Det är miljörörelsens klimatagenda som är problemet. Deras överdrifter får politikerna att fatta felaktiga beslut. Först river man ner energiförsörjningen, och sedan ger man sig på vår matproduktion. Om du inte har värme och ljus, och inte har något att äta, då blir tillvaron omöjlig. Det kommer att bli väldigt svårt att vara människa på den här planeten. Vi prioriterar helt fel när det gäller miljön. Vi satsar enorma resurser på åtgärder som i praktiken inte har någon effekt ens på klimatet. Det är med andra ord ett enormt resursslöseri med skattepengar. Sverige har förbundit sig att betala enorma summor till FNs klimatfond. Det är pengar vi istället skulle behöva för att bygga upp ett elsystem som fungerar även när det inte blåser. Man undrar om miljörörelsen vill krossa den civilisation som vi har skapat. Varför, kan man fråga sig. Handlar det verkligen om miljön? Handlar det ens om klimatet? Efter mötet i Egypten kan man undra om det i själva verket bara handlar om pengar. Och makt.
Regionen räknar globalt
Är vi för många människor på Jorden? De flesta tycks ha glömt Hans Roslings budskap att om folk får det bättre, så skaffar de färre barn, och då kommer det här att lösa sig. På den väg man är inne på nu, så kommer fattigdom och nöd att öka istället. Det motverkar de mål man vill uppnå. När fattigdomen ökar minskar förmågan att förbättra miljön och tänka på klimatet. Då ökar användningen av olja och kol. Det är oerhört märkligt att Västra Götalandsregionen baserar sina klimatbudgetar på konstruerade beräkningar som inte har med verkligheten att göra. Det är skandalöst att man driver igenom politiska beslut baserade på kalkyler som inte stämmer, kalkyler som påverkar upphandling av livsmedel och vad barn och åldringar får att äta. Den enda förklaring vi har fått är att kolinlagringen räknas globalt. Men inte hur detta går till. Att inte räkna med den kolinlagring som faktiskt sker inom jordbruket genom fotosyntesen, vilseleder folk att tro att jordbruket är ett större problem än vad det i verkligheten är. Man betraktar mat som en förorening. Men mat är bundet kol. Hur detta bundna kol övergår i gasform, och sedan hamnar i atmosfären, har man inte tänkt över ordentligt.
Skrämmer barn
Man lurar barn och ungdomar att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Och detta sker på helt felaktiga grunder. Det är katastrofalt illa att man skrämmer upp barn och ungdomar så att de tror att de inte har någon framtid. Förskrivningen av psykofarmaka bland barn och unga har ökat kraftigt. Man ger barn och ungdomar ångest helt i onödan. Koldioxid är ingen förorening, inget miljögift. Koldioxid är i själva verket livets gas för alla växter så som syret är för oss! Utan koldioxid i atmosfären skulle vi inte ha något liv på Jorden. Växterna behöver koldioxid för att bygga kolhydrater genom fotosyntesen. Koldioxid och vatten blir med hjälp av solens energi kolhydrater som är bundet kol, dessutom är det denna process som förser oss med vårt syre. Miljörörelsen tror sig ha tolkningsföreträde. Att jordbruket lagrar kol vill man inte prata om. Jordbruket lagrar stora mängder kol genom sin odling av olika grödor. Och det är detta kol som Västra Götalandsregionen inte vill att vi ska räkna med, när klimatbudgetarna för regionen beräknas. Om vi fortsätter så här, så kommer vi att förstöra den livsmedelsproduktion vi har. Och sedan sitter vi där utan mat. De antika kulturerna Grekland och Rom gick under därför att man förstörde sin egen matproduktion. De blev beroende av import av mat utifrån. Koldioxiden i atmosfären är inte, som vissa vill göra gällande, bara av ondo utan den är en förutsättning för att vi skall kunna producera mat för att mätta en ökande befolkning. Det man håller på med nu riskerar att leda till en katastrof för mänskligheten. Börje Berntsson
”Man lurar barn och ungdomar att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött.”
Nordiska rådet vill att vi slutar äta kött. Arbetet med nya näringsrekommendationer pågår, och ska vara klara 2023. Det finansieras av Nordiska ministerrådet. Svenska Livsmedelsverket ingår i den projektgrupp som arbetar fram råden. Livsmedelsverket skriver att över hundra forskare och experter i Norden arbetar med det vetenskapliga underlaget, och att ”miljömässig hållbarhet ges större utrymme”. Exakt vad det innebär blir uppenbart när man läser om projektgruppens slutsatser. En som orkat läsa om projektet och analyserat metoderna är Stefan Hellstrand. Han skriver att Nordiska rådet vill att vi slutar äta kött och byter till grönsaker. Rekommendationerna om de blir verklighet kommer att leda till att 80 till 100 procent av våra mjölkkor ska bort. Samma gäller både nöt, lamm och gris när det gäller kött.
Ett dråpslag Blir rådets rekommendationer verklighet innebär det ett dråpslag mot svensk animalieproduktion. Och inte bara det, utan också mot våra möjligheter att öka vår självförsörjningsgrad. Känslan är att de som arbetat med rekommendationerna inte verkar begripa konsekvenserna av detta. I praktiken vill man ta bort animalieproduktionen helt och hållet. Stefan Hellstrand riktar nu kritik mot hur Nordiska rådet arbetat fram rekommendationerna. Han menar att resultatet påverkats redan av det urval man gjort när experter kända för att driva veganism knöts till projektet. Det grundläggande problemet är att experterna bakom rekommendationerna inte räknar med fotosyntesen. Man tar inte med den kolinlagring som sker när grödorna inom jordbruket växer. Den svenske forskaren Per Frankelius har i en vetenskaplig artikel publicerad i den ansedda vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal visat att IPCC räknat fel när man beräknat jordbrukets klimatpåverkan.
Klimatneutralt Per Frankelius har också visat hur mycket kol som enbart Jordens samlade odling av vete lagrar. Räknar med detta blir slutsatsen att svenskt jordbruk redan är klimatneutralt, sannolikt också klimatpossitivt. Det i sin tur innebär att det inte skulle ha någon effekt alls att lägga ner svenskt jordbruk. Tvärt om. De överdrifter som ligger till grund för idéerna om att vi kan rädda klimatet genom att sluta äta kött, vilseleder beslutsfattare att fatta beslut om åtgärder som i praktiken inte har någon effekt. Överdrifterna är väl dokumenterade. En bieffekt av att lägga ner den svenska animalieproduktionen blir att det kommer att bli brist på gödsel. Denna brist kan bara avhjälpas genom import av konstgödsel. När man tar en gröda från en åker, då tar man också bort den näring som grödan förbrukat under växtsäsongen. Då måste man tillföra näring innan nästa skörd kan tas. Djuren är därför en oerhört viktig del av det ekologiska jordbruket. Djuren tillhandahåller det gödsel som behövs och som återställer näringen till jorden. Ekologisk odling utan djur innebär därför stora problemet. Utan tillgång på gödsel från djuren så måste man öka andelen konstgödsel. (Mineralgödsel) Det går inte att odla jorden utan att tillföra den näring som förs bort med grödan. Idén att lägga ner animalieproduktionen är därför inte särskilt klok.
Låg självförsörjningsgrad Stora delar av Sverige lämpar sig väl för animalieproduktion. Men alla betesmarker går inte att förvandla till åker för odling av vegetabilier. Det innebär att man inte enkelt kan ersätta animaliska livsmedel med spannmål och grönsaker. Livsmedelsproduktionen kommer att minska. Och vi har redan en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent. Inom LRF brottas man nu med problemet hur man ska agera. Det finns anledning att ställa frågan om stödet för den svenska animalieproduktionen är tillräckligt stort. Vem ska försvara bönderna och korna om inte LRF gör det? Rädslan för att stöta sig med mäktiga krafter eller att framstå som icke politiskt korrekt verkar hämma organisationen från att agera kraftfullt i denna politiskt framkallade kris för jordbruket, ett jordbruk som redan befann sig i kris innan. Veganer och aktivister verkar ha haft för stort inflytande över de här frågorna. Majoriteten måste ställa sig frågan om det är rimligt att använda skattemedel på det här sättet. Risken är att myndigheter och kommunernas kostenheter tar till sig detta som en sanning, när det i själva verket bygger på en lögn. LRF måste sätta ner foten och säga ifrån. Som förslagen ligger nu, saknar de verklighetsförankring.
”Vi får hoppas att kommunerna är klokare än regionen”
Västra Götaland fortsätter att lägga sig i vad skolelever och patienter i kommunerna äter för mat. Man påstår att maten vi äter innebär ett utsläpp. Och genom sina så kallade klimatbudgetar försöker man påverka kommuner och konsumenter att reducera sin utsläpp. Det är ett märkligt synsätt och det finns många problem med detta. Västra Götalandsregionen driver tillsammans med länsstyrelsen projektet ”Klimat 2030. Västra Götaland ställer om.” ”Takten i klimatarbetet behöver öka om klimatmålen ska nås”, skriver regionen på sin hemsida. För att nå målen samverkar regionen med ”aktörer från alla samhällssektorer och nivåer”. I det arbetet försöker man nu bland annat påverka kommunerna i regionen att att arbetet med upphandling och servering av mat. Regionen har antagit en koldioxidbudget som visar hur mycket utsläppen måste minska årligen. I denna budget har man bland annat räknat ut hur mycket utsläpp av koldioxid en portion mat i kommunernas verksamhet får orsaka. Kommuner uppmanas att räkna varje hekto koldioxid för en måltid. Kommunerna ska helst hålla sig till nio hekto, eller 0,9 kilo koldioxidekvivalenter per portion. Med den snäva gräns man satt upp finns inget utrymme för att servera kött, eller andra animaliska proteiner. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för svenskt jordbruk, utan också för skolbarnen. Problemet är att allt bygger på en felräkning. Ny forskning visar att kornas påverkan på klimatet har överdrivits. (Per Frankelius m fl) Man har inte räknat med den kolinlagring som sker inom jordbruket, inte heller det faktum att kor ingår i ett kretslopp som tillhör den korta kolcykeln. Man fokuserar enbart på utsläpp. Räknar man med kolinlagringen så är inte jordbruket något problem för klimatet, eftersom man lagrar mer kol än man släpper ut. När vi frågar regionen om detta får vi svaret att kolinlagringen räknas globalt. Korna släpper ifrån sig metan. Men även IPCC medger att metanets inverkan på klimatet har överdrivits. Metan har en omloppstid i atmosfären på bara åtta till tio år. Metanets påverkan är därför kortvarig. Man måste också skilja på det långa och det korta kretsloppet. Kor äter gräs som lagrat kol ur atmosfären. Fossila bränslen tillhör det långa kretsloppet. Kol som varit lagrat länge frigörs vid förbränning av fossila bränslen. Det innebär ett tillskott. Kor innebär inget tillskott. Regionen har inte tagit till sig den senaste forskningen när det gäller kornas påverkan på klimatet. Och man blandar den korta kolcykeln med den långa. Man fattar alltså beslut på felaktiga grunder. Det finns ingen verklighetsförankring. Allvarligt är också att regionen angriper det människor behöver varje dag. Barn som växer och utvecklas behöver animaliska proteiner. Det finns en risk att barnen tar skada av att äta enbart vegetarisk mat. Potatis och purjolökssoppa är bara kolhydrater. Det finns inget protein i soppan. Måltiderna i sig har ingen klimatpåverkan. Det är bundet kol på trallriken. Regionen liksom skolmatsakademin borde ta till sig fakta, istället för att okritiskt importera klimatbudgetar från en engelsk lobbyorganisation som enbart bygger på utsläpp. De länder som släpper ut mest koldioxid, som Kina och Indien, kommer inte att minska sina utsläpp. Istället kommer man att öka utsläppen. Sveriges andel av världens totala klimatutsläpp är bara en promille. Vad vi än gör så har det därför mycket liten effekt på klimatet. Eftersom man överdrivit svenska kors påverkan på klimatet kommer det inte att ha någon effekt att minska konsumtionen av kött och mjölkprodukter. Västra Götalands kampanj kommer därför inte att ha någon praktisk betydelse i den delen. Att lura skolbarnen att sluta äta kött är en meningslös handling. Men den får negativa konsekvenser för Sveriges jordbruk, och för de skolelever som inte får animaliska proteiner. Man får därför hoppas att det finns politiker i kommunerna som är klokare än de i regionen som fortfarande tror att våra kor är klimatbovar. Börje Berntsson Lantbrukare Varekil
”Man får hoppas att kommunerna är klokare än regionen”
Om att sila mygg och svälja kameler. Regionen fortsätter sin kampanj mot kött. Påverkade av skickliga lobbyorganisationer. Den stora frågan är varför samhället lägger så mycket resurser på små källor av utsläpp, medan man låter industrin som släpper ut de stora mängderna fortsätta som förut. Lantbrukare Börje Berntsson skriver om konsekvenserna av regionens krav på att varje portion i skolmaten bara får släppa ut 0,9 koldioxidekvivalenter per portion. Följer kommunerna detta kan skolorna inte servera kött. Det tragiska är att allt bygger på en felräkning. Forskning visar att jordbrukets klimatpåverkan överdrivs. Samtidigt kan SSAB importera 1,8 miljoner ton kol som förbränns i företagets masugnar i Sverige. SSAB är befriade från skatt och har en generös tilldelning av utsläppsrätter från EU. De får tillgodoräkna sig en kolbindning som redan sker, men bönderna får inte räkna den kolinlagring som sker när deras grödor växer, skriver Börje Berntsson. Hur är detta möjligt?
Snäva klimatkrav på varje portion
Skicklig lobby bakom regionens anti-kött-kampanj
Regionen fortsätter sin kampanj mot kött i skolorna. Genom snäva klimatkrav på varje portion gör man det omöjligt för kommunerna att servera kött till barnen. Politiken vägrar ta till sig ny forskning som visar att allt bygger på en felräkning.
Västra Götalandsregionen har inte ändrat sin klimatstrategi trots allvarliga invändningar om att den bygger på felaktiga beräkningar. Fortfarande har man med ett krav om att skolmaten inte får släppa ut mer än 0,9 koldioxidekvivalenter per portion. Följer man detta innebär det att skolorna inte kan servera kött en enda dag i veckan. Uträkningen bygger dock på en felräkning. Per Frankelius forskning har visat att köttet inte har den negativa påverkan på klimatet som de institut som regionen bygger sina klimatbudgetar på påstår. Det allvarliga är att barn som växer och utvecklas behöver animaliska proteiner. Regionen borde därför inte kunna ha kostråd som innebär att skolbarnens mentala och fysiska hälsa riskerar att ta skada.
Bygger på fel data Ett antal lobbyister förklädda till forskare påverkar inte bara allmänheten, utan även politiken. Ett antal myndigheter jobbar just nu för att ta fram näringsrekommendationer för Skandinavien. De motiverar sitt arbete genom att hänvisa till forskare på Chalmers, och artiklar publicerade i den brittiska tidskriften The Lancet. Budskapet är att vi drastiskt måste ändra vårt konsumtionsmönster. Allt för att rädda klimatet. Det är bara ett litet problem. Alltihop bygger på felaktiga data. ”Forskarna” har överdrivit jordbrukets klimatpåverkan, genom att inte ta med fotosyntesen, den kolinlagring som sker när grödor växer. Per Frankelius forskning visar att jordbruket av allt att döma är klimatneutralt, sannolikt också klimatpositivt. Resultatet av hans forskning har presenterats i en artikel som granskats och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal.
Mer sårbara Sverige kan producera mat så det räcker om vi kan använda betande djur som ger oss mjölk- och köttprodukter. Lägger vi ner den produktionen blir vi ännu mer beroende av import, och mer sårbara vid kriser och konflikter. Västra Götalandsregionen har försvarat sin kampanj med att; ”Vi grundar våra ställningstaganden på vetenskap.” Men är det vetenskap? De har hämtat sina klimatbudgetar från ett institut som i grunden ägnar sig åt lobbyverksamhet, och som i sin tur har köpt in modellen av ett liknande institut i England. Det handlar inte om oberoende vetenskap, eller grundforskning. Flera av ”forskarna” blandar dessutom ihop forskning med propaganda och ekonomiskt vinstdrivande verksamhet. Många artiklar är färgade av forskarnas egen uppfattning om djurhållning eller vad man ska äta. Det finns ekonomiska intressen inblandade. Eftersom de inte har räknat med fotosyntesen kan det aldrig bli rätt på sista raden. Det allvarliga är hur dessa krafter, som i grunden är politiska, påverkar politiken.
Sila mygg Miljönämnden i Västra Götalandsregionen lyssnar inte på vetenskapen. Istället lyssnar man på institut som enligt egen utsago arbetar i gränslandet mellan forskning, politik och näringsliv. Det vill säga rena lobbyorganisationer. Dessa bygger sina klimatbudgetar på de siffror som Per Frankelius visat enbart räknar utsläpp. Kon ingår i ett kretslopp. Den tillför inte ny koldioxid till atmosfären. Det gör däremot förbränning av fossila bränslen som kol och olja. När man väger olika utsläppskällor mot varandra så kanske man bör ta med de stora utsläppskällorna. Jordbruket är en av de minsta. Ändå hackar alla på jordbruket. Den största enskilda källan till utsläpp är SSAB. Därefter kommer Cementa på Slite. Och oljeindustrierna. Vad är viktigast? Stridsvagnar eller mat till våra skolbarn? Debatten påverkas av att många av miljöaktivisterna också är veganer och djurrättsaktivister. Kötthatet får allt större utrymme i våra medier.
SSAB är värst SSAB importerade 1,8 miljoner ton kol, bland annat från Australien, som förbränns i företagets masugnar i Sverige. De borde betala en energiskatt bara för kolet på en miljard kronor. Men stålindustrin har undantag och betalar därför ingenting. SSAB släpper ut 4,9 miljoner ton växthusgaser, och skulle ha betalat en koldioxidskatt på 5,6 miljarder kronor. Men SSAB köper utsläppsrätter av EU, och har ett överskott av utsläppsrätter. Företaget betalar mellan 10 och 20 kronor per ton, samtidigt som en villaägare betalar 1 600 kronor per ton i skatt. Bolaget kan alltså fortsätta släppa ut koldioxid. Enligt SSAB bygger dessa skattelättnader på ”en politisk önskan om att värna en konkurrenskraftig industri.” (Källa: SVT) Statliga SSAB kommer alltså billigt undan. Men var finns den politiska önskan att värna konkurrenskraften i det svenska jordbruket? Man säljer en rätt till industrin att tillgodoräkna sig en kolbindning som redan sker. Men man vägrar låta bönder tillgodoräkna sig den kolinlagring som sker när deras grödor växer.
Köp av utsläppsrätt Det är inte bara ståltillverkningen som kan fortsätta släppa ut koldioxid. Andra branscher som släpper ut stora mängder är cement och olja. Tillsammans står dessa för huvuddelen av de svenska utsläppen. Men de kan alltså fortsätta genom att köpa sig utsläppsrätter. Miljöaktivister och medier framställer istället kon och jordbruket som den stora klimatboven. Trots att flera forskare visat att detta bygger på felräkningar. Och som en konsekvens av detta, ska skolbarnen på Orust sluta äta kött i skolan. Det är i alla fall vad regionen vill. En undersökning som livsmedelsverket gjort visar att en klar majoritet av skolbarnen vill att skolan också serverar kött. Frågan är vad som skulle hända om skolbarnen på Orust också kunde köpa sig utsläppsrätter, för att få en allsidig kost och kunna utveckla sin hjärna. Börje Berntsson Lantbrukare, Varekil
Regionen måste tänka om. Västra Götalandsregionens klimatbudget bygger på ett feltänk. Det är orimligt att lura skolbarn att de kan rädda Jorden genom att sluta äta kött. När det i själva verket är tvärt om. Lantbrukare Börje Berndtsson bemöter i den här artikeln en del av regionens påståenden om den klimatbudget som miljönämnden beslutat om. Han har kartlagt hur regionens klimatbudget har kommit till, och fått bekräftat att regionen inte räknar med kolinlagringen. Man räknar bara utsläpp och kommer då till den felaktiga slutsatsen att jordbruket påverkar klimatet negativt. Olika grödor inom jordbruket lagrar så mycket kol att näringen är klimatpositiv. Börje Berndtsson uppmanar därför regionen att lyssna på forskaren Per Frankelius. Som det är nu skadar man en av de viktigaste basnäringarna i regionen, helt i onödan.
”Regionen måste tänka om”
Feltänk bakom regionens klimatbudget
Regionen har inte räknat med kolinlagringen i sin klimatbudget. Det bekräftas av källor jag talat med. Regionen uppmanar regionens medborgare att minska sin konsumtion av kött och mejeriprodukter på felaktiga grunder. För att få reda på om regionen har fog för sin kampanj om att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter måste man ta reda på hur en klimatbudget räknas fram. Regionen har tidigare hänvisat till Uppsala Universitet. Modellerna för klimatbudgetar tas fram av forskningsinstitut. Klimatledarskapsnoden, knutet till Uppsala Universitet, är ett sponsrat institut som enligt egna uppgifter verkar i gränslandet mellan vetenskap, politik och näringsliv. Noden har tagit hjälp av Tyndall Centre i Manchester, som säljer klimatbudgetar och är ett tvärvetenskapligt miljöinstitut som vill vara ”en kanal mellan vetenskap och beslutsfattare”. Arbetet med regionens klimatbudget kommer alltså ursprungligen från England, via Uppsala och har hamnat hos miljönämnden i Västra Götaland.
Räknar bara utsläpp Forskningsinstitutet RISE har hjälpt regionen med siffror om matens klimatpåverkan. RISE bekräftar att de inte har räknat med kolinlagringen. De utgår ifrån IPCCs sätt att räkna när det gäller jordbruket, det vill säga man har bara med utsläpp. RISE har räknat utsläpp per kilo livsmedel. Men tar inte hänsyn till näringsinnehållet, som är en viktig faktor. Livsmedel som mest innehåller vatten men inte mycket näring gynnas. Ett märkligt uttalande från regionen är att kolinlagringen är medräknad, men som en global resurs. Vad menar regionen? Ska vi lagra kol i jord- och skogsbruket för att Kina ska kunna öka sina utsläpp? Ska skolbarnen på Orust avstå från att äta kött, bara för att kineserna ska kunna bygga fler kolkraftverk? Man har alltså sålt ut kolinlagringen. Där gick verkligen botten ur grytan. Om man hade velat att det skulle bli rätt på sista raden, då hade man tagit med kolinlagringen i ekvationen.
Veganpropaganda Regionen skriver att klimatlöftet 13 i regionens budget sätter en gräns för klimatpåverkan från alla livsmedel. Eftersom kött och mejeriprodukter medför en relativt hög klimatpåverkan så anser man att mängden av dessa livsmedel behöver begränsas. Påståendet saknar vetenskaplig förankring. Det är ett rent påhitt. Veganpropaganda. Att man kunnat påstå detta, beror är den här felräkningen, att man inte tagit med kolinlagringen. För att räkna ut ett livsmedels klimatpåverkan måste man göra en livscykelanalys. Och då måste man ta med den kolinlagring som sker när grödan växer. All animalisk produktion börjar med en gröda, odling av vall eller andra fodergrödor som vete, havre, korn och majs. I en vanlig fodermix blandar man exempelvis gräsensilage, majsensilage och lite havre och vete. Dessa grödor lagrar stora mängder koldioxid. När regionen säger att kött och mejeriprodukter släpper ut si och så mycket, så har man inte räknat med den kol som lagras när fodergrödorna växer, inte heller den kol som lagras i det gräs som växer på betesmarken. Räknar man rätt blir jordbruket klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Det finns alltså ingen anledning att uppmuntra folk att minska sin konsumtion av kött.
Ingen klimatbov Det kan inte vara regionens uppgift att driva vegansk aktivism och förvandla den till regionpolitik. Regionens kostråd skadar en hel näring. Regionen har svikit sitt förtroende och felaktigt pekat ut en av regionens viktigaste näringar som klimatbov. Om forskaren Per Frankelius har rätt, då använder regionen skattepengar för att lura medborgarna att inte äta animaliska produkter. Kött är det livsmedel som har högst näringstäthet. Sedan kommer mejerivaror och ägg. Havremjölken består till 98 procent av vatten. 1 procent protein. Och en procent fett, baserat på rapsolja. Så när man dricker havremjölk dricker man vatten. Vanlig mjölk innehåller 3,5 procent fett och 4 procent protein. Det måste vara fel att kolinlagringen räknas som en global resurs. Kina, Indien och Brasilien kan alltså tillgodoräkna sig den kolinlagring som köttbönderna på Orust står för. Och skolbarnen i Kina, Indien och Brasilien kan äta kött, men inte skolbarnen på Orust.
Feltänk skadar basnäring Den svenske forskaren Per Frankelius har visat att IPCC bara räknar utsläpp, inte den kol som jordbrukets grödor lagrar när de växer. Regionens klimatbudget bygger på uppgifter man fått från olika miljöinstitut som i sin tur bygger sina beräkningar på IPCC. Ett av dessa, RISE, har bekräftat att kolinlagringen inte är medräknad. Jordbruket är redan klimatneutralt och med stor sannolikhet också klimatpositivt. Det innebär att det är fullständigt verkningslöst att minska konsumtionen av kött och mejeriprodukter från svenska gårdar. Det är tvärt om så att en ökad konsumtion av svenska livsmedel leder till ökad kolinlagring, och att det därför är positivt ur klimatsynpunkt om vi äter mer svenskproducerade livsmedel. Det är ju bra att Västra Götalandsregionen är positiv till att öka kolinlagringen. Men varför vill man inte räkna med den kolinlagring som redan sker? Vägen till en klimatpositiv framtid går inte via en begränsning av kött och mejeriprodukter. Det är ett feltänk, och ett politiskt beslut som skadar en av de viktigaste basnäringarna inom regionen. Regionen måste därför tänka om. Lyssna på forskningen, exempelvis på den svenske forskaren Per Frankelius. Hans artikel i Agronomy Journal är vetenskapligt granskad och godkänd. Börje Berndtsson Lantbrukare, Varekil
”Ett politiskt beslut som skadar en av de viktigaste näringarna i regionen”
Det var i somras som forskaren Per Frankelius fick sin artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal. Då hade artikeln bearbetats och granskats i ett år av fem professorer som godkänt den. Bakom artikeln ligger en kritisk analys av skriftlig dokumentation från IPCC:s arbete med klimatpåverkan från jordbrukssektorn. Analysen har sedan följts upp av egen forskning och studier av fotosyntesen och kolinlagringen. Per Frankelius slutsatser är att IPCC enbart fokuserar på utsläpp och därför inte ser helhetsbilden. Klimatpanelen hävdar att jordbruket är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, men har inte räknat med fotosyntesen. Den kolinlagring som sker både i jorden och i de skördade grödorna, liksom produktionen av syre, finns inte med i beräkningarna. IPCC har bara tagit med jordbrukets negativa påverkan, inte den positiva. Jordbrukets negativa påverkan har alltså överdrivits.
Klimatpositivt
Den andra delen i Per Frankelius arbete är att han har beräknat hur mycket koldioxid som tas upp av de växande grödorna. Han har använt sig av officiella siffror från FN-organet FAO, och kommit fram till att odlingen av spannmål reducerar jordbrukets klimatpåverkan med mer än 50 procent. (IPCC: Utsläpp – 5, 6 miljarder ton CO2 per år. Frankelius: Kolinlagring – 3, 8 miljarder ton koldioxid per år.) Räknar man andra grödor (Frankelius: ca 2 miljarder ton per år) blir slutsatsen att jordbruket är klimatneutralt, kanske rent av klimatpositivt. Jordbruket tar alltså upp mer koldioxid än man släpper ut. Det är här det börjar bli riktigt intressant. Om jordbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut, då är det ju bättre för klimatet med mer jordbruk. Ju mer vi odlar desto mer koldioxid tas upp från atmosfären. Men om jordbrukets påverkan överdrivs, då kommer ju det att leda till felaktiga prioriteringar.
Många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta.
Krav på åtgärder om att minska utsläpp, kommer i själva verket att leda till minskad produktion, som i sin tur leder till en minskning av kolinlagringen. Politiken vilseleds att besluta om åtgärder som får motsatt effekt. Det som gör detta särskilt allvarligt är att många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta. IPCC hävdar att jordbruket står för 23 procent av människans utsläpp av klimatgaser, men bygger detta på beräkningar och antaganden. Det vetenskapliga paradigm som dominerar IPCC:s verksamhet leder till att man bara räknar det som är negativt. Det saknas en helhetssyn på jordbruket och dess påverkan. För att kunna göra en korrekt bedömning av en samhällssektors påverkan på klimatet måste man också räkna med det som är positivt, hävdar Per Frankelius. Och för detta synsätt har han nu fått vetenskapligt stöd genom den granskning som hans artikel genomgått. Det är fullt möjligt att jordbruket i Sverige, precis som skogsbruket, redan nu kan betraktas som klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Men för att bli helt säker på detta krävs det fortsatt forskning.
Ingen klimatbov
Ingen har undgått köttdebatten på senare år. Budskapet har varit enkelt. Ska vi kunna rädda planeten så måste vi sluta äta kött. Världsnaturfonden har kört sina kampanjer. Till och med statsministern har uttalat sig i samband med klimatmötet i Paris och sagt att han minskat sitt köttätande för klimatets skull. Även om det säkert finns andra motiv, som att man är övertygad vegan eller djurrättsaktivist, så vilar hela köttdebatten på FN:s utpekande av jordbruket som en klimatbov. Har Per Frankelius rätt, då faller alltihop. Vi har redan sett politiska beslut som kan visa sig felaktiga. Ett exempel är kampanjen i Västra Götalandsregionen där man försöker påverka kommuner att införa en klimatbudget som innebär att skolbarnen bara får vegetarisk mat,…importerad vegetarisk mat. Hur klimatsmart är det?
”Ät mera kött”
I regionen liksom i kommunerna använder man alltså skattepengar för att övertyga skolbarn om att de ska sluta äta kött. Om Per Frankelius har rätt, så lurar regionen och kommunerna skolbarnen. Vad händer med köttdebatten om det plötsligt visar sig att jordbruket är klimatpositivt? Korna är klimathjältar, istället för klimatbovar. Går det ens att få igång en debatt om detta? Är miljöorganisationerna mottagliga för sakargement? Det är här det Per Frankelius kallar paradigm kommer in i bilden. Det strider helt enkelt mot miljörörelsens hela tankevärld att man skulle kunna äta sig ur en klimatkris. Veganism och djurrättsaktivism spökar i bakgrunden, så hamburgerkedjorna kommer nog att servera vegoburgare ett tag till. Men om Per Frankelius har rätt, och får möjlighet att fortsätta sin forskning, så borde nästa rubrik var; Rädda klimatet – ät mera kött. Göran Åhrén
ORUST: Felräkning ligger bakom kampanj mot kött. Det hävdar lantbrukaren Börje Berndtsson, Varekil, som är kritisk till Orust kommun som skapar ångest hos skolbarn i onödan. Man räknar inte med kolinlagringen, hävdar han.
Orust kommun skrämmer upp skolbarn med hotbilder om klimatet. Kornas påverkan överdrivs, och nu reagerar allt fler på påståendet att skolbarn kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Bakgrunden är att kostenheten vid Orust kommun har ställt upp så kallade bordsryttare på borden i skolmatsalarna. På dessa står det bland annat att det är osmart att äta nötkött. Man skambelägger alltså de elever som ändå äter kött. En som reagerat på detta är lantbrukare Börje Berndtsson, Varekil. Han är upprörd och menar att regionen, som ligger bakom kampanjen mot nötkött, har räknat fel. Regionen räknar inte med kolinlagringen när gräset växer, hävdar han. – Man rör ihop den korta och den långa kolcykeln, säger Börje Berndtsson. Han har varit i kontakt med ansvariga för kampanjen i regionen och fått bekräftat att man inte räknar med kolinlagringen när man gör en klimatbudget. – Det är som att bara räkna minus hela vägen, säger Börje Berndtsson.
Överdriver påverkan Börje berättar om hur han reagerat och ringt runt och pratat med folk om detta och upptäckt att regionen inte tar med kolinlagringen när man beräknar en klimatbudget. Det innebär att man överdriver klimatpåverkan från våra kor. – Den budgeten är ju ingen budget om man bara räknar utsläppen av koldioxid. Och inte tar med inlagringen, säger Börje Berndtsson. Lantbrukare odlar gräs och andra växter som man använder som foder till djuren. Gräset och växterna tar upp koldioxid när de växer. Korna äter gräset och släpper sedan ut lite växthusgas när de rapar, som omvandlas till koldioxid och vatten i atmosfären. Det är ett kretslopp. Den korta kolcykeln. Den innebär inget tillskott till koldioxidhalten i atmosfären, till skillnad från när man förbränner fossila bränslen, som lagrats under tusentals år långt nere under marken. Det är den långa kolcykeln.
”Livets gas” Koldioxid i sig är inte farligt. Tvärt om. – Att man inte förstår att koldioxid är livets gas för alla våra växter, precis som syre är livets gas för djur och människor, säger Börje Berndtsson. Han uppmanar alla att ta del av experten Johan Kuylenstiernas resonemang om den korta och den långa kolcykeln. Han säger att man måste förstå kolets kretslopp, och att man måste skilja på den korta och den långa kolcykeln. Om man inte förstår skillnaden mellan den korta och den långa kolcykeln, utan blandar ihop detta, då blir det fel. I den korta ingår fotosyntesen. Börje Berndtsson upptäckte att regionen räknar fel när han kontaktade ansvariga och ställde frågor om hur de räknar. – Jag tog upp detta med de olika cyklerna och kolets kretslopp. Regionen försvarade sig med att kolinlagringen bara ska beräknas globalt. Detta hävdar Börje Berndtsson är fel. – Det är ju de areella näringarna som står för Sveriges kolinlagring. Hur kan man räkna bort det då, säger han. – Det är ett sätt att manipulera verkligheten.
Skolbarn luras Det innebär att man överdriver de gröna näringarnas påverkan på klimatet. Och det i sin tur innebär att de åtgärder som föreslås inte får den effekt som miljöorganisationerna påstår. Man lurar alltså de skolbarn som helt i onödan avstår från att äta kött. Börje Berndtsson har stöd i sin kritik av Moderaterna på Orust som skriver i ett inlägg på sociala medier: ”Nu är det nog med att ge våra ungar skuldkänslor i det som ska vara en objektiv och uppmuntrande utbildning och istället ge ungarna lust att lära och matglädje”, skriver moderaterna. Och fortsätter: ”Orust har väldigt goda förutsättningar för att odla just gräs, hela 70 procent av åkerarealen är vallgrödor. Att skambelägga det vi har bäst förutsättningar för i matproduktionen är en okunskap som är helt monumental. Som sagt det är nog nu vilket vi kommer att påpeka för kostenhetens ledning.”
Göran Persson förklarar I samma inlägg citerar man förre statsministern Göran Persson som i en intervju i TV4 sa: ”Tro inte för ett ögonblick att svenska kor har förorsakat klimatkrisen. Kom ihåg att korna var här långt före bilen.” ”Mina kor dricker inte diesel de äter grönt gräs. Det gröna gräset växer för att det tar kol från luften. Och sedan när kossan ätit gräset så rapar de lite och så kommer metan ut i atmosfären som sen kommer tillbaka via kretsloppet.” ”Kossan är en förutsättning för det svenska kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Om vi ska börja jaga henne då skjuter vi oss inte i foten, då skjuter vi oss i huvudet.” Ord och inga visor av förre statsministern som numera är bonde. FOTNOT: Orust kommun ligger långt framme när det gäller att servera svenskproducerad mat, och bidrar på det sättet till att minska påverkan på miljö och klimat genom långa transporter. Göran Åhrén
I en rapport från verkligheten kan Westsidan avslöja att köttdebatten i Sverige delvis bygger på en bluff. Veganerna från Chalmers, som drog igång debatten, har missat en viktig detalj. Gräs lagrar kol när det växer. WESTSIDAN bad Märta Jansdotter, VD på Gröna Gårdar, förklara hur det hänger ihop. Korna äter av gräset. Det som kommer ur korna är alltså inte nettoutsläpp. Gräset och korna ingår i ett kretslopp. Och det är inte den enda missen.
Märta Jansdotter, VD på Gröna Gårdar, tror att den skeva köttdebatten kommer att skada näringen på sikt. De flesta fortsätter att äta kött. Foto: Westsidan.
Kornas påverkan överdrivs
Skev debatt missar inlagringen av kol
– De tror att kon är en bil, säger Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar. Hon är kritisk till hur köttdebatten förs i Sverige, men tror inte att skadan för näringen är bestående. Vanligt folk går inte på propagandan, utan de flesta fortsätter att äta nötkött.
Vad alla inte har förstått är att gräset binder kol när det växer. Kon ingår i ett kretslopp, och det kon släpper ifrån sig innebär därför inte ett nettoutsläpp. Man kan alltså äta kött från kor som ätit gräs utan att påverka klimatet negativt. Påståenden om köttets påverkan på klimatet är därför överdrivna. För att få en mer nyanserad bild besökte WESTSIDAN gården Bjällansås och fick en intervju med Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar. Bjällansås är det ekologiska lantbruket där hon växte upp. Tillsammans med hennes far, Jan Karlsson, samtalar vi om nötkött och den svenska debatten. I media har forskare från Chalmers, som själva är veganer, fått stort utrymme. En stor del av klimatdebatten har därför handlat om kor. Vilket påverkat den trend av mer vegetarisk mat som sveper över landet. Märta Jansdotter tror dock att det är en trend som kommer att gå över. Alla har inte gått på veganernas propaganda. De flesta fortsätter att äta kött, och konsumtionen av nötkött har inte minskat särskilt mycket, berättar Märta Jansdotter.
Lagrar kol Chalmersforskarna har i flera artiklar framställt korna som ett stort problem för klimatet. Men det finns stora brister i chalmersforskarnas analyser, förklarar Märta Jansdotter. De har bland annat kritiserat ekologiskt jordbruk på ett ovetenskapligt sätt. Sedan har de inte förstått detta med markanvändningen. Och vad som är möjligt och inte möjligt. Ekologisk produktion av nötkött finns ofta i skogs och mellanbygder, och den konventionella på slätterna. Det är därför naturligt att konventionell uppfödning har en högre avkastning. Att framställa det som ett problem, att kor får växa till sig långsamt, genom att påstå att de då hinner avge mer växthusgaser, då har man inte förstått att kolinlagringen i gräset som korna äter kompenserar för detta, förklarar Märta Jansdotter.
Märta Jansdotter med sin far, Jan Karlsson, grundare av Gröna Gårdar. Foto: Westsidan.
Ett kretslopp Kor är inget problem för miljön och klimatet om man föder upp djuren på rätt sätt. – Så länge de äter gräs förstår jag inte hur de ska kunna vara det. De cirkulerar ju bara kol. Och dessutom, stannar en del kol i backen, säger Märta Jansdotter. – Odlar du vall så sker en inlagring av kol, fortsätter hon. Det är alltså bättre för miljön med djur som föds upp på gräs. Vilket innebär att det är bättre för miljön med nötkött än med mycket annat kött. Tvärt emot vad som påståtts i debatten. – Ja, det skulle jag vilja påstå, säger Märta Jansdotter. Forskarna på Chalmers tar inte med kolinlagringen i kalkylen. Det är därför de hamnar fel. – De tror att kon är en bil, säger Märtas Jansdotter. De tror att det som kommer från korna är nettoutsläpp. – Sedan förstår de inte att merparten av det korna äter, är sådant vi människor inte kan äta. Kon äter i princip bara sådant människan inte kan använda som föda. Och på stora delar av den betesmark där det idag föds upp nötkreatur, går det inte att odla bönor eller spannmål.
”Vi åt mer kött förr” Forskarna på Chalmers, har säkert läst en massa, och skaffat sig teoretiska kunskaper. Men de vet inte hur det går till i verkligheten. Det är därför de hamnat snett, förklarar Märta Jansdotter. – De vill att allt ska vara stora odlingar av spannmål och bönor. Men det går inte, det blir en gigantisk monokultur. Det blir negativt för det naturliga systemet och för den biologiska mångfalden. Skadedjur kommer att öka. Det blir ingen balans i systemet, säger Märta Jansdotter. Kampanjerna mot kött har dock inte haft den effekt som köttmotståndarna avsåg. – Köttkonsumtionen har inte minskat särskilt mycket. Bara något kilo per person och år, säger Märta Jansdotter. Debatten missar också att vi faktiskt åt mer kött historiskt än vi gör nu. Vilket bland annat beror på att vi hade mer kor förr. – Vi hade 1,9 miljoner kor för hundra år sedan. Nu har vi ungefär 400 000 kor eller 500 000 nötkreatur. Andelen vilda idisslare var dessutom mycket större förr. – Det är därför jättesvårt att modellera. Klimatforskarna som larmar om kor och köttproduktion har därför inte hela bilden.
Kor från Gröna Gårdar går på bete en stor del av året och föds upp enbart på gräs och grovfoder. Alltså inga tillsatser av kraftfoder. Gröna Gårdar eftersträvar så naturliga förhållanden som möjligt. Foto: Gröna Gårdar.
FN ändrade sig FN bidrog till köttdebatten genom att först gå ut med felaktiga uppgifter. De påstod att korna stod för 15 procent av klimatutsläppen. Det visade sig vara fel. När FN sedan ändrade sig, fick de korrekta uppgifterna inte lika mycket genomslag i medierna. – Det senaste är nio procent, säger Märta Jansdotter. Men jämförelserna haltar. – För bilar och transporter tar man inte med tillverkningen, säger Märta Jansdotter. Vilket är lite märkligt med tanke på att ståltillverkningen är bland de absolut mest klimatpåverkande verksamheter vi har. – När det gäller korna tar man med allt, fortsätter hon. Köttmotståndare gör inte skillnad på kött som föds upp med helt andra metoder än i Sverige. Mer industriellt. Det går inte att jämföra dessa med en ekologisk köttuppfödning dominerad av betesdrift. Problemet är att man missar ett större perspektiv, förklarar Märta Jansdotter. Om man bara tittar på en gröda, och hur mycket marken avkastar, hamnar man fel. Ett problem som ökar om man dessutom missar kolinlagringen vid vallodling.
Betesmark på gården Bjällansås.
Negativa effekter Många kommuner, skolor, förskolor och myndigheter går på den här köttdebatten utan att kontrollera fakta. Man sväljer propagandan och går över till vegetarisk mat. – De gör sitt bästa utifrån vad de vet. Det är inget fel i det, säger Märta Jansdotter. – Men jag tror att det kommer att ha en negativ effekt. Särskilt när det gäller barn. Det är stora skillnader på näringsinnehåll. Kött innehåller fetter, kolesterol, aminosyror och vitaminer. Det finns tecken som tyder på att reproduktionssystemet påverkas också. – Även hjärnan behöver animaliskt fett. En portion nötkött innehåller dagsbehovet av nästan alla essentiella aminosyror. B-vitamin, järn mm Järnbrist är en av de vanligaste orsakerna till att människor slutar äta enbart vegetarisk mat.
Extrem nation En fråga är varför köttdebatten fått en sådan slagsida i Sverige. Vi sticker ut jämfört med många andra länder. – Vi är en extrem nation. Vi vill göra rätt, och det är ju inget fel i det, säger Märta Jansdotter. Men lite märkligt är det, med tanke på hur det ser ut i verkligheten. – Vi har en bättre köttproduktion än i många andra länder. Hon föreslår att de så kallade chalmersforskarna beger sig ut i verkligheten och funderar ett tag till. – Jag skulle vilja att de tog en promenad genom en beteshage, och funderar på hur den hänger ihop med deras forskning. – Den extensiva köttproduktionen har enligt dom den största påverkan. Att det som kommer från korna skulle vara nettoutsläpp, är ju inte särskilt vetenskapligt. – Det har ju lagrats in mängder med kol när gräset växer, säger Märta Jansdotter. Det är större problem med uppstallade djur, förklarar Märta Jansdotter, och skickar ett budskap till köttmotståndarna på Chalmers. – Försök inte ha förenklade lösningar på komplexa problem. Det är ungefär som att försöka laga en trasig drivknut med tuggummi, säger Märta Jansdotter och ler. Göran Åhrén
Märta Jansdotter är uppvuxen på den gården Bjällansås på Bokenäset. Foto: Westsidan.
FAKTA Märta Jansdotter VD Gröna Gårdar Utbildad på Handelshögskolan. Från Bjällansås, Bokenäset. Bor i Göteborg.
Gröna Gårdar Tre gårdar, på Orust, Bokenäs och Lyse, bildade AB Gröna Gårdar år 2001. Affärsidé: Smakrikt kött av god kvalitét. Betesdrift, ekologiskt, djuren föds upp på gräs. Kunder: Direktförsäljning till kund. Offentlig sektor. 40 gårdar är idag anslutna till Gröna Gårdar. Stora på nötkött, men säljer också lamm och kyckling.
”Fantastiska världsrekord i stora världssporter kan bara slås med stenhårt arbete och en balanserad kost anpassad för oss omnivorer där kött är en naturlig del”, skriver LRF:s Robert Larsson. Ett lysande exempel på detta är Mondo Duplantis. Hans världsrekord i stavhopp har väckt stor uppmärksamhet. I en intervju i Aftonbladet berättar han om hemligheten bakom framgångarna. Han har lagt om kost och äter nyttigare. ”Men du är inte vegetarian”, säger reportern. ”Nej, jag har alltid ätit kött och det kommer jag fortsätta med”, svarar Mondo Duplantis.
”Sverige måste bidra mer”
Stor potential öka matproduktionen
IPCC:s rapport visar att länder som Sverige måste bidra mer till ökad livsmedelsproduktion. Sverige har bara åtta procent odlad mark och lika mycket är mark som endast kan användas som betesmark om vi vill använda den till matproduktion. Betesbaserad köttproduktion i Sverige leder inte till utsläpp av växthusgaser på grund av landförändringar och avskogning. Med mular hävdad betesmark i Sverige är å andra sidan positivt för kolinnehållet i jorden, bevarande av den naturliga mångfalden, ökad albedoeffekt och ekosystem.
Smart markanvändning Globalt går 70 procent av världens färskvatten till bevattning i jordbruket. I Sverige finns å andra sidan liten konkurrens mellan användningen av vatten för jordbruksändamål och andra ändamål. Svensk boskapsproduktion som använder vatten, gräs och betesmarker i skogsbygder är därför speciella fördelar vi har att förstärka. Vi efterlyser nu mer övergripande tänkande inom politiken. Smart markanvändning är inte bara viktig för minskning av växthusgaser och ökad livsmedelsproduktion. Stora mängder biomassa behövs också när biologiska resurser ska ersätta fossil energi och råmaterial.
Djuren viktiga Sverige kan svara på FNs klimatpanels rapport genom att utveckla en bättre integrerad politik, lägga mer tonvikt på utvecklingen av produktionen på såväl åkermark, betesmark som skogsmark och satsa på grunden för ökad produktion av livsmedel och biomassa i Sverige. Djuren är viktiga för den biologiska mångfalden. Jorden får en förbättrad mullhalt från djurens gödsel. Dessutom gör djurproduktion ekologisk odling möjlig eftersom sådan inte får använda handelsgödsel. Gödsel används också till att producera grödor till de växtbaserade produkter, i alla fall de som produceras i Sverige. I Sverige har vi mycket mark och det finns ingen konkurrens mellan växtbaserat och animalier. Däremot samverkar systemen, där växtrester och biprodukter blir foder, och gödsel från djuren används för att odla vegetabilier. Robert Larsson
Westsidan 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.