Regeringen vill ha mer vattenkraft

Ödeborg. Naturligt vandringshinder. Är det rimligt att fisk ska kunna ta sig fram överallt?

Elkrisen tvingar fram åtgärder

Regeringen ber HaV ser över normsättningen

Nu ingriper regeringen. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått i uppdrag att se över normsättningen av Sveriges vattendrag, en av grundbultarna i vattenförvaltningen. Syftet är att HaV ska se överbehovet av nya föreskrifter och vägledningar.

– Vi behöver se till att vattenkraften utnyttjas till max utan att bygga ut den, säger miljöminister Annika Strandhäll.
Tanken är att föreskrifter och vägledningar ska bli mer ska bli mer ändamålsenligt utformade.
– Vi ska värna våra svenska vattendrag och sjöar, inom uppställda ramar, samtidigt som det är viktigt att vi i den exeptionella situation Sverige och Europa befinner sig säkerställa att vi inte tappar viktig elproduktion, säger Annika Strandhäll.
I sitt pressmeddelande skriver regeringen så här:
”Syftet är att klargöra om föreskrifter och vägledningar är ändamålsenligt utformade, något som är angeläget utifrån de stora och ökande behoven Sverige har av energiproduktion. Det innebär bland annat att myndigheten ska analysera vattenmyndigheternas behov av vägledning när de tar fram miljökvalitetsnormer för vatten.”
Enligt EU:s vattendirektiv kan en vattenförekomst förklaras som kraftigt modifierad, KMV. Det innebär i så fall att kraven på åtgärder blir mildare. Riksdagen har beslutat att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag och KMV som vattendirektivet medger.
Vattenmyndigheterna har inte hörsammat detta. Istället har man hänvisat till sina egna regler för KMV som i praktiken innebär att bara de största oftast statligt ägda vattenkraftverken klassas som KMV. Sverige har jämfört med andra länder en mycket låg siffra för KMV. Några få procent, medan exempelvis Schleswig-Holstein har 20 procent KMV-klassning av sin vattenkraft.
En konsekvens av detta och den snäva normsättningen har blivit omfattande krav på åtgärder från länsstyrelserna. Verksamheten blir inte längre lönsam. Många privata ägare väljer därför att lägga ner och riva ut.
Mitt i elkrisen arbetar alltså statliga myndigheter för att minska produktionen av el från småskalig vattenkraft, som till stor del är privatägd. I kölvattnet på den statliga kampanjen mot vattenkraften så köper utländska bolag med riskkapital bakom sig upp vattenkraftverk i Sverige.
Kritiken från vattenkraftsföreningarna i landet växer. Och många har försökt nå fram till politiken med budskapet att situationen nu trots besluten i riksdag och regering är akut. Det är mot den bakgrunden man kan se Annika Strandhälls utspel om vattenkraften.
Göran Åhrén

”Vi behöver se till
att vattenkraften
utnyttjas till max”

Besluten ligger fast om små kraftverk

KD sätter press på regeringen

Riksdagens beslut om undantag och produktionsförluster gäller

Magnus Jacobsson (KD) har frågat miljöministern vad regeringen tänker göra för att myndigheter ska följa de beslut som riksdag och regering tagit. Annika Strandhälls svar bekräftar besluten i riksdagen om undantag, och att produktionsförlusten får inte överstiga 1,5 TWh.

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson har frågat miljöminister Annika Strandhäll vad regeringen ämnar göra för att säkerställa att myndigheterna följer de beslut som tagits av riksdag och regering när det gäller omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. 
En kärnfråga är de larmrapporter som kommit från Vattenkraftens miljöfond som visar att närmare 40 procent av de som hittills omprövats i domstol ansökt om utrivning.
”Riksdagen och regeringen har flera gånger beslutat att den småskaliga vattenkraften ska få vara kvar. Besluten har varit klara och entydiga. Utrivning ska bara komma i fråga i undantagsfall. Omprövningarna enligt den nationella planen får inte bli så betungande att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas”, skriver Magnus Jacobsson och fortsätter:
”Omprövningarna enligt planen är nu igång. När Vattenkraftens Miljöfond nyligen presenterade siffror visade det sig att närmare 40 procent ansökt om utrivning. Kontakter med kraftverksägare visar att de flesta av dessa inte vill lägga ned verksamheten och ansöka om utrivning, men de ser ingen annan utväg.”

Betungande omprövningar
”Slutsatsen är att omprövningarna för många blivit precis så betungande som riksdagen slog fast att de inte fick bli. Myndigheter försöker lasta på kraftverksägarna så mycket åtgärder att fortsatt drift inte ska bli lönsam. Detta strider mot den politiska viljan som den kommit till uttryck i en rad beslut i riksdagen.”
Annika Strandhäll var tydlig i sitt svar:
”…prövningarna ska utformas på ett sätt som inte blir onödigt administrativt och ekonomiskt betungande för den enskilde i förhållande till den eftersträvade miljönyttan”, skriver hon. Miljöministern talar i sitt svar också om att avvägningar måste göras mellan tillgången på vattenkraftsel och miljöförbättrande åtgärder.
”Riksdagen satte också upp en gräns för hur mycket produktionen av el från småskalig vattenkraft fick minska till följd av omprövningarna. Denna gräns överskrids nu, enligt en prognos från branschen cirka åtta gånger, om myndigheterna inte ändrar sitt arbetssätt”, skriver Magnus Jacobsson.

”Högst 1,5 TWh”
Miljöministerns svar bekräftar i stort tidigare beslut i riksdag och regering.
”Som framgår av planen är ambitionen att det slutliga resultatet av moderniseringen av vattenkraften ska innebära en så liten produktionsförlust som möjligt i förhållande till riktvärdet om att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 terawattimmar. Av planen följer att myndigheterna ska vidta de åtgärder som behövs för att omprövningarnas sammantagna negativa inverkan på nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska hållas på ett minimum och att största möjliga hänsyn tas till riktvärdet.”
Magnus Jacobsson tog också upp riksdagens beslut om att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag.
”Riksdagen har också beslutat att myndigheterna ska ta till vara alla de möjligheter till undantag som vattendirektivet medger (kraftigt modifierat vatten, KMV, och mindre stränga krav, MSK). Vattenmyndigheterna håller fast vid sina egna regler och har alltså inte hörsammat riksdagens beslut när det gäller undantag och mindre stränga krav”, skriver Magnus Jacobsson, och fortsätter:
”Sverige sticker ut i en internationell jämförelse med enbart 2,7 procent klassad som KMV. Exempelvis har Norge över 10 procent.”

Undantag ”fullt ut”
”Regeringen har genom ändringar i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) infört en skyldighet för vattenförvaltningen att fullt ut använda alla de möjligheter som EU-rätten ger avseende undantag och förklarande av vatten som kraftigt modifierade”, svarar Annika Strandhäll.
Hon påpekar också att regeringen har möjlighet att ingripa om en miljökvalitetsnorm ifrågasätts vid prövningen. Regeringen har då möjlighet att ändra myndigheternas föreskrifter, förklarar miljöministern.
”Redan i dag har länsstyrelserna i uppdrag att redovisa hur de arbetar med att genomföra den nationella planen samt redovisa vilka undantag som har beslutats och vilka vatten som har förklarats som kraftigt modifierade. Regeringen kommer i tillägg till detta även att ge berörda myndigheter i uppdrag att genomföra en samlad uppföljning av den nationella planen under året”!, fortsätter hon.
”Jag anser att vi behöver mer förnybar, grön el – inte mindre. Det finns ett tydligt och uttalat riktvärde om att begränsa produktionsförlusten till högst 1,5 terawattimmar. Processen och prövningarna kommer löpande och noggrant följas upp och jag känner mig trygg med att vi i Sverige ska kunna kombinera fortsatt stabil vattenkraftsel med moderna miljövillkor”, avslutade miljöminister Annika Strandhäll.
Göran Åhrén

”Vi behöver mer
förnybar grön el
– inte mindre”

Miljöminister Annika Strandhäll