Veckans krönika

”Inom kort kommer vi att ha skakat av oss villfarelsen att svenska kor förstör planeten”, skriver Sven-Arne Thorstensson i veckans krönika. Det finns en enorm potential i att öka livsmedelproduktionen i Bohuslän, om vi tar betesmark i bruk som inte används, liksom åkermark som ligger i träda. En rejäl satsning på att öka livsmedelsproduktionen, skulle dessutom ge många arbetstillfällen de kommande tio åren.  ”Vi börjar med att fixa maten själva. Sedan får vi ta tag i resten.”

När krisen är över…

…fixar vi maten själva

Att väckarklockan har ringt och att det inte gick att snooza har de flesta nu blivit varse. Det blev ett otäckt uppvaknande när många upptäckte att de var delvis nakna. Nakna i säkerhet, i vårdtrygghet och delvis nakna när det gällde att fylla kylskåpet.
Vi vet nu, att vi överskattat omvärldens förmågor till leverans. Med denna lärdom kommer mycket nytt och bra att födas. Vi kan inom kort börja bygga ett nytt säkrare och robustare system som ersätter vad jag vill kalla ”världens dyraste underkapaciteter”.
Att vi kommer gå en ny värld till mötes står nog ganska klart. Den sköra världshandeln kommer att behöva säkras upp med inhemska buffertar, anpassade till ett delvis nytt samhälle.

Reviderad världsbild
Den som om några månader fortfarande tror på att vi ska klara framtidens livsmedelsbehov med importerade groddar, bönor och linser, kommer att behöva revidera hela sin världsbild.
För att bli robusta behöver vi kontinuerlig drift och lika kontinuerlig leverans som vi kan lita på. Och för att klara detta, behövs det stora investeringar i hela den svenska livsmedelskedjan, inom landets gränser.
Redan nu i vår behöver vi sätta oss ner och diskutera hur. För potentialen finns att öka råvaruproduktionen ordentligt.
Inom kort kommer vi att ha skakat av oss villfarelsen att svenska kor förstör planeten, och ha förstått att de är en viktig del för att kunna klara oss i tider som denna och kommande.

Enorma möjligheter
Om vi tar ett nära exempel och tittar lite närmare på, det till stora delar extensiva bohuslänska jordbruket. Under årtionden har produktionen i snitt sjunkit på de cirka 70 000 hektaren åker och beten som finns tillgängliga i landskapet Bohuslän.
Jag vill drista mig till att påstå, att det finns en enorm tillväxtmöjlighet från Strömstad i norr till Hisingen i söder. Om produktionen återupptogs på de cirka 5 000 hektaren bete som inte används, och all träda åkermark togs i effektivt bruk, så skulle vi kunna förse mer än 75 000 personer med nötkött. Om vi anstränger oss lite till kan vi dubbla detta.
En sådan satsning skulle vid sidan av en ökad matproduktion ge ytterligare flera goda effekter.

Många arbetstillfällen
Jag ser framför mig en enorm upprustning, där träd och sly avverkas till tusentals megavattimmar via värmeflis. Nya diken skall grävas, och gamla rensas. Nya staket skall monteras och tusentals kvadratmeter nya djurstallar byggas. Effekterna kommer att bli många arbetstillfällen under de kommande tio åren, och som ren bonus kommer vi få ett vackrare landskap, vart vi än åker.
Att vi kommer att se detta inom kort, är jag övertygad om. Tiden är förbi då vi kommer att förlita oss på entrecoter som fötts upp på bevattnade åkrar i torra länder, som sedan kryddats med antibiotika, för att sedan transporteras hundra tals mil över i bästa fall öppna landgränser.
Vi börjar med att fixa maten själva. Sen får vi ta tag i resten.
Sven-Arne Thorstensson

När krisen är över, måste vi börja fixa maten själva, skriver Sven-Arne Thorstensson. Det finns en enorm potential i att utveckla jordbruket och livsmedelsproduktionen i Bohuslän. Det kommer dessutom att ge många extra arbetstillfällen.

Debatt


”Fantastiska världsrekord i stora världssporter kan bara slås med stenhårt arbete och en balanserad kost anpassad för oss omnivorer där kött är en naturlig del”, skriver LRF:s Robert Larsson.
Ett lysande exempel på detta är Mondo Duplantis. Hans världsrekord i stavhopp har väckt stor uppmärksamhet. I en intervju i Aftonbladet berättar han om hemligheten bakom framgångarna. Han har lagt om kost och äter nyttigare.
”Men du är inte vegetarian”, säger reportern.
”Nej, jag har alltid ätit kött och det kommer jag fortsätta med”, svarar Mondo Duplantis.

”Sverige måste bidra mer”

Stor potential öka matproduktionen

IPCC:s rapport visar att länder som Sverige måste bidra mer till ökad livsmedelsproduktion.
Sverige har bara åtta procent odlad mark och lika mycket är mark som endast kan användas som betesmark om vi vill använda den till matproduktion.
Betesbaserad köttproduktion i Sverige leder inte till utsläpp av växthusgaser på grund av landförändringar och avskogning. Med mular hävdad betesmark i Sverige är å andra sidan positivt för kolinnehållet i jorden, bevarande av den naturliga mångfalden, ökad albedoeffekt och ekosystem.

Smart markanvändning
Globalt går 70 procent av världens färskvatten till bevattning i jordbruket. I Sverige finns å andra sidan liten konkurrens mellan användningen av vatten för jordbruksändamål och andra ändamål.
Svensk boskapsproduktion som använder vatten, gräs och betesmarker i skogsbygder är därför speciella fördelar vi har att förstärka.
Vi efterlyser nu mer övergripande tänkande inom politiken.
Smart markanvändning är inte bara viktig för minskning av växthusgaser och ökad livsmedelsproduktion. Stora mängder biomassa behövs också när biologiska resurser ska ersätta fossil energi och råmaterial.

Djuren viktiga
Sverige kan svara på FNs klimatpanels rapport genom att utveckla en bättre integrerad politik, lägga mer tonvikt på utvecklingen av produktionen på såväl åkermark, betesmark som skogsmark och satsa på grunden för ökad produktion av livsmedel och biomassa i Sverige.
Djuren är viktiga för den biologiska mångfalden. Jorden får en förbättrad mullhalt från djurens gödsel. Dessutom gör djurproduktion ekologisk odling möjlig eftersom sådan inte får använda handelsgödsel. Gödsel används också till att producera grödor till de växtbaserade produkter, i alla fall de som produceras i Sverige.
I Sverige har vi mycket mark och det finns ingen konkurrens mellan växtbaserat och animalier. Däremot samverkar systemen, där växtrester och biprodukter blir foder, och gödsel från djuren används för att odla vegetabilier.
Robert Larsson