”Lägg ner HaV”

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av initiativtagarna till förslagen i motionen. Här under ett besök i Bredöl sommaren 2019. Foto: Westsidan.

KD vill lägga ner HaV

Kritiken mot Havs- och vattenmyndigheten växer

Riksdagen: Lägg ner Havs- och vattenmyndigheten. Det föreslår Kristdemokraterna. Bakgrunden är växande kritik. ”Myndigheten har på kort tid tagit initiativ som starkt bör ifrågasättas”, skriver KD.

I en motion till riksdagen föreslår Kristdemokraterna att Havs- och vattenmyndigheten, HaV, läggs ner, och att arbetsuppgifterna förs över till Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Bakgrunden är den kritik som framförts mot myndigheten.
Partiet föreslår också att de fem vattenmyndigheternas existens utreds.
HaV bildades 2011, och övertog då arbetsuppgifter från gamla Fiskeriverket och Naturvårdsverket. Det gäller bland annat hushållningen av fiskeriresurser, men också miljömål för hav, sjö och vattendrag.
Kritiken mot HaV handlar främst om enskilda avlopp och småskalig vattenkraft. Men också mot utvecklingen inom fiskerinäringen. Myndighetens arbete har gjort att många svenska fiskeriföretag har fått stora problem. Det har lett till att Sverige importerar mer och mer fisk exempelvis från Norge.

”Gått för långt”
Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson är en av undertecknarna av motionen.
– HaV missgynnar fisket. HaV hamnar fel också när det gäller småskalig vattenkraft, säger Magnus Jacobsson.
– Myndigheterna har gått alldeles för långt i sitt motstånd mot småskalig vattenkraft. Det har aldrig varit riksdagens mening att man ska straffa ut den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.
Förslaget att lägga ner HaV ingår i en motion om energipolitiken. Det är en så kallad kommittémotion, men partiet står bakom motionen.
”Under myndighetens korta levnad har initiativ tagits som starkt bör ifrågasättas”, skriver Kristdemokraterna i sin motion. Som exempel nämner partiet att Havs- och vattenmyndigheten 2013 ville införa en statlig skatt på enskilda avlopp, trots att tillsynen av enskilda avlopp sköts av kommunerna.

”Inte rimligt”
Westsidan har talat med två av riksdagsledamöterna som undertecknat motionen. Och tyngst är kritiken mot HaVs agerande när det gäller den småskaliga vattenkraften. Magnus Jacobsson menar att små vattenkraftsanläggningar får betala alldeles för mycket för att få sin verksamhet godkänd idag.
– Det är inte rimligt att man får betala flera hundra tusen eller upp till en miljon för att få driva en verksamhet vidare som kan ha pågått i flera hundra år.
Ett tungt argument för att avveckla myndigheten är den kritik som vuxit fram mot myndigheten. Havs- och vattenmyndigheten har under sin korta existens som myndighet ställt till stora problem för många småföretag på landsbygden.
Kristdemokraterna anser därför att myndigheten bör avvecklas, och att verksamheterna på myndigheten i lämpliga delar bör föras över till Statens jordbruksverk och Naturvårdsverket.

För många myndigheter
– Genom att flytta delar av verksamheten över till jordbruksverket så landar det hos en myndighet som har ett utvecklingsuppdrag vilket är nödvändigt för företagandet på den svenska landsbygden, säger Magnus Jacobsson, som är kritisk till den nuvarande organisationen av vattenförvaltningen.
Det är för många miljömyndigheter idag. Det blir väldigt många remissinstanser som från statens synvinkel har olika synpunkter.
– Det är en överorganisering som staten har gjort som leder till onödig byråkrati för de som verkar på landsbygden.
Staten är överorganiserad. För någon som jobbar med matförsörjning, blir det väldigt många remissinstanser.
– Det är för mycket byråkrater och för lite produktion.

Misstro mot myndigheten
Magnus Jacobsson får medhåll av riksdagsledamoten från Värmland, Kjell-Arne Ottosson, som också undertecknat motionen.
– Dels är det detta med antalet myndigheter, hur många myndigheter ska vi ha, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Havs- och vattenmyndigheten får väldigt mycket kritik. Det saknas i många stycken en tillit till myndigheten.
– Vi noterar att det har varit lite märkliga initiativ därifrån. Man är inte riktigt med i verkligheten. Det här är viktiga frågor, och därför måste folk ha tillit och kunna lita på myndigheten. De ser inte helheten, säger Kjell-Arne Ottosson, och tar några exempel.
– Avlopp. Småskalig vattenkraft. Det är så som jag ser det.
– Men jag sitter i miljömålsberedningen, även inom fisket längs kusten är det en stor misstro mot myndigheten. Man upplever att myndigheten kör en agenda som inte är kopplad till verkligheten, säger Kjell-Arne Ottosson.
– Det har väldigt mycket med tilliten att göra.

VA-myndigheterna utreds
Kristdemokraterna ifrågasätter också de fem vattenmyndigheterna. Dessa är idag knutna till fem länsstyrelser runt om i landet.
Vattenmyndigheterna fick i uppdrag av regeringen att genomföra EU:s vattendirektiv. Vattenmyndigheterna spelar en roll när det gäller att fastställa vilka vattendrag som ska klassas som KMV, Kraftigt modifierade vattendrag, och påverkar alltså möjligheten till undantag.
Även den verksamheten på vattenmyndigheterna vill Kristdemokraterna överföra till Naturvårdsverket och Jordbruksverket.
”Främjandeuppdraget bör förtydliga att verksamheten inte bara ska kontrollera att regler följs, utan att de även ska göra det lättare för och stödja företagen”, skriver Kristdemokraterna i sin motion.
Göran Åhrén

”Det har aldrig varit riksdagens mening
att man ska straffa ut
den småskaliga vattenkraften”

Gränshandeln

Riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD) ger sig in i debatten om gränshandeln.
Foto: WESTSIDAN

Ekonomi bakom stängd gräns?

Risk för protektionism i pandemins spår

Norge anklagas av företagare för att hålla gränsen stängd för att skydda sin ekonomi. Nu får företagarna visst stöd av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson(KD).

Är det ekonomiska motiv bakom stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige? Det hävdar många företagare som drabbats. Man antyder alltså att det skulle röra sig om någon form av norsk protektionism.
Debatten är igång och nu får de svenska företagarna visst stöd bland annat av riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD). Han menar att det är en utbredd uppfattning bland företagare han träffar att det finns ekonomiska motiv bakom norska regeringens beslut.
– Folk har den uppfattningen när jag är ute och träffar företagare. Att det handlar om norsk ekonomi och inte om corona, säger Magnus Jacobsson till WESTSIDAN.
– Jag kan inte som politiker säga att det är så. Men jag kan säga att de företagare jag träffar säger att det är så.

Hårt ansatt av media
Magnus Jacobsson har varit hårt ansatt av media de senaste dygnen. Ända sedan han blev uppringd av USAs president Donald Trump, som tackade för att Magnus Jacobsson nominerat honom till Nobels fredspris för arbetet med fred på Balkan, har telefonen ringt. Ett 20-tal intervjuer med svenska och utländska medier har det blivit.
Mitt i mediabruset kring det överraskande telefonsamtalet från Vita Huset blir Magnus Jacobsson dock intervjuad av NRK, den statliga norska TV-kanalen. Och nu handlar det varken om Balkan eller Mellanöstern, utan om gänshandeln mellan Norge och Sverige istället.
Norska NRK har uppmärksammat debatten och gjort en intervju med Magnus Jacobsson. Han säger bland annat att det är bättre för samarbetet i Norden om vi återgår till det normala och fortsätter att handla med varandra.

Inte bara pandemin
Magnus Jacobsson fick bland annat frågan av det norska TV-bolaget om han tror att norska regeringen varit snabbare att öppna gränsen om norska företag och därmed den norsk ekonomi hade drabbats hårdare.
– Ja, så är det. Jag tror inte att det här bara handlar om sjukdom. Det finns en ekonomisk sida av saken, säger han till NRK.
Stängningen av gränsen mellan Norge och Sverige har satt igång en debatt i Norge om en ökad protektionism och riskerna med detta. Den norska regeringen förnekar dock att det skulle finnas ekonomiska motiv bakom gränsstängningen.
Det är ingen som tjänar på stängda gränser säger en talesperson för den norska regeringen.

Höga kostnader
Men fakta talar för att Norge och norska företag trots allt kan tjäna på att gränsen till Sverige hålls stängd.
Magnus Jacobsson pekar bland annat på de höga kostnader som norsk handel har, som gör att norska företag har svårt att konkurrera med företag på den svenska sidan.
– Norge har högre beskattning på många varor. De har sockerskatt och alkoholskatt, bland annat, säger han.
Magnus Jacobsson får visst stöd av sin riksdagskollega Anna-Carin Sätherberg (S), från Jämtland, ett landskap som precis som Bohuslän och Värmland också drabbas av den uteblivna gränshandeln. Även hon varnar för att ökad protektionism kan vara en fara i pandemin. Men hon hoppas att den norska regeringen inte har ekonomiska motiv för sina åtgärder.
(WESTSIDAN: 2020 09 24)
FOTNOT: Siffror för pandemin för Norge är i dagsläget 270 döda och totalt 13 210 fall. 778 fall rapporterade sista veckan och 24 är inlagda på sjukhus.
Sverige noterade 5 878 dödsfall och 90 289 fall.

”Jag tror inte
att det här bara
handlar om sjukdom”

Ingrep mot skadegörelse

Magnus Jacobsson (KD) överraskade två aktivister och avbröt en skadegörelse av kungliga slottet i Stockholm. Foto: Magnus Jacobsson.

Avbröt skadegörelse av slottet

Riksdagsledamot från Västsverige ingrep mot aktivister

Magnus Jacobsson (KD), riksdagsledamot från Uddevalla, ingrep på onsdagen och avbröt en pågående skadegörelse av kungliga slottet. Händelsen inträffade i efterdyningarna av kravallerna i Stockholm. En formell polisanmälan har gjorts.

På onsdagen utbröt kravaller i Stockholm i samband med demonstrationer mot polisbrutalitet i USA. En del av kravallerna utspelade sig i närheten av riksdagen och kungliga slottet.
När riksdagsledamoten från Västsverige Magnus Jacobsson (KD), i godan ro tog sin kvällspromenad runt Gamla stan, hamnade han i efterdyningarna till kravallerna vid slottet. När Magnus Jacobsson passerade Logården, öster om slottet fick han syn på en aktivist som höll på att spraya slagord på slottet. Han ingrep då och avbröt skadegörelsen.
WESTSIDAN fick en intervju med lagstiftaren som för en stund gav den verkställande makten en hjälpande hand.

”Slottet har högt skyddsvärde”, säger riksdagsledamoten Magnus Jacobsson (KD), som ingrep och avbröt en pågående skadegörelse. Foto: WESTSIDAN

Varför ingrep du?
– Jag var ute och gick och helt plötsligt ser jag två tjejer som sprayade ner slottet, ”taggade” som det heter, berättar Magnus Jacobsson.
– Jag har ju mina 18 år som väktare, så jag reagerade reflexmässigt, och avbröt ett samtal jag hade med en kompis, och ingrep.
Det var alltså en pågående skadegörelse av kungliga slottet?
– Ja, det är en pågående skadegörelse av slottet. Och slottet har ett högt skyddsvärde.
– Jag avbröt en pågående skadegörelse.
– I det här fallet är det svenska folkets egendom.
Händelsen inträffade relativt sent på kvällen när de hetaste känslorna vid Mynttorget hade lagt sig. Magnus Jacobsson har deltagit i debatter i riksdagen den här veckan och var därför på plats i Stockholm.
– Jag bor ju i Gamla stan, säger Magnus Jacobsson.
– Jag var ute på min kvällsrunda.
Tidigare på kvällen hölls en demonstration vid Sergels torg till stöd för svarta i USA som utsätts för polisbrutalitet. Bakgrunden är protesterna mot det polisingripande i Minnesota som ledde till afroamerikanen George Floyds död.
Arrangören av demonstrationen hade fått tillstånd för för max 50 personer mellan klockan 18.00 och 20.00. Men väl på plats stod det klart att det rörde sig om betydligt fler personer och polisen beslutade då att skingra folkmassan.
Sedan polisen lyckats skingra demonstrationen på onsdagskvällen drog tusentals personer runt i centrala Stockholm. Polisen satte in kravallpolis mot demonstranter vid slottet och T-Centralen. Flera personer greps misstänkta för anstiftan till våldsamt upplopp.
Det var efterdyningarna till dessa händelser som Magnus Jacobsson råkade promenera rakt in i när han ingrep mot aktivisterna vid slottet. Aktivisterna var i full färd med att spraya på slottet. Av allt att döma ville de att det skulle stå ”Black lives matters” – samma slagord som demonstrationen tidigare hade som paroll.
Det var två kvinnliga aktivister som utförde själva skadegörelsen, men de hade understöd av andra som skyndade till och ifrågasatte varför Magnus Jacobsson la sig i. Han backade dock inte utan stod på sig och dokumenterade händelsen med sin smartphone.
– Tjejerna lämnade platsen och och sprang därifrån, säger Magnus Jacobsson.
Efter händelsen gick Magnus Jacobsson vidare och nådde platsen för kravallerna framför slottet. Där var situationen lugnare men det fanns polis kvar på platsen.
– Min upplevelse var att det var förhållandevis lugnt förutom de här två tjejerna.
Han passerade Lejonbacken, och nästan framme vid riksdagshuset, stötte han på en MC-polis.
– Jag gjorde en formell polisanmälan om skadegörelse på slottet, säger Magnus Jacobsson, som är glad att han inte hamnade mitt i tumultet.
– Jag har ju förstått via media att det varit turbulent i olika delar av Stockholm.
WESTSIDAN (2020-06-04)

Demonstrationen vid Sergels torg i Stockholm som polisen skingrade, innan kravallerna utbröt runt om i staden.