Kommunerna är i kris. Ökade kostnader gör att det saknas 22 miljarder kronor nästa år. Och det ser lika dant ut året därpå. Trollhättan och Uddevalla är bland de drabbade. Båda saknar 100 miljoner. Uddevalla har valt att försöka spara sig ur krisen. Trollhättan, som hoppats på statliga bidrag, tvingas istället höja skatten.
Skattehöjningar är dock ingen bra lösning, menar Henrik Sundström(M). Det löser inte problemen nästa år, då underskottet också hamnar på 100 miljoner.

22 miljarder saknas

”Skattehöjning ingen lösning på kommun-krisen”

Landets kommuner är i kris. Och de fantasifulla förklaringarna om varför, står som spön i backen. Vänstern skyller på skattesänkningar och privatiseringar, medan medierna är fullt fokuserade på att hävda att det är de äldres fel.

Kommunernas kostnader ökar varje år med index. Allt blir dyrare, från bensinen i parkförvaltningens gräsklippare, till bibliotekariens årliga lönepåslag. I genomsnitt räknar man med att kommunernas verksamhet kommer att bli 2,6 procent dyrare nästa år, allt annat lika.

Härutöver fylls kommunerna på med nya invånare, som har rätt till samma kommunala service, i form av skolor, förskolor och social omsorg, som befintliga invånare. Enligt Migrationsverkets och SCB:s prognoser kommer Sverige under lång tid framöver att få mer än 100 000 nya invånare varje år, motsvarande en ökning om cirka 1 procent.

Problemet med denna folkökning ur ett kommunalt perspektiv är att merparten av dessa nya invånare står väldigt långt från arbetsmarknaden. Många av dem har så låga färdigheter att de aldrig kommer att komma i arbete överhuvudtaget med dagens system. Det leder till att de befintliga skatteintäkterna töjs ut så att de ska räcka till service för fler och fler människor för varje dag som går. 

Den senaste skatteunderlagsprognosen från kommunförbundet SKL, numera SKR, är en dyster läsning. Den visar att medelskattekraften i riket ökar med blygsamma 0,7 procent mellan 2019 och 2020, från 230 685 till 232 304 kronor per invånare. En indexökning med 2,6 procent och en befolkningsökning med 1procent ska alltså betalas med 0,7 procent mer i skatteintäkter. 

I procent kan det tyckas som små skillnader, men i kronor och ören är det fråga om enorma tal. Kommunernas totala intäkter av kommunalskatten i landet är ungefär 470 miljarder kronor. 0,7 procent av detta är 3 miljarder.

Kommunernas totala kostnader är dock högre, eftersom kommunerna också har andra intäktskällor som t ex statsbidrag och avgifter från invånarna. Den totala budgeten för alla landets kommuner är runt 700 miljarder. Kostnadsökningen för landets kommuner är då för index 18 miljarder, och för fler invånare 7 miljarder. Kostnadsökningar med 25 miljarder ska alltså betalas med ökade skatteintäkter på 3 miljarder. 22 miljarder saknas därmed, bara för nästa år.

Och det ser likadant ut år efter år framöver. Det saknas över 20 nya miljarder varje år. På två år saknas alltså en hel försvarsbudget.

Det kommunala skattesystemet fungerar på ett lite annorlunda sätt än vad folk i allmänhet tror. Den kommunalskatt som betalas av invånarna i Uddevalla eller i Dals-Ed går inte direkt till kommunerna. Istället läggs alla pengar i en enda hög i Stockholm, och sedan fördelas de ut till alla landets kommuner per invånare, med justering för den enskilda kommunens skattesats.

Därför drabbar kommunsektorns kris alla kommuner i stort sett lika, oavsett hur många nya invånare man har tagit emot i de olika kommunerna. Däremot skiljer det sig från kommun till kommun hur man väljer att hantera frågan. Att vi skulle komma hit har inte direkt varit någon hemlighet, man har kunnat se detta sedan flera år.

En del kommuner väljer att spara sig framåt, andra höjer skatten, och många gör en kombination. Uddevalla och Trollhättan är två goda exempel på skillnaden. Båda kommunerna saknar ungefär 100 miljoner kronor om året, varje år framöver. Uddevalla har sedan lång tid redan haft en väldigt hög skatt, och det är inte rimligt att höja den ytterligare utan att medborgarna får något nytt för det. Här inledde redan den förra S-ledda majoriteten ett ambitiöst sparprogram, och eftersom man började i tid ser det ut som att det ger god effekt.

I Trollhättan har man gjort tvärtom. Trots att man har haft återhållsamhet och köpstopp i nämnderna, så har underskotten staplats på hög. In i det sista hoppades man på att riksdagen skulle lösa situationen genom mer statliga pengar, men när det inte blev så var sista utvägen att höja skatten med 0,8 procentenheter (80 öre på kommunpolitikers språk), vilket gav drygt 100 nya miljoner i kommunkassan och en budget i balans för 2020.

Problemet med skattehöjningsvägen är dock att den är kortsiktig. Pengarna från årets skattehöjning tar slut fort. Redan nästa år, 2021, saknas det 100 miljoner igen. Ska man då höja skatten med ytterligare 80 öre?
Henrik Sundström
Advokat, Uddevalla