort och referaten så olika, så visar det i alla fall mig att om infiltrationen funkar, så funkar den bäst på vänsterhalvan.
Sven-Arne Thorstensson

”Palliativ vård
i tillitssamhällets
slutskede”

Att skylla på EU håller inte

VästsidanLämna en kommentar

Det håller inte att skylla på EU. Sverige går ofta längre än EU avsett med sina direktiv. Det skriver Kerstin Davidson i det här inlägget. Hon tar två exempel. Sveriges hantering av luftkvalitén, och hanteringen av småskalig vattenkraft. I båda fallen överimplementerar svenska myndigheter.
Kerstin Davidson är mångårig ledarskribent på tidningen Land Lantbruk. Hon arbetade innan dess som lantbruksreporter för samma tidning med placering i Halland.

Sverige går ofta längre an EU avsett

Det håller inte att skylla all galenskap på EU

Det är lätt att skylla på EU. Men faktum är att svenska myndigheters tillämpning av EU-direktiv för miljön går mycket längre än vad EU avsett. Och man struntar i att använda de undantag som EU-direktiven medger.
Sverige är i själva verket extremt, enligt Lena Nerhagen, nationalekonom vid högskolan i Dalarna, som har intervjuats av Tidningen Näringslivet. Hon och hennes forskarkolleger har studerat hur regler och lagar tillämpas i Sverige.
Ett ämne som Lena Nerhagen har specialstuderat är tillämpningen av EU:s luftkvalitetsdirektiv. Där har Sverige gått längre än vad direktivet kräver. Enligt direktivet är det viktiga att mätningar av luftkvaliteten görs i regioner med mer än 250 000 invånare, eller i områden med viss befolkningstäthet. Men Sverige valde utforma reglerna så att alla 290 kommuner måste utföra mätningarna – såväl Malmö som Jokkmokk. Kostnaden för mätningarna lämpades över på kommunerna.

Struntar i undantag
Även miljöprövningarna av vattenkraften är exempel på svensk övertolkning – så kallad överimplementering – av EU:s direktiv. Där har Sverige struntat i att utnyttja de undantag som EU:s vattendirektiv medger.
En utgångspunkt för de omstridda miljöprövningarna av vattenkraften kom för tiotalet år sedan. Då kom forskare och myndigheter på att principen förorenaren betalar kunde tillämpas på vattenverksamheter. Då kunde man ställa miljökrav på vattenverksamheter utan att belasta statskassan. 
För vem tror exempelvis att staten vore beredd att punga ut de 64 miljoner som det skulle kosta att bygga fiskvägar förbi de sex små kraftverken i Mieån i Blekinge, vilket Länsstyrelsen kräver. Nyttan står knappast i proportion till kostnaden, men det är kanske lättare att spendera andras pengar. Prövningarna har också skett utan att konsekvenser för enskilda eller för elförsörjningen har vägts in.

Slipper ta ansvar
Ett bakomliggande problem, enligt nationalekonomen Lena Nerhagen, är just detta, svenska myndigheter åläggs inte att analysera de samhällsekonomiska följderna av sina beslut. Där skiljer sig Sverige från exempelvis grannlandet Finland. Även EU har anammat att konsekvensanalyser bör göras.
Kanske kan en väg till lösning vara det förslag till förordning som kom från regeringen i augusti i fjol. Där föreslås att konsekvensanalyser ska göras inför myndigheters beslut om föreskrifter, nyttan av dessa ska överstiga kostnaderna för samhället som helhet.
Låt oss hoppas att detta blir verklighet. Med en i jämförelse med andra länder extrem miljöpolitik är Sverige inte längre Landet Lagom. Och att skylla på EU håller inte.
Kerstin Davidson

FOTNOT: Den här texten har tidigare varit publicerad i Blekinge Läns Tidning.

”Det håller inte
att skylla
all galenskap på EU”

Bäveån riksdagsfråga

VästsidanLämna en kommentar

Bäveån blir fråga i riksdagen

KD pressar miljöministern om småskalig vattenkraft


Vattenkraften måste få bättre förutsättningar. Häxjakten på småskalig vattenkraft måste stoppas. Det var budskapet från riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) när han på torsdagen satte press på miljöministern Romina Pourmokhtari (L) i riksdagens frågestund.

Ottosson talade bland annat om ”olyckliga signaler” från en del länsstyrelser som uppmanat vattenkraftsägare att inte invänta pausen, utan köra på innan det nya regelverket är på plats.
– Det kan upplevas som att vi har tjänstemän som driver egna agendor, säger Kjell-Arne Ottosson, som undrade vad regeringen gör för att motverka detta.
Miljöministern lovade att föra ”en nära dialog” med berörda parter om hur passningen går till.
Enligt vad WESTSIDAN erfar är det bland annat länsstyrelsens agerande när det gäller omprövningar av verksamheter i Bäveån som ligger bakom att Kristdemokraterna nu tar upp frågan i riksdagen. Tanken med pausen i omprövningarna är att regelverket ska ändras så att det blir svårare för myndigheter att runda den politiska viljan. Det råder majoritet i riksdagen för att bevara den småskaliga vattenkraften.

Här nedan följer debatten i riksdagen:

Kjell-Arne Ottosson (KD):

Herr talman! I Tidöavtalet läser vi om många viktiga frågor för oss kristdemokrater. En av dem är hur vi ska ge vattenkraften bättre förutsättningar och inte minst stoppa den häxjakt som har varit på den småskaliga vattenkraften.

I avtalet står bland annat om den paus som ska göras och att det ska tas fram ett nytt regelverk för omprövning som säkerställer att intresset av elförsörjning ska väga tungt, samtidigt som man också skriver att småskaliga aktörer inte ska drabbas av helt orimliga kostnader som vi tyvärr har sett hittills i processen. Det är jätteviktiga frågor, inte minst för våra svenska dammägare.

Kan klimat- och miljöministern berätta mer om när ytterligare steg tas och det kan ges besked i frågan om de förändringar som ska göras för att vi ska kunna värna inte minst den småskaliga vattenkraften?

Statsrådet Romina Pourmokhtari (L):

Herr talman! Det är så klokt som du påpekar, Kjell-Arne Ottosson, att vi behöver hantera vår vattenkraft på ett klokt sätt, särskilt med tanke på det sköra läge som vårt energisystem är i. I den situation som råder behöver vi verkligen ta hand om all energi vi kan få ut av våra olika kraftslag. Då måste vi även värna vattenkraften, och även den småskaliga vattenkraften. Just därför har den här pausen utformats, och den gäller ju i tolv månader. Under dessa tolv månader hoppas vi att alla ska få möjlighet att anpassa sina miljöprövningar ytterligare och kunna ta fram de fakta som behövs för att prövningen ska gå till på ett så bra sätt som möjligt för att även värna den småskaliga vattenkraften. Vi arbetar väldigt hårt med att nyttja tiden under de här tolv månaderna till att se till att prövningarna kan fortskrida på ett sätt som också värnar den vattenkraft som vi har i Sverige.

Kjell-Arne Ottosson:

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi får tyvärr en del olyckliga signaler från vissa länsstyrelser. Det är tydligt att man där uppmanar vattenkraftsägare att inte invänta pausen utan köra på redan nu, innan vi har det nya regelverket på plats. Det kan upplevas som att vi har tjänstemän som driver egna agendor.

På vilket sätt agerar regeringen emot detta? På vilket sätt utför ni tillsyn för att vi inte ska ha den här formen av agerande?

Romina Pourmokhtari:

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du tar upp detta! Vi får självklart föra en nära dialog med alla berörda parter om hur pausningen går till och hur vi implementerar den på klokast möjliga sätt. Den dialog som regeringen har fört handlar främst om att se till att alla parter vet vad det är som gäller, nämligen att det är tolv månader och att vi efter dessa väntar oss att prövningarna ska komma igång igen och att även till exempel Vattenkraftens Miljöfond ska anpassa sig till möjligheten att anmäla sig för att få medel att klara av pausningen och den miljöprövning som följer.

(WESTSIDAN: 2023-02-10)