Orust lurar skolbarn

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är orust-skolmat-1-e1605653501155.jpg

Felräkning bakom köttlarm

”Onödigt skapa ångest hos skolbarn”

ORUST: Felräkning ligger bakom kampanj mot kött. Det hävdar lantbrukaren Börje Berndtsson, Varekil, som är kritisk till Orust kommun som skapar ångest hos skolbarn i onödan. Man räknar inte med kolinlagringen, hävdar han.

Orust kommun skrämmer upp skolbarn med hotbilder om klimatet. Kornas påverkan överdrivs, och nu reagerar allt fler på påståendet att skolbarn kan rädda klimatet genom att sluta äta kött.
Bakgrunden är att kostenheten vid Orust kommun har ställt upp så kallade bordsryttare på borden i skolmatsalarna. På dessa står det bland annat att det är osmart att äta nötkött. Man skambelägger alltså de elever som ändå äter kött.
En som reagerat på detta är lantbrukare Börje Berndtsson, Varekil. Han är upprörd och menar att regionen, som ligger bakom kampanjen mot nötkött, har räknat fel. Regionen räknar inte med kolinlagringen när gräset växer, hävdar han.
– Man rör ihop den korta och den långa kolcykeln, säger Börje Berndtsson.
Han har varit i kontakt med ansvariga för kampanjen i regionen och fått bekräftat att man inte räknar med kolinlagringen när man gör en klimatbudget.
– Det är som att bara räkna minus hela vägen, säger Börje Berndtsson.

Överdriver påverkan
Börje berättar om hur han reagerat och ringt runt och pratat med folk om detta och upptäckt att regionen inte tar med kolinlagringen när man beräknar en klimatbudget. Det innebär att man överdriver klimatpåverkan från våra kor.
– Den budgeten är ju ingen budget om man bara räknar utsläppen av koldioxid. Och inte tar med inlagringen, säger Börje Berndtsson.
Lantbrukare odlar gräs och andra växter som man använder som foder till djuren. Gräset och växterna tar upp koldioxid när de växer. Korna äter gräset och släpper sedan ut lite växthusgas när de rapar, som omvandlas till koldioxid och vatten i atmosfären. Det är ett kretslopp. Den korta kolcykeln. Den innebär inget tillskott till koldioxidhalten i atmosfären, till skillnad från när man förbränner fossila bränslen, som lagrats under tusentals år långt nere under marken. Det är den långa kolcykeln.

”Livets gas”
Koldioxid i sig är inte farligt. Tvärt om.
– Att man inte förstår att koldioxid är livets gas för alla våra växter, precis som syre är livets gas för djur och människor, säger Börje Berndtsson.
Han uppmanar alla att ta del av experten Johan Kuylenstiernas resonemang om den korta och den långa kolcykeln. Han säger att man måste förstå kolets kretslopp, och att man måste skilja på den korta och den långa kolcykeln. Om man inte förstår skillnaden mellan den korta och den långa kolcykeln, utan blandar ihop detta, då blir det fel. I den korta ingår fotosyntesen.
Börje Berndtsson upptäckte att regionen räknar fel när han kontaktade ansvariga och ställde frågor om hur de räknar.
– Jag tog upp detta med de olika cyklerna och kolets kretslopp.
Regionen försvarade sig med att kolinlagringen bara ska beräknas globalt. Detta hävdar Börje Berndtsson är fel.
– Det är ju de areella näringarna som står för Sveriges kolinlagring. Hur kan man räkna bort det då, säger han.
– Det är ett sätt att manipulera verkligheten.

Skolbarn luras
Det innebär att man överdriver de gröna näringarnas påverkan på klimatet. Och det i sin tur innebär att de åtgärder som föreslås inte får den effekt som miljöorganisationerna påstår. Man lurar alltså de skolbarn som helt i onödan avstår från att äta kött.
Börje Berndtsson har stöd i sin kritik av Moderaterna på Orust som skriver i ett inlägg på sociala medier:
”Nu är det nog med att ge våra ungar skuldkänslor i det som ska vara en objektiv och uppmuntrande utbildning och istället ge ungarna lust att lära och matglädje”, skriver moderaterna. Och fortsätter:
”Orust har väldigt goda förutsättningar för att odla just gräs, hela 70 procent av åkerarealen är vallgrödor. Att skambelägga det vi har bäst förutsättningar för i matproduktionen är en okunskap som är helt monumental. Som sagt det är nog nu vilket vi kommer att påpeka för kostenhetens ledning.”

Göran Persson förklarar
I samma inlägg citerar man förre statsministern Göran Persson som i en intervju i TV4 sa:
”Tro inte för ett ögonblick att svenska kor har förorsakat klimatkrisen. Kom ihåg att korna var här långt före bilen.”
”Mina kor dricker inte diesel de äter grönt gräs.  Det gröna gräset växer för att det tar kol från luften. Och sedan när kossan ätit gräset så rapar de lite och så kommer metan ut i atmosfären som sen kommer tillbaka via kretsloppet.”
”Kossan är en förutsättning för det svenska kulturlandskapet och den biologiska mångfalden. Om vi ska börja jaga henne då skjuter vi oss inte i foten, då skjuter vi oss i huvudet.”
Ord och inga visor av förre statsministern som numera är bonde.
FOTNOT: Orust kommun ligger långt framme när det gäller att servera svenskproducerad mat, och bidrar på det sättet till att minska påverkan på miljö och klimat genom långa transporter.
Göran Åhrén

”Tro inte för ett ögonblick

att korna har orsakat

klimatkrisen”

Nyheter

Klimatvetenskapligt råd bildas

Elsa Widding arbetar för att skapa balans i debatten

WESTSIDAN: Klimatfrågan har blivit för politisk och för lite vetenskaplig. Det vill Elsa Widding ändra på. Därför arbetar hon nu för att skapa ett klimatvetenskapligt centrum, och ett klimatvetenskaligt råd, med mål att skapa balans i frågan.

Elsa Widding tog ledigt ett år och skrev en bok om klimatfrågan. Klimatkarusellen blev en succé och nu vill hon gå vidare och skapa ett klimatvetenskapligt centrum och ett klimatvetenskapligt råd.
I ett klimatvetenskapligt centrum vill hon samla tio vetenskapliga discipliner, som alla är viktiga för klimatforskningen, bland annat fysikalisk kemi, molekylfysik, biokemi, geokemi, kvartärsgeologi, astrofysik, fysisk geografi, oceanografi och biologi. Även modelleringar och långtidsprognoser.

Granska IPCC
Detta klimatvetenskapliga centrum ska följa upp och granska FN:s klimatpanels sammanfattningar för beslutsfattare, och granska felaktig rapportering i media. Man ska också lyfta fram ny relevant forskning om klimatförändringar och då även ta med naturliga variationer som idag hamnar i skymundan av koldioxidhypotesen.
Elsa Widding fortsätter alltså sitt arbete med att bemöta och motverka de överdrifter och rena felaktigheter som präglar klimatpolitiken. Hon vill ha mer fakta och vetenskap i debatten, och mindre politik.
Visionen är att ”avfärda klimatfrågan från den politiska agendan och återföra den till universitet och högskolor där den hör hemma som en del av grundforskningen.”

Klimatanalys
Elsa Vidding startar därför ett klimatvetenskapligt centrum. Målet är att tillhandahålla en kvalitetssäkrad och vetenskaplig analys av klimatfrågan, som kan bidra till ”en mer övervägd energipolitik”, som ”långsiktigt säkerställer Sveriges konkurrenskraft.
Syftet är att ”agera en samlande motkraft till mediernas spridning av felaktiga budskap och därigenom stoppa skrämselpropagandan i samhället. Detta sker genom att öka kunskapsnivån och förståelsen för klimatfrågan hos allmänhet, politiker, näringsliv och skola.”
Göran Åhrén