Åsikter

Avgifter från kommuner och regioner är Fairtrades främsta inkomstkälla. Det handlar om så kallad certifiering. Arbetarrörelsen äger Fairtrade. WESTSIDANs Henrik Sundström liknar detta vid ett riktat partistöd till arbetarrörelsen. ”Det borde vara en utgift högt upp på listan över möjliga besparingar”, skriver han i det här inlägget. I synnerhet som en granskning visar att Fairtrade-systemet missgynnar flertalet fattiga odlare.

Fairtrade gynnar inte flertalet

Ett sätt att tjäna pengar på välbeställd medelklass

För ett drygt decennium sedan kom den brittiske nationalkonomen ut med sin bok ”The undercover economist”. Det första kapitlet handlade om priset på kaffe. Alltså inte marknadspriset på brasilianska arabicabönor, utan priset för en kopp kaffe på de internationella cafékedjorna.
Han visade på ett lättsamt sätt hur priset på en kopp styrs av vad publiken är beredd att betala, och inte på själva produktionspriset. Han visar också hur så kallade etiska märkningar är ett utmärkt sätt att pressa upp konsumentpriset och därmed vinstmarginalen.
Människor betalar gärna extra om det får dem att känna sig förmer än andra, men i stort sett inget av det högre priset når den odlare vars välfärd var hela tanken bakom märkningen. Boken blev en formidabel succé, trycktes om i tiotals nya upplagor och översattes till flera språk. Dock mig veterligen inte till svenska.

Missgynnar flertalet
Även själva fairtrade-systemet har utsatts för granskningar. Den tidigare ledamoten av EU-parlamentet Christoffer Fjellner har bedrivit ett veritabelt korståg mot att EU-kommissionen skickar stora bidrag till den internationella organisationen bakom Fairtrade. Han har lyft fram flera studier som pekar på att fairtrade-systemet i det stora hela tvärtom missgynnar det stora flertalet fattiga odlare, och att det är en helt fri handel som är den breda vägen ut ur fattigdom. http://www.fjellner.eu/oacceptabelt-sloseri-att-ge-eu-kommissionen-ger-fairtrade-60-miljoner-for-att-lobby-eu/
Fairtrade är alltså huvudsakligen ett sätt att tjäna pengar på medveten medelklass, som önskar dygdsignalera genom sin konsumtion. Fairtraderörelsen har internationella rötter, men i Sverige domineras den av arbetarrörelsen.
Upplägget är delat på två juridiska personer, ett aktiebolag och en ideell förening. Aktiebolaget ägs till lika delar av LO och Svenska kyrkan. Bolaget äger licensen för själva märkningen, för vilket man får intäkter från dem som vill använda fairtrade-märket på sina produkter.

Bidrag från staten
Fairtrade är en synnerligen lönsam historia. Det är tiotals miljoner om året som rullar in i bolaget. Vart de tar vägen sedan är inte offentligt. Av årsredovisningen för 2018 kan man läsa sig till att närmare 20 miljoner kronor betalats ut för ”övriga externa tjänster”. Sannolikt är detta fråga om förtäckta överföringar till ägare eller andra närstående aktörer.
Bolaget har inga utgifter för marknadsföring, detta sköter den närstående ideella föreningen. Föreningen får i sin tur bidrag från staten, genom t ex SIDA, men även från det arbetarrörelsen närstående Postkodlotteriet. Föreningen är även aktiv i det samlade nätverk av bidragsentreprenörer som kan kallas det biståndsindustriella komplexet. Bland tidigare generalsekreterare för föreningen hittar vi namn som Alice Bah Kuhnke.

Riktat partistöd
Den största intäktskällan för föreningen är dock avgifter från kommuner och regioner, för så kallad certifiering. Denna certifiering innebär att kommunen eller regionen förbinder sig att köpa in och marknadsföra fairtrade-produkter, och för denna förmån utgår dessutom en ansenlig avgift till föreningen.
Win-win för fairtrade-bolaget, med andra ord, som därigenom får betalt av skattebetalarna för gratis marknadsföring.
Det är upp till var och en om man önskar köpa fairtrade-märkta produkter eller inte. Men kommuner och regioner som låter sig certifieras av Fairtrade ger inte medborgarna och konsumenterna något aktivt val.
Man ägnar sig åt något som liknar utbetalning av ett riktat partistöd till arbetarrörelsen. Det borde vara en utgift högt upp på listan över möjliga besparingar.
Henrik Sundström
Advokat och lokalpolitiker (M) i Uddevalla

Åsikter

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är henrik-sundstrocc88m-2.jpg
Henrik Sundström varnar för en bankkris i kölvattnet på coronakrisen.

Corona kan orsaka bankkris

En bankkonkurs kan dra med sig övriga

De ekonomiska och politiska effekterna av Covid19-pandemin börjar nu bli allt mer påtagliga. EU kommer kanske att överleva detta, men Euro-samarbetet hänger just nu på en skör tråd.
Euron skapades inte för att det skulle ha varit ekonomiskt klokt. Euron skapades som ett politiskt projekt, en del i driften mot en ”ever closer union”, som en symbol för Europas enighet. Som valutaområde finns en hel del övrigt att önska.
Ett valutaområde behöver vara relativt balanserat handelsmässigt, annars kommer överskott och underskott i bytesbalansen länderna emellan att skapa oöverstigliga problem. Alternativet är att ha en finansiell överbyggnad, som genom skatter och transfereringar kan jämna ut skillnaderna mellan länderna.

Nolltillväxt i Italien
Grekland råkade illa ut efter åratal av statsfinansiell misskötsel, som bland annat möjliggjordes av lätt tillgång till billiga krediter tack vare euron. När sedan medicinen skulle distribueras av EU och Internationella valutafonden (i själva verket en räddningsaktion för de tyska banker som hade lånat ut pengarna till Grekland från början), så lyckades man förvärra situationen till den grad att Grekland hamnade i den värsta ekonomiska depression som något land sett någonsin sedan Digerdöden. Inklusive den amerikanska på 1930-talet.
Italiens BNP var före corona på i princip samma nivå som den dag då euron infördes, det vill säga noll total tillväxt. Det kanske kan glädja en och annan miljöpartist, men för människor och välfärd en mycket tragisk utveckling.

Enormt tyskt överskott
Det en förlorar, vinner en annan. På grund av att växelkurserna mellan import- och exportländer inom eurozonen numera är fasta, och att valutakursen därmed blir konstgjort nedpressad för de exporterande staterna, så skapas enorma handelsöverskott i framförallt Tyskland. Det tyska överskottet i handelsbalansen, över 8 procent av BNP, är det största som världen någonsin skådat. Detta överskott skapar högvis med likviditet som behöver avsättning – och som därmed i sin tur skapar ett nätverk av krediter mellan banker och stater.
Det största problemet just nu är Italiens statsskuld. De italienska statsobligationerna ges en kreditbedömning av de stora instituten som just nu är ett par hack över så skallad ”skräpnivå”. Om de skulle få en sänkt kreditbedömning till eller under ”skräpnivå” är det väldigt många pensionsfonder och andra institutionella placerare som helt enkelt inte får inneha dessa statspapper. Det talas om att det då är obligationer för runt 200 miljarder euro som då måste hitta nya långivare.
Europeiska centralbanken ECB har försökt att förekomma detta genom att uttala en ny policy, där man accepterar statspapper även på ”skräpnivå” som säkerhet, om utgivaren hade en annan kreditvärdighet i början av april i år. Ett skräddarsytt alternativ för att försöka rädda upp situationen.

Eurons fall
Mer sannolikt kommer eurons fall att börja med att någon bank faller. Flera av Europas banker har problem, inklusive de tyska. Aktierna i Deutsche bank, den största långivaren i Tyskland, handlas idag sedan flera år till en kurs om 6-7 euro per aktie. För tio år sedan toppade kursen på 112 euro, ett fall om över 90% sedan dess.
Många italienska och grekiska banker tyngs också av dåliga lån. De företag som har drabbats hårdast av coronakrisen är de små företagen. De italienska bankerna har den högsta exponeringen mot småföretag i hela Europa.
För att hantera de fulla konsekvenserna av en gemensam valuta i en kris, skulle det egentligen behövas en gemensam finanspolitik inom eurozonen, som kan beskatta och omfördela mellan EU:s olika länder. Något sådant är dock politiskt omöjligt, och man har fått nöja sig med otillräckliga halvmesyrer som EU:s bankunion, vilket innebär en gemensam övervakning av banksystemet, men i princip ingen gemensam garanti för de olika bankerna.

”Faller en…”
En utveckling av EU i mer federal riktning med en gemensam finanspolitik ”på riktigt” som i t ex USA, skulle kräva grundlagsändring i många europeiska stater, och också en ändring av EU:s fördrag, vilket som bekant skulle kunna stoppas av ett enstaka medlemsland. Blotta tanken på mer federalism är ett rött skynke i många länder, inte minst i Norden.
Redan före coronakrisen haltade såväl banker som stater betänkligt inom eurozonen. Denna coronakris kommer med all sannolikhet att innebära att någon eller några stater eller någon eller några banker kommer att få problem. Eftersom EU:s banker har lånat ut till varann och varandras regeringar, och de egna regeringarna garanterar bankerna, så räcker det med att någon bank eller att någon stat går omkull, för att dra med sig övriga i en svåröverblickbar domino.
Henrik Sundström

Advokat Henrik Sundström är före detta kommunalråd i Uddevalla och kom trea på Moderaternas lista i valet till Europaparlamentet, med en stor andel personröster. Han har också varit distriktsordförande för Moderaterna.

Debatt

Bild av Juraj Varga från Pixabay

Alla borde använda mask

Allt fler länder inser att mask fyller en funktion

Flera länder inför nu tvång att använda mask i affärer. Dock inte Sverige. Uppgifter att mask inte skulle fylla någon funktion, stämmer inte, hävdar Henrik Sundström, som uppmanar alla att använda mask.

Coronaviruset smittar huvudsakligen från en persons luftvägar till en annan persons luftvägar. Det är därför sjukvårdspersonal bär mask.
Om inte vården ska krackelera fullständigt så behöver vi bromsa smittspridningen så långt det bara är möjligt. Detta gör du genom att så lång som möjligt stanna hemma, oavsett som du känner av symptom eller inte. Känner du av symptom är du som allra mest smittsam, och då ska du stanna hemma oavsett vad du annars har planerat.
Problemet med denna sjukdom är dock att du kan smitta redan innan du känner av symptom. Detta gäller självklart även för dem som du möter, de kan vara smittsamma utan att de ens vet om det själva.

Fel information
Det har spridits information om att det för människor i allmänhet är meningslöst att bära mask. Vidare har det också spridits information om att det dessutom är meningslöst att använda annat än 99 procent virustäta masker, så kallade FFP3-skydd.
Båda dessa uppgifter är sannolikt fel. Det säger sig självt att masker skyddar mot smitta, annars skulle de ju inte användas i vården. Vidare finns det på befolkningsnivå en solklar nytta med att fler bär mask. Även om en mask bara skulle ge ett 50 procentigt skydd, så skulle det bromsa upp smittspridningen rejält, om alla som var ute använde mask.
I allt fler länder i Europa får man nu upp ögonen för nyttan med masker. I länder som Tyskland, Österrike och Tjeckien införs eller talas om tvång att använda mask till exempel i affärer.

”Bär din mask med stolthet”
Masker kan vara dyra och svåra att få tag på, men det finns en ganska kraftig skyddseffekt även med hemmagjorda masker. Det finns bra instruktioner på nätet hur man själv kan tillverka enklare masker av hushållspapper eller dammsugarpåsar. Även enklare saker som halsdukar eller kläder är bättre än inget. Om inte annat så påminner det dig om att du aldrig ska peta dig i ansiktet med otvättade händer.
Strunta i om folk tittar på dig eller om du ser löjlig ut. Genom att använda mask tar du ditt ansvar för att undvika att smittan sprids. Bär din mask med stolthet över att du är med och bidrar, och ju fler som tar steget, desto fler kommer att följa efter.
Henrik Sundström

Bild av Hank Williams från Pixabay

Nyheter

Politikern Henrik Sundström, trea på moderaternas EU-lista, är kritisk till hur regeringen agerar när det gäller coronaviruset. Det är uppenbart att man bestämt sig för en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli immuna. Samtidigt innebär det att man gett upp bekämpningen av smittspridningen. Den stora frågan är om vi har vårdresurser för en sådan taktik. En annan fråga är vad grannländerna tycker.

”Vårdkatastrof väntar”

Regeringen borde vara mer ärlig med sin taktik

– Det är lättare att reparera ekonomin än att återuppväcka döda, säger Henrik Sundström (M) i en kommentar till den svenska regeringens politik när det gäller coronaviruset.

Coronaviruset stänger ner stora delar av Europa. Italien och Spanien är värst drabbade. Båda har infört omfattande restriktioner för att försöka begränsa smittspridningen.
Danmark och Norge stänger sina gränser. Liksom Polen, Tjeckien, Ryssland och Slovakien.
Sverige utmärker sig genom att inte vidta lika drastiska åtgärder. Vilket gör att flera andra länder ser Sverige som ett problem.
Antalet inrapporterade fall stiger stadigt. Ökningen av antalet smittade ligger på cirka 33 procent per dag.
Politikern Henrik Sundström (M), Uddevalla, är kritisk till regeringen. Han tror att den verkliga siffran på antalet smittade är mycket högre än den officiella.
– Vi har inte begränsat smittspridningen över huvud taget, säger Henrik Sundström.

Siktar på immunitet
Den svenska regeringen har istället valt en taktik som går ut på att så många som möjligt ska bli smittade, för att så många som möjligt på sikt ska uppnå immunitet.
Henrik Sundström jämför den svenska taktiken med ”ett gigantiskt vattkoppkalas”.
– Vi har ett stort coronakalas, säger han.
Regeringen bestämde sig tidigt, menar Henrik Sundström.
– Tanken är inte att begränsa epidemin. Utan att låta smittan löpa för att ge folket immunitet mot nästa våg av virus. Men också för att kunna hålla igång näringslivet.
– Ju fler i befolkningen som har immunitet, desto mer skyddar du dom som inte är immuna.
Om vi har mellan 70 och 90 procent immuna, då har viruset svårt att nå riskgrupperna. Tanken är därför att försöka hålla de sjuka och gamla isolerade i det inledande skedet.

Begränsar smittan
Kina har valt den motsatta taktiken. Man isolerar hela städer, sätter folk i karantän och arbetar med smittspårning. Och Kina har lyckats bromsa pandemin och fått ner antalet nyaregistrerade fall per dag.
Kina kritiserar Sverige för att agera oansvarigt. Man menar att Sverige inte anstränger sig för att begränsa pandemin.
– Det är nog fler länder som kommer att tycka att Sverige är osolidariska, säger Henrik Sundström.
Danmark har stängt gränsen mot Sverige. För att skydda den danska befolkningen.
– Sverige kommer att vara en stor exportör av fall, säger Henrik Sundström.
Det finns dock fler länder som valt ungefär samma taktik som Sverige. England, Tyskland, Frankrike och Holland bland annat.
Danmark och Italien väljer att försöka begränsa pandemin. Liksom Norge.

Testar inte alla
I ett avseende sticker dock Sverige ut.
– Det är bara Sverige som inte testar folk med symptom, om de inte måste hanteras av vården. Det sägs bero på att vi inte har testkapacitet, säger Henrik Sundström, som är försiktigt kritisk till hur regeringen skött den här frågan.
– Jag fick uppfattningen att man väldigt tidigt lyssnade på näringslivet, säger han.
I England har regeringen varit tydligare med varför man fattat de beslut man gjort.
– Jag tycker att folk kunde förtjäna att vi har en politisk ledning som är ärlig och säger som det är.
Det blir istället symbolhandlingar. Man låtsas att man försöker begränsa viruset. Men utan provtagningar så har man ingen kontroll. En prioritering som Henrik Sundström tycker är lite märklig.
– Det är lättare att reparera ekonomin. Än att återuppväcka döda, säger han.

Sviker andra länder
Dessutom sviker Sverige andra länder som försöker begränsa spridningen.
– Det är väldigt osolidariskt. Mot andra länder.
En slutsats blir att regeringen anser att det är viktigare att skydda ekonomin och samhället, än individerna.
– Ambitionen är nog att man ska skydda de äldre och svaga ändå, genom att skapa den här flockimmuniteten, säger Henrik Sundström.
Men i realiteten blir det de äldre och friska som måste isolera sig från samhället med den här taktiken. Kritiker menar också att det är en aning syniskt att offra två eller tre procent av befolkningen, plus alla de som drabbas av att sjukvården inte kommer att fungera.
Den vanliga sjukvården kommer inte att kunna fungera som vanligt under pandemin.
– Det är nog bäst om man kan undvika att råka ut för en trafikolycka, eller en stroke, de närmaste månader.

Brist på skydd
Ett av regeringens misstag är att man inte heller har säkrat tillgången på skyddsutrustning.
Man borde ha säkrat att det fanns en svensk produktion.
– Det skulle man gjort för sex veckor sedan. Vi har läkare som inte har tillgång till skyddsutrustning. Läkarna kommer att bli smittade själva, de kommer inte att kunna träffa sina familjer, säger Henrik Sundström.
Han har också reagerat på logiska luckor i regeringens resonemang. Man väljer att inte stänga skolorna.
– Det är ingen fara, säger man, barnen smittar inte. Samtidigt säger man att kommunerna inte får stänga skolorna för att mor och farföräldrar, som i många fall utgör riskgrupper, istället får passa barnen.
– Då smittar dom, säger Henrik Sundström.
Barnen smittar alltså inte om de är i skolan, men om de är hemma med sina mor- och farföräldrar. Lite märkligt kan man tycka.

”En politisk sköld”
– Regeringen har gjort sitt val. Det är så här det kommer att bli. Vi får se i efterhand vad som var rätt eller fel.
– Jag kan tycka att en högre grad av transparens hade varit bättre, och jag kan tycka att man borde ha agerat tidigare.
– Jag kan känna sorg över att så många människor ska behöva dö, och sorg över att så många människor ska behöva lida.
– Det är uppenbart att man satte de här testkriterierna för snävt från början.
Folkhälsomyndigheten sa att det bara var folk som kom från en viss region i Italien som fick testas. En del bokade om sina hemresor för att det inte skulle se ut som de kom från Italien.
– Jag är övertygad om att man redan tidigt kom fram till att åtgärder skulle vara symboliska. Allt är inte taktik, en del är inkompetens, säger Henrik Sundström.
Han är också kritisk till att regeringen inte verkar vilja ta fullt ansvar för frågan. Man använder myndigheterna som en politisk sköld. När de får den signalen som de vill ha, från myndigheterna, då behöver de inte ta ansvar för sitt beslut längre.

Lagar och avtal

Begränsningen av mötesfriheten är ett annat exempel. Där gick ansvarig minister ut och sa att regeringen inte får begränsa mötesfriheten. Det är dock inte sant, hävdar Henrik Sundström.
Det finns undantag i grundlagen, ordningslagen och europakonventionen för de mänskliga rättigheterna.
– I fallet Preem gör man precis tvärt om. Man frångår praxis och struntar i vad lagen säger. Man lyfter bort en domstolsprövning och avgör ärendet i regeringen istället.
– Nu är det en fråga om praktisk hantering. Att hjälpa läkare och vårdpersonal.
Men vården kommer inte att räcka till för alla, spår Henrik Sundström. Vi har inte tillräckligt med vårdplatser och utrustning för att klara en pandemi av den här sorten.
– Det kommer inte att finnas någon vård att få.
Sverige tillverkar stora mängder andningsskydd. Men det mesta exporteras. Samtidigt är skyddsutrustningen i Stockholm redan slut.
– De enda som har mandat att gå in och föra en dialog med det svenska näringslivet om tillverkning av skyddsutrustning för den svenska marknaden är regeringen, säger Henrik Sundström.

Munskydd exporteras
Regeringen har haft flera veckor på sig att göra något. Man borde exempelvis försäkra sig om att Mölnlycke producerade andningsskydd även för den svenska marknaden, istället för att exportera det mesta.
– Självfallet. Men man kan också ta initiativ till att ställa om produktionen på andra industrier, säger Henrik Sundström.
En myndighet har skyllt på upphandlingsreglerna. Arbetsmiljöverket har sagt nej till räddningstjänsten som vill använda en viss skyddsmask som är vanlig i Sverige för att den inte är CE-märkt.
Men den stora frågan är hur väl sjukvården är rustad för anstormningen.
Sjukvården i Wuhan bröt samman när en halv procent av befolkningen var smittad. Vi räknar med att 70 procent av svenskarna kommer att bli smittade. Det är en av orsakerna till att Kina, Japan och Sydkorea har valt att försöka stoppat smittspridningen.
I Kinas fall ser man ut att lyckas. I staden Wuhan där allt började har myndigheterna nu börjat lätta på restriktionerna.

Vårdkatastrof
Frågan är hur den svenska regeringen kommer att handskas med vårdsituationen när pandemin når sin kulmen i Sverige. Henrik Sundström varnar för att det kan bli en total katastrof.
Akutsjukvården hade redan innan stora problem. Värst är bristen på utrustning och vårdplatser. Men också bristen på skyddsutrustning är ett stort problem. Regeringen vill skjuta över skulden för vårdens dåliga beredskap på regionpolitikerna.
– Man har inte tagit det här på allvar. Man har inte insett att detta innebär stora problem för vården, säger Henrik Sundström.
Även kommunernas skyddsutrustning är bristfällig.
– Det saknas handsprit, gummihandskar, förkläden, rockar, visir och andningsskydd. Allt saknas. Det är slut.
Sverige står inför en vårdkatastrof.
– Många i vårdpersonalen kommer att bli smittade. De kommer inte att kunna åka hem. Några kommer att dö.
Alla som är över 60 år borde hålla sig hemma, förklarar Henrik Sundström.
Han berättar om läget i Lombardiet i norra Italien. Och hänvisar till en rapport från en läkare.
Sjukhusen kör på 200 procents kapacitet. Alla akutavdelningar är omvandlade till intensivvårdsavdelningar. Patienter över 65 år blir inte ens undersökta, man låter dem dö.
Göran Åhrén
(Westsidan: 2020-03-14)