Kristdemokraterna

Landsbygden i fokus när KD träffade LRF

VästsidanLämna en kommentar
Partisekreterare Peter Kullgren (mitten) i samtal med Christer Jansson och Martin Gustafsson, båda LRF Västra Götaland. Foto: G Åhrén

KD på jakt efter ”hjärtlandet”

Partiet gör en särskild satsning på landsbygden

På jakt efter ”hjärtlandet” landade Kristdemokraternas partiledare Peter Kullgren i Uddevalla. Hans parti satsar på landsbygden inför valet, och därför träffade han representanter för LRF Västra Götaland under besöket.

”Kristdemokraterna är partiet för det svenska hjärtlandet. Vi jobbar för landsbygden och för en ny regering”, skrev Ebba Busch på Twitter i slutet av augusti. ”Idag presenterade vi en ny landsbygdspolitisk agenda med partisekreterare Peter Kullgren som frontperson”, fortsatte hon.
Och i veckan kom alltså samma Peter Kullgren till Uddevalla för möte med representanter för LRF Västra Götaland. Han berättade att han fått partiledningens uppdrag att ta fram en handlingsplan för landsbygden.
Egentligen är det en utökad landsbygd, förklarar Peter Kullgren, även omfattande mindre städer och orter. Det hans partiledare kallar hjärtlandet.
– Mitt mål är att vi ska hitta hjärtlandet, säger Peter Kullgren.
Ett politiskt handlingsprogram omfattande inte bara traditionella landsbygdsfrågor som jord och skog och de gröna näringarna, utan även infrastruktur och samhällsservice bland annat.
– Det handlar om att människor ska kunna bo och leva på landsbygden.

Ett bredare grepp
Kristdemokraterna har redan profilerat sig i landsbygdsfrågor i riksdagen.
– Vi har mycket politik på plats redan, förklarar Peter Kullgren.
Exempel är Magnus Oscarsson, Östergötland, fast rotad i den östgötska myllan tillika landsbygdspolitisk talesperson, och Kjell-Arne Ottosson, Värmland, med stort engagemang för bland annat skogsfrågor, småskalig vattenkraft och rovdjurspolitiken.
Nu försöker partiet fördjupa och ta ett bredare grepp om landsbygdsfrågorna. För att kunna göra prioriteringar för de kommande fyra åren.
LRF representerades under mötet av Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, och Christer Jansson, LRF-expert på vattenfrågor.
Christer Jansson berättade om de problem många på landsbygden har med vattenförvaltningen och länsstyrelserna. Mest aktuellt nu med vattenmyndigheternas åtgärdsförslag, som ligger hos regeringen för överprövning.

Målbild 1850
Ett problem, förklarade Christer Jansson, är att vattenmyndigheterna vill restaurera alla vattendrag, det vill säga återställa dessa till ett tänkt tillstånd utan mänsklig påverkan.
– Deras målbild är någonstans 1850-talet, säger Christer Jansson.
De uppstår då konflikter med lokalbefolkningen och de som bedriver verksamhet som är beroende av dammar. Och kostnaderna för alla åtgärder är enorm. För hela Sverige handlar det om 24 miljarder kronor. Enligt många bedömare ännu mer.
Ett problem är miljökvalitetsnormen. När den väl är satt så blir myndigheterna skyldiga att följa den. Ett annat problem är att svenska myndigheter varit oerhört restriktiva med de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger. I syfte att kunna ställa så hårda krav som möjligt har myndigheterna valt att klassa de flesta vattendrag som naturliga, även för de är kraftigt modifierade.
Vattenmyndigheterna anser inte att produktion av livsmedel är ett vitalt samhällsintresse. Och man vägrar därför att klassa vattendrag i områden med mycket jordbruk som KMV, kraftigt modifierade, med mindre stränga krav på åtgärder.

Vägrar lyda politiken
Trots beslut av både riksdag och regering att myndigheterna ska utnyttja de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ”fullt ut”, så struntar vattenmyndigheterna i detta. Man har inte pekat ut något nytt undantag. För detta har man fått skarp kritik, inte bara från LRF och ett stort antal kommuner, utan även från Havs- och vattenmyndigheten, som också begärt överprövning.
Vägran att klassa vattendrag som KMV får allvarliga konsekvenser för den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheterna försvarar sig med att skylla på EU. De säger bland annat att EU kritiserar Sverige för att vi pekat ut för mycket KMV.
– Det är en sanning med modifikation, säger Christer Jansson.
I själva verket har EU kritiserat Sverige för hur arbetet med klassningen av vattendragen har går till, inte att vi klassat för många vattendrag som KMV.

14 000 dammar
Ambitionen att förvandla kulturbygder till vildmark och skapa fler sportfiskeanläggningar, får inte bara konsekvenser för 1 900 småskaliga vattenkraftverk. 14 000 dammar ska också miljöanpassas.
– Där finns ingen finansiering. Det blir de som äger dammarna som kommer att få betala, säger Christer Jansson.
Dammarna klassas precis som kraftverken som vandringshinder.
– Eftersom de hindrar fiskvandring kommer så kommer kraven att bli att man bygger fiskvandringsvägar eller river ut. Domstolarna kommer att bli överbelamrade med ärenden.
Och när det går upp för lokalbefolkningen att de kommer att förlora barnens badplatser, kanske sitt lokala fiske och sina vattenspeglar, då kommer protesterna att växa. Så sker redan på flera ställen.
– Detta kommer att vålla mycket konflikter runt om i landet, säger Christer Jansson.

”Sverige sticker ut”
En internationell jämförelse är intressant. England och Italien har pekat ut hundratals vattendrag som KMV (kraftigt modifierade). Sverige har en fjärdedel av alla vattendrag i Europa, men utmärker sig för att begränsa användningen av KMV.
– Sverige sticker ut i statistiken, säger Christer Jansson och visar en graf.
LRF anser att politiken måste ta över frågan.
– Det är så stora kostnader att det är rimligt att det är politiken som fattar besluten, säger Christer Jansson.
– Om vi ska ha fria vattenvägar i hela Sverige, då kommer det att bli väldiga konsekvenser.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har riktat skarp kritik mot vattenmyndigheternas åtgärdsförslag. Underlaget är så dåligt att det inte kan ligga till grund för beslut, skriver HaV.

”Lägg ner VA-myndigheten”
På lång sikt behöver riksdag och regering lägga ner vattenmyndigheterna. En utredning föreslår också det, men den ligger i en byrålåda på regeringskansliet. Lagen måste ändras när det gäller miljökvalitetsnormer. Det är orimligt att beslut om klassning inte går att överklaga, och att normerna när de väl är satta är juridiskt bindande.
Kristdemokraterna har redan lagt ett förslag om att lägga ner vattenmyndigheterna. Så där hittade KD och LRF en gemensam nämnare. Kristdemokraterna vill även lägga ner Havs- och vattenmyndigheten, som bland annat ansvarar för vägledningarna till vattenmyndigheterna.

45 000 skogsägare
Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, talade om livsmedelsstrategin och skogen. Han påpekade bland annat att det fattas medel i landsbygdsprogrammet. Och påminde om att livsmedelsstrategin togs med brett stöd i riksdagen. Men inte mycket har hänt.
Mest tid ägnade han åt skogen, och den debatt som just nu rasar. Hälften av skogen ägs av enskilda. Vi har 45 000 enskilda skogsägare, och alla sköter skogen på olika sätt. Det är en förklaring till den mångfald som vi faktiskt har idag.
– Vi känner inte igen oss i beskrivningen av skogsbruket, säger Martin Gustafsson.
– Det finns ett folkligt engagemang för skogen, fortsätter han.
Och för de flesta är det ingen motsättning mellan miljö och skogsbruk.

”Bygger på okunskap”
Miljörörelsens kritik mot hur skogsbruket bedrivs i Sverige bygger till stor del på okunskap.
– Mängden skog har ökat, säger Martin Gustafsson.
Stora kalhyggen, som var vanliga på 1960- och 1970-talen, är sällsynta idag.
– Det finns inget kalhyggesbruk idag. Man sparar lövträd och man lämnar död ved i skogen, säger Martin Gustafsson.
– Vi känner inte igen oss i den bild som ges.
– Skogen är jätteviktig. Det finns ett värde i att många äger skog, säger Peter Kullgren.
Martin Gustafsson tog också upp problemet med betesskador i skogen.
– Hjortstammen ökar och vi har stora älgstammar.
Han kritiserar länsstyrelsen i Västra Götaland som inte gör tillräckligt för att åtgärda problemet.
Göran Åhrén

”Det handlar om att människor
ska kunna leva och bo
på landsbygden.”

Peter Kullgren

KD kräver skärpning

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_0148-e1624403764234.jpg

”Stor risk att det blir värre”

KD-rapport om integrationen i Uddevalla

– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något är risken stor att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger Magnus Jacobsson (KD). Rapporten visar att problemen, med bl. a hög arbetslöshet, är koncentrerade till tre stadsdelar.

I veckan presenterade kristdemokraterna i Uddevalla en rapport om integration och utanförskap. Med rapporten vill partiet visa hur allvarlig situationen är. Men den innehåller också förslag till åtgärder.
– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något finns det stor risk att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som är huvudförfattare till rapporten.
– Därför har vi släppt den här rapporten.
I rapporten kritiserar KD åtgärder som majoriteten i kommunen vidtagit efter valet 2014. Allianspartierna genomförde en rad åtgärder för att förbättra integrationen i Uddevalla åren 2007 till 2015.
”Tyvärr kan vi konstatera att en hel del av dessa åtgärder har avvecklats efter att Alliansen förlorade makten i Uddevalla vid valet 2014”, skriver KD.

Ökad otrygghet
Första delen i rapporten är en beskrivning av de problem med integration som Uddevalla har. I korthet handlar det om hög arbetslöshet, många elever som inte klarar skolan och ökad otrygghet bland de boende.
– Klarar vi inte detta kommer problemen bara att växa, säger Magnus Jacobsson.
Med hjälp av statistik, bland annat från kommunen, polisen och BRÅ, Brottsförebyggande rådet, har kristdemokraterna i Uddevalla ställt samman relevanta fakta för att få en bild av problemets omfattning. Dessa fakta har kompletterats med anonyma intervjuer med personal inom kommun, polis, ordningsvakter och civilsamhället. Slutsatserna presenteras nu.
– Rapporten visar hög arbetslöshet främst bland boende på Dalaberg, Hovhult och Tureborg, säger Magnus Jacobsson.
– Många elever har stora problem att klara skolan.
– Löser vi inte detta kommer problemen att bli värre.

Ökning i tre stadsdelar
Befolkningen i Uddevalla har ökat de senaste åren. Ökningen beror dock på att vi tagit emot ett stort antal flyktingar och andra invandrargrupper.
Antalet utrikes födda har ökat kraftigt de senaste 20 åren.
Sedan 2014 har ökningstakten accelererat. År 2002 var 12 procent av Uddevallas befolkning utrikes födda. År 2020 har det ökat till 23 procent. Antalet utrikes födda i kommunen uppgick 2020 till 9 914.
Men det är inte ökningen i sig som är problemet, hävdar kristdemokraterna. Problemet är att detta har skett i tre stadsdelar.
– Det är inte bara att det har ökat, det har ökat enbart i tre stadsdelar.
Tre stadsdelar sticker ut. Dalaberg, Tureborg och Hovhult. Det är stadsdelar med hög andel hyresrätter eller så kallade miljonprogramsområden. Där är andelen utrikes födda över 60 procent.
Och detta har skett utan att det byggts några nya bostäder.
– Det innebär att dessa stadsdelar blir mer trångbodda.

Hög arbetslöshet
Bland de utrikes födda är arbetslösheten hög. För hela kommunen är andelen förvärvsarbetande utrikes födda över 61 procent. Men för de tre stadsdelarna Dalaberg, Hovhult och Tureborg är andelen bara runt 50 procent.
Värst är det i Tureborg där bara 48 procent av de utrikes födda förvärvsarbetar.
Det innebär att en mycket hög andel av alla vuxna man möter i de här stadsdelarna är arbetslösa.
Utbildningsnivån skiljer sig också markant. Andelen som har minst gymnasieutbildning är betydligt lägre i de tre stadsdelarna. Snittet för kommunen i befolkningen mellan 20 och 64 år ligger på 86 procent. För Dalaberg och Hovhult är andelen bara 67 procent.
Andelen med gymnasieutbildning sjunker i dessa områden, skriver kristdemokraterna.

Klarar inte skolan
En genomgång av hur många elever som klarar skolan i olika områden visar att situationen har försämrats. Värst är det på Ramnerödskolan.
– Vi misslyckas. 63 procent av eleverna går ut utan att klara skolan, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ett jättemisslyckande.
Det är gymnasiet som får ta smällen, hävdar Magnus Jacobsson. Dit kommer numera ett stort antal elever utan de grundläggande kunskaper de behöver. (26 procent av alla pojkar som går på gymnasiet)
– Vi producerar just nu nästa segregationsproblem i Uddevalla.

Brotten ökar
Rapporten innehåller också en analys av utvecklingen av kriminalitet och droger. 15 procent av alla gymnasieelever har prövat narkotika. Samma siffra för årskurs nio i grundskolan är sju procent.
Det är färre som grips för narkotikabrott. Sålunda har antalet anmälda brott minskat.
Det är dock inget säkert mått på utvecklingen, utan beror mer på hur mycket resurser polisen lägger på just narkotikabrott.
Personbrotten ökar i Uddevalla. Det är mer än en fördubbling åren 2010 till 2020.
Sexualbrotten har ökat, men en del av ökningen kan bero på att lagarna har ändrats.
Brotten ökar alltså men det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser. KD menar ändå att intervjuer med väktare och polis ändå ger en annan bild än statistiken ifrån Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Det är ingen katastrofal utveckling, säger Magnus Jacobsson.

Förslag till åtgärder
För att förbättra integrationen vill KD stärka vuxenutbildningen med fokus på grundläggande behörighet och yrkesutbildningar som möjliggör att man får jobb.
Partiet vill också satsa på beredskapsjobb och praktikplatser i kommunen, samt underlätta för ungdomar som vill starta egna företag.
KD vill också ”idéupphandla” Ramnerödskolan för att låta friskolor lägga förslag på hur man vill utveckla Ramnerödskolan, för att sedan kunna teckna ett långsiktigt driftavtal med den friskola man bedömer har bäst förutsättningar att vända utvecklingen.
KD vill också se över försörjningsstödet för de som inte delar i arbetsmarknadsutbildningar.
I förslagen ingår också en bostadsstrategi. KD vill aktivera Uddevallahem och förmå det kommunala bostadsbolaget att sälja fastigheter till borätter och investera pengarna i nya bostäder. Man vill också bygga nya bostäder på Dalaberg och Hovhult med ägarlägenheter och bostadsrätter.

Toronto ett exempel
Målet är att påverka befolkningssammansättningen och på sikt även elevsammansättningen på våra skolor.
Magnus Jacobsson tar Toronto i Kanada som ett lyckat exempel på hur man lyckats bryta utanförskap genom en aktiv bostadspolitik. Det är något liknande han vill genomföra i Uddevalla.
Magnus Jacobsson kommer också in på hur man ska kunna utveckla polisarbetet. Frågan om att återkommunalisera polisen dyker ofta upp, men en annan variant kan vara att anställa fler väktare och ge dessa ökade befogenheter att exempelvis ingripa mer aktivt vid brott och gripa misstänkta personer.
I slutorden av rapporten sammanfattar KD läget: ”Vi måste våga se det vi ser om vi ska kunna vara med och förändra framtiden. Idag har vi ett stort utanförskap i framför allt i Dalaberg, Hovhult och Tureborg, och om vi fortsätter att arbeta utifrån samma metoder kommer vi att få samma eller värre resultat i framtiden”, skriver kristdemokraterna.
Göran Åhrén

”Löser vi inte detta
kommer problemen
att bli värre”

Framgång för KD

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamöterna Kjell-Arne Ottosson (KD) och Magnus Jacobsson (KD) tog upp frågan i riksdagen om avgifterna för virkesupplag vid allmän väg.

Politisk framgång för KD

Avgiften för virkesupplag vid allmän väg tas bort

Reglerna för virkesupplag vid allmän väg kommer att förenklas. Och avgiften kommer att tas bort. Regeringen har lagt fram ett förslag. Beslutet är en politisk framgång för kristdemokraterna som fick med sig en majoritet i riksdagen.

Tack vare kristdemokraternas agerande om ett utskottsinitiativ så kommer avgiften för virkesupplag av allt att döma att tas bort. Regeringen skickade på onsdagen ut ett förslag på remiss om att ta bort den avgift som Trafikverket tar ut för att lägga upp virke längs allmän väg.
– Genom att slopa avgiften för att söka tillstånd om virkesupplag längs allmän väg kan vi förenkla för skogsnäringen.  Nu remitterar vi förslaget för att få in synpunkter med sikte på att ta ett beslut under hösten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Regeringen räknar med att ta beslutet under hösten, och att de nya reglerna träder i kraft i januari 2022.
Kristdemokraterna kan därmed glädja sig åt ännu en politisk framgång. Skogsindustrierna gratulerar partiet för ingripandet och utskottsinitiativet som ledde till att avgiften på virkesupplag nu tas bort.
Bakgrunden är kristdemokraterna lyfte frågan om ett utskottsinitiativ i trafikutskottet. Skogsindustrierna, Skogforsk och LRF bjöds in till trafikutskottet, vid ett möte där även Trafikverket var med. Detta ledde till ett tillkännagivande i riksdagen där en majoritet ställde sig bakom förslaget.
Samtliga partier, utom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet röstade för förslaget.
Kristdemokraterna tog upp frågan i riksdagen genom initiativ från Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson.
– Orsaken var att Trafikverket börjat ta ut mer avgifter och gjorde det krångligare att få lägga upp virkesupplag på allmän väg, säger Karolina Boholm, som jobbar med vägfrågor på Skogsindustrierna.
Detta skulle innebära att markägare var tvungna att söka tillstånd för att lägga upp virke även på egen mark, förutsatt att det var på ett visst avstånd från allmän väg.
Reglerna har funnits tidigare. Men tillämpningen skärptes sedan internrevisorerna krävde en skärpning av tillämpningen. Många blev upprörda över detta.
Kristdemokraterna agerade och tack vare det fick bland annat Skogsindustrierna komma till trafikutskottet och lägga fram sin syn.
– Och vi förslog att man skulle ta bort den här avgiften. Och ändra på regelverket, säger Karolina Boholm.
Trafikutskottet tog ett initiativ och riksdagen tog beslutet den 25 maj 2020. Sedan har frågan legat på regeringskansliet. Och nu, ett år senare, kommer det alltså ett förslag från regeringen som vill ändra förordningen.
Intressant kan vara att Trafikverket inte har motarbetat förslaget. De var med på mötet i trafikutskottet och hade inga invändningar.
Skogsindustrierna är nöjda med förslaget.
– Det är fantastiskt. Jättebra. En förenkling och förbättring för skogsbruket, säger Karolina Boholm.
– Man ska fortfarande följa instruktionerna. Så vi får säkra upplag. Man vill inte att en virkestrave ska börja röra på sig.
– Men det är ju onödigt att ta ut en avgift.
Beslutet är viktigt för skogsindustrin, förklarar Karolina Boholm.
– Alla saker som förenklar och underlättar är ju bra. Så detta är ju en viktig pusselbit. Men det finns ju fler saker som behöver ses över.
– Om vi bara håller oss till vägfrågor, så är vi väldigt oroade över det bristande vägunderhållet, och behovet av att tjälsäkra våra vägar.
Hon bekräftar att detta är en framgång för kristdemokraterna.
– Absolut. Om inte de ha de tagit det här utskottsinitiativet så hade det nog inte hänt något.
Göran Åhrén

”En förenkling

och förbättring

för skogsbruket”

Magnus Jacobsson (KD) jobbar i trafikutskottet för att förbättra för skogsbruket.

KD vill förbättra för skogsbruket

– Det här är en stor framgång, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som sitter i trafikutskottet och drev frågan där.
– Jag är fantastiskt glad över att det arbete vi kristdemokrater gjorde förra våren har resulterat i att regeringen äntligen skickar ut ett förslag på remiss, säger Magnus Jacobsson.

– Från KD kommer vi fortsätta bevaka den här frågan så man får bort den ”straffbeskattning” som avgift på virkesupplag är för skogsbrukarna, fortsätter han.
Partikollegan Kjell-Arne Ottosson har också arbetat för en förändring.
– Det slutgiltiga beslutet är inte klart än. Men när regeringen skickat ut det på remiss, då är det ju inte troligt att det inte skulle gå igenom, säger Kjell-Arne Ottosson i en kommentar.
– Det tog ju tyvärr lite tid. Men vi får vara glada för när de ändå gör det.
Han betecknar det som en framgång för kristdemokraterna.
En framgång för kristdemokraterna.
– Det är ju roligt. Det var ju vi som la fram utskottsinitiativet.
Själv har han haft en del kontakter med sågverksnäringen. De var bekymrade över vart den ökande byråkratin skulle leda. Kjell-Arne Ottosson började ställa frågor i riksdagen till ansvarig minister. Det blev en hel del reaktioner.
Många var överraskade över att frågan är så stor, berättar Kjell-Arne Ottosson.
– Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Självklart måste vi underlätta för skogsbruket. Det är ju den brukade skogen som gör mest klimatnytta, säger han.

Orimligt
Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla ett öga på det här, lovar Kjell-Arne Ottosson, som tror att det kommer att gå bra. Det verkar som om socialdemokraterna, trots att de röstade emot utskottsinitiativet, ändå håller med. Däremot har kristdemokraterna noterat att det andra partiet i regeringen har en annan uppfattning. I vilket fall är Skogsindustrierna nöjda.
– Vi ska ha trafiksäkerhet. Men de flesta kan faktiskt tänka själva, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Sunt bondförnuft finns faktisk.
Det blir absurt om man hårdrar detta och markägare ska behöva söka tillstånd för att lägga upp timmer på sin egen mark. Många uppfattar det som orimligt.
– Ja, det är ju så.
– Skulle du råka göra fel, då får Trafikverket naturligtvis ingripa.
Men att tillämpa reglerna så generellt, det är att gå för långt.

Bättre vägar
Kristdemokraterna, som profilerar sig allt mer i en rad landsbygdsfrågor, vill fortsätta arbeta för att underlätta för skogsbruket.
– Jag kommer att jobba vidare med bärighetsklass-fyra-vägar, vilket möjliggör tyngre och längre lastbilar ska kunna köra på vägarna. Vilket skulle gynna svenskt skogsbruk, säger Magnus Jacobsson.
– Vi ska jobba vidare med ett sammanhängande klass fyravägnät.
– Får man det att hänga ihop från skogen ända fram till hamn eller sågverk, så kan vi få lägre kostnader för att transportera timmer och virke.
– Finland har redan klassat om sina vägar, säger Magnus Jacobsson. Man godkänner tyngre och längre lastbilar.
– I Sverige har vi valt metoden att undersöka och klassa vägarna först, vilket gör att vi fått ett lapptäcke istället för att få ett väl fungerande och sammanhängande system.
Landsbygden kan förhoppningsvis vänta sig fler framgångar från kristdemokraterna framöver.
Göran Åhrén

”Självklart
måste vi underlätta
för skogsbruket”

Staten mot små privata kraftverk

VästsidanLämna en kommentar
Kristdemokraten Kjell-Arne Ottosson krävde svar av miljöminister Isabella Lövin. Varför gör inte regeringen något för att myndigheter ska respektera demokratiskt fattade beslut?

KD kräver svar av regeringen

Varför respekterar inte myndigheter folkviljan?

Hetsjakten på småskalig vattenkraft fortsätter. Statliga myndigheter agerar taktiskt och respekterar inte demokratiskt fattade beslut. Det hävdar Kjell-Arne Ottosson (KD), som krävde svar av regeringen varför man inte gör något åt problemet.

Jakten på små privatägda vattenkraftverk fortsätter. Trots flera beslut i riksdag och regering om att den ska få vara kvar. Statliga myndigheter har agerat taktiskt för att runda den nya lagen, och processerna med krav på utrivning fortsätter därför i våra domstolar, nästan som om ingenting hänt.
Nyligen beslutade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att inte ge två små kraftverk i Årjäng tillstånd. Statliga tjänstemän som deltog i processen, agerade i samverkan med aktivister som är motståndare till vattenkraft, och pläderade för utrivning.
En som reagerat på detta är riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD), från Värmland, som på torsdagens frågestund i riksdagen ställde frågan till miljöminister Isabella Lövin, varför regeringen inte agerar för att demokratiskt fattade beslut respekteras av våra myndigheter.

Driver utrivning
– Med anledning av att jag nyligen ställt en fråga till miljöministern om häxjakten på den småskaliga vattenkraften, så vill jag följa upp den frågan, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Nu utnyttjar statliga tjänstemän, ofta med egna agendor som det verkar, möjligheten att driva utrivning av dammar, enligt den gamla lagstiftningen, men som nyprövning.
– Det visar att man inte respekterar demokratiskt fattade beslut.
– Agerandet är särskilt anmärkningsvärt eftersom en del länsstyrelser skyndade sig att utfärda förelägganden innan den nya lagen trädde i kraft, med det uppenbara syftet att kunna agera tvärt emot den nya lagen.
– Dessutom, enligt ministerns svar på min fråga, så ska vi använda oss av alla möjligheter till undantag. Men det görs inte.
– Så jag vill fråga miljöministern, varför agerar inte regeringen för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag hos våra statliga myndigheter?

”Beslut ska genomföras”
Miljöminister Isabella Lövin svarade att myndigheterna självklart ska följa demokratiskt fattade beslut. Men betonade också att myndigheterna är självständiga.
Men precis som flera ministrar före henne, skyllde hon det som nu drabbar de små privatägda kraftverken på EU. Detta trots att EU-kommissionen flera gånger klargjort att man inte kräver att Sverige river kraftverk och dammar för att nå målen i vattendirektivet.
– Det är ju självklart så att de beslut som tagits i demokratisk ordning, och som vi är överens om, ska ju genomföras, och dom uppdragen finns ju till våra myndigheter, säger Isabella Lövin.
– Där behöver man vara medveten om att det finns ett självständigt ansvar hos myndigheterna, och där finns också mekanismer för att följa upp på olika sätt i samhället, och det utförs också.
– När det handlar om den småskaliga vattenkraften där har det varit ett långsiktigt arbete för att komma fram med en plan hur vi ska implementera EUs vattendirektiv i Sverige, och det här gäller ju för alla EUs länder, att vi ska ha en god miljöstatus för våra vatten, och det är det arbete som nu äntligen har satts igång.
KOMMENTAR
EU-kommissionen har flera gången klargjort att man inte kräver att Sverige ska riva ut små kraftverk eller dammar för att uppnå målen i EUs vattendirektiv. Detta med utrivning av dammar och kraftverk är en tolkning av direktivet som svenska myndigheter själva har gjort.
Göran Åhrén

”Myndigheter
ska självklart följa
demokratiskt fattade beslut”

KD inför valet 2022

VästsidanLämna en kommentar

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kan regera trots att det är en ickesocialistisk majoritet i riksdagen. Det beror på stödet ifrån Liberalerna och Centerpartiet. Men nu sviktar det politiska underlaget för regeringen, skriver kristdemokraterna Magnus Jacobsson, Karin Johansson och David Sahlsten från Uddevalla.
Debatten är igång inom Liberalerna som befinner sig i ett utsatt läge med opinionssiffror långt under fyraprocentspärren.
”Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla.”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson vill ha en borgerlig regering.

”Vi behöver en borgerlig regering”

I valet 2018 gick de fyra borgerliga partierna till val med löftet om att bilda en borgerlig regering. Efter valet valde Centerpartiet och Liberalerna att bryta detta löfte och i praktiken ”bilda regering” med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Rent tekniskt sker den nya samverkan genom att S och MP bildar regering. L samt C samverkar i alla utskott i riksdagen. L har även enskilda tjänstemän placerade på regeringskansliet. Hela uppgörelsen bygger på att S och MP även har en sidouppgörelse med V. Kort och gott, nuvarande SMP-regering har stöd av CLV vilket gör att de kan regera landet trots att det idag finns en tydlig icke socialistisk majoritet i riksdagen. Att detta har väckt irritation hos borgerliga väljare är inte så förvånande.   

Under senare tid har en debatt påbörjats, framför allt inom L, avseende partiets framtid. Givetvis påverkas denna debatt av att L under en längre tid har legat mycket under fyraprocentspärren. Samtidigt finns det många inom L som aldrig har varit positiva till att göra upp med SMP, utan man kämpade för en ny Alliansregering som hade haft möjlighet att regera med hjälp av hoppande majoriteter.   

Från kristdemokratiskt håll välkomnar vi givetvis att L börjar inse att uppgörelsen med SMPV var ett misstag. Sverige behöver en ny borgerlig regering som är beredd att ta itu med de problem som vi har i Sverige. SMP-regeringen kommer inte att kunna lösa vare sig arbetslösheten, bostadsbristen, vårdköerna eller kriminaliteten. Sverige behöver en ny regering som på allvar tar tag i dessa problem.   

Samtidigt som vi gläds över att L har påbörjat en intern diskussion avseende en framtida borgerlig regering så är vi fortsatt förvånade över att L i Uddevalla väljer att regera tillsammans med S. Även i Uddevalla kommunfullmäktige finns en mycket tydlig ickesocialistisk majoritet. Ändå har MCL valt att låta Ingmar Samuelsson, S styra kommunen. Detta är ett svek gentemot alla borgerliga väljare. Även i Uddevalla gick de borgerliga partierna till val på löftet om att bilda en borgerlig regering men ändå väljer L tillsammans med M och C att regera med S.   

Vi hoppas givetvis att samma debatt som pågår på det nationella planet skall påbörjas i Uddevalla. Från kristdemokratiskt håll kommer vi att gå till val på att det efter valet 2022 skall bildas en borgerlig regering som tar tag i de problem som finns i Uddevalla. Vi ser hur centrum får allt svårare att överleva, vi har problem med integrationen, vi ser också hur en del ungdomar har börjat fastna i kriminalitet, vi har behov av nya industriområden och vi måste förbättra infrastrukturen. Till detta kommer att vi behöver utveckla både skolan och äldreomsorgen. Det finns således en hel del att ta tag i.   

Vi hoppas därför att L även i Uddevalla skall vara beredda att lämna samarbetet med S och påbörja ett seriöst samarbete för att både Sverige och Uddevalla skall få en borgerlig regering.   

Magnus Jacobsson, KD
Riksdagsledamot
Uddevalla

Karin Johansson, KD
Orförande KD Uddevalla

David Sahlsten, KD
Gruppledare KD Uddevalla

”S och MP kan regera
trots att det finns en tydlig
icke-socialistisk majoritet”

Små vattenkraftverk

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (t.v.) och Kjell-Arne Ottosson vid ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: WESTSIDAN

Småskalig vattenkraft:

KD vill skydda små kraftverk

Föreslår ny utredning för att skärpa formuleringarna

Det krävs ytterligare åtgärder för att skydda småskalig vattenkraft. Det skriver KD som vill utreda vad som krävs för att skydda de små kraftverken mot produktionsminskningar och nedläggningar.

I en motion till riksdagen om energipolitiken har Kristdemokraterna ett särskilt avsnitt om småskalig vattenkraft. Produktionsminskningar ska hållas till ett minimum, hävdar partiet.
I motionen föreslår partiet att regeringen tillsätter en särskild utredning för att överväga ytterligare åtgärder för att skydda den småskaliga vattenkraften mot produktionsminskningar och nedläggningar.
– Myndigheterna följer inte riksdagens beslut och därför vill vi skärpa formuleringarna ytterligare, till stöd för småskalig vattenkraft, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson.
– Tyvärr får man en känsla av att det finns en egen politisk agenda hos enskilda tjänstemän, vilket är djupt oroande.
– Ett exempel på det är den tjänsteman som fick lämna Kammarkollegiet och direkt började arbeta åt Älvräddarna, säger Magnus Jacobsson.

”En sund balans”
I motionen till riksdagen efterlyser Kristdemokraterna en bättre balans mellan olika intressen i arbetet med den småskaliga vattenkraften.
”En sund balans mellan olika intressen, där naturvärden har en plats, ska givetvis eftersträvas. Det kan emellertid konstateras att det som kallas miljöperspektiv ibland har en för smal utblick. Utrivningar av dammar och borttagna vattenregleringar gjorda på basis av påstådda miljöskäl har i praktiken i flera exempel fått motsatt effekt, med torrläggning av delar av vattendrag och skador på djurliv som följd.”
Kristdemokraterna hänvisar också till den nya lag som riksdagen beslutade om 2018 där det slås fast att prövningssystemen inte ska vara onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde.
Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson förklarar varför de beslut som tagits inte räcker till.
– Vi ser det på grund av det korståg som pågår mot den småskaliga vattenkraften, säger han.
– Vi ser att det finns människor som driver sin egen agenda. Där ser vi ju att vi måste få ett tjänstemannaansvar värt namnet.

Motionen förankrad
Kjell-Arne Ottosson är kritisk till att myndigheterna inte lyssnat på riksdagen när det gäller de undantag som vattendirektivet medger.
– Vi använder ju oss inte av undantagen, säger han.
Motionen till riksdagen är undertecknad av fem riksdagsledamöter. Camilla Brodin, Magnus Oscarsson, Magnus Jacobsson, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson.
Det är en så kallad kommittémotion.
– Det är vi i kommittén som skrivit under men den är granskad av partiledningen.
Riksdagsledamöterna bakom motionen har förankrat den i partiledningen. Partiet står alltså bakom motionen.
– Detta är vår politik, säger Kjell-Arne Ottosson.
Han tror dessutom att det finns goda möjligheter att få med andra partier på förslagen.
– Den möjligheten borde vara god. I gamla alliansen borde den här politiken passa samtliga partier. Men även för socialdemokraterna.

Majoritet i riksdagen
Kjell-Arne Ottosson gör den allmänna bedömningen att det finns en majoritet i riksdagen som är för småskalig vattenkraft.
Det finns också starka skäl att behålla och utveckla den småskaliga vattenkraften, inte minst med tanke på den obalans i elsystemet som gjort att vi drabbats av elbrist i södra Sverige.
– Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns ju i södra Sverige, då är det ju bättre att vi nyttjar den istället för att lägga ner den, säger Kjell-Arne Ottosson.
Dammarna finns ju redan. Och många av dammarna har dessutom funnits i många hundra år. Biotoperna har anpassat sig.
Kjell-Arne Ottosson menar att det är en form av aktivism på myndigheterna som ligger bakom hetsjakten på den småskaliga vattenkraften.
– Man vill inte se helheten. Det är skygglappar på. Det är ju en form av aktivism. Tyvärr, säger han. En aktivism som tappat kontakten med verkligheten.
Göran Åhrén

”Lägg ner HaV”

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av initiativtagarna till förslagen i motionen. Här under ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: Westsidan.

KD vill lägga ner HaV

Kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten växer

Riksdagen: Lägg ner Havs- och vattenmyndigheten. Det föreslår Kristdemokraterna. Bakgrunden är växande kritik. ”Myndigheten har på kort tid tagit initiativ som starkt bör ifrågasättas”, skriver KD.

I en motion till riksdagen föreslår Kristdemokraterna att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, läggs ner, och att arbetsuppgifterna förs över till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bakgrunden är den kritik som framförts mot myndigheten.
Partiet föreslår också att de fem vattenmyndigheternas existens utreds.
HaV bildades 2011, och övertog då arbetsuppgifter från gamla Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Det gäller bland annat hushållningen av fiskeriresurser, men också miljömål för hav, sjö och vattendrag.
Kritiken mot HaV handlar främst om enskilda avlopp och småskalig vattenkraft. Men också mot utvecklingen inom fiskerinäringen. Myndighetens arbete har gjort att många svenska fiskeriföretag har fått stora problem. Det har lett till att Sverige importerar mer och mer fisk exempelvis från Norge.

”Gått för långt”
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av undertecknarna av motionen.
– HaV missgynnar fisket. HaV hamnar fel också när det gäller småskalig vattenkraft, säger Magnus Jacobsson.
– Myndigheterna har gått alldeles för långt i sitt motstånd mot småskalig vattenkraft. Det har aldrig varit riksdagens mening att man ska straffa ut den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.
Förslaget att lägga ner HaV ingår i en motion om energipolitiken. Det är en så kallad kommittémotion, men partiet står bakom motionen.
”Under myndighetens korta levnad har initiativ tagits som starkt bör ifrågasättas”, skriver Kristdemokraterna i sin motion. Som exempel nämner partiet att Havs- och vattenmyndigheten 2013 ville införa en statlig skatt på enskilda avlopp, trots att tillsynen av enskilda avlopp sköts av kommunerna.

”Inte rimligt”
Westsidan har talat med två av riksdagsledamöterna som undertecknat motionen. Och tyngst är kritiken mot HaVs agerande när det gäller den småskaliga vattenkraften. Magnus Jacobsson menar att små vattenkraftsanläggningar får betala alldeles för mycket för att få sin verksamhet godkänd idag.
– Det är inte rimligt att man får betala flera hundra tusen eller upp till en miljon för att få driva en verksamhet vidare som kan ha pågått i flera hundra år.
Ett tungt argument för att avveckla myndigheten är den kritik som vuxit fram mot myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har under sin korta existens som myndighet ställt till stora problem för många småföretag på landsbygden.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheten bör avvecklas, och att verksamheterna på myndigheten i lämpliga delar bör föras över till Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.

För många myndigheter
– Genom att flytta delar av verksamheten över till jordbruksverket så landar det hos en myndighet som har ett utvecklingsuppdrag vilket är nödvändigt för företagandet på den svenska landsbygden, säger Magnus Jacobsson, som är kritisk till den nuvarande organisationen av vattenförvaltningen.
Det är för många miljömyndigheter idag. Det blir väldigt många remissinstanser som från statens synvinkel har olika synpunkter.
– Det är en överorganisering som staten har gjort som leder till onödig byråkrati för de som verkar på landsbygden.
Staten är överorganiserad. För någon som jobbar med matförsörjning, blir det väldigt många remissinstanser.
– Det är för mycket byråkrater och för lite produktion.

Misstro mot myndigheten
Magnus Jacobsson får medhåll av riksdagsledamoten från Värmland, Kjell-Arne Ottosson, som också undertecknat motionen.
– Dels är det detta med antalet myndigheter, hur många myndigheter ska vi ha, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Havs- och vattenmyndigheten får väldigt mycket kritik. Det saknas i många stycken en tillit till myndigheten.
– Vi noterar att det har varit lite märkliga initiativ därifrån. Man är inte riktigt med i verkligheten. Det här är viktiga frågor, och därför måste folk ha tillit och kunna lita på myndigheten. De ser inte helheten, säger Kjell-Arne Ottosson, och tar några exempel.
– Avlopp. Småskalig vattenkraft. Det är så som jag ser det.
– Men jag sitter i miljömålsberedningen, även inom fisket längs kusten är det en stor misstro mot myndigheten. Man upplever att myndigheten kör en agenda som inte är kopplad till verkligheten, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Det har väldigt mycket med tilliten att göra.

VA-myndigheterna utreds
Kristdemokraterna ifrågasätter också de fem vattenmyndigheterna. Dessa är idag knutna till fem länsstyrelser runt om i landet.
Vattenmyndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genomföra EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna spelar en roll när det gäller att fastställa vilka vattendrag som ska klassas som KMV, Kraftigt modifierade vattendrag, och påverkar alltså möjligheten till undantag.
Även den verksamheten på vattenmyndigheterna vill Kristdemokraterna överföra till Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
”Främjandeuppdraget bör förtydliga att verksamheten inte bara ska kontrollera att regler följs, utan att de även ska göra det lättare för och stödja företagen”, skriver Kristdemokraterna i sin motion.
Göran Åhrén

”Det har aldrig varit riksdagens mening
att man ska straffa ut
den småskaliga vattenkraften”