I en rapport från verkligheten kan Westsidan avslöja att köttdebatten i Sverige delvis bygger på en bluff. Veganerna från Chalmers, som drog igång debatten, har missat en viktig detalj. Gräs lagrar kol när det växer. WESTSIDAN bad Märta Jansdotter, VD på Gröna Gårdar, förklara hur det hänger ihop. Korna äter av gräset. Det som kommer ur korna är alltså inte nettoutsläpp. Gräset och korna ingår i ett kretslopp. Och det är inte den enda missen.
Kornas påverkan överdrivs
Skev debatt missar inlagringen av kol
– De tror att kon är en bil, säger Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar. Hon är kritisk till hur köttdebatten förs i Sverige, men tror inte att skadan för näringen är bestående. Vanligt folk går inte på propagandan, utan de flesta fortsätter att äta nötkött.
Vad alla inte har förstått är att gräset binder kol när det växer. Kon ingår i ett kretslopp, och det kon släpper ifrån sig innebär därför inte ett nettoutsläpp. Man kan alltså äta kött från kor som ätit gräs utan att påverka klimatet negativt.
Påståenden om köttets påverkan på klimatet är därför överdrivna. För att få en mer nyanserad bild besökte WESTSIDAN gården Bjällansås och fick en intervju med Märta Jansdotter, VD för Gröna Gårdar.
Bjällansås är det ekologiska lantbruket där hon växte upp. Tillsammans med hennes far, Jan Karlsson, samtalar vi om nötkött och den svenska debatten.
I media har forskare från Chalmers, som själva är veganer, fått stort utrymme. En stor del av klimatdebatten har därför handlat om kor. Vilket påverkat den trend av mer vegetarisk mat som sveper över landet.
Märta Jansdotter tror dock att det är en trend som kommer att gå över. Alla har inte gått på veganernas propaganda. De flesta fortsätter att äta kött, och konsumtionen av nötkött har inte minskat särskilt mycket, berättar Märta Jansdotter.
Lagrar kol
Chalmersforskarna har i flera artiklar framställt korna som ett stort problem för klimatet. Men det finns stora brister i chalmersforskarnas analyser, förklarar Märta Jansdotter. De har bland annat kritiserat ekologiskt jordbruk på ett ovetenskapligt sätt.
Sedan har de inte förstått detta med markanvändningen. Och vad som är möjligt och inte möjligt.
Ekologisk produktion av nötkött finns ofta i skogs och mellanbygder, och den konventionella på slätterna. Det är därför naturligt att konventionell uppfödning har en högre avkastning.
Att framställa det som ett problem, att kor får växa till sig långsamt, genom att påstå att de då hinner avge mer växthusgaser, då har man inte förstått att kolinlagringen i gräset som korna äter kompenserar för detta, förklarar Märta Jansdotter.
Ett kretslopp
Kor är inget problem för miljön och klimatet om man föder upp djuren på rätt sätt.
– Så länge de äter gräs förstår jag inte hur de ska kunna vara det. De cirkulerar ju bara kol. Och dessutom, stannar en del kol i backen, säger Märta Jansdotter.
– Odlar du vall så sker en inlagring av kol, fortsätter hon.
Det är alltså bättre för miljön med djur som föds upp på gräs. Vilket innebär att det är bättre för miljön med nötkött än med mycket annat kött. Tvärt emot vad som påståtts i debatten.
– Ja, det skulle jag vilja påstå, säger Märta Jansdotter.
Forskarna på Chalmers tar inte med kolinlagringen i kalkylen. Det är därför de hamnar fel.
– De tror att kon är en bil, säger Märtas Jansdotter. De tror att det som kommer från korna är nettoutsläpp.
– Sedan förstår de inte att merparten av det korna äter, är sådant vi människor inte kan äta. Kon äter i princip bara sådant människan inte kan använda som föda. Och på stora delar av den betesmark där det idag föds upp nötkreatur, går det inte att odla bönor eller spannmål.
”Vi åt mer kött förr”
Forskarna på Chalmers, har säkert läst en massa, och skaffat sig teoretiska kunskaper. Men de vet inte hur det går till i verkligheten. Det är därför de hamnat snett, förklarar Märta Jansdotter.
– De vill att allt ska vara stora odlingar av spannmål och bönor. Men det går inte, det blir en gigantisk monokultur. Det blir negativt för det naturliga systemet och för den biologiska mångfalden. Skadedjur kommer att öka. Det blir ingen balans i systemet, säger Märta Jansdotter.
Kampanjerna mot kött har dock inte haft den effekt som köttmotståndarna avsåg.
– Köttkonsumtionen har inte minskat särskilt mycket. Bara något kilo per person och år, säger Märta Jansdotter.
Debatten missar också att vi faktiskt åt mer kött historiskt än vi gör nu. Vilket bland annat beror på att vi hade mer kor förr.
– Vi hade 1,9 miljoner kor för hundra år sedan. Nu har vi ungefär 400 000 kor eller 500 000 nötkreatur.
Andelen vilda idisslare var dessutom mycket större förr.
– Det är därför jättesvårt att modellera.
Klimatforskarna som larmar om kor och köttproduktion har därför inte hela bilden.
FN ändrade sig
FN bidrog till köttdebatten genom att först gå ut med felaktiga uppgifter. De påstod att korna stod för 15 procent av klimatutsläppen. Det visade sig vara fel. När FN sedan ändrade sig, fick de korrekta uppgifterna inte lika mycket genomslag i medierna.
– Det senaste är nio procent, säger Märta Jansdotter.
Men jämförelserna haltar.
– För bilar och transporter tar man inte med tillverkningen, säger Märta Jansdotter.
Vilket är lite märkligt med tanke på att ståltillverkningen är bland de absolut mest klimatpåverkande verksamheter vi har.
– När det gäller korna tar man med allt, fortsätter hon.
Köttmotståndare gör inte skillnad på kött som föds upp med helt andra metoder än i Sverige. Mer industriellt. Det går inte att jämföra dessa med en ekologisk köttuppfödning dominerad av betesdrift.
Problemet är att man missar ett större perspektiv, förklarar Märta Jansdotter. Om man bara tittar på en gröda, och hur mycket marken avkastar, hamnar man fel. Ett problem som ökar om man dessutom missar kolinlagringen vid vallodling.
Negativa effekter
Många kommuner, skolor, förskolor och myndigheter går på den här köttdebatten utan att kontrollera fakta. Man sväljer propagandan och går över till vegetarisk mat.
– De gör sitt bästa utifrån vad de vet. Det är inget fel i det, säger Märta Jansdotter.
– Men jag tror att det kommer att ha en negativ effekt. Särskilt när det gäller barn. Det är stora skillnader på näringsinnehåll. Kött innehåller fetter, kolesterol, aminosyror och vitaminer.
Det finns tecken som tyder på att reproduktionssystemet påverkas också.
– Även hjärnan behöver animaliskt fett.
En portion nötkött innehåller dagsbehovet av nästan alla essentiella aminosyror. B-vitamin, järn mm
Järnbrist är en av de vanligaste orsakerna till att människor slutar äta enbart vegetarisk mat.
Extrem nation
En fråga är varför köttdebatten fått en sådan slagsida i Sverige. Vi sticker ut jämfört med många andra länder.
– Vi är en extrem nation. Vi vill göra rätt, och det är ju inget fel i det, säger Märta Jansdotter.
Men lite märkligt är det, med tanke på hur det ser ut i verkligheten.
– Vi har en bättre köttproduktion än i många andra länder.
Hon föreslår att de så kallade chalmersforskarna beger sig ut i verkligheten och funderar ett tag till.
– Jag skulle vilja att de tog en promenad genom en beteshage, och funderar på hur den hänger ihop med deras forskning.
– Den extensiva köttproduktionen har enligt dom den största påverkan.
Att det som kommer från korna skulle vara nettoutsläpp, är ju inte särskilt vetenskapligt.
– Det har ju lagrats in mängder med kol när gräset växer, säger Märta Jansdotter.
Det är större problem med uppstallade djur, förklarar Märta Jansdotter, och skickar ett budskap till köttmotståndarna på Chalmers.
– Försök inte ha förenklade lösningar på komplexa problem. Det är ungefär som att försöka laga en trasig drivknut med tuggummi, säger Märta Jansdotter och ler.
Göran Åhrén
FAKTA
Märta Jansdotter
VD Gröna Gårdar
Utbildad på Handelshögskolan.
Från Bjällansås, Bokenäset.
Bor i Göteborg.
Gröna Gårdar
Tre gårdar, på Orust, Bokenäs och Lyse, bildade AB Gröna Gårdar år 2001.
Affärsidé: Smakrikt kött av god kvalitét.
Betesdrift, ekologiskt, djuren föds upp på gräs.
Kunder: Direktförsäljning till kund. Offentlig sektor.
40 gårdar är idag anslutna till Gröna Gårdar.
Stora på nötkött, men säljer också lamm och kyckling.
Westsidan 