Regeringen vill ha mer vattenkraft

Ödeborg. Naturligt vandringshinder. Är det rimligt att fisk ska kunna ta sig fram överallt?

Elkrisen tvingar fram åtgärder

Regeringen ber HaV ser över normsättningen

Nu ingriper regeringen. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har fått i uppdrag att se över normsättningen av Sveriges vattendrag, en av grundbultarna i vattenförvaltningen. Syftet är att HaV ska se överbehovet av nya föreskrifter och vägledningar.

– Vi behöver se till att vattenkraften utnyttjas till max utan att bygga ut den, säger miljöminister Annika Strandhäll.
Tanken är att föreskrifter och vägledningar ska bli mer ska bli mer ändamålsenligt utformade.
– Vi ska värna våra svenska vattendrag och sjöar, inom uppställda ramar, samtidigt som det är viktigt att vi i den exeptionella situation Sverige och Europa befinner sig säkerställa att vi inte tappar viktig elproduktion, säger Annika Strandhäll.
I sitt pressmeddelande skriver regeringen så här:
”Syftet är att klargöra om föreskrifter och vägledningar är ändamålsenligt utformade, något som är angeläget utifrån de stora och ökande behoven Sverige har av energiproduktion. Det innebär bland annat att myndigheten ska analysera vattenmyndigheternas behov av vägledning när de tar fram miljökvalitetsnormer för vatten.”
Enligt EU:s vattendirektiv kan en vattenförekomst förklaras som kraftigt modifierad, KMV. Det innebär i så fall att kraven på åtgärder blir mildare. Riksdagen har beslutat att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag och KMV som vattendirektivet medger.
Vattenmyndigheterna har inte hörsammat detta. Istället har man hänvisat till sina egna regler för KMV som i praktiken innebär att bara de största oftast statligt ägda vattenkraftverken klassas som KMV. Sverige har jämfört med andra länder en mycket låg siffra för KMV. Några få procent, medan exempelvis Schleswig-Holstein har 20 procent KMV-klassning av sin vattenkraft.
En konsekvens av detta och den snäva normsättningen har blivit omfattande krav på åtgärder från länsstyrelserna. Verksamheten blir inte längre lönsam. Många privata ägare väljer därför att lägga ner och riva ut.
Mitt i elkrisen arbetar alltså statliga myndigheter för att minska produktionen av el från småskalig vattenkraft, som till stor del är privatägd. I kölvattnet på den statliga kampanjen mot vattenkraften så köper utländska bolag med riskkapital bakom sig upp vattenkraftverk i Sverige.
Kritiken från vattenkraftsföreningarna i landet växer. Och många har försökt nå fram till politiken med budskapet att situationen nu trots besluten i riksdag och regering är akut. Det är mot den bakgrunden man kan se Annika Strandhälls utspel om vattenkraften.
Göran Åhrén

”Vi behöver se till
att vattenkraften
utnyttjas till max”