Det håller inte att skylla på EU. Sverige går ofta längre än EU avsett med sina direktiv. Det skriver Kerstin Davidson i det här inlägget. Hon tar två exempel. Sveriges hantering av luftkvalitén, och hanteringen av småskalig vattenkraft. I båda fallen överimplementerar svenska myndigheter.
Kerstin Davidson är mångårig ledarskribent på tidningen Land Lantbruk. Hon arbetade innan dess som lantbruksreporter för samma tidning med placering i Halland.

Sverige går ofta längre an EU avsett

Det håller inte att skylla all galenskap på EU

Det är lätt att skylla på EU. Men faktum är att svenska myndigheters tillämpning av EU-direktiv för miljön går mycket längre än vad EU avsett. Och man struntar i att använda de undantag som EU-direktiven medger.
Sverige är i själva verket extremt, enligt Lena Nerhagen, nationalekonom vid högskolan i Dalarna, som har intervjuats av Tidningen Näringslivet. Hon och hennes forskarkolleger har studerat hur regler och lagar tillämpas i Sverige.
Ett ämne som Lena Nerhagen har specialstuderat är tillämpningen av EU:s luftkvalitetsdirektiv. Där har Sverige gått längre än vad direktivet kräver. Enligt direktivet är det viktiga att mätningar av luftkvaliteten görs i regioner med mer än 250 000 invånare, eller i områden med viss befolkningstäthet. Men Sverige valde utforma reglerna så att alla 290 kommuner måste utföra mätningarna – såväl Malmö som Jokkmokk. Kostnaden för mätningarna lämpades över på kommunerna.

Struntar i undantag
Även miljöprövningarna av vattenkraften är exempel på svensk övertolkning – så kallad överimplementering – av EU:s direktiv. Där har Sverige struntat i att utnyttja de undantag som EU:s vattendirektiv medger.
En utgångspunkt för de omstridda miljöprövningarna av vattenkraften kom för tiotalet år sedan. Då kom forskare och myndigheter på att principen förorenaren betalar kunde tillämpas på vattenverksamheter. Då kunde man ställa miljökrav på vattenverksamheter utan att belasta statskassan. 
För vem tror exempelvis att staten vore beredd att punga ut de 64 miljoner som det skulle kosta att bygga fiskvägar förbi de sex små kraftverken i Mieån i Blekinge, vilket Länsstyrelsen kräver. Nyttan står knappast i proportion till kostnaden, men det är kanske lättare att spendera andras pengar. Prövningarna har också skett utan att konsekvenser för enskilda eller för elförsörjningen har vägts in.

Slipper ta ansvar
Ett bakomliggande problem, enligt nationalekonomen Lena Nerhagen, är just detta, svenska myndigheter åläggs inte att analysera de samhällsekonomiska följderna av sina beslut. Där skiljer sig Sverige från exempelvis grannlandet Finland. Även EU har anammat att konsekvensanalyser bör göras.
Kanske kan en väg till lösning vara det förslag till förordning som kom från regeringen i augusti i fjol. Där föreslås att konsekvensanalyser ska göras inför myndigheters beslut om föreskrifter, nyttan av dessa ska överstiga kostnaderna för samhället som helhet.
Låt oss hoppas att detta blir verklighet. Med en i jämförelse med andra länder extrem miljöpolitik är Sverige inte längre Landet Lagom. Och att skylla på EU håller inte.
Kerstin Davidson

FOTNOT: Den här texten har tidigare varit publicerad i Blekinge Läns Tidning.

”Det håller inte
att skylla
all galenskap på EU”