Om att sila mygg och svälja kameler. Regionen fortsätter sin kampanj mot kött. Påverkade av skickliga lobbyorganisationer. Den stora frågan är varför samhället lägger så mycket resurser på små källor av utsläpp, medan man låter industrin som släpper ut de stora mängderna fortsätta som förut. Lantbrukare Börje Berntsson skriver om konsekvenserna av regionens krav på att varje portion i skolmaten bara får släppa ut 0,9 koldioxidekvivalenter per portion. Följer kommunerna detta kan skolorna inte servera kött. Det tragiska är att allt bygger på en felräkning. Forskning visar att jordbrukets klimatpåverkan överdrivs.
Samtidigt kan SSAB importera 1,8 miljoner ton kol som förbränns i företagets masugnar i Sverige. SSAB är befriade från skatt och har en generös tilldelning av utsläppsrätter från EU. De får tillgodoräkna sig en kolbindning som redan sker, men bönderna får inte räkna den kolinlagring som sker när deras grödor växer, skriver Börje Berntsson. Hur är detta möjligt?

Snäva klimatkrav på varje portion

Skicklig lobby bakom regionens anti-kött-kampanj

Regionen fortsätter sin kampanj mot kött i skolorna. Genom snäva klimatkrav på varje portion gör man det omöjligt för kommunerna att servera kött till barnen. Politiken vägrar ta till sig ny forskning som visar att allt bygger på en felräkning.

Västra Götalandsregionen har inte ändrat sin klimatstrategi trots allvarliga invändningar om att den bygger på felaktiga beräkningar. Fortfarande har man med ett krav om att skolmaten inte får släppa ut mer än 0,9 koldioxidekvivalenter per portion. Följer man detta innebär det att skolorna inte kan servera kött en enda dag i veckan.
Uträkningen bygger dock på en felräkning. Per Frankelius forskning har visat att köttet inte har den negativa påverkan på klimatet som de institut som regionen bygger sina klimatbudgetar på påstår.
Det allvarliga är att barn som växer och utvecklas behöver animaliska proteiner. Regionen borde därför inte kunna ha kostråd som innebär att skolbarnens mentala och fysiska hälsa riskerar att ta skada.

Bygger på fel data
Ett antal lobbyister förklädda till forskare påverkar inte bara allmänheten, utan även politiken. Ett antal myndigheter jobbar just nu för att ta fram näringsrekommendationer för Skandinavien. De motiverar sitt arbete genom att hänvisa till forskare på Chalmers, och artiklar publicerade i den brittiska tidskriften The Lancet.
Budskapet är att vi drastiskt måste ändra vårt konsumtionsmönster. Allt för att rädda klimatet.
Det är bara ett litet problem. Alltihop bygger på felaktiga data. ”Forskarna” har överdrivit jordbrukets klimatpåverkan, genom att inte ta med fotosyntesen, den kolinlagring som sker när grödor växer. Per Frankelius forskning visar att jordbruket av allt att döma är klimatneutralt, sannolikt också klimatpositivt. Resultatet av hans forskning har presenterats i en artikel som granskats och publicerats i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal.

Mer sårbara
Sverige kan producera mat så det räcker om vi kan använda betande djur som ger oss mjölk- och köttprodukter. Lägger vi ner den produktionen blir vi ännu mer beroende av import, och mer sårbara vid kriser och konflikter.
Västra Götalandsregionen har försvarat sin kampanj med att; ”Vi grundar våra ställningstaganden på vetenskap.” Men är det vetenskap? De har hämtat sina klimatbudgetar från ett institut som i grunden ägnar sig åt lobbyverksamhet, och som i sin tur har köpt in modellen av ett liknande institut i England. Det handlar inte om oberoende vetenskap, eller grundforskning.
Flera av ”forskarna” blandar dessutom ihop forskning med propaganda och ekonomiskt vinstdrivande verksamhet. Många artiklar är färgade av forskarnas egen uppfattning om djurhållning eller vad man ska äta. Det finns ekonomiska intressen inblandade.
Eftersom de inte har räknat med fotosyntesen kan det aldrig bli rätt på sista raden.
Det allvarliga är hur dessa krafter, som i grunden är politiska, påverkar politiken.

Sila mygg
Miljönämnden i Västra Götalandsregionen lyssnar inte på vetenskapen. Istället lyssnar man på institut som enligt egen utsago arbetar i gränslandet mellan forskning, politik och näringsliv. Det vill säga rena lobbyorganisationer.
Dessa bygger sina klimatbudgetar på de siffror som Per Frankelius visat enbart räknar utsläpp. Kon ingår i ett kretslopp. Den tillför inte ny koldioxid till atmosfären. Det gör däremot förbränning av fossila bränslen som kol och olja.
När man väger olika utsläppskällor mot varandra så kanske man bör ta med de stora utsläppskällorna. Jordbruket är en av de minsta. Ändå hackar alla på jordbruket.
Den största enskilda källan till utsläpp är SSAB. Därefter kommer Cementa på Slite. Och oljeindustrierna.
Vad är viktigast? Stridsvagnar eller mat till våra skolbarn?
Debatten påverkas av att många av miljöaktivisterna också är veganer och djurrättsaktivister. Kötthatet får allt större utrymme i våra medier.

SSAB är värst
SSAB importerade 1,8 miljoner ton kol, bland annat från Australien, som förbränns i företagets masugnar i Sverige. De borde betala en energiskatt bara för kolet på en miljard kronor. Men stålindustrin har undantag och betalar därför ingenting.
SSAB släpper ut 4,9 miljoner ton växthusgaser, och skulle ha betalat en koldioxidskatt på 5,6 miljarder kronor. Men SSAB köper utsläppsrätter av EU, och har ett överskott av utsläppsrätter. Företaget betalar mellan 10 och 20 kronor per ton, samtidigt som en villaägare betalar 1 600 kronor per ton i skatt.
Bolaget kan alltså fortsätta släppa ut koldioxid. Enligt SSAB bygger dessa skattelättnader på ”en politisk önskan om att värna en konkurrenskraftig industri.” (Källa: SVT)
Statliga SSAB kommer alltså billigt undan. Men var finns den politiska önskan att värna konkurrenskraften i det svenska jordbruket?
Man säljer en rätt till industrin att tillgodoräkna sig en kolbindning som redan sker. Men man vägrar låta bönder tillgodoräkna sig den kolinlagring som sker när deras grödor växer.

Köp av utsläppsrätt
Det är inte bara ståltillverkningen som kan fortsätta släppa ut koldioxid. Andra branscher som släpper ut stora mängder är cement och olja. Tillsammans står dessa för huvuddelen av de svenska utsläppen. Men de kan alltså fortsätta genom att köpa sig utsläppsrätter.
Miljöaktivister och medier framställer istället kon och jordbruket som den stora klimatboven. Trots att flera forskare visat att detta bygger på felräkningar. Och som en konsekvens av detta, ska skolbarnen på Orust sluta äta kött i skolan. Det är i alla fall vad regionen vill.
En undersökning som livsmedelsverket gjort visar att en klar majoritet av skolbarnen vill att skolan också serverar kött. Frågan är vad som skulle hända om skolbarnen på Orust också kunde köpa sig utsläppsrätter, för att få en allsidig kost och kunna utveckla sin hjärna.
Börje Berntsson
Lantbrukare, Varekil

”Vad skulle hända

om skolbarnen på Orust

också kunde köpa utsläppsrätter”