”Alla räknar fel”

Lantbrukare Börje Berntsson har ringt runt till några myndigheter och organisationer och frågat om de räknar med fotosyntesen när de beräknar jordbrukets påverkan på klimatet. Och svaren han fått är mycket intressanta. Hans slutsats är att alla räknar fel. Och han stöder sig bland annat på den svenske forskaren Per Frankelius, men också på andra källor. Börje Berntsson är kritisk till Naturvårdsverkets utpekande av jordbruket som en bransch som inte lyckats så bra i klimatarbetet. Det är en felaktig slutsats hävdar han, och det ger en felaktig bild av jordbruket som negativt för klimatet.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_9827.jpg
Börje Berntsson på föräldragården Skörtorp, framför ladugården som hans far byggde.

”Hur kan det bli rätt…
när alla räknar fel”

Alla räknar fel. Det är Börje Berntssons slutsats av en omfattande rundringning till en rad organisationer och institut. Ingen tar med kolinlagringen som sker när grödor växer. Jordbrukets negativa klimatpåverkan överdrivs därför.

– Alla vet att fotosyntesen är förutsättningen för allt liv på Jorden. Men ändå har man inte tagit med den i kalkylen. En konsekvens av det är att man skuldbelägger jordbruket på felaktiga grunder, säger lantbrukare Börje Berntsson.
Naturvårdsverket framställer jordbruket som en bransch som inte minskar sina utsläpp av växthusgaser. Det är den bild man får om man bara räknar utsläpp, utan att ta hänsyn till den kolinlagring som sker när grödor växer.
Börje Berntsson är besviken på Naturvårdsverket. Myndigheten borde i ärlighetens namn säga att en åker, beroende på skördenivån binder sex till åtta gånger mer koldioxid än vad som släpps ut med de insatser som görs.
Som före detta mjölkbonde har Börje Berntsson svårt att acceptera att kor utmålas som klimatbovar, och han har i en serie debattartiklar i olika medier kritiserat regionen för att lura skolbarn att de kan rädda klimatet genom att sluta äta kött. Det är en ren lögn, menar han.

”Ingen räknar rätt”
Men det är inte bara Naturvårdsverket och regionen som skuldbelägger jordbruket. Börje Berntsson har ringde runt till ett stort antal företag, myndigheter och organisationer. Och han fick i stort sett samma svar överallt. Ingen tar med kolinlagringen i kalkylen.
Varken jordbruksverket eller naturvårdsverket har med fotosyntesen i sina beräkningar. Men de är inte ensamma.
Listan på organisationer, konsultföretag och institutioner som Börje Berndtsson varit i kontakt med kan göras lång. Han nämner några. Västra Götalandsregionen. RISE. Hushållningssällskapet. Lantmännen. Och LRF. Alla räknar på samma sätt.
Det märkliga var att inte ens de ekonomiska föreningarna inom den gröna näringen räknar rätt.
– Ingen räknar med fotosyntesen. Det är skandal, säger Börje Berndtsson.
Inte ens Lantbrukarnas riksförbunds egna experter räknar alltså med fotosyntesen.
– Det är så jag har uppfattat det, säger Börje Berntsson.
Han har talat med experter och tjänstemän som arbetar på LRF.
– På något sätt kan man inte säga rent ut att vi använder samma mall, samma beräkningsgrund som våra myndigheter gör.
Men det är ändå så det fungerar, hävdar Börje Berntsson.
– Det är själva kärnfrågan. Vi använder de databaser som är tillgängliga, säger de flesta.

Räknar bara utsläpp
Dessa institutioner spelar en viktig roll för hur jordbruket betraktas och behandlas i Sverige. Även en organisation som Hushållningssällskapet, som står de gröna näringarna nära, räknar på samma sätt som svenska myndigheter.
– Nej, den har vi inte med. Vi behöver räkna lika dant allihop, säger en tjänsteman på Hushållningssällskapet, berättar Börje Berndtsson.
– Svenska myndigheter jobbar lika dant och beskyller lantbruket för något som inte är sant. Jordbruket lagrar ju mer kol än man släpper ut, säger Börje Berndtsson.
Han är mycket kritisk till att alla räknar på samma sätt.
– Man pratar bara om utsläpp.
Han tar ett exempel.
– RISE har gjort en lista på matens påverkan. Där talar man om si och så mycket utsläpp per portion. Men man har inte räknat med kolinlagringen som sker när grödorna växer.
– Felet är att det inte är ett gasmoln man har på tallriken. Det är bundet kol man har i den här portionen. Och då kan det inte utgöra ett utsläpp.
Och av den mat vi äter återgår inte allt i gasform som ofta påstås.

Stöd av forskning
Börje Berntsson tycker det är märkligt att det blivit en sådan fokus på maten. När de största källorna till växthusgaser i själva verket är industrin.
– Istället för att tala om de industrier som står för de stora utsläppen av koldioxid, som exempelvis SSAB, Cementa och oljeraffinaderierna, så hackar man på den näring som binder kol, säger Börje Berntsson.
Man överdriver alltså matens negativa påverkan på klimatet. Om jordbruket är en kolsänka, då är maten inget problem för klimatet.
Istället odlas ett synsätt att jordbruket är ett problem både för miljön och klimatet. Och det är helt enkelt inte sant.
Man kan ju tycka att det är märkligt att Börje Berntsson räknar rätt och alla andra räknar fel. Men Börje Berntsson stöder sig på forskning.
Den svenske forskaren Per Frankelius har tagit fram siffrorna på spannmålsodlingen i världen och visat att enbart spannmål lagrar kol motsvarande drygt hälften av hela jordbrukets utsläpp.
– Det återstår att ta fram siffrorna för vallodlingen som antagligen är mycket större än för spannmål. Vallodlingens rötter är mycket mer omfattande, säger Börje Berndtsson.
Beräkningar gjorda av forskarna har visat att jordbruket sannolikt lagrar betydligt mer kol än man släpper ut.

Alla jamsar med
– Den stora gåtan är varför LRF inte gör något åt det här, säger Börje Berndtsson.
Inte ens näringen själv har med fotosyntesen i sina beräkningar. Och det har hållit på ganska länge.
Men alla jamsar med, och accepterar de uppgifter som miljöinstituten tar fram, utan att kritiskt granska det vetenskapliga underlaget. Det var först när Per Frankelius granskade dokumenten som det uppdagades att man inte räknat med kolinlagringen.
– Det är ett räknesätt som skuldbelägger en näring som egentligen är lösningen på problemet. Det är de gröna näringarna som står för kolbindningen.
De gröna näringarna förvandlar koldioxid, som växterna tar ifrån luften, till fast materia. Havre, vete, korn med mera. Huvuddelen av detta förblir fast materia.
”Av jord är du kommen…jord skall du åter varda.” Remember! Det är ju så det är.
– Det är oerhört märkligt att man räknar på ett sätt som alla vet är fel. Lantmännen, exempelvis, vet att det här är fel.
– Alla som har någon kunskap om näringen vet att fotosyntesen är förutsättningen för näringen och att hela vår civilisation är en frukt av fotosyntesen.
– Om de inte förstår, eller inte vill förstå, då räknar man på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

Märklig systemgräns
En annan faktor som missgynnar jordbruket är de så kallade systemgränserna. Hur man resonerar där varierar mellan olika sektorer i samhället.
– Man har satt en systemgräns för livsmedel när de konsumeras, säger Börje Benrtsson.
Utsläppen från tio miljoner människors konsumtion av mat belastar jordbruket.
– Man kastar det tillbaka på lantbruket. Det är lantbrukets utsläpp. I verkligheten är det konsumenternas.
Men där är man inte konsekvent. Ett märkligt faktum är att om man eldar upp spannmålen, istället för att äta upp den, då får man räkna med kolinlagringen.
För flera andra branscher drar man systemgränsen på ett mer gynnsamt sätt, det gäller exempelvis bilindustrin.
– Man skuldbelägger svenskt jordbruk för konsumenternas utsläpp, säger Börje Berndtsson.
Han menar att man satt systemgränsen fel. Man har exempelvis inte räknat med allt det som blir kvar i jorden. Man äter bara kärnan, den lilla delen av en gröda.
Hur ska man räkna istället?
– Ja, man måste naturligtvis räkna den kol som lagras i grödan.

Biologisk mångfald
Börje Berntsson är född och uppvuxen på en gård. Han blev själv lantbrukare och har levererat mjölk till Arla i över 20 år, tills en skada satte stopp. Nu är han pensionär och skriver debattartiklar istället. Och han retade upp sig rejält när skolorna på Orust satte fram skyltar i skolbespisningen där barn uppmanas att inte äta kött.
Att utmåla korna som ett stort problem för miljö och klimat köper inte Börje Berntsson.
Korna är i själva verket en förutsättning för den biologiska mångfalden.
– När jag själv hade kor, då kunde vi inte ha ett fönster öppet. Nu är flugorna borta, och då är stararna borta. Om vi inte har djur, då dör insekterna ut.
– Ju fler betande djur, desto fler insekter. Desto fler fåglar.
Om vi ska importera vegansk mat, och sluta producera kött och mejerivaror, då tar vi död på det värdefulla djurliv som bidrar till den biologiska mångfalden.
– Man tar död på djurlivet, och man tar död på landsbygden.
Göran Åhrén

”Man tar död på djurlivet

och man tar död

på landsbygden”

Kons påverkan överdrivs

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är ko.jpg

”Rädda klimatet – ät mera kött”

Jordbrukets negativa påverkan överdrivs

Det var i somras som forskaren Per Frankelius fick sin artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Agronomy Journal. Då hade artikeln bearbetats och granskats i ett år av fem professorer som godkänt den.
Bakom artikeln ligger en kritisk analys av skriftlig dokumentation från IPCC:s arbete med klimatpåverkan från jordbrukssektorn. Analysen har sedan följts upp av egen forskning och studier av fotosyntesen och kolinlagringen.
Per Frankelius slutsatser är att IPCC enbart fokuserar på utsläpp och därför inte ser helhetsbilden. Klimatpanelen hävdar att jordbruket är en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, men har inte räknat med fotosyntesen.
Den kolinlagring som sker både i jorden och i de skördade grödorna, liksom produktionen av syre, finns inte med i beräkningarna. IPCC har bara tagit med jordbrukets negativa påverkan, inte den positiva.
Jordbrukets negativa påverkan har alltså överdrivits.

Klimatpositivt

Den andra delen i Per Frankelius arbete är att han har beräknat hur mycket koldioxid som tas upp av de växande grödorna. Han har använt sig av officiella siffror från FN-organet FAO, och kommit fram till att odlingen av spannmål reducerar jordbrukets klimatpåverkan med mer än 50 procent.
(IPCC: Utsläpp – 5, 6 miljarder ton CO2 per år. Frankelius: Kolinlagring – 3, 8 miljarder ton koldioxid per år.)
Räknar man andra grödor (Frankelius: ca 2 miljarder ton per år) blir slutsatsen att jordbruket är klimatneutralt, kanske rent av klimatpositivt. Jordbruket tar alltså upp mer koldioxid än man släpper ut.
Det är här det börjar bli riktigt intressant.
Om jordbruket lagrar mer koldioxid än man släpper ut, då är det ju bättre för klimatet med mer jordbruk. Ju mer vi odlar desto mer koldioxid tas upp från atmosfären.
Men om jordbrukets påverkan överdrivs, då kommer ju det att leda till felaktiga prioriteringar.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är img_2637-e1607025231551.jpg
Många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta.

Krav på åtgärder om att minska utsläpp, kommer i själva verket att leda till minskad produktion, som i sin tur leder till en minskning av kolinlagringen. Politiken vilseleds att besluta om åtgärder som får motsatt effekt.
Det som gör detta särskilt allvarligt är att många betraktar IPCC:s rapporter som sanningar som inte går att ifrågasätta.
IPCC hävdar att jordbruket står för 23 procent av människans utsläpp av klimatgaser, men bygger detta på beräkningar och antaganden. Det vetenskapliga paradigm som dominerar IPCC:s verksamhet leder till att man bara räknar det som är negativt. Det saknas en helhetssyn på jordbruket och dess påverkan.
För att kunna göra en korrekt bedömning av en samhällssektors påverkan på klimatet måste man också räkna med det som är positivt, hävdar Per Frankelius. Och för detta synsätt har han nu fått vetenskapligt stöd genom den granskning som hans artikel genomgått.
Det är fullt möjligt att jordbruket i Sverige, precis som skogsbruket, redan nu kan betraktas som klimatneutralt eller rent av klimatpositivt. Men för att bli helt säker på detta krävs det fortsatt forskning.

Ingen klimatbov

Ingen har undgått köttdebatten på senare år. Budskapet har varit enkelt. Ska vi kunna rädda planeten så måste vi sluta äta kött. Världsnaturfonden har kört sina kampanjer.
Till och med statsministern har uttalat sig i samband med klimatmötet i Paris och sagt att han minskat sitt köttätande för klimatets skull.
Även om det säkert finns andra motiv, som att man är övertygad vegan eller djurrättsaktivist, så vilar hela köttdebatten på FN:s utpekande av jordbruket som en klimatbov. Har Per Frankelius rätt, då faller alltihop.
Vi har redan sett politiska beslut som kan visa sig felaktiga. Ett exempel är kampanjen i Västra Götalandsregionen där man försöker påverka kommuner att införa en klimatbudget som innebär att skolbarnen bara får vegetarisk mat,…importerad vegetarisk mat. Hur klimatsmart är det?

”Ät mera kött”

I regionen liksom i kommunerna använder man alltså skattepengar för att övertyga skolbarn om att de ska sluta äta kött. Om Per Frankelius har rätt, så lurar regionen och kommunerna skolbarnen.
Vad händer med köttdebatten om det plötsligt visar sig att jordbruket är klimatpositivt? Korna är klimathjältar, istället för klimatbovar. Går det ens att få igång en debatt om detta? Är miljöorganisationerna mottagliga för sakargement?
Det är här det Per Frankelius kallar paradigm kommer in i bilden. Det strider helt enkelt mot miljörörelsens hela tankevärld att man skulle kunna äta sig ur en klimatkris. Veganism och djurrättsaktivism spökar i bakgrunden, så hamburgerkedjorna kommer nog att servera vegoburgare ett tag till.
Men om Per Frankelius har rätt, och får möjlighet att fortsätta sin forskning, så borde nästa rubrik var; Rädda klimatet – ät mera kött.
Göran Åhrén

”Politiken vilseleds

fatta beslut om åtgärder

som får motsatt effekt”