Regionens jakt på kor fortsätter

”Vi får hoppas att kommunerna är klokare än regionen”

Västra Götaland fortsätter att lägga sig i vad skolelever och patienter i kommunerna äter för mat. Man påstår att maten vi äter innebär ett utsläpp. Och genom sina så kallade klimatbudgetar försöker man påverka kommuner och konsumenter att reducera sin utsläpp.
Det är ett märkligt synsätt och det finns många problem med detta.
Västra Götalandsregionen driver tillsammans med länsstyrelsen projektet ”Klimat 2030. Västra Götaland ställer om.”
”Takten i klimatarbetet behöver öka om klimatmålen ska nås”, skriver regionen på sin hemsida.
För att nå målen samverkar regionen med ”aktörer från alla samhällssektorer och nivåer”. I det arbetet försöker man nu bland annat påverka kommunerna i regionen att att arbetet med upphandling och servering av mat.
Regionen har antagit en koldioxidbudget som visar hur mycket utsläppen måste minska årligen. I denna budget har man bland annat räknat ut hur mycket utsläpp av koldioxid en portion mat i kommunernas verksamhet får orsaka.
Kommuner uppmanas att räkna varje hekto koldioxid för en måltid. Kommunerna ska helst hålla sig till nio hekto, eller 0,9 kilo koldioxidekvivalenter per portion. Med den snäva gräns man satt upp finns inget utrymme för att servera kött, eller andra animaliska proteiner. Detta kan få allvarliga konsekvenser, inte bara för svenskt jordbruk, utan också för skolbarnen.
Problemet är att allt bygger på en felräkning. Ny forskning visar att kornas påverkan på klimatet har överdrivits. (Per Frankelius m fl) Man har inte räknat med den kolinlagring som sker inom jordbruket, inte heller det faktum att kor ingår i ett kretslopp som tillhör den korta kolcykeln.
Man fokuserar enbart på utsläpp.
Räknar man med kolinlagringen så är inte jordbruket något problem för klimatet, eftersom man lagrar mer kol än man släpper ut. När vi frågar regionen om detta får vi svaret att kolinlagringen räknas globalt.
Korna släpper ifrån sig metan. Men även IPCC medger att metanets inverkan på klimatet har överdrivits. Metan har en omloppstid i atmosfären på bara åtta till tio år. Metanets påverkan är därför kortvarig.
Man måste också skilja på det långa och det korta kretsloppet. Kor äter gräs som lagrat kol ur atmosfären. Fossila bränslen tillhör det långa kretsloppet. Kol som varit lagrat länge frigörs vid förbränning av fossila bränslen. Det innebär ett tillskott. Kor innebär inget tillskott.
Regionen har inte tagit till sig den senaste forskningen när det gäller kornas påverkan på klimatet. Och man blandar den korta kolcykeln med den långa. Man fattar alltså beslut på felaktiga grunder. Det finns ingen verklighetsförankring.
Allvarligt är också att regionen angriper det människor behöver varje dag. Barn som växer och utvecklas behöver animaliska proteiner. Det finns en risk att barnen tar skada av att äta enbart vegetarisk mat. Potatis och purjolökssoppa är bara kolhydrater. Det finns inget protein i soppan.
Måltiderna i sig har ingen klimatpåverkan. Det är bundet kol på trallriken.
Regionen liksom skolmatsakademin borde ta till sig fakta, istället för att okritiskt importera klimatbudgetar från en engelsk lobbyorganisation som enbart bygger på utsläpp.
De länder som släpper ut mest koldioxid, som Kina och Indien, kommer inte att minska sina utsläpp. Istället kommer man att öka utsläppen. Sveriges andel av världens totala klimatutsläpp är bara en promille. Vad vi än gör så har det därför mycket liten effekt på klimatet.
Eftersom man överdrivit svenska kors påverkan på klimatet kommer det inte att ha någon effekt att minska konsumtionen av kött och mjölkprodukter. Västra Götalands kampanj kommer därför inte att ha någon praktisk betydelse i den delen. Att lura skolbarnen att sluta äta kött är en meningslös handling. Men den får negativa konsekvenser för Sveriges jordbruk, och för de skolelever som inte får animaliska proteiner.
Man får därför hoppas att det finns politiker i kommunerna som är klokare än de i regionen som fortfarande tror att våra kor är klimatbovar.
Börje Berntsson
Lantbrukare Varekil