”Helt oacceptabelt”

”Detta var inte meningen”

Starkt stöd för småskalig vattenkraft i riksdagen

– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin (KD) i riksdagsdebatten. Rickard Nordin (C) betecknade myndigheternas agerande som ”oacceptabelt”. Stora mängder el kommer att spillas bort, hävdar han. Patrik Engström (S) höll med. ”Det var inte meningen att vi skulle spilla bort energiproduktion”.

Mest debatt blev det om kärnkraften, när riksdagen på onsdagen debatterade energipolitiken. Men problemen för den småskaliga vattenkraften togs upp av både Rickard Nordin (C) och Camilla Brodin (KD). Båda var kritiska till att myndigheter inte följer de beslut som riksdag och regering fattat.
– Vi ska behålla de möjligheter vi har att producera mer vattenkraft, både storskalig och småskalig, säger Rickard Nordin.
– Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt.
Rickard Nordin lovade att centerpartiet kommer att agera för att svenska myndigheter ska följa de beslut som riksdag och regering har fattat.
Rickard Nordin betonade också i debatten vilken stor betydelse småskalig vattenkraft faktiskt har för energiförsörjningen. I elområde fyra, där bristen på el var som störst, stod den småskaliga vattenkraften för 17 procent.

Vattenkraften viktig
Camilla Brodin (KD) efterlyste bättre långsiktighet i energipolitiken. Hon hävdar att dagens politik är alltför kortsiktig. Kristdemokraterna vill ha ett uppdaterat energimål med sikte på fossilfrihet. I det målet spelar vattenkraften en viktig roll.
– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin.
Kristdemokraterna har gjort och kommer att fortsätta göra insatser för den småskaliga vattenkraften. Partiet har bland annat lagt ett förslag till en förändrad struktur av myndigheterna som jobbar med frågan.
– Vi vill lägga ner vattenmyndigheterna och föra över besluten till jordbruksverket och naturvårdsverket, säger Camilla Brodin.
I debatten med Rickard Nordin betonade Camilla Brodin att kristdemokraterna vill utveckla vattenkraften.
– Vi vill utveckla vattenkraftens fördelar så vi kan plocka ut mer effekt.

”Delar din oro”
Småskalig vattenkraft fick också ett visst stöd av socialdemokraten Patrik Engström. I debatt med Rickard Nordin medgav han att myndigheterna inte levererat det som riksdag och regering beslutat.
Rickard Nordin påminde om energiöverenskommelsen med socialdemokraterna.
– Vi var överens om att vattenkraften skulle värnas och att effekten skulle kunna ökas. Nu kommer stora mängder el att spillas bort, säger Rickard Nordin.
– Man har gjort schablonmässiga bedömningar. Allt det här står i strid med energiöverenskommelsen.
– Vad är ni beredda att göra, undrade Rickard Nordin.
– Jag delar Rickard Nordins oro. Jag har fått samma signaler från vattenkraftsägare, svarade Patrik Engström.
Frågan kommer att följas upp.
– Relevanta myndigheter kommer att få i uppdrag att beskriva hur processen har gått till. Vi får hoppas att detta rättar till sig.
– Det var inte meningen, vare sig i riksdagsbeslutet eller i energiöverenskommelsen, att vi skulle spilla bort energiproduktion, säger Patrik Engström.
Miljöpartiets bidrag till debatten var att förneka att Sverige skulle ha brist på el. Karolina Skog talade om exporten av el, och hävdar att vi har ett nettoöverskott. Hon nämnde dock inte problemet med att mycket av elen produceras på fel ställe, i norra Sverige.Och att överföringskapaciteten är ett problem som verkar ta tid att åtgärda. I övrigt ansattes hon mest av frågor om varför regeringen inte löst kärnkraftens avfallsfråga.
Göran Åhrén

”Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt”

Tung kritik från HaV

HaV begär överprövning

”Förslaget avviker från vattendirektivet”

Havs- och vattenmyndigheten (HaV) begär att regeringen överprövar vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram. Förslaget behöver omarbetas, hävdar HaV, som anser att det strider mot direktiv, lagar och förordningar.

Vattenmyndigheterna följer inte vattendirektivet, den svenska lagen och vattenförvaltningsförordningen. Det skriver Havs- och vattenmyndigheten (HaV) i sitt yttrande över förslaget till åtgärdsprogram som är ute på remiss.
Vattenmyndigheterna får tung kritik för sitt förslag till åtgärdsprogram för perioden 2021-2026. Ett 30-tal kommuner, främst i Västsverige och Värmland, har begärt att regeringen ska överpröva förslaget.
Nu sällar sig Havs- och vattenmyndigheten (HaV) till kritikerna som begär överprövning. Det ökar chanserna att regeringen tar över frågan.
HaV hävdar bland annat att förslagen är för generella. Man efterlyser bättre prioriteringar. Kritiken går också ut på att det är svårt att bedöma nyttan med förslagen, och oklart vilka konsekvenser de medför.
Även frågan om finansiering av förslagen är oklar, menar HaV i sin kritik.
Den tyngsta kritiken, som sammanfaller med den kritik LRF har framfört, handlar dock om att förslagen delvis strider mot EU:s ramdirektiv för vatten, den svenska lagen och vattenförvaltningsförordningen.
”Havs- och vattenmyndigheten har i sin granskning av samrådsunderlaget funnit att vattenmyndigheternas förslag till åtgärdsprogram allvarligt avviker från vattenförvaltningsförordningen och direktiv 2000/60/EG.”
HaV anser att förslaget till åtgärdsprogram bör omarbetas för att bättre uppfylla krav i lagstiftningen. Finansieringen av åtgärder behöver tydliggöras.
HaV pekar på flera brister i åtgärdsprogrammet och konstaterar att man kunde ha följt vattenförvaltningsförordningen bättre. Bland annat genom att ta fram de uppgifter som saknas men som ska finnas i underlaget.
Man kan hitta spår av det konkurrensförhållande som råder mellan de fem vattenmyndigheterna och Havs- och vattenmyndigheten. I ett avsnitt, som HaV kallar ”Behov av förändringar”, hänvisar HaV till den statliga utredningen av vattenförvaltningens organisation, som bland annat förslår att vattenmyndigheterna läggs ner, och att viktiga delar av deras arbete flyttas över till HaV.
Att frågan om åtgärder inom vattenförvaltningen lyfts till regeringen är inte särskilt märkligt i ett internationellt perspektiv. I de flesta länder i EU är det regeringarna som tar den här typen av beslut. Det är nästan bara Sverige som har ett system där så viktiga frågor beslutas av en myndighet.
Göran Åhrén

”HaV har funnit att förslaget
allvarligt avviker från
vattenförvaltningsförordningen
och direktiv 2000/60/EG”

Positiv till små kraftverk

Energiminister Anders Ygeman

Regeringen vill öka produktionen

”Den småskaliga vattenkraften är viktig”

Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften. Vi behöver producera mer el, säger energiminister Anders Ygeman, och det finns en potential att öka produktionen från vattenkraften. Även den småskaliga.

– Syftet med lagstiftningen är inte att småskalig kraftproduktion ska rivas ut, säger energiminister Anders Ygeman.
Energiministern talade om behovet av att öka elproduktionen när han den gångna veckan gästade Svensk Vattenkraftförenings årsmöte. Budskapet från energiminister var tydligt. Regeringen vill ha kvar den småskaliga vattenkraften.
– Den småskaliga vattenkraften är viktig ur flera perspektiv. Givetvis som produktionsresurs, i synnerhet i södra Sverige, men även sett ur elberedskaps- och ö-driftsperspektiv, säger Anders Ygeman.
– I takt med att sol- och vindkraftsutbyggnaden ökar så blir vattenkraftens förmåga att balansera energisystemet allt viktigare.
Energiministern talade om en fjärde våg av elektrifiering, och att transporter och industrier ska elektrifieras för att klara klimatutmaningen.
– Regeringen har med anledning av detta tagit initiativ till en nationell elektrifieringsstrategi, säger Anders Ygeman.
Strategin ska bidra till ”en snabb , smart och samhällsekonomiskt effektiv elektrifiering”.
– Vi kommer att behöva planera för en dubblerad elanvändning, och att vi samtidigt kommer att behöva arbeta för att halvera tiden för tillståndsprocesserna.
– Helhetsgreppen kring elektrifieringen inbegriper såklart alla kraftslag, så även vattenkraften.
– För att klara elektrifieringen kommer vi behöva ta höjd för en dubblerad elanvändning, vilket kommer att kräva mycket mera elproduktion än idag.
– Från politikens sida ska vi inte styra vilken kraftproduktion som byggs, bara ge ramarna och undanröja hinder.
– Det finns också effektiviseringspotential i befintliga kraftslag.
– Vattenkraften är sedan länge en viktig del av det svenska energisystemet, både sett till roll som förnybar produktionsresurs och dess reglerförmåga.
Anders Ygeman berättade också att regeringen kommer att lägga ett uppdrag om vattenkraftens regionala och lokala nytta. Det är en kärnfråga, för den småskaliga vattenkraften, om även lokal produktion i enlighet med EU-rätten, ska kunna betraktas som ett samhällsintresse. Många har efterlyst ett politiskt initiativ i den frågan.
Regeringen väntar också på en redovisning från myndigheterna av fördelningen av de riktvärde på 1,5 TWh som skulle fördelas på olika avrinningsområden, i det pågående arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraften.
FOTNOT 1: Riktvärdet på 1,5 TWh fördelat på avrinningsområden – eller HARO-värden – har redan redovisats till regeringen.
Göran Åhrén

”Regeringen kommer
att lägga ett uppdrag
om vattenkraftens
regionala och lokala nytta.”

Skarp kritik mot VA-myndigheten

Sunne begär överprövning

Vill att beslutet tas av regeringen

Beslutet om ett nytt åtgärdsprogram i vattenförvaltningen måste tas av regeringen. Det hävdar flera kommuner i Värmland som planerar att begära överprövning. Sunne kommun har redan fattat beslut.

Vattenmyndigheten Västerhavets åtgärdsprogram för perioden 2021-2027 är ute på remiss. Flera instanser, bland annat LRF, är kritiska till förslagen i programmet.
Förslagen om de blir verklighet kommer att innebära ökade kostnader för kommunerna men också för jordbruket. Livsmedelsproduktionen kan påverkas negativt eftersom stora arealer föreslås att tas ur produktion.
I Sunne kommun är oron stor över konsekvenserna av förslagen. Man riktar skarp kritik mot förslaget till åtgärdsprogram i sitt remissvar till vattenmyndigheten. Kommunstyrelsen har dessutom beslutat att begära överprövning. Man vill att regeringen ska fatta beslut om förslaget istället för den så kallade vattendelegationen.
– Vi känner stor oro för vilka konsekvenser det här kan ha på det lokala näringslivet och landsbygden, säger kommunalrådet Kristina Lundberg (C) i Sunne i en kommentar till tidningen Fryksdalsbygden.
Hon berättar att det är flera kommuner i Värmland som delar Sunnes kritiska syn på förslaget och planerar att begära överprövning. Det kommunerna framför allt är kritiska till är de höga kostnader som vattenmyndigheten vill ålägga kommuner och jordbruksföretagen.
– Vi ser stora problem, framför allt har finansieringsprincipen helt frångåtts, säger Kristina Lundberg.
– De tänker att vi ska betala en massa åtgärder. Konsekvensen om det här skulle bli verklighet, är att de lägger en våt filt på utvecklingen.
Kristina Lundberg får medhåll av kommunalrådet Tobias Eriksson(S).
– Det är oerhört viktigt arr regeringen ges möjlighet att pröva förslaget till åtgärdsprogram, och det här upplever vi inte enbart i Värmland. Signalerna är starka i hela Sverige, säger han.
Tidigare har bland annat Essunga och Grästorps kommuner i Västra Götaland beslutat att begära överprövning.
(WESTSIDAN: 20210412)

”Konsekvensen blir
att de lägger en våt filt
över utvecklingen”

”Alla räknar fel”

Lantbrukare Börje Berntsson har ringt runt till några myndigheter och organisationer och frågat om de räknar med fotosyntesen när de beräknar jordbrukets påverkan på klimatet. Och svaren han fått är mycket intressanta. Hans slutsats är att alla räknar fel. Och han stöder sig bland annat på den svenske forskaren Per Frankelius, men också på andra källor. Börje Berntsson är kritisk till Naturvårdsverkets utpekande av jordbruket som en bransch som inte lyckats så bra i klimatarbetet. Det är en felaktig slutsats hävdar han, och det ger en felaktig bild av jordbruket som negativt för klimatet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_9827.jpg
Börje Berntsson på föräldragården Skörtorp, framför ladugården som hans far byggde.

”Hur kan det bli rätt…
när alla räknar fel”

Alla räknar fel. Det är Börje Berntssons slutsats av en omfattande rundringning till en rad organisationer och institut. Ingen tar med kolinlagringen som sker när grödor växer. Jordbrukets negativa klimatpåverkan överdrivs därför.

– Alla vet att fotosyntesen är förutsättningen för allt liv på Jorden. Men ändå har man inte tagit med den i kalkylen. En konsekvens av det är att man skuldbelägger jordbruket på felaktiga grunder, säger lantbrukare Börje Berntsson.
Naturvårdsverket framställer jordbruket som en bransch som inte minskar sina utsläpp av växthusgaser. Det är den bild man får om man bara räknar utsläpp, utan att ta hänsyn till den kolinlagring som sker när grödor växer.
Börje Berntsson är besviken på Naturvårdsverket. Myndigheten borde i ärlighetens namn säga att en åker, beroende på skördenivån binder sex till åtta gånger mer koldioxid än vad som släpps ut med de insatser som görs.
Som före detta mjölkbonde har Börje Berntsson svårt att acceptera att kor utmålas som klimatbovar, och han har i en serie debattartiklar i olika medier kritiserat regionen för att lura skolbarn att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Det är en ren lögn, menar han.

”Ingen räknar rätt”
Men det är inte bara Naturvårdsverket och regionen som skuldbelägger jordbruket. Börje Berntsson har ringde runt till ett stort antal företag, myndigheter och organisationer. Och han fick i stort sett samma svar överallt. Ingen tar med kolinlagringen i kalkylen.
Varken jordbruksverket eller naturvårdsverket har med fotosyntesen i sina beräkningar. Men de är inte ensamma.
Listan på organisationer, konsultföretag och institutioner som Börje Berndtsson varit i kontakt med kan göras lång. Han nämner några. Västra Götalandsregionen. RISE. Hushållningssällskapet. Lantmännen. Och LRF. Alla räknar på samma sätt.
Det märkliga var att inte ens de ekonomiska föreningarna inom den gröna näringen räknar rätt.
– Ingen räknar med fotosyntesen. Det är skandal, säger Börje Berndtsson.
Inte ens Lantbrukarnas riksförbunds egna experter räknar alltså med fotosyntesen.
– Det är så jag har uppfattat det, säger Börje Berntsson.
Han har talat med experter och tjänstemän som arbetar på LRF.
– På något sätt kan man inte säga rent ut att vi använder samma mall, samma beräkningsgrund som våra myndigheter gör.
Men det är ändå så det fungerar, hävdar Börje Berntsson.
– Det är själva kärnfrågan. Vi använder de databaser som är tillgängliga, säger de flesta.

Räknar bara utsläpp
Dessa institutioner spelar en viktig roll för hur jordbruket betraktas och behandlas i Sverige. Även en organisation som Hushållningssällskapet, som står de gröna näringarna nära, räknar på samma sätt som svenska myndigheter.
– Nej, den har vi inte med. Vi behöver räkna lika dant allihop, säger en tjänsteman på Hushållningssällskapet, berättar Börje Berndtsson.
– Svenska myndigheter jobbar lika dant och beskyller lantbruket för något som inte är sant. Jordbruket lagrar ju mer kol än man släpper ut, säger Börje Berndtsson.
Han är mycket kritisk till att alla räknar på samma sätt.
– Man pratar bara om utsläpp.
Han tar ett exempel.
– RISE har gjort en lista på matens påverkan. Där talar man om si och så mycket utsläpp per portion. Men man har inte räknat med kolinlagringen som sker när grödorna växer.
– Felet är att det inte är ett gasmoln man har på tallriken. Det är bundet kol man har i den här portionen. Och då kan det inte utgöra ett utsläpp.
Och av den mat vi äter återgår inte allt i gasform som ofta påstås.

Stöd av forskning
Börje Berntsson tycker det är märkligt att det blivit en sådan fokus på maten. När de största källorna till växthusgaser i själva verket är industrin.
– Istället för att tala om de industrier som står för de stora utsläppen av koldioxid, som exempelvis SSAB, Cementa och oljeraffinaderierna, så hackar man på den näring som binder kol, säger Börje Berntsson.
Man överdriver alltså matens negativa påverkan på klimatet. Om jordbruket är en kolsänka, då är maten inget problem för klimatet.
Istället odlas ett synsätt att jordbruket är ett problem både för miljön och klimatet. Och det är helt enkelt inte sant.
Man kan ju tycka att det är märkligt att Börje Berntsson räknar rätt och alla andra räknar fel. Men Börje Berntsson stöder sig på forskning.
Den svenske forskaren Per Frankelius har tagit fram siffrorna på spannmålsodlingen i världen och visat att enbart spannmål lagrar kol motsvarande drygt hälften av hela jordbrukets utsläpp.
– Det återstår att ta fram siffrorna för vallodlingen som antagligen är mycket större än för spannmål. Vallodlingens rötter är mycket mer omfattande, säger Börje Berndtsson.
Beräkningar gjorda av forskarna har visat att jordbruket sannolikt lagrar betydligt mer kol än man släpper ut.

Alla jamsar med
– Den stora gåtan är varför LRF inte gör något åt det här, säger Börje Berndtsson.
Inte ens näringen själv har med fotosyntesen i sina beräkningar. Och det har hållit på ganska länge.
Men alla jamsar med, och accepterar de uppgifter som miljöinstituten tar fram, utan att kritiskt granska det vetenskapliga underlaget. Det var först när Per Frankelius granskade dokumenten som det uppdagades att man inte räknat med kolinlagringen.
– Det är ett räknesätt som skuldbelägger en näring som egentligen är lösningen på problemet. Det är de gröna näringarna som står för kolbindningen.
De gröna näringarna förvandlar koldioxid, som växterna tar ifrån luften, till fast materia. Havre, vete, korn med mera. Huvuddelen av detta förblir fast materia.
”Av jord är du kommen…jord skall du åter varda.” Remember! Det är ju så det är.
– Det är oerhört märkligt att man räknar på ett sätt som alla vet är fel. Lantmännen, exempelvis, vet att det här är fel.
– Alla som har någon kunskap om näringen vet att fotosyntesen är förutsättningen för näringen och att hela vår civilisation är en frukt av fotosyntesen.
– Om de inte förstår, eller inte vill förstå, då räknar man på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

Märklig systemgräns
En annan faktor som missgynnar jordbruket är de så kallade systemgränserna. Hur man resonerar där varierar mellan olika sektorer i samhället.
– Man har satt en systemgräns för livsmedel när de konsumeras, säger Börje Benrtsson.
Utsläppen från tio miljoner människors konsumtion av mat belastar jordbruket.
– Man kastar det tillbaka på lantbruket. Det är lantbrukets utsläpp. I verkligheten är det konsumenternas.
Men där är man inte konsekvent. Ett märkligt faktum är att om man eldar upp spannmålen, istället för att äta upp den, då får man räkna med kolinlagringen.
För flera andra branscher drar man systemgränsen på ett mer gynnsamt sätt, det gäller exempelvis bilindustrin.
– Man skuldbelägger svenskt jordbruk för konsumenternas utsläpp, säger Börje Berndtsson.
Han menar att man satt systemgränsen fel. Man har exempelvis inte räknat med allt det som blir kvar i jorden. Man äter bara kärnan, den lilla delen av en gröda.
Hur ska man räkna istället?
– Ja, man måste naturligtvis räkna den kol som lagras i grödan.

Biologisk mångfald
Börje Berntsson är född och uppvuxen på en gård. Han blev själv lantbrukare och har levererat mjölk till Arla i över 20 år, tills en skada satte stopp. Nu är han pensionär och skriver debattartiklar istället. Och han retade upp sig rejält när skolorna på Orust satte fram skyltar i skolbespisningen där barn uppmanas att inte äta kött.
Att utmåla korna som ett stort problem för miljö och klimat köper inte Börje Berntsson.
Korna är i själva verket en förutsättning för den biologiska mångfalden.
– När jag själv hade kor, då kunde vi inte ha ett fönster öppet. Nu är flugorna borta, och då är stararna borta. Om vi inte har djur, då dör insekterna ut.
– Ju fler betande djur, desto fler insekter. Desto fler fåglar.
Om vi ska importera vegansk mat, och sluta producera kött och mejerivaror, då tar vi död på det värdefulla djurliv som bidrar till den biologiska mångfalden.
– Man tar död på djurlivet, och man tar död på landsbygden.
Göran Åhrén

”Man tar död på djurlivet

och man tar död

på landsbygden”

”Sluta jaga enskilda avlopp”

”Nu får det vara nog”

Stenungsund dömer ut vite på 150 000 kr

”Nu får det vara nog”. Stenungsunds kommun går för långt. Det hävdar en grupp ägare till enskilda avlopp som protesterar mot att en pensionär i Ödsmål, som renar sitt avlopp, riskerar ett vite på 150 000 kronor.

Jakten på enskilda avlopp fortsätter. Stenungsunds kommun utmärker sig på ett negativt sätt. I veckan beslutar ansvarig nämnd att ansöka om vite på 150 000 kronor för fastighetsägaren Leif Christiansson. Detta trots att han redan åtgärdat sitt avlopp.
Blir det ett vite, är det andra vitet som drabbar Leif Christiansson. Han har knappt återhämtat sig från det första.
När Westsidan når Leif Christiansson dagen innan nämnden tar beslutet, känner han inte till att nämnden tänker döma ut ett nytt vite.
– Nej. Jag hade kontakt med nämndens ordförande häromdagen. Han kunde väl vara så rakryggad att han hade talat om det här för mig, säger Leif Christiansson.
– Jag anser för det första att jag är oskyldig till anklagelserna. Jag har gjort allt som står i min makt för att rena mitt avlopp.
Sedan förra tvisten har han kompletterat sin avloppsanläggning med en efterrening, som lagen kräver, och dessutom installerat en reningsutrustning i trekammarbrunnen. Man kan säga att han, för säkerhets skull, har både hängslen och livrem. Ändå är kommunens miljöinspektör inte nöjd.

Summarisk tillsyn
Beslutet om förbud och vite, den här gången, kommer efter en summarisk tillsyn. En ensam miljöinspektör dyker upp oanmäld, och tar bilder på trekammarbrunnen. Någon egentlig samverkan eller samråd var det aldrig, enligt Leif Christiansson. Trots att både vattendirektivet och miljöbalken föreskriver det.
– De kan ju inte följa regelverket. Vare sig förvaltningslagen eller miljöbalken.
Kommunen bryter mot förvaltningslagen, hävdar Leif Christiansson.
– Det står precis hur de ska göra.
Så vad är problemet?
– Det står i varenda skrivelse att ett avlopp inte får orsaka problem för miljön eller människors hälsa. Men de talar aldrig om på vilket sätt mitt avlopp utgör ett problem, säger Leif Christiansson
Leif har installerat reningsutrustning i sin trekammarbrunn och en markbädd efter brunnen. Han har tagit prover vid utloppet från trädgården och vid utloppet i ån, med sakkunnigt vittne. Så tvisten med kommunen den här gången handlar egentligen om valet av teknik.

Tagit egna prover
Leif Christiansson berättar att han tagit prover som visar att det inte finns några förhöjda halter i avloppsvattnet. Proverna har bevittnats av sakkunnig. Men kommunen vill inte godkänna proverna.
– Det stod ju klart och tydligt i rapporten var proverna var tagna. Provtagningen har dokumenterats med bilder.
Men trots det vill kommunen inte godkänna rapporten.
– De misstror mig hela tiden.
Tvisten mellan Leif Christiansson och kommunen har pågått i tolv år nu. Det förra vitet, på 150 000 kronor, kunde Leif Christiansson inte betala. Kronofogden gjorde utmätning och tog hans bil, och beslutade om införsel på pensionen. Nu har han nästan återhämtat sig. Då beslutar kommunen om ett nytt vite.
– Jag känner mig överkörd. Nu har jag precis kommit ikapp ekonomiskt.
Och då hotar kommunen med ett nytt vite.

En lydnadsfråga
Som i så många andra fall i Stenungsunds kommun kokar det ner till en lydnadsfråga. Det verkar som det lätt går prestige i kommunens avloppsärenden, och att man ofta hänger upp sig på valet av teknik, istället för att se till ett avlopps funktion.
Frågan är om kommunens åtgärder mot Leif Christiansson verkligen står i proportion till förseelsen. I synnerhet som Leif Christiansson redan vidtagit åtgärder för att rena sitt avlopp, trots att kommunen inte visat på vilket sätt det utgör en fara för miljön eller människors hälsa.
Det handlar maximalt om några hekto fosfor per år.
Kommunen gör ett stort nummer av att det skulle vara fyra hushåll kopplade till avloppet. Men det är inte fyra fastigheter kopplade till avloppet, som man kan tro av miljöinspektörens ordval. Leif Christiansson hyr ut ett rum ovanför garaget och en gäststuga. Sanningen är att det totalt handlar om fyra personer. Vattenmyndigheten Västerhavet brukar räkna med fem personer per hushåll, som en slags schablon vid bedömningen av enskilda avlopp.
Den 7 april fattar Tekniska myndighetsnämnden beslut om att gå till mark- och miljödomstolen för att få ett vite på 150 000 kronor.
Westsidan har sökt ordföranden i nämnden, Morgan Andersson, för en kommentar. Utan resultat.
Göran Åhrén

”De bryter mot lagen”

Juridiska ombudet kritiserar kommunen

Det är oklart på vilka grunder kommunen hotar med vite. Fastighetsägarens ombud är kritisk till kommunens agerande. Kommunen kan inte peka på någon skada, och beloppet 150 000 kronor är uppenbart oproportionerligt, hävdar Roland Ekstrand.

Leif Christianssons juridiska ombud, Roland Ekstrand, är kritisk till att kommunen nu tar till så drastiska beslut utan att Leif Christiansson får reda på vad som är på gång.
– Man måste kommunicera det man fattar beslut om. Och Leif har inte hört ett ljud.
– Man kan inte utfärda ett vite utan att kommunicera detta till de som berörs, säger Roland Ekstrand.
Han är också kritisk till att kommunen inte pekat på någon skada som Leif Christianssons avlopp skulle orsaka.
– Man måste konstatera en konkret skada enligt en färsk dom i Växjö tingsrätt.
Han tycker dessutom att vitet är orimligt stort.
– Att döma ut ett så högt vite är oproportionerligt.
– Hur mycket fosfor finns i avloppsvattnet? Det handlar max om ett kilo fosfor på ett år. Och det ska då ställas mot ett vite på 150 000 kronor.
Stenungssunds kommun hänger upp sig på teknikval istället för att titta på funktionen, menar Roland Ekstrand. Ett beslut måste vara teknikneutralt. Tekniska nämnden kan inte ha synpunkter på hur han renar vattnet.
– Han har ju tagit prover.
Då är frågan hur effektivt anläggningen renar avloppsvattnet. Inte vad det är för fabrikat.
– Om man inte tror att proverna är riktiga, kan man inte bara avfärda dem.
Kommunen har inte bevisat att han har fuskat med proverna.
– Det är kommunen som har bevisbördan. Den omvända bevisbördan gäller inte längre.
– De bryter mot förvaltningslagen om de fattar beslut imorgon, säger Roland Ekstrand.
FOTNOT: Roland Ekstrand hänvisar till förvaltningslagen paragraf 6, 10 och 23 i som talar om att man måste kommunicera ett beslut, och att man samtidigt ska titta på om man har tillräckligt underlag för beslut, och att den som berörs ska kunna yttra sig i ärendet.
Göran Åhrén

”De talar aldrig om
på vilket sätt mitt avlopp
utgör ett problem”

MP hot mot demokratin

Objektiva principer genomsyrar Västvärlden och det vi kallar liberal demokrati. ”I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt”, skriver Henrik Sundström. ”Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.”
”Miljöpartiet har gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden”, fortsätter Henrik Sundström. ”De är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.”

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är henrik-sundstrocc88m.jpg

Miljöpartiet ett hot mot demokratin

MP-förslag kränker mänskliga rättigheter

Miljöpartister är de sista som ska tala om för M och KD vilka ”värderingar” de har.

Borgerligheten talar inte om ”värderingar”, vi talar om värden. En värdering är något subjektivt, i grunden ett rent tyckande. Ett värde är en objektiv princip. Borgerligheten menar att staten ska ordnas med dessa objektiva principer som grund. ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, that they are endowed by their Creator with certain unalienable rights, that among these are life, liberty and the pursuit of happiness”.
Dessa objektiva principer, ursprungligen från upplysningen och den anglosaxiska statsrättsliga traditionen, genomsyrar idag hela västvärlden – det som populärt brukar kallas för ”liberal demokrati”. I grunden betyder det att den enskilda människan är fri, och statens huvudsakliga jobb är att skydda individens rätt.
Rätten till liv, frihet, icke-diskriminering, ägande, yttrandefrihet och ansvarsutkrävande i fria och hemliga val är okränkbara värden som inte ens en lagstiftande majoritet har rätt att tafsa på. Om så ändå skulle ske, så är det självständiga domstolar som ska vara  medborgarens yttersta värn mot regeringens makt. Demokrati är således mer än bara folkstyre, utan också regler för hur staten får hantera medborgaren inom folkstyrets ram.

MP skiter i demokratin

Medan borgerligheten har den liberala demokratin i sitt DNA, så har Miljöpartiet gång efter annan visat att man i praktiken skiter högaktningsfullt i demokratins värden. Ett axplock av exempel:
– EU-parlamentarikern Pär Holmgren, tidigare mest känd från SVT, har vid flera tillfällen och under lång tid uttryckt att folkstyret borde avskaffas till förmån för en ”klimatdiktatur”
Pär Holmgren hyser en misstro mot demokratin (expressen.se)
– Språkrören Märta Stenevi och Per Bolund menar att markägare inte äger sin mark, utan bara ”förvaltar” den. För statens räkning, får man kanske anta.
Stenevi och Bolund (MP): Skydda dubbelt så mycket skog – DN.SE 
– Kvotering till privata bolagsstyrelser, d v s lagstiftning om systematisk diskriminering av män på grund av sitt kön, är inskrivet i partiets program. Således respekteras varken äganderätten eller principen om icke-diskriminering
programfordjupning_jamstalldhet.pdf (mp.se)
– Partiet hyser inga som helst betänkligheter att ingripa i pågående rättsprocesser i oberoende domstolar, om utslaget enligt gällande lag kan riskera att bli ”fel”
Miljöpartiet säger nej till Preems utbyggnad (expressen.se)
– Statsrådet Bah Kuhnke tillsatte en utredning för att kunna ge presstöd bara till maktlojal press
Nya presstödet öppnar för kontroll av journalister | Dagens Samhälle (dagenssamhalle.se) 
– Flera ledande MP-företrädare, som statsråden Lindhagen och Lind, vill begränsa yttrandefriheten så att makthavarna ”ska våga delta i debatten”
Vi ser hur rasismen tillåts ta plats och normaliseras (expressen.se) 

Miljöpartisterna är så upptagna av tanken att allt de föreslår är Gott, att de inte ens förstår att deras förslag innebär allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och demokratins principer. Så länge som MP sitter kvar i regeringen befinner vi oss på ett sluttande plan mot ett mer totalitärt samhälle. De måste bort från regeringsmakten och helst ut ur riksdagen.

Henrik Sundström

”Så länge MP sitter kvar i regeringen

befinner vi oss på ett sluttande plan

mot ett mer totalitärt samhälle”

”Klyftgrävarnas” illusioner


Vad är det för likhet mellan Marie Antoinette och dagens ”klyftgrävare”? Jo, i Versailles fanns det både bröd och biskvier, så det räckte och blev över. ”Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också”, skriver Sven-Arne Thorstensson, som är tillbaka med veckans krönika, som handlar om förståelseklyftor, illusioner, filterbubblor och mördarstämning. Många upplever beskrivningen av omvärlden som allt mer främmande. Växande klyftor i förståelse är allvarligare än många tror. Och ”klyftgrävarna”, som skriver måldokument och utvärderar, ”skapar illusioner om något stort som inte finns”. Sven-Arne Thorstensson drar paralleller till den franska adeln på 1780-talet. När Ludvig och Marie Antoinette höll hov, och inte hade en aning om hur vanligt folk på landsbygden och i städerna hade det.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är grc3a5-bild-sat.jpg

Sociala nycklar till fel lås

Skillnaderna i synsätt kring livets viktigheter slår tätt som oftast nya rekord. Det som var en vedertagen världsbild i går glöms bort och behoven av bekräftelser ur rätt” miljö blir ofta viktigare än både förnuft, saklighet och sans.
I takt med att allt fler jobbar i yrken som helt saknar koppling mellan värdet av leveransen, lönsamhet i hela kedjan och löneförmågan, så upplevs idag beskrivningen av omvärlden som allt mera främmande för de som lever i den vanliga världen. Den värld som består av tillgång och efterfrågan.
Men eftersom världen tydligen till stor del är på väg in i en ”känslostyrning”, har numera PR, opinionsbyggande och story-telling blivit de viktigaste instrumenten för att få bekräftelse och en biljett till fortsatt värv.
Baksidan av detta är att det nu skapas stora och farliga klyftor i förståelsen för hur kedjan egentligen fungerar och att den överensstämmer med det man i ord och bild målar upp.

Klyftor i förståelse
Förståelseklyftor förväxlas ofta med polarisering. Men inom polariseringen, så är skillnaden medveten och förstoras för att skapa motbilder och ansatser. Där är polerna helt medvetna om vad de står för och förstorar gärna skillnaderna, helt i motsats till vad de som lever på olika sidor om de allt vanligare förståelseklyftorna. Klyftor i förståelse är farligare, och mera allvarlig än de flesta tror. Den urholkar nämligen förtroenden snabbare än en häst travar.
Men likväl så finns de där överallt. De som säger sig förstå, fast de ändå inte gör det på riktigt.
I stället målas det ofta upp bilder som dåligt rimmar med verkligheten. Ibland så illa, att det verkar som om man faktiskt medvetet flyr undan. Att verkligheten inte ens kan beskrivas utan måste justeras så att den kan kommuniceras…

”De skapar illusioner”
För den som är vaken på sin omvärld, så finns dessa klyftgrävare nära oss varje dag. Lite här och lite där. De skriver måldokument och strategier. Utvärderingar och projektplaner, där värdeord i rätt ordning skapar illusioner om något stort som inte finns.
Ibland drar jag faktiskt paralleller till den franska adeln på 1780-talet. Då när Ludvig och Marie Antoinette höll hov och hade egentligen ingen aning om att folket på både landsbygden och i städerna led svält och armod.
– Varför äter de inte biskvier om brödet är slut, är en kommentar från detta hov och det kan faktiskt utgöra en kuliss för dagens klyftor i förståelser.
Självklart så fanns ju både bröd och biskvier på Versailles, både så det räckte och blev över.
Det finns det i de flesta fina svenska korridorer också.
Det viktigaste för dem då, precis som nu, var ju att få förståelse hos de egna. Ingen av dem behövde ju bekräftelse av sanning från någon annan än de närmaste.

”Mördarstämning”
Och det är ju precis så det fungerar i dag. På sociala medier, i filterbubblorna så uppstår i det närmaste mördarstämning om någon ifrågasätter Versailles-gänget i den inre kretsen och med patent på, om hur egentligen det ligger till. Om vad som är sant och vad som är fake. Om vad man kan säga och vad man får lov att tycka.
Jag tror ni känner igen det.
I sig är fenomenet långsiktigt skadligt för allt och alla.
Redan idag så sitter människor i sin egen bubbla och både bedömer och beskriver en verklighet de sällan och aldrig verkat i. Halten av verklighet sker nästan alltid på bekostnad av behovet av intern bekräftelse inom den egna bubblan. Och vad gör väl det om inte dikten stämmer med verkligheten om applåderna kommer från rätt håll ändå. Man vill ju vara rekryteringsbar, överallt och alltid….
Sven-Arne Thorstensson

”Värdeord i rätt ordning

skapar illusioner om

något stort som inte finns”

”En krigsförklaring”

Vattenmyndigheterna trotsar riksdag och regering. Genom att vägra anpassa sitt arbete till de beslut som tagits i riksdag och regering, så kommer många ägare till små vattenkraftverk att tvingas riva ut. Inget av det politiken beställde har myndigheterna levererat. ”Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV”, skriver Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, som också kritiserar vattenmyndigheterna för de samråd som nyligen genomförts. ”Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.”

VA-myndigheter vägrar lyda riksdagen

”En krigsförklaring mot småskalig vattenkraft”

Den Svenska vattenkraftsbranschen är på väg in i ett 20 årigt program av omprövningar i syfte att ge enhetliga, moderna tillstånd och att göra miljöanpassningar vid kraftverken.
Vägen hit har varit lång och krokig. De vattenförvaltande myndigheterna har pressat enskilda kraftverksägare och tänjt på tillämpningen av lagstiftningen till den gräns att riksdagen blev tvungen att stifta ny lag. Denna är tydlig med att myndigheterna skall ändra sina vägledningar och föreskrifter så att Sverige tillämpar alla förenklingar och undantag som EU-rätten medger fullt ut. Exempelvis att klassa vattenförekomster som är påverkade av vattenkraft som Kraftigt Modifierade Vatten (KMV) eller att ställa mindre stränga krav (MSK). Dessutom beställdes att förenklingar skulle införas för just den småskaliga vattenkraften. Allt detta fick vattenmyndigheterna i uppgift genomföra som ett 3-årigt uppdrag redan 2017.
Nu skulle uppdraget varit slutfört, vilket mycket passande sammanfaller med att vi är på väg in i en ny 6-års period för vattenförvaltningen och anpassningen till EU-s vattendirektiv.

Inget har gjorts
Tyvärr kan vi konstatera att resultatet av vattenmyndigheternas arbete är noll. I Västerhavets vattendistrikt har ingenting gjorts i linje med vad riksdag och regering gett order om. Inte en enda vattenförekomst påverkad av vattenkraft har klassats som KMV. Inga förenklingar har införts – tvärtom har allt gjorts mer komplicerat än tidigare. Vattenmyndigheten struntar helt enkelt i vad uppdragsgivaren (Riksdag och Regering) beordrat dem att göra, genom att skylla på Havs- och vattenmyndigheten, som i sin tur skyller på vattenmyndigheterna eller EU. Ingen vill ta ansvar för den aktuella situationen, alla skyller på andra.
Den småskaliga vattenkraftbranschen hade, baserat på erfarenhet, låga förväntningar på resultatet av myndigheternas tillämpning av den nya lagstiftningen. Tyvärr besannades farhågorna vilket visade sig när vattenmyndigheterna den 18 mars höll ett digitalt samrådsmöte specifikt för verksamhetsutövare inom vattenkraft.
Ordet samråd och dess innebörd är något som vattenmyndigheterna (bland mycket annat) inte förstår eller bryr sig om innebörden av. Alla åhörares mikrofoner var avstängda och man svarade på de frågor som ställdes i mötets chatfunktion genom att prata runt frågan utan att besvara den i sak, eller hänvisa till andra myndigheter.

Brist på omdöme
Man kan milt sagt säga att mötet var en uppvisning av total arrogans, oförmåga och brist på omdöme. Vattenmyndigheterna är uppenbart fullständig tondöva inför vad riksdag och regering gett dem order om att göra.
Vattenmyndigheterna hade chansen, helt i linje med vad dess vattenvårdsdirektör Annika Ekvall tidigare framfört, att nu i samband med ingången i nästa 6-års period revidera och anpassa sitt arbete.
Något som man helt struntat i. Istället förklarar man krig mot småskalig vattenkraft.
Branschen har efter många års diskussioner förberett sig på att konstruktivt genomföra omprövningar och miljöanpassningar. Tyvärr så kan vi bara konstatera att vi nu på grund av myndigheternas ovilja och oförmåga är tillbaks, eller rättare sagt kvar på ruta ett.
De som kommer drabbas av denna destruktiva myndighetsutövning är i vanlig ordning landsbygdsborna och främst då de kraftverksägare som först ska ompröva sina verksamheter, vilket vi beklagar.

Många tvingas riva
Utan mindre stränga krav genom KMV och MSK, så kommer många små vattenkraftverk bli tvingade att riva ut. Inte ens grundlagens skrivningar om äganderätten tycks gälla för småskaliga vattenkraftverk.
KMV och MSK har enbart använts till storskaliga kraftverk, vilket innebär att myndigheterna medvetet gör avsteg från den demokratiska principen om allas lika rätt inför lagen.
Frågan är hur många enskilda kraftverksägare som ska förlora sina tillgångar och hur mycket natur och kulturmiljöer som ska raseras innan riksdagen åter tvingas agera, att göra om och göra rätt genom att formulera lagstiftningen så att den inte kan vantolkas genom ytterligare myndighetstrots.
Johan Hillström
Ordförande Västsvensk Vattenkraftförening

”Vattenmyndigheterna
är fullständigt tondöva
inför riksdag och regering”

Karl Hedin frias

Karl Hedin frias helt

Både rättsväsendet och media har anledning till självkritik

Karl Hedin frias. Det finns inga bevis, konstaterar Västerås tingsrätt. Samtliga åtalade frias från misstankarna om jaktbrott och grovt jaktbrott.
Det går inte att dra några säkras slutsatser av de telefonavlyssningar som åklagaren hänvisar till i sitt åtal, skriver tingsrätten i sin dom. Inte heller påståendet att Karl Hedin skulle ha överlämnat gift till en medåtalad, anser tingsrätten att åklagaren har lyckats bevisa.
Karl Hedin frias alltså på alla punkter.
Eftersom det inte finns några bevis, anser sig tingsrätten inte ha anledning att ta ställning till den bevisning som de åtalade och deras ombud lagt fram för rätten. Det hade naturligtvis varit bättre om tingsrätten hade tagit ställning till de uppgifter som försvaret lagt fram som bevis för de åtalades oskuld.
Då hade det inte funnits något större utrymme för den typen av politiska påhopp som exempelvis Dala-Demokraten ägnat sig åt i kommentarerna till domen. Att försöka rättfärdiga rättsväsendets agerande med att Karl Hedin har pengar, eller att hans åsikter inte passar alla, är både moraliskt och etiskt förkastligt. I alla fall i ett samhälle där man fortfarande tillåter privat ägande, och där det på pappret råder både åsikts- och yttrandefrihet.

Grovt statligt övergrepp
Fallet Karl Hedin har upprört många på landsbygden. Framför allt de tvångsåtgärder han och de andra misstänkta utsattes för i samband med gripande, anhållande och häktning. Den långa häktningstiden framstår också som orimlig. Det borde ganska snart ha stått klart för utredarna att det inte fanns tillräcklig bevisning för att driva förundersökningen vidare.
I samband med rättegången i Västerås, blev det ännu tydligare att åklagarens bevisning saknade förankring i verkligheten och att de inte ens skulle ha räckt till ett åtal för ringa brott. Att i det läget ta till telefonavlyssning och tvångsmedel som anhållande och häktning, dessutom på ett oerhört förnedrande sätt, måste betraktas som ett grovt statligt övergrepp.
Nu återstår efterspelet. Staten kommer sannolikt att tvingas betala ut ett stort skadestånd till Karl Hedin och de medåtalade, för den förnedrande behandling man utsatt dem för.
Statsmakterna borde också utreda systemet med specialenheter inom polis och åklagare, och vad detta leder till när aktivistiskt lagda personer söker sig till dessa enheter. Myndighetsaktivism är ett växande problem, som dokumenterats av Örebro Universitet. En skärpning av tjänstemannaansvaret borde också utredas för att öka rättssäkerheten i liknande fall.

Anledning till självkritik
Det får inte finnas minsta misstanke om att tjänstemän åsidosätter rättssäkerheten på grund av egna åsikter eller påverkan från aktivism. Förtroendet för rättsväsendet är viktigt i en rättsstat. Fallet Karl Hedin har definitivt skadat förtroendet.
Blotta misstanken att det fanns hämndmotiv med i bilden, när polis och åklagare beslutade sätta in insatsstyrkan, kasta Karl Hedin i fyllecell och låta honom sitta häktad i över en månad, gör att många undrar vad det är som händer i Sverige. Karl Hedin har själv hävdat att hans kritik av polis och åklagares arbete med andra jaktärenden skulle vara motiv till de drastiska åtgärderna trots den ringa bevisningen.
Även media har anledning till självkritik. Ständiga rubriker där Karl Hedins ekonomiska ställning lyfts fram som en viktig del, för tanken till någon slags folkdomstol, en modern form av skampåle. Hur mycket pengar Karl Hedin har är knappast relevant för själva skuldfrågan. Man kan nästan få intrycket att medierna genom att vädja till mindre ädla känslor som avundsjuka, vill hetsa folk att ta ställning emot Karl Hedin.
Eftersom Västerås tingsrätt inte tagit ställning till försvarets bevisning, kan det finnas anledning till ett rättsligt efterspel. En skadeståndsprocess borde därför vara en logisk följd av domen. WESTSIDAN. 2021-03-19

”Staten borde utreda

systemet med specialenheter

inom polis och åklagare”