Kjell-Arne Ottosson

Framgång för KD

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamöterna Kjell-Arne Ottosson (KD) och Magnus Jacobsson (KD) tog upp frågan i riksdagen om avgifterna för virkesupplag vid allmän väg.

Politisk framgång för KD

Avgiften för virkesupplag vid allmän väg tas bort

Reglerna för virkesupplag vid allmän väg kommer att förenklas. Och avgiften kommer att tas bort. Regeringen har lagt fram ett förslag. Beslutet är en politisk framgång för kristdemokraterna som fick med sig en majoritet i riksdagen.

Tack vare kristdemokraternas agerande om ett utskottsinitiativ så kommer avgiften för virkesupplag av allt att döma att tas bort. Regeringen skickade på onsdagen ut ett förslag på remiss om att ta bort den avgift som Trafikverket tar ut för att lägga upp virke längs allmän väg.
– Genom att slopa avgiften för att söka tillstånd om virkesupplag längs allmän väg kan vi förenkla för skogsnäringen.  Nu remitterar vi förslaget för att få in synpunkter med sikte på att ta ett beslut under hösten, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Regeringen räknar med att ta beslutet under hösten, och att de nya reglerna träder i kraft i januari 2022.
Kristdemokraterna kan därmed glädja sig åt ännu en politisk framgång. Skogsindustrierna gratulerar partiet för ingripandet och utskottsinitiativet som ledde till att avgiften på virkesupplag nu tas bort.
Bakgrunden är kristdemokraterna lyfte frågan om ett utskottsinitiativ i trafikutskottet. Skogsindustrierna, Skogforsk och LRF bjöds in till trafikutskottet, vid ett möte där även Trafikverket var med. Detta ledde till ett tillkännagivande i riksdagen där en majoritet ställde sig bakom förslaget.
Samtliga partier, utom socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet röstade för förslaget.
Kristdemokraterna tog upp frågan i riksdagen genom initiativ från Kjell-Arne Ottosson och Magnus Jacobsson.
– Orsaken var att Trafikverket börjat ta ut mer avgifter och gjorde det krångligare att få lägga upp virkesupplag på allmän väg, säger Karolina Boholm, som jobbar med vägfrågor på Skogsindustrierna.
Detta skulle innebära att markägare var tvungna att söka tillstånd för att lägga upp virke även på egen mark, förutsatt att det var på ett visst avstånd från allmän väg.
Reglerna har funnits tidigare. Men tillämpningen skärptes sedan internrevisorerna krävde en skärpning av tillämpningen. Många blev upprörda över detta.
Kristdemokraterna agerade och tack vare det fick bland annat Skogsindustrierna komma till trafikutskottet och lägga fram sin syn.
– Och vi förslog att man skulle ta bort den här avgiften. Och ändra på regelverket, säger Karolina Boholm.
Trafikutskottet tog ett initiativ och riksdagen tog beslutet den 25 maj 2020. Sedan har frågan legat på regeringskansliet. Och nu, ett år senare, kommer det alltså ett förslag från regeringen som vill ändra förordningen.
Intressant kan vara att Trafikverket inte har motarbetat förslaget. De var med på mötet i trafikutskottet och hade inga invändningar.
Skogsindustrierna är nöjda med förslaget.
– Det är fantastiskt. Jättebra. En förenkling och förbättring för skogsbruket, säger Karolina Boholm.
– Man ska fortfarande följa instruktionerna. Så vi får säkra upplag. Man vill inte att en virkestrave ska börja röra på sig.
– Men det är ju onödigt att ta ut en avgift.
Beslutet är viktigt för skogsindustrin, förklarar Karolina Boholm.
– Alla saker som förenklar och underlättar är ju bra. Så detta är ju en viktig pusselbit. Men det finns ju fler saker som behöver ses över.
– Om vi bara håller oss till vägfrågor, så är vi väldigt oroade över det bristande vägunderhållet, och behovet av att tjälsäkra våra vägar.
Hon bekräftar att detta är en framgång för kristdemokraterna.
– Absolut. Om inte de ha de tagit det här utskottsinitiativet så hade det nog inte hänt något.
Göran Åhrén

”En förenkling

och förbättring

för skogsbruket”

Magnus Jacobsson (KD) jobbar i trafikutskottet för att förbättra för skogsbruket.

KD vill förbättra för skogsbruket

– Det här är en stor framgång, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som sitter i trafikutskottet och drev frågan där.
– Jag är fantastiskt glad över att det arbete vi kristdemokrater gjorde förra våren har resulterat i att regeringen äntligen skickar ut ett förslag på remiss, säger Magnus Jacobsson.

– Från KD kommer vi fortsätta bevaka den här frågan så man får bort den ”straffbeskattning” som avgift på virkesupplag är för skogsbrukarna, fortsätter han.
Partikollegan Kjell-Arne Ottosson har också arbetat för en förändring.
– Det slutgiltiga beslutet är inte klart än. Men när regeringen skickat ut det på remiss, då är det ju inte troligt att det inte skulle gå igenom, säger Kjell-Arne Ottosson i en kommentar.
– Det tog ju tyvärr lite tid. Men vi får vara glada för när de ändå gör det.
Han betecknar det som en framgång för kristdemokraterna.
En framgång för kristdemokraterna.
– Det är ju roligt. Det var ju vi som la fram utskottsinitiativet.
Själv har han haft en del kontakter med sågverksnäringen. De var bekymrade över vart den ökande byråkratin skulle leda. Kjell-Arne Ottosson började ställa frågor i riksdagen till ansvarig minister. Det blev en hel del reaktioner.
Många var överraskade över att frågan är så stor, berättar Kjell-Arne Ottosson.
– Skogen är vår stora konkurrensfördel i omställningen. Självklart måste vi underlätta för skogsbruket. Det är ju den brukade skogen som gör mest klimatnytta, säger han.

Orimligt
Kristdemokraterna kommer att fortsätta hålla ett öga på det här, lovar Kjell-Arne Ottosson, som tror att det kommer att gå bra. Det verkar som om socialdemokraterna, trots att de röstade emot utskottsinitiativet, ändå håller med. Däremot har kristdemokraterna noterat att det andra partiet i regeringen har en annan uppfattning. I vilket fall är Skogsindustrierna nöjda.
– Vi ska ha trafiksäkerhet. Men de flesta kan faktiskt tänka själva, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Sunt bondförnuft finns faktisk.
Det blir absurt om man hårdrar detta och markägare ska behöva söka tillstånd för att lägga upp timmer på sin egen mark. Många uppfattar det som orimligt.
– Ja, det är ju så.
– Skulle du råka göra fel, då får Trafikverket naturligtvis ingripa.
Men att tillämpa reglerna så generellt, det är att gå för långt.

Bättre vägar
Kristdemokraterna, som profilerar sig allt mer i en rad landsbygdsfrågor, vill fortsätta arbeta för att underlätta för skogsbruket.
– Jag kommer att jobba vidare med bärighetsklass-fyra-vägar, vilket möjliggör tyngre och längre lastbilar ska kunna köra på vägarna. Vilket skulle gynna svenskt skogsbruk, säger Magnus Jacobsson.
– Vi ska jobba vidare med ett sammanhängande klass fyravägnät.
– Får man det att hänga ihop från skogen ända fram till hamn eller sågverk, så kan vi få lägre kostnader för att transportera timmer och virke.
– Finland har redan klassat om sina vägar, säger Magnus Jacobsson. Man godkänner tyngre och längre lastbilar.
– I Sverige har vi valt metoden att undersöka och klassa vägarna först, vilket gör att vi fått ett lapptäcke istället för att få ett väl fungerande och sammanhängande system.
Landsbygden kan förhoppningsvis vänta sig fler framgångar från kristdemokraterna framöver.
Göran Åhrén

”Självklart
måste vi underlätta
för skogsbruket”

Staten mot små privata kraftverk

VästsidanLämna en kommentar
Kristdemokraten Kjell-Arne Ottosson krävde svar av miljöminister Isabella Lövin. Varför gör inte regeringen något för att myndigheter ska respektera demokratiskt fattade beslut?

KD kräver svar av regeringen

Varför respekterar inte myndigheter folkviljan?

Hetsjakten på småskalig vattenkraft fortsätter. Statliga myndigheter agerar taktiskt och respekterar inte demokratiskt fattade beslut. Det hävdar Kjell-Arne Ottosson (KD), som krävde svar av regeringen varför man inte gör något åt problemet.

Jakten på små privatägda vattenkraftverk fortsätter. Trots flera beslut i riksdag och regering om att den ska få vara kvar. Statliga myndigheter har agerat taktiskt för att runda den nya lagen, och processerna med krav på utrivning fortsätter därför i våra domstolar, nästan som om ingenting hänt.
Nyligen beslutade Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att inte ge två små kraftverk i Årjäng tillstånd. Statliga tjänstemän som deltog i processen, agerade i samverkan med aktivister som är motståndare till vattenkraft, och pläderade för utrivning.
En som reagerat på detta är riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD), från Värmland, som på torsdagens frågestund i riksdagen ställde frågan till miljöminister Isabella Lövin, varför regeringen inte agerar för att demokratiskt fattade beslut respekteras av våra myndigheter.

Driver utrivning
– Med anledning av att jag nyligen ställt en fråga till miljöministern om häxjakten på den småskaliga vattenkraften, så vill jag följa upp den frågan, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Nu utnyttjar statliga tjänstemän, ofta med egna agendor som det verkar, möjligheten att driva utrivning av dammar, enligt den gamla lagstiftningen, men som nyprövning.
– Det visar att man inte respekterar demokratiskt fattade beslut.
– Agerandet är särskilt anmärkningsvärt eftersom en del länsstyrelser skyndade sig att utfärda förelägganden innan den nya lagen trädde i kraft, med det uppenbara syftet att kunna agera tvärt emot den nya lagen.
– Dessutom, enligt ministerns svar på min fråga, så ska vi använda oss av alla möjligheter till undantag. Men det görs inte.
– Så jag vill fråga miljöministern, varför agerar inte regeringen för att säkerställa att demokratiskt fattade beslut får genomslag hos våra statliga myndigheter?

”Beslut ska genomföras”
Miljöminister Isabella Lövin svarade att myndigheterna självklart ska följa demokratiskt fattade beslut. Men betonade också att myndigheterna är självständiga.
Men precis som flera ministrar före henne, skyllde hon det som nu drabbar de små privatägda kraftverken på EU. Detta trots att EU-kommissionen flera gånger klargjort att man inte kräver att Sverige river kraftverk och dammar för att nå målen i vattendirektivet.
– Det är ju självklart så att de beslut som tagits i demokratisk ordning, och som vi är överens om, ska ju genomföras, och dom uppdragen finns ju till våra myndigheter, säger Isabella Lövin.
– Där behöver man vara medveten om att det finns ett självständigt ansvar hos myndigheterna, och där finns också mekanismer för att följa upp på olika sätt i samhället, och det utförs också.
– När det handlar om den småskaliga vattenkraften där har det varit ett långsiktigt arbete för att komma fram med en plan hur vi ska implementera EUs vattendirektiv i Sverige, och det här gäller ju för alla EUs länder, att vi ska ha en god miljöstatus för våra vatten, och det är det arbete som nu äntligen har satts igång.
KOMMENTAR
EU-kommissionen har flera gången klargjort att man inte kräver att Sverige ska riva ut små kraftverk eller dammar för att uppnå målen i EUs vattendirektiv. Detta med utrivning av dammar och kraftverk är en tolkning av direktivet som svenska myndigheter själva har gjort.
Göran Åhrén

”Myndigheter
ska självklart följa
demokratiskt fattade beslut”

Små vattenkraftverk

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (t.v.) och Kjell-Arne Ottosson vid ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: WESTSIDAN

Småskalig vattenkraft:

KD vill skydda små kraftverk

Föreslår ny utredning för att skärpa formuleringarna

Det krävs ytterligare åtgärder för att skydda småskalig vattenkraft. Det skriver KD som vill utreda vad som krävs för att skydda de små kraftverken mot produktionsminskningar och nedläggningar.

I en motion till riksdagen om energipolitiken har Kristdemokraterna ett särskilt avsnitt om småskalig vattenkraft. Produktionsminskningar ska hållas till ett minimum, hävdar partiet.
I motionen föreslår partiet att regeringen tillsätter en särskild utredning för att överväga ytterligare åtgärder för att skydda den småskaliga vattenkraften mot produktionsminskningar och nedläggningar.
– Myndigheterna följer inte riksdagens beslut och därför vill vi skärpa formuleringarna ytterligare, till stöd för småskalig vattenkraft, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson.
– Tyvärr får man en känsla av att det finns en egen politisk agenda hos enskilda tjänstemän, vilket är djupt oroande.
– Ett exempel på det är den tjänsteman som fick lämna Kammarkollegiet och direkt började arbeta åt Älvräddarna, säger Magnus Jacobsson.

”En sund balans”
I motionen till riksdagen efterlyser Kristdemokraterna en bättre balans mellan olika intressen i arbetet med den småskaliga vattenkraften.
”En sund balans mellan olika intressen, där naturvärden har en plats, ska givetvis eftersträvas. Det kan emellertid konstateras att det som kallas miljöperspektiv ibland har en för smal utblick. Utrivningar av dammar och borttagna vattenregleringar gjorda på basis av påstådda miljöskäl har i praktiken i flera exempel fått motsatt effekt, med torrläggning av delar av vattendrag och skador på djurliv som följd.”
Kristdemokraterna hänvisar också till den nya lag som riksdagen beslutade om 2018 där det slås fast att prövningssystemen inte ska vara onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde.
Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson förklarar varför de beslut som tagits inte räcker till.
– Vi ser det på grund av det korståg som pågår mot den småskaliga vattenkraften, säger han.
– Vi ser att det finns människor som driver sin egen agenda. Där ser vi ju att vi måste få ett tjänstemannaansvar värt namnet.

Motionen förankrad
Kjell-Arne Ottosson är kritisk till att myndigheterna inte lyssnat på riksdagen när det gäller de undantag som vattendirektivet medger.
– Vi använder ju oss inte av undantagen, säger han.
Motionen till riksdagen är undertecknad av fem riksdagsledamöter. Camilla Brodin, Magnus Oscarsson, Magnus Jacobsson, Larry Söder och Kjell-Arne Ottosson.
Det är en så kallad kommittémotion.
– Det är vi i kommittén som skrivit under men den är granskad av partiledningen.
Riksdagsledamöterna bakom motionen har förankrat den i partiledningen. Partiet står alltså bakom motionen.
– Detta är vår politik, säger Kjell-Arne Ottosson.
Han tror dessutom att det finns goda möjligheter att få med andra partier på förslagen.
– Den möjligheten borde vara god. I gamla alliansen borde den här politiken passa samtliga partier. Men även för socialdemokraterna.

Majoritet i riksdagen
Kjell-Arne Ottosson gör den allmänna bedömningen att det finns en majoritet i riksdagen som är för småskalig vattenkraft.
Det finns också starka skäl att behålla och utveckla den småskaliga vattenkraften, inte minst med tanke på den obalans i elsystemet som gjort att vi drabbats av elbrist i södra Sverige.
– Det mesta av den småskaliga vattenkraften finns ju i södra Sverige, då är det ju bättre att vi nyttjar den istället för att lägga ner den, säger Kjell-Arne Ottosson.
Dammarna finns ju redan. Och många av dammarna har dessutom funnits i många hundra år. Biotoperna har anpassat sig.
Kjell-Arne Ottosson menar att det är en form av aktivism på myndigheterna som ligger bakom hetsjakten på den småskaliga vattenkraften.
– Man vill inte se helheten. Det är skygglappar på. Det är ju en form av aktivism. Tyvärr, säger han. En aktivism som tappat kontakten med verkligheten.
Göran Åhrén

”Lägg ner HaV”

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av initiativtagarna till förslagen i motionen. Här under ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: Westsidan.

KD vill lägga ner HaV

Kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten växer

Riksdagen: Lägg ner Havs- och vattenmyndigheten. Det föreslår Kristdemokraterna. Bakgrunden är växande kritik. ”Myndigheten har på kort tid tagit initiativ som starkt bör ifrågasättas”, skriver KD.

I en motion till riksdagen föreslår Kristdemokraterna att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, läggs ner, och att arbetsuppgifterna förs över till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bakgrunden är den kritik som framförts mot myndigheten.
Partiet föreslår också att de fem vattenmyndigheternas existens utreds.
HaV bildades 2011, och övertog då arbetsuppgifter från gamla Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Det gäller bland annat hushållningen av fiskeriresurser, men också miljömål för hav, sjö och vattendrag.
Kritiken mot HaV handlar främst om enskilda avlopp och småskalig vattenkraft. Men också mot utvecklingen inom fiskerinäringen. Myndighetens arbete har gjort att många svenska fiskeriföretag har fått stora problem. Det har lett till att Sverige importerar mer och mer fisk exempelvis från Norge.

”Gått för långt”
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av undertecknarna av motionen.
– HaV missgynnar fisket. HaV hamnar fel också när det gäller småskalig vattenkraft, säger Magnus Jacobsson.
– Myndigheterna har gått alldeles för långt i sitt motstånd mot småskalig vattenkraft. Det har aldrig varit riksdagens mening att man ska straffa ut den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.
Förslaget att lägga ner HaV ingår i en motion om energipolitiken. Det är en så kallad kommittémotion, men partiet står bakom motionen.
”Under myndighetens korta levnad har initiativ tagits som starkt bör ifrågasättas”, skriver Kristdemokraterna i sin motion. Som exempel nämner partiet att Havs- och vattenmyndigheten 2013 ville införa en statlig skatt på enskilda avlopp, trots att tillsynen av enskilda avlopp sköts av kommunerna.

”Inte rimligt”
Westsidan har talat med två av riksdagsledamöterna som undertecknat motionen. Och tyngst är kritiken mot HaVs agerande när det gäller den småskaliga vattenkraften. Magnus Jacobsson menar att små vattenkraftsanläggningar får betala alldeles för mycket för att få sin verksamhet godkänd idag.
– Det är inte rimligt att man får betala flera hundra tusen eller upp till en miljon för att få driva en verksamhet vidare som kan ha pågått i flera hundra år.
Ett tungt argument för att avveckla myndigheten är den kritik som vuxit fram mot myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har under sin korta existens som myndighet ställt till stora problem för många småföretag på landsbygden.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheten bör avvecklas, och att verksamheterna på myndigheten i lämpliga delar bör föras över till Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.

För många myndigheter
– Genom att flytta delar av verksamheten över till jordbruksverket så landar det hos en myndighet som har ett utvecklingsuppdrag vilket är nödvändigt för företagandet på den svenska landsbygden, säger Magnus Jacobsson, som är kritisk till den nuvarande organisationen av vattenförvaltningen.
Det är för många miljömyndigheter idag. Det blir väldigt många remissinstanser som från statens synvinkel har olika synpunkter.
– Det är en överorganisering som staten har gjort som leder till onödig byråkrati för de som verkar på landsbygden.
Staten är överorganiserad. För någon som jobbar med matförsörjning, blir det väldigt många remissinstanser.
– Det är för mycket byråkrater och för lite produktion.

Misstro mot myndigheten
Magnus Jacobsson får medhåll av riksdagsledamoten från Värmland, Kjell-Arne Ottosson, som också undertecknat motionen.
– Dels är det detta med antalet myndigheter, hur många myndigheter ska vi ha, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Havs- och vattenmyndigheten får väldigt mycket kritik. Det saknas i många stycken en tillit till myndigheten.
– Vi noterar att det har varit lite märkliga initiativ därifrån. Man är inte riktigt med i verkligheten. Det här är viktiga frågor, och därför måste folk ha tillit och kunna lita på myndigheten. De ser inte helheten, säger Kjell-Arne Ottosson, och tar några exempel.
– Avlopp. Småskalig vattenkraft. Det är så som jag ser det.
– Men jag sitter i miljömålsberedningen, även inom fisket längs kusten är det en stor misstro mot myndigheten. Man upplever att myndigheten kör en agenda som inte är kopplad till verkligheten, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Det har väldigt mycket med tilliten att göra.

VA-myndigheterna utreds
Kristdemokraterna ifrågasätter också de fem vattenmyndigheterna. Dessa är idag knutna till fem länsstyrelser runt om i landet.
Vattenmyndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genomföra EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna spelar en roll när det gäller att fastställa vilka vattendrag som ska klassas som KMV, Kraftigt modifierade vattendrag, och påverkar alltså möjligheten till undantag.
Även den verksamheten på vattenmyndigheterna vill Kristdemokraterna överföra till Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
”Främjandeuppdraget bör förtydliga att verksamheten inte bara ska kontrollera att regler följs, utan att de även ska göra det lättare för och stödja företagen”, skriver Kristdemokraterna i sin motion.
Göran Åhrén

”Det har aldrig varit riksdagens mening
att man ska straffa ut
den småskaliga vattenkraften”