Landsbygden i fokus när KD träffade LRF

Partisekreterare Peter Kullgren (mitten) i samtal med Christer Jansson och Martin Gustafsson, båda LRF Västra Götaland. Foto: G Åhrén

KD på jakt efter ”hjärtlandet”

Partiet gör en särskild satsning på landsbygden

På jakt efter ”hjärtlandet” landade Kristdemokraternas partiledare Peter Kullgren i Uddevalla. Hans parti satsar på landsbygden inför valet, och därför träffade han representanter för LRF Västra Götaland under besöket.

”Kristdemokraterna är partiet för det svenska hjärtlandet. Vi jobbar för landsbygden och för en ny regering”, skrev Ebba Busch på Twitter i slutet av augusti. ”Idag presenterade vi en ny landsbygdspolitisk agenda med partisekreterare Peter Kullgren som frontperson”, fortsatte hon.
Och i veckan kom alltså samma Peter Kullgren till Uddevalla för möte med representanter för LRF Västra Götaland. Han berättade att han fått partiledningens uppdrag att ta fram en handlingsplan för landsbygden.
Egentligen är det en utökad landsbygd, förklarar Peter Kullgren, även omfattande mindre städer och orter. Det hans partiledare kallar hjärtlandet.
– Mitt mål är att vi ska hitta hjärtlandet, säger Peter Kullgren.
Ett politiskt handlingsprogram omfattande inte bara traditionella landsbygdsfrågor som jord och skog och de gröna näringarna, utan även infrastruktur och samhällsservice bland annat.
– Det handlar om att människor ska kunna bo och leva på landsbygden.

Ett bredare grepp
Kristdemokraterna har redan profilerat sig i landsbygdsfrågor i riksdagen.
– Vi har mycket politik på plats redan, förklarar Peter Kullgren.
Exempel är Magnus Oscarsson, Östergötland, fast rotad i den östgötska myllan tillika landsbygdspolitisk talesperson, och Kjell-Arne Ottosson, Värmland, med stort engagemang för bland annat skogsfrågor, småskalig vattenkraft och rovdjurspolitiken.
Nu försöker partiet fördjupa och ta ett bredare grepp om landsbygdsfrågorna. För att kunna göra prioriteringar för de kommande fyra åren.
LRF representerades under mötet av Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, och Christer Jansson, LRF-expert på vattenfrågor.
Christer Jansson berättade om de problem många på landsbygden har med vattenförvaltningen och länsstyrelserna. Mest aktuellt nu med vattenmyndigheternas åtgärdsförslag, som ligger hos regeringen för överprövning.

Målbild 1850
Ett problem, förklarade Christer Jansson, är att vattenmyndigheterna vill restaurera alla vattendrag, det vill säga återställa dessa till ett tänkt tillstånd utan mänsklig påverkan.
– Deras målbild är någonstans 1850-talet, säger Christer Jansson.
De uppstår då konflikter med lokalbefolkningen och de som bedriver verksamhet som är beroende av dammar. Och kostnaderna för alla åtgärder är enorm. För hela Sverige handlar det om 24 miljarder kronor. Enligt många bedömare ännu mer.
Ett problem är miljökvalitetsnormen. När den väl är satt så blir myndigheterna skyldiga att följa den. Ett annat problem är att svenska myndigheter varit oerhört restriktiva med de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger. I syfte att kunna ställa så hårda krav som möjligt har myndigheterna valt att klassa de flesta vattendrag som naturliga, även för de är kraftigt modifierade.
Vattenmyndigheterna anser inte att produktion av livsmedel är ett vitalt samhällsintresse. Och man vägrar därför att klassa vattendrag i områden med mycket jordbruk som KMV, kraftigt modifierade, med mindre stränga krav på åtgärder.

Vägrar lyda politiken
Trots beslut av både riksdag och regering att myndigheterna ska utnyttja de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ”fullt ut”, så struntar vattenmyndigheterna i detta. Man har inte pekat ut något nytt undantag. För detta har man fått skarp kritik, inte bara från LRF och ett stort antal kommuner, utan även från Havs- och vattenmyndigheten, som också begärt överprövning.
Vägran att klassa vattendrag som KMV får allvarliga konsekvenser för den småskaliga vattenkraften. Vattenmyndigheterna försvarar sig med att skylla på EU. De säger bland annat att EU kritiserar Sverige för att vi pekat ut för mycket KMV.
– Det är en sanning med modifikation, säger Christer Jansson.
I själva verket har EU kritiserat Sverige för hur arbetet med klassningen av vattendragen har går till, inte att vi klassat för många vattendrag som KMV.

14 000 dammar
Ambitionen att förvandla kulturbygder till vildmark och skapa fler sportfiskeanläggningar, får inte bara konsekvenser för 1 900 småskaliga vattenkraftverk. 14 000 dammar ska också miljöanpassas.
– Där finns ingen finansiering. Det blir de som äger dammarna som kommer att få betala, säger Christer Jansson.
Dammarna klassas precis som kraftverken som vandringshinder.
– Eftersom de hindrar fiskvandring kommer så kommer kraven att bli att man bygger fiskvandringsvägar eller river ut. Domstolarna kommer att bli överbelamrade med ärenden.
Och när det går upp för lokalbefolkningen att de kommer att förlora barnens badplatser, kanske sitt lokala fiske och sina vattenspeglar, då kommer protesterna att växa. Så sker redan på flera ställen.
– Detta kommer att vålla mycket konflikter runt om i landet, säger Christer Jansson.

”Sverige sticker ut”
En internationell jämförelse är intressant. England och Italien har pekat ut hundratals vattendrag som KMV (kraftigt modifierade). Sverige har en fjärdedel av alla vattendrag i Europa, men utmärker sig för att begränsa användningen av KMV.
– Sverige sticker ut i statistiken, säger Christer Jansson och visar en graf.
LRF anser att politiken måste ta över frågan.
– Det är så stora kostnader att det är rimligt att det är politiken som fattar besluten, säger Christer Jansson.
– Om vi ska ha fria vattenvägar i hela Sverige, då kommer det att bli väldiga konsekvenser.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har riktat skarp kritik mot vattenmyndigheternas åtgärdsförslag. Underlaget är så dåligt att det inte kan ligga till grund för beslut, skriver HaV.

”Lägg ner VA-myndigheten”
På lång sikt behöver riksdag och regering lägga ner vattenmyndigheterna. En utredning föreslår också det, men den ligger i en byrålåda på regeringskansliet. Lagen måste ändras när det gäller miljökvalitetsnormer. Det är orimligt att beslut om klassning inte går att överklaga, och att normerna när de väl är satta är juridiskt bindande.
Kristdemokraterna har redan lagt ett förslag om att lägga ner vattenmyndigheterna. Så där hittade KD och LRF en gemensam nämnare. Kristdemokraterna vill även lägga ner Havs- och vattenmyndigheten, som bland annat ansvarar för vägledningarna till vattenmyndigheterna.

45 000 skogsägare
Martin Gustafsson, vice ordförande i LRF Västra Götaland, talade om livsmedelsstrategin och skogen. Han påpekade bland annat att det fattas medel i landsbygdsprogrammet. Och påminde om att livsmedelsstrategin togs med brett stöd i riksdagen. Men inte mycket har hänt.
Mest tid ägnade han åt skogen, och den debatt som just nu rasar. Hälften av skogen ägs av enskilda. Vi har 45 000 enskilda skogsägare, och alla sköter skogen på olika sätt. Det är en förklaring till den mångfald som vi faktiskt har idag.
– Vi känner inte igen oss i beskrivningen av skogsbruket, säger Martin Gustafsson.
– Det finns ett folkligt engagemang för skogen, fortsätter han.
Och för de flesta är det ingen motsättning mellan miljö och skogsbruk.

”Bygger på okunskap”
Miljörörelsens kritik mot hur skogsbruket bedrivs i Sverige bygger till stor del på okunskap.
– Mängden skog har ökat, säger Martin Gustafsson.
Stora kalhyggen, som var vanliga på 1960- och 1970-talen, är sällsynta idag.
– Det finns inget kalhyggesbruk idag. Man sparar lövträd och man lämnar död ved i skogen, säger Martin Gustafsson.
– Vi känner inte igen oss i den bild som ges.
– Skogen är jätteviktig. Det finns ett värde i att många äger skog, säger Peter Kullgren.
Martin Gustafsson tog också upp problemet med betesskador i skogen.
– Hjortstammen ökar och vi har stora älgstammar.
Han kritiserar länsstyrelsen i Västra Götaland som inte gör tillräckligt för att åtgärda problemet.
Göran Åhrén

”Det handlar om att människor
ska kunna leva och bo
på landsbygden.”

Peter Kullgren

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s