Uddevalla

Svårt motivera fiskvägar

VästsidanLämna en kommentar

Bäveån:

Expert varnar för biologisk enfald

Svårt motivera fiskvägar för miljoner utan bevis

Fossumsbergs kraftstation i Bäveån i Uddevalla är ett vandringshinder. Det är de flesta överens om. Frågan är om det är ett naturligt vandringshinder. I så fall bör restaureringen av Bäveån sluta där. Det blir svårt att motivera fiskvandringsvägar för mellan 20 och 30 miljoner utan bevis på att havsöring vandrat förbi historiskt.

Länsstyrelsen konstaterade först att det är ett naturligt vandringshinder vid Fossumsbergs kraftstation. Sedan har man ändrat sig och hävdar nu att man inte kan utesluta att enstaka havsöringar kan ha tagit sig uppströms. Frågan är om det argumentet räcker för att motivera konstgjorda fiskvandringsvägar för mellan 20 och 30 miljoner.
Länsstyrelsens fiskeberedningsgrupp skrev i december 2021:
”Övriga delar av de tre fallen är branta med ojämn struktur vilket gynnar medelstora öringar som har bäst förmåga att ”klättra” och ta spjärn med fenorna för att komma upp. Öringen har den förmågan men inte laxen. Större laxar torde därför ha svårt att forcera dessa partier.”
Våren 2022 kom länsstyrelsens så kallade nulägesbeskrivning för Bäveån. Där skriver man att de tre fallen vid Fossums kvarn, Fossumsbergs kvarn och Fossumsbergs kraftstation tillsammans har varit ett definitivt hinder för lax medan en liten andel öring har kunnat passera under gynnsamma förhållanden.
Uddevalla Kraft AB har anlitat ett konsultföretag som också utrett fiskens möjligheter att passera. Deras slutsats är att fallen vid Fossum tillsammans även historiskt har utgjort ett naturligt definitivt vandringshinder även för öring.

Naturliga hinder
Planer finns på att bygga fiskvandringsväg även förbi vandringshinder uppströms. Experter vi talat med håller dock inte med om att det är nödvändigt.
Det är den som vill släppa upp fisk uppströms som måste bevisa att det har gått fisk där tidigare, hävdar biologen Eva Nilsson, som jobbat med vattenfrågor på länsstyrelsen och nu är konsult.
– Kan de inte bevisa att havsvandrande fisk har gått upp där förut, så ska inte domstolen ge tillstånd, säger hon.
Även om enstaka fiskar har gått upp så motiverar inte det en fiskväg, hävdar Eva Nilsson. Det finns flera domar som stöder detta.
Fiskbiologen Peter Rivinoja publicerade en rapport 2015 med titeln ”Effekter av faunapassager”. Där skriver han att man inte ska bygga fiskvandringsvägar förbi naturliga vandringshinder.
”Är det så att hindret ifråga ursprungligen varit svårforcerat skall det (generellt) vid anläggande av en fiskväg inte bli lättare att passera än det naturliga tillståndet var. Har t ex enbart öring kunnat passera finns det inte rättsliga eller ekologiska skäl  att bygga en fiskväg som möjliggör passage för andra arter. Vidare bör inte fiskvägar anläggas där det tidigare har varit ett naturligt definitivt vandringshinder.”
Några bevis för att havsvandrande fisk passerat uppström Fossum har inte lagts fram. Alla planer bygger på bedömningar.

Biologisk enfald
Vattenbiologen Eva Nilsson är kritisk till den ensidiga fokuseringen på havsöring. Hon hävdar att man inte ska ha samma fiskarter överallt. Då blir det ingen variation. Den biologiska mångfalden blir sämre.
Den stora öringen är en stark predator. Den äter upp väldigt mycket som finns i ett vattendrag, mat som andra arter behöver. Den konkurrerar därför ut andra arter.
Om havsöringen släpps upp överallt, kommer den biologiska mångfalden därför att minska.
– Släpper man upp havsöring på plaster där den aldrig funnits tidigare, så ändras den ekologiska balansen. Man ska därför respektera naturliga vandringshinder, säger Eva Nilsson.
Frågan är varför länsstyrelser driver detta med havsöring så hårt. Kunskap om havsöringen finns säkert på länsstyrelsen. Men Eva Nilsson tror att det beror på det starka inflytande som sportfiskeintressen har fått.
– Stor öring är väldigt attraktiv i sportfiskesammanhang. Det är främst sportfiskeintresset som man vill gynna.

Bör KMV-klassas
Får sportfiskeintressena genomslag överallt då leder det till biologisk enfald. Några vattendrag borde man låta vara som de är för att gynna den biologiska mångfalden. Det gäller i synnerhet vattendrag där man under lång tid dämt upp, och där ny flora och fauna hunnit anpassa sig och utveckla nya biotoper.
– Alla vattendrag har sina egna förutsättningar. Där fisk aldrig har gått upp ska man inte bygga fiskvägar, säger Eva Nilsson.
LRFs kommungrupp i Uddevalla anser att kraven på åtgärder i Bäveån är för höga. Politiken måste sätta sig in i frågan, och andra intressen än sportfisket måste få komma till tals. Det finns privata vattenkraftverk uppströms som påverkas, och även avvattnings och bevattnoingsföretag kan påverkas av förändringarna.
Delar av Bäveån borde därför klassas som KMV, kraftigt modifierade vatten, med mindre stränga krav. Det skulle stämma bättre överens med de beslut som riksdag och regering faktiskt tagit. Riksdag har beslutat att alla möjligheter till undantag som vattendirektivet medger ska användas ”fullt ut”.
Att lägga mellan 20 och 30 miljoner på att bygga omlöp vid Fossum och uppströms står inte i rimlig proportion till nyttan.
Göran Åhrén

”Där fisk aldrig gått upp
ska man inte
bygga fiskvägar”

Eva Nilsson

Manifestation för Ukraina

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) höll tal

Bred uppslutning bakom krav på fred

Stort engagemang i Uddevalla mot kriget i Ukraina

– Vi måste stå upp mot detta, säger Anneli Lillmaa, initiativtagare till demonstrationen i Uddevalla på lördagen. Hon får medhåll av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som särskilt betonade den breda politiska uppslutningen.

Riksdagsmannen Magnus Jacobsson var en av talarna på torget. Han berättade bland annat om sitt besök i Ukraina för tre veckor sedan.
– Det är bra att så många sluter upp på den här demonstrationen. Det visar att det finns ett stort engagemang i dessa frågor, säger Magnus Jacobsson.
– Det är också bra att kommunen och riksdagens partier kan lägga egna politiska skillnader åt sidan för att samfällt protestera mot Rysslands angrepp på Ukraina.
Kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (C) uppmanade deltagarna att ägna en tyst minut åt offren för kriget i Ukraina.
En av initiativtagarna till demonstrationen är Anneli Lillmaa från Estland. På frågan varför hon ville ordna en demonstration svarar hon att man inte bara kan vara tyst och låtsas som inget händer.
– Varje dag som detta pågår så dör det många människor. Det är fruktansvärt hur stad efter stad ödeläggs.
Ryssarna skjuter på civilbefolkningen, berättar Anneli Lillmaa.
– Vi måste stå upp mot detta. Alla kan göra någonting. Vi samlas allihop och visar vårt stöd för ukrainarna. Vi visar att vi bryr oss.
Hon är nöjd med att det kom så mycket folk till torget i Uddevalla.
– Det blev bra anslutning.
Bakom demonstrationen står ester och ukrainare bosatta i Uddevalla, tillsammans med FN-föreningen, Röda Korset, Svenska kyrkan och Torsten Torstensson.
Företrädare från de flesta politiska partier var på plats. Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (KD) och Fredrik Christensson (C) höll tal, liksom kommunfullmäktiges ordförande Elving Andersson (c) och kommunalrådet Monica Bang Lindberg (L).
Anneli Lillmaa berättar lite om bakgrunden till att ester boende i Uddevalla engagerar sig för Ukraina.
– Putin har börjat annektera land efter land. Baltikum står på tur. Vi lever alla med den skräcken. Det är inte bara Ukraina det gäller, säger hon.
– Vi måste står upp och säga vad vi tycker.
Hon berättar också att det bor ett tiotal ukrainare i Uddevalla. Några gästarbetare finns också i kommunen. Men många av dessa åker nu tillbaka för att delta i försvaret av Ukraina.
Hit kommer istället flyktingar via Polen. Kvinnor och barn. De behöver någonstans att bo, förklarar Anneli Lillmaa.
Många ester och ukrainare deltog i demonstrationen på torget.
– Vi är ett gäng från Estland. Vi ärr ett tiotal ester i Uddevalla.
De flesta har engagerat sig. Och det finns mer att göra.
Hon berättar att man samlar in pengar via Röda korset. Annellii har pratat med ICA och Coop som är villiga att hjälpa till att samla in pengar.
– Människor vill engagera sig, säger hon.
Det är ingen idé att skänka kläder.
– Kläder tar de inte emot länge. Men mat tar de fortfarande emot.
– Det är brist på mat. Men det är väldigt svårt att nå in med hjälpsändningarna i Ukraina.
– Vi kan donera pengar. Det är det bästa vi kan göra.
Man kan också hjälpa till med att ta emot flyktingar. Media rapporterade under dagen att cirka 1,5 miljoner ukrainare har flytt landet för att undkomma striderna.
– Vi behöver hjälpa till med att ta emot flyktingar, säger Anneli Lillmaa, som själv förbereder sig på att ta emot ukrainska flyktingar i sitt hem.
WESTSIDAN: 2022 03 05

Anneli Lillmaa tog initiativ
Elving Andersson (C) höll tal
Magnus Jacobsson (KD) deltog
Deltaagre kräver fred

”Det är fruktansvärt
hur stad efter stad
ödeläggs”

KD kräver skärpning

VästsidanLämna en kommentar
Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_0148-e1624403764234.jpg

”Stor risk att det blir värre”

KD-rapport om integrationen i Uddevalla

– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något är risken stor att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger Magnus Jacobsson (KD). Rapporten visar att problemen, med bl. a hög arbetslöshet, är koncentrerade till tre stadsdelar.

I veckan presenterade kristdemokraterna i Uddevalla en rapport om integration och utanförskap. Med rapporten vill partiet visa hur allvarlig situationen är. Men den innehåller också förslag till åtgärder.
– Vi ser hur det ser ut. Om vi inte gör något finns det stor risk att Uddevalla får samma problem som en del storstäder, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson, som är huvudförfattare till rapporten.
– Därför har vi släppt den här rapporten.
I rapporten kritiserar KD åtgärder som majoriteten i kommunen vidtagit efter valet 2014. Allianspartierna genomförde en rad åtgärder för att förbättra integrationen i Uddevalla åren 2007 till 2015.
”Tyvärr kan vi konstatera att en hel del av dessa åtgärder har avvecklats efter att Alliansen förlorade makten i Uddevalla vid valet 2014”, skriver KD.

Ökad otrygghet
Första delen i rapporten är en beskrivning av de problem med integration som Uddevalla har. I korthet handlar det om hög arbetslöshet, många elever som inte klarar skolan och ökad otrygghet bland de boende.
– Klarar vi inte detta kommer problemen bara att växa, säger Magnus Jacobsson.
Med hjälp av statistik, bland annat från kommunen, polisen och BRÅ, Brottsförebyggande rådet, har kristdemokraterna i Uddevalla ställt samman relevanta fakta för att få en bild av problemets omfattning. Dessa fakta har kompletterats med anonyma intervjuer med personal inom kommun, polis, ordningsvakter och civilsamhället. Slutsatserna presenteras nu.
– Rapporten visar hög arbetslöshet främst bland boende på Dalaberg, Hovhult och Tureborg, säger Magnus Jacobsson.
– Många elever har stora problem att klara skolan.
– Löser vi inte detta kommer problemen att bli värre.

Ökning i tre stadsdelar
Befolkningen i Uddevalla har ökat de senaste åren. Ökningen beror dock på att vi tagit emot ett stort antal flyktingar och andra invandrargrupper.
Antalet utrikes födda har ökat kraftigt de senaste 20 åren.
Sedan 2014 har ökningstakten accelererat. År 2002 var 12 procent av Uddevallas befolkning utrikes födda. År 2020 har det ökat till 23 procent. Antalet utrikes födda i kommunen uppgick 2020 till 9 914.
Men det är inte ökningen i sig som är problemet, hävdar kristdemokraterna. Problemet är att detta har skett i tre stadsdelar.
– Det är inte bara att det har ökat, det har ökat enbart i tre stadsdelar.
Tre stadsdelar sticker ut. Dalaberg, Tureborg och Hovhult. Det är stadsdelar med hög andel hyresrätter eller så kallade miljonprogramsområden. Där är andelen utrikes födda över 60 procent.
Och detta har skett utan att det byggts några nya bostäder.
– Det innebär att dessa stadsdelar blir mer trångbodda.

Hög arbetslöshet
Bland de utrikes födda är arbetslösheten hög. För hela kommunen är andelen förvärvsarbetande utrikes födda över 61 procent. Men för de tre stadsdelarna Dalaberg, Hovhult och Tureborg är andelen bara runt 50 procent.
Värst är det i Tureborg där bara 48 procent av de utrikes födda förvärvsarbetar.
Det innebär att en mycket hög andel av alla vuxna man möter i de här stadsdelarna är arbetslösa.
Utbildningsnivån skiljer sig också markant. Andelen som har minst gymnasieutbildning är betydligt lägre i de tre stadsdelarna. Snittet för kommunen i befolkningen mellan 20 och 64 år ligger på 86 procent. För Dalaberg och Hovhult är andelen bara 67 procent.
Andelen med gymnasieutbildning sjunker i dessa områden, skriver kristdemokraterna.

Klarar inte skolan
En genomgång av hur många elever som klarar skolan i olika områden visar att situationen har försämrats. Värst är det på Ramnerödskolan.
– Vi misslyckas. 63 procent av eleverna går ut utan att klara skolan, säger Magnus Jacobsson.
– Det är ett jättemisslyckande.
Det är gymnasiet som får ta smällen, hävdar Magnus Jacobsson. Dit kommer numera ett stort antal elever utan de grundläggande kunskaper de behöver. (26 procent av alla pojkar som går på gymnasiet)
– Vi producerar just nu nästa segregationsproblem i Uddevalla.

Brotten ökar
Rapporten innehåller också en analys av utvecklingen av kriminalitet och droger. 15 procent av alla gymnasieelever har prövat narkotika. Samma siffra för årskurs nio i grundskolan är sju procent.
Det är färre som grips för narkotikabrott. Sålunda har antalet anmälda brott minskat.
Det är dock inget säkert mått på utvecklingen, utan beror mer på hur mycket resurser polisen lägger på just narkotikabrott.
Personbrotten ökar i Uddevalla. Det är mer än en fördubbling åren 2010 till 2020.
Sexualbrotten har ökat, men en del av ökningen kan bero på att lagarna har ändrats.
Brotten ökar alltså men det kan vara svårt att dra några säkra slutsatser. KD menar ändå att intervjuer med väktare och polis ändå ger en annan bild än statistiken ifrån Brottsförebyggande rådet, BRÅ.
– Det är ingen katastrofal utveckling, säger Magnus Jacobsson.

Förslag till åtgärder
För att förbättra integrationen vill KD stärka vuxenutbildningen med fokus på grundläggande behörighet och yrkesutbildningar som möjliggör att man får jobb.
Partiet vill också satsa på beredskapsjobb och praktikplatser i kommunen, samt underlätta för ungdomar som vill starta egna företag.
KD vill också ”idéupphandla” Ramnerödskolan för att låta friskolor lägga förslag på hur man vill utveckla Ramnerödskolan, för att sedan kunna teckna ett långsiktigt driftavtal med den friskola man bedömer har bäst förutsättningar att vända utvecklingen.
KD vill också se över försörjningsstödet för de som inte delar i arbetsmarknadsutbildningar.
I förslagen ingår också en bostadsstrategi. KD vill aktivera Uddevallahem och förmå det kommunala bostadsbolaget att sälja fastigheter till borätter och investera pengarna i nya bostäder. Man vill också bygga nya bostäder på Dalaberg och Hovhult med ägarlägenheter och bostadsrätter.

Toronto ett exempel
Målet är att påverka befolkningssammansättningen och på sikt även elevsammansättningen på våra skolor.
Magnus Jacobsson tar Toronto i Kanada som ett lyckat exempel på hur man lyckats bryta utanförskap genom en aktiv bostadspolitik. Det är något liknande han vill genomföra i Uddevalla.
Magnus Jacobsson kommer också in på hur man ska kunna utveckla polisarbetet. Frågan om att återkommunalisera polisen dyker ofta upp, men en annan variant kan vara att anställa fler väktare och ge dessa ökade befogenheter att exempelvis ingripa mer aktivt vid brott och gripa misstänkta personer.
I slutorden av rapporten sammanfattar KD läget: ”Vi måste våga se det vi ser om vi ska kunna vara med och förändra framtiden. Idag har vi ett stort utanförskap i framför allt i Dalaberg, Hovhult och Tureborg, och om vi fortsätter att arbeta utifrån samma metoder kommer vi att få samma eller värre resultat i framtiden”, skriver kristdemokraterna.
Göran Åhrén

”Löser vi inte detta
kommer problemen
att bli värre”

Åsikter

VästsidanLämna en kommentar

Kommunerna är i kris. Ökade kostnader gör att det saknas 22 miljarder kronor nästa år. Och det ser lika dant ut året därpå. Trollhättan och Uddevalla är bland de drabbade. Båda saknar 100 miljoner. Uddevalla har valt att försöka spara sig ur krisen. Trollhättan, som hoppats på statliga bidrag, tvingas istället höja skatten.
Skattehöjningar är dock ingen bra lösning, menar Henrik Sundström(M). Det löser inte problemen nästa år, då underskottet också hamnar på 100 miljoner.

22 miljarder saknas

”Skattehöjning ingen lösning på kommun-krisen”

Landets kommuner är i kris. Och de fantasifulla förklaringarna om varför, står som spön i backen. Vänstern skyller på skattesänkningar och privatiseringar, medan medierna är fullt fokuserade på att hävda att det är de äldres fel.

Kommunernas kostnader ökar varje år med index. Allt blir dyrare, från bensinen i parkförvaltningens gräsklippare, till bibliotekariens årliga lönepåslag. I genomsnitt räknar man med att kommunernas verksamhet kommer att bli 2,6 procent dyrare nästa år, allt annat lika.

Härutöver fylls kommunerna på med nya invånare, som har rätt till samma kommunala service, i form av skolor, förskolor och social omsorg, som befintliga invånare. Enligt Migrationsverkets och SCB:s prognoser kommer Sverige under lång tid framöver att få mer än 100 000 nya invånare varje år, motsvarande en ökning om cirka 1 procent.

Problemet med denna folkökning ur ett kommunalt perspektiv är att merparten av dessa nya invånare står väldigt långt från arbetsmarknaden. Många av dem har så låga färdigheter att de aldrig kommer att komma i arbete överhuvudtaget med dagens system. Det leder till att de befintliga skatteintäkterna töjs ut så att de ska räcka till service för fler och fler människor för varje dag som går. 

Den senaste skatteunderlagsprognosen från kommunförbundet SKL, numera SKR, är en dyster läsning. Den visar att medelskattekraften i riket ökar med blygsamma 0,7 procent mellan 2019 och 2020, från 230 685 till 232 304 kronor per invånare. En indexökning med 2,6 procent och en befolkningsökning med 1procent ska alltså betalas med 0,7 procent mer i skatteintäkter. 

I procent kan det tyckas som små skillnader, men i kronor och ören är det fråga om enorma tal. Kommunernas totala intäkter av kommunalskatten i landet är ungefär 470 miljarder kronor. 0,7 procent av detta är 3 miljarder.

Kommunernas totala kostnader är dock högre, eftersom kommunerna också har andra intäktskällor som t ex statsbidrag och avgifter från invånarna. Den totala budgeten för alla landets kommuner är runt 700 miljarder. Kostnadsökningen för landets kommuner är då för index 18 miljarder, och för fler invånare 7 miljarder. Kostnadsökningar med 25 miljarder ska alltså betalas med ökade skatteintäkter på 3 miljarder. 22 miljarder saknas därmed, bara för nästa år.

Och det ser likadant ut år efter år framöver. Det saknas över 20 nya miljarder varje år. På två år saknas alltså en hel försvarsbudget.

Det kommunala skattesystemet fungerar på ett lite annorlunda sätt än vad folk i allmänhet tror. Den kommunalskatt som betalas av invånarna i Uddevalla eller i Dals-Ed går inte direkt till kommunerna. Istället läggs alla pengar i en enda hög i Stockholm, och sedan fördelas de ut till alla landets kommuner per invånare, med justering för den enskilda kommunens skattesats.

Därför drabbar kommunsektorns kris alla kommuner i stort sett lika, oavsett hur många nya invånare man har tagit emot i de olika kommunerna. Däremot skiljer det sig från kommun till kommun hur man väljer att hantera frågan. Att vi skulle komma hit har inte direkt varit någon hemlighet, man har kunnat se detta sedan flera år.

En del kommuner väljer att spara sig framåt, andra höjer skatten, och många gör en kombination. Uddevalla och Trollhättan är två goda exempel på skillnaden. Båda kommunerna saknar ungefär 100 miljoner kronor om året, varje år framöver. Uddevalla har sedan lång tid redan haft en väldigt hög skatt, och det är inte rimligt att höja den ytterligare utan att medborgarna får något nytt för det. Här inledde redan den förra S-ledda majoriteten ett ambitiöst sparprogram, och eftersom man började i tid ser det ut som att det ger god effekt.

I Trollhättan har man gjort tvärtom. Trots att man har haft återhållsamhet och köpstopp i nämnderna, så har underskotten staplats på hög. In i det sista hoppades man på att riksdagen skulle lösa situationen genom mer statliga pengar, men när det inte blev så var sista utvägen att höja skatten med 0,8 procentenheter (80 öre på kommunpolitikers språk), vilket gav drygt 100 nya miljoner i kommunkassan och en budget i balans för 2020.

Problemet med skattehöjningsvägen är dock att den är kortsiktig. Pengarna från årets skattehöjning tar slut fort. Redan nästa år, 2021, saknas det 100 miljoner igen. Ska man då höja skatten med ytterligare 80 öre?
Henrik Sundström
Advokat, Uddevalla