Orust lurar skolbarn

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är orust-skolmat-1-e1605653501155.jpg

Felräkning bakom köttlarm

”Onödigt skapa ångest hos skolbarn”

ORUST: Felräkning ligger bakom kampanj mot kött. Det hävdar lantbrukaren Börje Berndtsson, Varekil, som är kritisk till Orust kommun som skapar ångest hos skolbarn i onödan. Man räknar inte med kolinlagringen, hävdar han.

Orust kommun skrämmer upp skolbarn med hotbilder om klimatet. Kornas påverkan överdrivs, och nu reagerar allt fler på påståendet att skolbarn kan rädda klimatet genom att sluta äta kött.
Bakgrunden är att kostenheten vid Orust kommun har ställt upp så kallade bordsryttare på borden i skolmatsalarna. På dessa står det bland annat att det är osmart att äta nötkött. Man skambelägger alltså de elever som ändå äter kött.
En som reagerat på detta är lantbrukare Börje Berndtsson, Varekil. Han är upprörd och menar att regionen, som ligger bakom kampanjen mot nötkött, har räknat fel. Regionen räknar inte med kolinlagringen när gräset växer, hävdar han.
– Man rör ihop den korta och den långa kolcykeln, säger Börje Berndtsson.
Han har varit i kontakt med ansvariga för kampanjen i regionen och fått bekräftat att man inte räknar med kolinlagringen när man gör en klimatbudget.
– Det är som att bara räkna minus hela vägen, säger Börje Berndtsson.

Överdriver påverkan
Börje berättar om hur han reagerat och ringt runt och pratat med folk om detta och upptäckt att regionen inte tar med kolinlagringen när man beräknar en klimatbudget. Det innebär att man överdriver klimatpåverkan från våra kor.
– Den budgeten är ju ingen budget om man bara räknar utsläppen av koldioxid. Och inte tar med inlagringen, säger Börje Berndtsson.
Lantbrukare odlar gräs och andra växter som man använder som foder till djuren. Gräset och växterna tar upp koldioxid när de växer. Korna äter gräset och släpper sedan ut lite växthusgas när de rapar, som omvandlas till koldioxid och vatten i atmosfären. Det är ett kretslopp. Den korta kolcykeln. Den innebär inget tillskott till koldioxidhalten i atmosfären, till skillnad från när man förbränner fossila bränslen, som lagrats under tusentals år långt nere under marken. Det är den långa kolcykeln.

”Livets gas”
Koldioxid i sig är inte farligt. Tvärt om.
– Att man inte förstår att koldioxid är livets gas för alla våra växter, precis som syre är livets gas för djur och människor, säger Börje Berndtsson.
Han uppmanar alla att ta del av experten Johan Kuylenstiernas resonemang om den korta och den långa kolcykeln. Han säger att man måste förstå kolets kretslopp, och att man måste skilja på den korta och den långa kolcykeln. Om man inte förstår skillnaden mellan den korta och den långa kolcykeln, utan blandar ihop detta, då blir det fel. I den korta ingår fotosyntesen.
Börje Berndtsson upptäckte att regionen räknar fel när han kontaktade ansvariga och ställde frågor om hur de räknar.
– Jag tog upp detta med de olika cyklerna och kolets kretslopp.
Regionen försvarade sig med att kolinlagringen bara ska beräknas globalt. Detta hävdar Börje Berndtsson är fel.
– Det är ju de areella näringarna som står för Sveriges kolinlagring. Hur kan man räkna bort det då, säger han.
– Det är ett sätt att manipulera verkligheten.

Skolbarn luras
Det innebär att man överdriver de gröna näringarnas påverkan på klimatet. Och det i sin tur innebär att de åtgärder som föreslås inte får den effekt som miljöorganisationerna påstår. Man lurar alltså de skolbarn som helt i onödan avstår från att äta kött.
Börje Berndtsson har stöd i sin kritik av Moderaterna på Orust som skriver i ett inlägg på sociala medier:
”Nu är det nog med att ge våra ungar skuldkänslor i det som ska vara en objektiv och uppmuntrande utbildning och istället ge ungarna lust att lära och matglädje”, skriver moderaterna. Och fortsätter:
”Orust har väldigt goda förutsättningar för att odla just gräs, hela 70 procent av åkerarealen är vallgrödor. Att skambelägga det vi har bäst förutsättningar för i matproduktionen är en okunskap som är helt monumental. Som sagt det är nog nu vilket vi kommer att påpeka för kostenhetens ledning.”

Göran Persson förklarar
I samma inlägg citerar man förre statsministern Göran Persson som i en intervju i TV4 sa:
”Tro inte för ett ögonblick att svenska kor har förorsakat klimatkrisen. Kom ihåg att korna var här långt före bilen.”
”Mina kor dricker inte diesel de äter grönt gräs.  Det gröna gräset växer för att det tar kol från luften. Och sedan när kossan ätit gräset så rapar de lite och så kommer metan ut i atmosfären som sen kommer tillbaka via kretsloppet.”
”Kossan är en förutsättning för det svenska kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Om vi ska börja jaga henne då skjuter vi oss inte i foten, då skjuter vi oss i huvudet.”
Ord och inga visor av förre statsministern som numera är bonde.
FOTNOT: Orust kommun ligger långt framme när det gäller att servera svenskproducerad mat, och bidrar på det sättet till att minska påverkan på miljö och klimat genom långa transporter.
Göran Åhrén

”Tro inte för ett ögonblick

att korna har orsakat

klimatkrisen”

Landsbygd

I en rapport från verkligheten kan Westsidan avslöja att köttdebatten i Sverige delvis bygger på en bluff. Veganerna från Chalmers, som drog igång debatten, har missat en viktig detalj. Gräs lagrar kol när det växer. WESTSIDAN bad Märta Jansdotter, VD på Gröna Gårdar, förklara hur det hänger ihop. Korna äter av gräset. Det som kommer ur korna är alltså inte nettoutsläpp. Gräset och korna ingår i ett kretslopp. Och det är inte den enda missen.

Märta Jansdotter, VD på Gröna Gårdar, tror att den skeva köttdebatten kommer att skada näringen på sikt. De flesta fortsätter att äta kött. Foto: Westsidan.

Kornas påverkan överdrivs

Skev debatt missar inlagringen av kol

– De tror att kon är en bil, säger Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar. Hon är kritisk till hur köttdebatten förs i Sverige, men tror inte att skadan för näringen är bestående. Vanligt folk går inte på propagandan, utan de flesta fortsätter att äta nötkött.

Vad alla inte har förstått är att gräset binder kol när det växer. Kon ingår i ett kretslopp, och det kon släpper ifrån sig innebär därför inte ett nettoutsläpp. Man kan alltså äta kött från kor som ätit gräs utan att påverka klimatet negativt.
Påståenden om köttets påverkan på klimatet är därför överdrivna. För att få en mer nyanserad bild besökte WESTSIDAN gården Bjällansås och fick en intervju med Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar.
Bjällansås är det ekologiska lantbruket där hon växte upp. Tillsammans med hennes far, Jan Karlsson, samtalar vi om nötkött och den svenska debatten.
I media har forskare från Chalmers, som själva är veganer, fått stort utrymme. En stor del av klimatdebatten har därför handlat om kor. Vilket påverkat den trend av mer vegetarisk mat som sveper över landet.
Märta Jansdotter tror dock att det är en trend som kommer att gå över. Alla har inte gått på veganernas propaganda. De flesta fortsätter att äta kött, och konsumtionen av nötkött har inte minskat särskilt mycket, berättar Märta Jansdotter.

Lagrar kol
Chalmersforskarna har i flera artiklar framställt korna som ett stort problem för klimatet. Men det finns stora brister i chalmersforskarnas analyser, förklarar Märta Jansdotter. De har bland annat kritiserat ekologiskt jordbruk på ett ovetenskapligt sätt.
Sedan har de inte förstått detta med markanvändningen. Och vad som är möjligt och inte möjligt.
Ekologisk produktion av nötkött finns ofta i skogs och mellanbygder, och den konventionella på slätterna. Det är därför naturligt att konventionell uppfödning har en högre avkastning.
Att framställa det som ett problem, att kor får växa till sig långsamt, genom att påstå att de då hinner avge mer växthusgaser, då har man inte förstått att kolinlagringen i gräset som korna äter kompenserar för detta, förklarar Märta Jansdotter.

Märta Jansdotter med sin far, Jan Karlsson, grundare av Gröna Gårdar. Foto: Westsidan.

Ett kretslopp
Kor är inget problem för miljön och klimatet om man föder upp djuren på rätt sätt.
– Så länge de äter gräs förstår jag inte hur de ska kunna vara det. De cirkulerar ju bara kol. Och dessutom, stannar en del kol i backen, säger Märta Jansdotter.
– Odlar du vall så sker en inlagring av kol, fortsätter hon.
Det är alltså bättre för miljön med djur som föds upp på gräs. Vilket innebär att det är bättre för miljön med nötkött än med mycket annat kött. Tvärt emot vad som påståtts i debatten.
– Ja, det skulle jag vilja påstå, säger Märta Jansdotter.
Forskarna på Chalmers tar inte med kolinlagringen i kalkylen. Det är därför de hamnar fel.
– De tror att kon är en bil, säger Märtas Jansdotter. De tror att det som kommer från korna är nettoutsläpp.
– Sedan förstår de inte att merparten av det korna äter, är sådant vi människor inte kan äta. Kon äter i princip bara sådant människan inte kan använda som föda. Och på stora delar av den betesmark där det idag föds upp nötkreatur, går det inte att odla bönor eller spannmål.

”Vi åt mer kött förr”
Forskarna på Chalmers, har säkert läst en massa, och skaffat sig teoretiska kunskaper. Men de vet inte hur det går till i verkligheten. Det är därför de hamnat snett, förklarar Märta Jansdotter.
– De vill att allt ska vara stora odlingar av spannmål och bönor. Men det går inte, det blir en gigantisk monokultur. Det blir negativt för det naturliga systemet och för den biologiska mångfalden. Skadedjur kommer att öka. Det blir ingen balans i systemet, säger Märta Jansdotter.
Kampanjerna mot kött har dock inte haft den effekt som köttmotståndarna avsåg.
– Köttkonsumtionen har inte minskat särskilt mycket. Bara något kilo per person och år, säger Märta Jansdotter.
Debatten missar också att vi faktiskt åt mer kött historiskt än vi gör nu. Vilket bland annat beror på att vi hade mer kor förr.
– Vi hade 1,9 miljoner kor för hundra år sedan. Nu har vi ungefär 400 000 kor eller 500 000 nötkreatur.
Andelen vilda idisslare var dessutom mycket större förr.
– Det är därför jättesvårt att modellera.
Klimatforskarna som larmar om kor och köttproduktion har därför inte hela bilden.

Kor från Gröna Gårdar går på bete en stor del av året och föds upp enbart på gräs och grovfoder. Alltså inga tillsatser av kraftfoder. Gröna Gårdar eftersträvar så naturliga förhållanden som möjligt. Foto: Gröna Gårdar.

FN ändrade sig
FN bidrog till köttdebatten genom att först gå ut med felaktiga uppgifter. De påstod att korna stod för 15 procent av klimatutsläppen. Det visade sig vara fel. När FN sedan ändrade sig, fick de korrekta uppgifterna inte lika mycket genomslag i medierna.
– Det senaste är nio procent, säger Märta Jansdotter.
Men jämförelserna haltar.
– För bilar och transporter tar man inte med tillverkningen, säger Märta Jansdotter.
Vilket är lite märkligt med tanke på att ståltillverkningen är bland de absolut mest klimatpåverkande verksamheter vi har.
– När det gäller korna tar man med allt, fortsätter hon.
Köttmotståndare gör inte skillnad på kött som föds upp med helt andra metoder än i Sverige. Mer industriellt. Det går inte att jämföra dessa med en ekologisk köttuppfödning dominerad av betesdrift.
Problemet är att man missar ett större perspektiv, förklarar Märta Jansdotter. Om man bara tittar på en gröda, och hur mycket marken avkastar, hamnar man fel. Ett problem som ökar om man dessutom missar kolinlagringen vid vallodling.

Betesmark på gården Bjällansås.

Negativa effekter
Många kommuner, skolor, förskolor och myndigheter går på den här köttdebatten utan att kontrollera fakta. Man sväljer propagandan och går över till vegetarisk mat.
– De gör sitt bästa utifrån vad de vet. Det är inget fel i det, säger Märta Jansdotter.
– Men jag tror att det kommer att ha en negativ effekt. Särskilt när det gäller barn. Det är stora skillnader på näringsinnehåll. Kött innehåller fetter, kolesterol, aminosyror och vitaminer.
Det finns tecken som tyder på att reproduktionssystemet påverkas också.
– Även hjärnan behöver animaliskt fett.
En portion nötkött innehåller dagsbehovet av nästan alla essentiella aminosyror. B-vitamin, järn mm
Järnbrist är en av de vanligaste orsakerna till att människor slutar äta enbart vegetarisk mat.

Extrem nation
En fråga är varför köttdebatten fått en sådan slagsida i Sverige. Vi sticker ut jämfört med många andra länder.
– Vi är en extrem nation. Vi vill göra rätt, och det är ju inget fel i det, säger Märta Jansdotter.
Men lite märkligt är det, med tanke på hur det ser ut i verkligheten.
– Vi har en bättre köttproduktion än i många andra länder.
Hon föreslår att de så kallade chalmersforskarna beger sig ut i verkligheten och funderar ett tag till.
– Jag skulle vilja att de tog en promenad genom en beteshage, och funderar på hur den hänger ihop med deras forskning.
– Den extensiva köttproduktionen har enligt dom den största påverkan.
Att det som kommer från korna skulle vara nettoutsläpp, är ju inte särskilt vetenskapligt.
– Det har ju lagrats in mängder med kol när gräset växer, säger Märta Jansdotter.
Det är större problem med uppstallade djur, förklarar Märta Jansdotter, och skickar ett budskap till köttmotståndarna på Chalmers.
– Försök inte ha förenklade lösningar på komplexa problem. Det är ungefär som att försöka laga en trasig drivknut med tuggummi, säger Märta Jansdotter och ler.
Göran Åhrén

Märta Jansdotter är uppvuxen på den gården Bjällansås på Bokenäset. Foto: Westsidan.


FAKTA
Märta Jansdotter
VD Gröna Gårdar
Utbildad på Handelshögskolan.
Från Bjällansås, Bokenäset.
Bor i Göteborg.

Gröna Gårdar
Tre gårdar, på Orust, Bokenäs och Lyse, bildade AB Gröna Gårdar år 2001.
Affärsidé: Smakrikt kött av god kvalitét.
Betesdrift, ekologiskt, djuren föds upp på gräs.
Kunder: Direktförsäljning till kund. Offentlig sektor.
40 gårdar är idag anslutna till Gröna Gårdar.
Stora på nötkött, men säljer också lamm och kyckling.

Debatt


”Fantastiska världsrekord i stora världssporter kan bara slås med stenhårt arbete och en balanserad kost anpassad för oss omnivorer där kött är en naturlig del”, skriver LRF:s Robert Larsson.
Ett lysande exempel på detta är Mondo Duplantis. Hans världsrekord i stavhopp har väckt stor uppmärksamhet. I en intervju i Aftonbladet berättar han om hemligheten bakom framgångarna. Han har lagt om kost och äter nyttigare.
”Men du är inte vegetarian”, säger reportern.
”Nej, jag har alltid ätit kött och det kommer jag fortsätta med”, svarar Mondo Duplantis.

”Sverige måste bidra mer”

Stor potential öka matproduktionen

IPCC:s rapport visar att länder som Sverige måste bidra mer till ökad livsmedelsproduktion.
Sverige har bara åtta procent odlad mark och lika mycket är mark som endast kan användas som betesmark om vi vill använda den till matproduktion.
Betesbaserad köttproduktion i Sverige leder inte till utsläpp av växthusgaser på grund av landförändringar och avskogning. Med mular hävdad betesmark i Sverige är å andra sidan positivt för kolinnehållet i jorden, bevarande av den naturliga mångfalden, ökad albedoeffekt och ekosystem.

Smart markanvändning
Globalt går 70 procent av världens färskvatten till bevattning i jordbruket. I Sverige finns å andra sidan liten konkurrens mellan användningen av vatten för jordbruksändamål och andra ändamål.
Svensk boskapsproduktion som använder vatten, gräs och betesmarker i skogsbygder är därför speciella fördelar vi har att förstärka.
Vi efterlyser nu mer övergripande tänkande inom politiken.
Smart markanvändning är inte bara viktig för minskning av växthusgaser och ökad livsmedelsproduktion. Stora mängder biomassa behövs också när biologiska resurser ska ersätta fossil energi och råmaterial.

Djuren viktiga
Sverige kan svara på FNs klimatpanels rapport genom att utveckla en bättre integrerad politik, lägga mer tonvikt på utvecklingen av produktionen på såväl åkermark, betesmark som skogsmark och satsa på grunden för ökad produktion av livsmedel och biomassa i Sverige.
Djuren är viktiga för den biologiska mångfalden. Jorden får en förbättrad mullhalt från djurens gödsel. Dessutom gör djurproduktion ekologisk odling möjlig eftersom sådan inte får använda handelsgödsel. Gödsel används också till att producera grödor till de växtbaserade produkter, i alla fall de som produceras i Sverige.
I Sverige har vi mycket mark och det finns ingen konkurrens mellan växtbaserat och animalier. Däremot samverkar systemen, där växtrester och biprodukter blir foder, och gödsel från djuren används för att odla vegetabilier.
Robert Larsson