Mats Green gav Småland hopp

”Kostnaderna får inte bli orimliga”

Det kommer att bli regelförändringar. Regeringen jobbar med frågan. Det var budskapet från riksdagsledamoten Mats Green (m), som talade på Smålands vattenkraftförenings årsmöte den gångna helgen.

Mats Green är populär bland kraftverksägarna i Småland. Det går inte att ta miste på. Det är fullsatt i lokalen på restaurang Korrö, i södra Småland, när riksdagsledamoten som nyligen utsågs till närings- och energipolitisk talesperson för moderaterna talar.
Det är årsmöte i Smålands vattenkraftförening.
Mats Green berättar att regeringen just nu gör en konsekvensanalys av omprövningarna av den småskaliga vattenkraften.
– Man ska ta fram ett regelverk där elförsörjningen ska få högre prioritet, säger Mats Green.
Regeringen ska också titta på hur kostnaderna för de åtgärder länsstyrelserna föreslår drabbar kraftverksägarna.
– Kostnaderna för omprövningarna får inte bli orimliga, säger Mats Green.
Riksdagen har ju slagit fast att omprövningarna inte får bli så betungande för den enskilde att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas. Ett politiskt mål som inte respekteras av alla länsstyrelser.
– Arbetet pågår för fullt.
Regeringen tittar också på de kulturvärden som påverkas. Liksom miljön. I de fall där vattenkraften gett upphov till torrfåror kan det bli aktuellt att släppa mer vatten.

”Som i Finland”
Mats Green berättar också att han gärna hade hanterat frågan som man gör i Finland.
– Då hade det blivit enkelt, säger han.
I Finland tycker man att vi i Sverige är bra på att krångla till saker. Själva har de konstaterat att elproduktionen även från vattenkraften är viktig för landets beredskap. Och det går ju att köra även små vattenkraftverk i lokala nätverk, vid behov.
En annan viktig fråga är klassningen av vattendragen. Aktivism på myndigheter är ett problem. Rent allmänt behöver regeringen sätta stopp för all överimplementering av initiativ från EU som sker i Sverige.
Mats Green konstaterade också det märkliga faktum att man inte får flytta en sten från en gärdesgård, men det går bra att riva flera hundra år gamla dammar. Det är svårt att se den konsekventa logiken i detta.
Det regeringen kan göra är framför allt att vara tydligare i sina föreskrifter, samt göra nödvändiga ändringar i sina regleringsbrev. De lagförslag som kan bli resultatet kommer sannolikt att tas av riksdagen i början på nästa år.

Oro bland ägarna
Bland deltagarna på mötet uttryckte många oro över att det till stor del är samma personer i regeringskansliet som ska arbeta med frågan nu, som var med när den nya lagen kom till 2019. Risken är att de inte är intresserade av att åtgärda de brister som gör att myndigheter kan runda den politiska viljan.
Ett annat problem enligt kraftverksägarna är att liberalerna har fått ministerposten som ska arbeta med frågan. Partiet har lierar sig med de som vill lägga ner den småskaliga vattenkraften och riva dammar och kraftverk.
Ska pausen leda till ett resultat så måste resten av regeringen vara trogen sina löften. Liberalerna gömmer sig gärna bakom miljöargumentet. Men det håller inte, menar Thomas Sandberg, ordförande i Svensk Vattenkraftförening.
– Man gömmer sig bakom det argumentet när man i själva verket i många fall förstör miljön istället, säger han.
Thomas Sandberg skickade med Mats Green en önskelista till regeringen.
Det behövs tydligare formuleringar i förordningen om KMV (Kraftigt modifierade vatten)  och MSK (Mindre stränga krav). De ska vara så tydliga att den verkställande makten måste följa den politiska viljan.
Problemet med den S-ledda minoritetsregeringen var att miljöpartiet kunde ändra på formuleringar så att den politiska viljan inte fick genomslag i praktiken. Man dribblade bort majoriteten i riksdagen.

VG och Örebro värst”
Flera deltagare berättade hur deras länsstyrelse agerat under omprövningarna.
Mats Green kommenterade att de flesta tror att den egna länsstyrelsen är värst. Men så är det oftast inte. I själva verket är det Västra Götaland och Örebro som är värst just nu, hävdar Mats Green.
Rune Hallgren tog upp detta med orimliga kostnader. En del länsstyrelser använder det som metod för att göra verksamheterna olönsamma, och på det sättet driva fram en nedläggning, med åtföljande krav på utrivning.
Äldre rättigheter är ett annat problem. Där jurister på länsstyrelser börjat hävda att gamla tillstånd inte gäller för elproduktion. Man frikopplar frågan juridiskt från själva dammen, det påstådda vandringshindret.
Där behövs ett förtydligande från riksdag och regering. Det riksdagen sagt, att alla gamla tillstånd ska gälla som tillstånd enligt miljöbalken, respekteras inte. Myndigheterna struntar i den politiska viljan och underkänner urminnes hävd i avsikt att driva fram en mer kostsam nyprövning i domstol. Vilket också leder till att verksamheten blir av med bidragen från vattenkraftens miljöfond.
Thomas Sandberg vill se en lösning där politiken sätter en tidsgräns, exempelvis 2013 eller 2015, och konstaterar att alla verksamheter som var i drift då ska vara möjliga att ompröva, och därmed tas med i den nationella planen.

Bara i Sverige
Mats Green berättar att han diskuterade miljöbalken med f. d. statsminister Göran Persson en gång.
– Miljöbalken var tänkt att vara ett brett ramverk, lätt att anpassa till lokala förhållanden. Men så blev det inte.
Den svenska överimplementeringen av vattendirektivet får konsekvenser.
– Sverige är det enda land som river ut vattenkraften, säger han.
Låter vi detta fortsätta så kommer andra verksamheter också att drabbas.
– Först ger man sig på den småskaliga vattenkraften. Sedan väntar alla de dammar som inte producerar el, jordbruket och markavvattningen.
Det är ett konstant problem är att myndigheterna arbetar i stuprör. Länsstyrelsernas tvärsektoriella ansvar märker man inte så mycket av, kommenterade Thomas Sandberg.
Andra frågor som kom upp på mötet:
Hur går det med den statliga utredning som föreslår att man lägger ner de fem vattenmyndigheterna. Mats Green försäkrade att den utredningen fortfarande är aktuell.
Göran Åhrén

”Sverige enda landet
som river ut
vattenkraften”

EU vill underlätta
utbyggnad av
förnyelsebar energi

Den nya förordningen från EU om att stimulera och underlätta utbyggnad av hållbar energi diskuterades också på Smålands vattenkraftförenings årsmöte.
– Det pågår en diskussion om vad som ska anses som hållbart, säger Mats Green.
Thomas Sandberg berättade att det görs ansträngningar från vissa miljöorganisationer att förmå EU att klassa vattenkraft och bioenergi som icke hållbara. Men andra krafter har lyckats få bort de värsta avarterna.
Rune Hallgren berättade lite om den nya EU-förordningen som vill att medlemsstaterna genom enklare regler och kortare handläggningstider ska stimulera en utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion.
– Regeringen har inte sagt ett knyst om detta, säger Rune Hallgren, som också berättar att Havs- och vattenmyndigheten inte vet hur de ska hantera det här.
Det är svårt att inte klassa vattenkraften som förnyelsebar.
Viktigast med den nya förordningen är kanske att den också slår fast att förnybar energi ska prioriteras och betraktas som ett allmänt intresse.
Det är dock inte helt klarlagt vad EU menar med förnyelsebar energi. Det pågår som sagt en diskussion om det, konstaterar Mats Green.
– Hur vindkraften kan klassas som hållbar, men inte vattenkraften, det övergår mitt förstånd, säger han.
(WESTSIDAN: 2023 03 20)

”Hur vindkraften kan klassas som hållbar,
men inte vattenkraften,
det övergår mitt förstånd”

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s