riksdagen

Vattentäkter hotas

VästsidanLämna en kommentar

Politiken måste sätta ner foten. Viktiga intressen hotas. I vissa fall även kommunala vattentäkter.
Lokala opinioner växer fram runt om i landet. Gemensamt för dessa opinioner är att man motsätter sig utrivningar av dammar och kraftverk och de konsekvenser som detta för med sig för närmiljön, för ägarna och de verksamheter som bedrivs. Den småskaliga vattenkraften producerar ren förnyelsebar energi, som är den i särklass bästa ur klimatsynpunkt.
I Värmland hotas vattentäkter för tre kommuner när en damm rivs och sjöar försvinner. Bryggor hamnar långt upp på land. Och fastigheter blir värdelösa.
Debattörerna anser att politiken måste sätta ner foten och fatta beslut så att den politiska viljan får genomslag i verkligheten. Just nu är omprövningarna pausade och regeringskansliet jobbar på förändringar av regelverket. Det är viktigt att det blir resultat av den politiska ansträngningen den här gången.

Att riva dammar får konsekvenser för lokalbefolkningen. Bilden är tagen i Värmland. Foto: Jan Carlsson

Politiken måste sätta ner foten

Vattentäkter hotas av kampanjen mot dammar och kraftverk

Viktiga samhällsintressen hotas av myndigheternas ensidiga fokusering på fisk. Även lokalbefolkningen drabbas när dammar rivs och sjöar försvinner. Nu växer protesterna mot konsekvenserna av statens kampanj mot dammar och små kraftverk. Allt fler kräver att arbetet stoppas.
Regeringen har pausat omprövningarna av den småskaliga vattenkraften. Snart är arbetet igång igen. Alla berörda har förväntat sig förändringar av regelverket så att den politiska viljan får genomslag i verkligheten.
Grundproblemet är den felaktiga implementeringen av vattendirektivet. Särintressen har fått ett stort inflytande över förvaltningen. Politiken lyser med sin frånvaro. Alla beslut tas i praktiken av tjänstemän. Samråd och samverkan, som direktivet förutsätter, fungerar inte särskilt bra.

Vattentäkter hotas
Sportfisket har ett stort inflytande. Med begrepp som ”biologisk mångfald” och ”moderna miljötillstånd” döljer man sina verkliga avsikter. I själva verket handlar det om biologisk enfald. 
Gamla flottningsleder och åar genom jordbrukslandskap ska byggas om till sportfiskeanläggningar. Havsvandrande lax och öring är målarter, som också råkar vara favoritfångst för eliten bland sportfiskarna. De som fiskar med fluga.
Kommunpolitiker luras att haka på med löften om en blomstrande sportfisketurism, som för det mesta uteblir. Istället förvandlas landskapet när dammarna rivs. Vattenspeglar försvinner. Bryggor hamnar långt upp på land och vi får torrfåror och diken fyllda av gyttja. Närmiljön för lokalbefolkningen blir förstörd. Fastigheter förlorar sitt värde.
Under pausen har prövningarna av de dammar som inte producerar el fortsatt. I Värmland hotas tre kommuners vattentäkter av en planerad utrivning. Länsstyrelsen vill riva, lokalbefolkningen vill ha dammen kvar.

Vägrar lyda riksdagen
Huvudsyftet med vattendirektivet var att säkra tillgången på rent dricksvatten för Europas befolkning. Planerna går alltså stick i stäv med direktivet.
Man frågar sig hur detta är möjligt. Några pekar på miljökvalitetsnormen som fått en mycket strängare utformning i Sverige än i andra länder. Den är dessutom juridiskt bindande. I Sverige beslutas normen av tjänstemän, och beslutet går inte att överklaga. Detta är naturligtvis helt orimligt i ett demokratiskt samhälle.
Vattendirektivet medger undantag men myndigheterna har skapat egna regler och hävdar att detta är omöjligt, trots riksdagens beslut att utnyttja dessa fullt ut.
Myndigheterna hittar ständigt nya metoder att runda den politiska viljan. Det gäller exempelvis äldre tillstånd. Riksdagen har beslutat att dessa ska gälla som nya tillstånd enligt miljöbalken. Men länsstyrelserna struntar i den politiska viljan och kräver att ägarna bevisar att de har tillstånd, i annat fall kräver de nyprövning. Vilket blir dyrare och är mer komplicerat.
Därmed uppstår den absurda och helt orimliga situationen att staten först kräver att alla omprövas, och sedan nekar vissa omprövning.

Den politiska viljan
Riksdagens avsikt var att alla skulle omprövas. Och att det skulle bli enklare regler, och mindre kostsamt för ägarna. Så har det inte blivit. I många fall är det tvärt om. Kraftverksägare tvingas lägga ner miljonbelopp på juridiska processer, istället för att utveckla sina verksamheter.
Lagstiftaren måste bli tydligare med vad man anser är viktiga samhällsintressen. Så vi får en klar definition när undantag ska användas. Politiken måste också definierar vad som är ”onödigt kostsamt”.
Konsekvenserna av statens kampanj kan bli allvarliga. Vattentäkter hotas. Jobb försvinner. Elproduktionen minskar. Risken för översvämningar ökar. Lokalbefolkningen drabbas när sjöar försvinner, liksom badplatser och båtliv. Fisket av stationära arter påverkas.
Vattenförvaltningen måste reformeras. Den politiska viljan måste få genomslag. Ägare till dammar och kraftverk behöver arbetsro, och nytt hopp om en meningsfull framtid. 
Myndigheterna måste börja lyssna på lokala opinioner. Det som pågår nu är inte värdigt ett demokratiskt samhälle. 
Det sätt myndigheterna tolkat vattendirektivet är inte rimligt. Rent vatten var målet. Fritt från miljögifter och farliga kemikalier. I Sverige handlar det mesta om fisk. Vi behöver mer el. Vattenkraften har stöd av en majoritet av svenska folket. Nu måste politiken sätta ner foten.
Jan Carlsson
Rädda Grängen
Göran Åhrén
Stödföreningen för småskalig vattenkraft
Jan Odby
Vattenkraftens Vänner

”Det är beklagligt”

VästsidanLämna en kommentar

Magnus Jacobsson (KD):

Myndigheter fortsätter trots pausen

”Vad gör regeringen för att underlätta för vattenkraften?”

Myndigheter fortsätter att göra det svårt för den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson (KD), som undrade vad regeringen gör för att underlätta. Det går att värna både miljön och vattenkraften, blev ministerns svar.

– Riksdagen har tidigare tillkännagett att omprövningarna av vattenkraften ska ske på ett mer positivt sätt utifrån vattenkraftens förutsättningar, säger Magnus Jacobsson.
– Lika dant i Tidöavtalet så betonar vi fiskvägar men också kulturhistoria, elförsörjning och att det inte får bli orimliga kostnader.
– Trots alla de här tydliga signalerna så ser vi att myndigheterna fortsätter att göra det svårt för den småskaliga vattenkraften. Och vi vet att den småskaliga vattenkraften skulle kunna öka sin produktion om de får helt andra förutsättningar.
– LRF gör bedömningen att det handlar om ungefär 3 500 vattenkraftverk som har förmågan att ge oss en stabil energi, och då kommer min fråga; Vad gör nu regeringen för att underlätta för den småskaliga vattenkraften?

Lovar se över
– Ja, det är ju så att vi pausat de miljöprövningar som pågår av vattenkraften, och det har vi gjort eftersom vi har ett otroligt skört energisystem just nu, svara miljöminister Romina Pourmukhtari.
– Vi är självklart måna om att göra ordentliga miljöprövningar även i denna regering, men att göra det under de förhållanden som man gjort tidigare det ser vi inte träffar på rätt sätt, och därför är detta pausat under ett år. Och det här året vill vi så klart ta vara på genom att föra dialog med dom som äger småskalig vattenkraft, men också se över hur de här omprövningarna går till, så man kan göra det på ett mer lämpligt sätt.

Dammar hotas
– Det är bra att regeringen har pausat. Tyvärr har myndigheterna inte pausat. Det pågår processer där man tvingar sig mer eller mindre på den småskaliga vattenkraften, säger Magnus Jacobsson.

– Har sett sådant hemma i Uddevalla och det är djupt beklagligt.
– Men vi har också en annan sida som vi pratat lite om i den här processen, och det är de 10 000 dammar som egentligen skyddar vårt vatten.
– Vi ser att klimatet blir varmare, det kommer att innebära att vi troligtvis kommer att få vattenbrist. LRF pekar på att här finns 10 till 11 000 dammar som behöver hanteras. Vad gör regeringen för att skydda även dessa.

Vill hitta ”vägar”
– Där är så att vi har ett idogt arbete med mycket dialog med de som driver vattenkraften. Och det är särskilt viktigt.
– Det är beklagligt det som ledamoten lyfter att myndigheter på olika sätt skulle drabba de som äger vattenkraften på ett negativt sätt, det ska vi ta en titt på vad det är som gäller där.
– För det är ju så att de som äger vattenkraften, de vill ju se till att man sköter sin vattenkraft, att man har en god miljö för fiskar och andra arter som lever i vattnet. Så vi vet att det går med samverkan att hitta vägar som både värnar energitillförseln men också miljön.
Göran Åhrén

”Det ör beklagligt
det som ledamoten
lyfter fram”

Romina Pourmukhtari

Vad de flesta vill ha

VästsidanLämna en kommentar

En enda riksdagsledamot kan göra skillnad. Det skriver Sven-Arne Thorstensson i veckans krönika som handlar om regeringskrisen och centerns Helena Lindahl. ”Hon är precis vad de flesta väljare vill ha, nämligen en rak och tydlig politiker som delar med sig av sin egen övertygelse och jobbar därefter. Den här gången föll hon för det interna trycket och jag förstår henne”, skriver Sven-Arne Thorstensson, och analyserar orsakerna till den politiska situationen. ”De flesta partier drivs idag som en PR-byrå istället för att verka som en medlemsorganisation. I en sådan organisation tillåts ingen att bära fram egna åsikter eller tolkningar.” Priset för frisinne och tydlighet blir högt. ”De som nu blir kvar är människor som föds in i den politiska kulturen och de som ser politik som ett strategispel.”
Politiken har under lång tid sopat problem under mattan. Men till slut sprack bubblan. ”Det är i ljuset av allt detta som en enda riksdagsledamot kan göra skillnad. Våga säga som det är och peka på lösningen.” Helena Lindahl blev den här gången effektivt tystad av ”toklojalister”. ”Men troligen, och fler än jag pekar på det, så var det Helena Lindahl som startade återerövringen av den riktiga demokratin.

Hon startade återerövringen av demokratin

Helena Lindahl vår tids viktigaste riksdagsledamot

Under en enorm press deklarerade Centerns näst mest kryssade riksdagsledamot att hon motvilligt valt att följa partilinjen mot hennes egen övertygelse.
Hon är precis vad de flesta väljare vill ha, nämligen en tydlig och rakt politiker som delar med sig av sin egen övertygelse och jobbar därefter. Den här gången föll hon för det interna trycket och jag förstår henne. Om du sviker blir du hatad och utfryst. Dina gamla vänner vänder dig ryggen och du är över en natt en total ”icke-person”.
Det är ett högt spel att ge sig in i politiken och du förväntas av den innersta kärnan att varje dag och varje minut vara idiotlojal.

Ett strategispel
Dagens politiska klimat gör att priset för frisinne och tydlighet blir högt. Allt för högt. Vilket i sin tur gör att inga nya frisinnade och ambitiösa människor lockas av politiska uppdrag längre. De som nu blir kvar är människor som föds in i den politiska kulturen och de som ser politik som ett strategispel.
Helt ofattbart är att idag 2021, så kan man nog med fog säga att vissa riksdagsstolar ärvs från tidigare generations politiska gärning eller ogärning, ofta på grund av viljan till absolut lojalitet.
De flesta partier drivs idag som en PR-byrå istället för att verka som en medlemsorganisation. I en sådan organisation tillåts ingen att bära fram egna åsikter eller tolkningar. Nu gäller toppmatad mainstream.

Bubblan brast
Hur kunde då detta ske? Under tider av tillväxt och en växande välbärgad medelklass har politiken inte betytt så mycket för de som ständigt får det bättre. De som fått det sämre har varit så pass få, att summan fattiga blir konstant eftersom en hel del tidigare ”fattiga” blivit rikare med åren. Således har balansen lutat över till att allt fler blir både liberala och konservativa. Vem som egentligen är vad har inte spelat någon roll. Det har funkat hjälpligt i alla fall. Folk har klarat sig och klarat sig bra.
Av olika anledningar har politiken, utan att vi reagerat gjort enorma resursförflyttningar. Under de senaste 25 åren, har utan att vi ens reagerat, försvaret, mat och energiförsörjningen, satts åt sidan i en övertro på en global värld. Under samma tid har man sopat uppkomna problem under mattan, i sådan grad att bubblan till slut brast.

Tystad av toklojalister
Det är i ljuset av allt detta som en enda riksdagsledamot kan göra skillnad. Våga säga som det är och peka på lösningen.
Helena Lindahl blev unik i sin tid med att bli nämnd vid namn i nästan samtliga riksmedia och hennes tvivel på hur landet ska ledas. Den här gången blev hon effektivt tystad av toklojalister som inget hellre vill än att bli kramad av partiledaren på nästa partistämma. Det räcker för dem, och de gjorde jobbet.
Att Lindahl vek sig den här gången kan bli symboliskt mera viktigt än om hon inte gjort det. Om hon hade gått sin egen väg hade hon blivit både hatad och hotad.
Istället blev hon en politisk martyr och kommer bli ihågkommen för det på både gott och ont.
Men troligen, och fler än jag pekar på det, så var det Helena Lindahl som startade återerövringen av den riktiga demokratin.
Sven-Arne Thorstensson

”Hon startade
återerövringen av
den riktiga demokratin”

”Helt oacceptabelt”

VästsidanLämna en kommentar

”Detta var inte meningen”

Starkt stöd för småskalig vattenkraft i riksdagen

– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin (KD) i riksdagsdebatten. Rickard Nordin (C) betecknade myndigheternas agerande som ”oacceptabelt”. Stora mängder el kommer att spillas bort, hävdar han. Patrik Engström (S) höll med. ”Det var inte meningen att vi skulle spilla bort energiproduktion”.

Mest debatt blev det om kärnkraften, när riksdagen på onsdagen debatterade energipolitiken. Men problemen för den småskaliga vattenkraften togs upp av både Rickard Nordin (C) och Camilla Brodin (KD). Båda var kritiska till att myndigheter inte följer de beslut som riksdag och regering fattat.
– Vi ska behålla de möjligheter vi har att producera mer vattenkraft, både storskalig och småskalig, säger Rickard Nordin.
– Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt.
Rickard Nordin lovade att centerpartiet kommer att agera för att svenska myndigheter ska följa de beslut som riksdag och regering har fattat.
Rickard Nordin betonade också i debatten vilken stor betydelse småskalig vattenkraft faktiskt har för energiförsörjningen. I elområde fyra, där bristen på el var som störst, stod den småskaliga vattenkraften för 17 procent.

Vattenkraften viktig
Camilla Brodin (KD) efterlyste bättre långsiktighet i energipolitiken. Hon hävdar att dagens politik är alltför kortsiktig. Kristdemokraterna vill ha ett uppdaterat energimål med sikte på fossilfrihet. I det målet spelar vattenkraften en viktig roll.
– Vi är bekymrade av att den småskaliga vattenkraften motarbetas av myndigheter, säger Camilla Brodin.
Kristdemokraterna har gjort och kommer att fortsätta göra insatser för den småskaliga vattenkraften. Partiet har bland annat lagt ett förslag till en förändrad struktur av myndigheterna som jobbar med frågan.
– Vi vill lägga ner vattenmyndigheterna och föra över besluten till jordbruksverket och naturvårdsverket, säger Camilla Brodin.
I debatten med Rickard Nordin betonade Camilla Brodin att kristdemokraterna vill utveckla vattenkraften.
– Vi vill utveckla vattenkraftens fördelar så vi kan plocka ut mer effekt.

”Delar din oro”
Småskalig vattenkraft fick också ett visst stöd av socialdemokraten Patrik Engström. I debatt med Rickard Nordin medgav han att myndigheterna inte levererat det som riksdag och regering beslutat.
Rickard Nordin påminde om energiöverenskommelsen med socialdemokraterna.
– Vi var överens om att vattenkraften skulle värnas och att effekten skulle kunna ökas. Nu kommer stora mängder el att spillas bort, säger Rickard Nordin.
– Man har gjort schablonmässiga bedömningar. Allt det här står i strid med energiöverenskommelsen.
– Vad är ni beredda att göra, undrade Rickard Nordin.
– Jag delar Rickard Nordins oro. Jag har fått samma signaler från vattenkraftsägare, svarade Patrik Engström.
Frågan kommer att följas upp.
– Relevanta myndigheter kommer att få i uppdrag att beskriva hur processen har gått till. Vi får hoppas att detta rättar till sig.
– Det var inte meningen, vare sig i riksdagsbeslutet eller i energiöverenskommelsen, att vi skulle spilla bort energiproduktion, säger Patrik Engström.
Miljöpartiets bidrag till debatten var att förneka att Sverige skulle ha brist på el. Karolina Skog talade om exporten av el, och hävdar att vi har ett nettoöverskott. Hon nämnde dock inte problemet med att mycket av elen produceras på fel ställe, i norra Sverige.Och att överföringskapaciteten är ett problem som verkar ta tid att åtgärda. I övrigt ansattes hon mest av frågor om varför regeringen inte löst kärnkraftens avfallsfråga.
Göran Åhrén

”Att svenska myndigheter inte utnyttjar de möjligheter till undantag som direktivet medger är helt oacceptabelt”

VATTEN

VästsidanLämna en kommentar
Riksdagsledamoten Rickard Nordin(C), bevakar att samhällsnyttan kommer med i den nationella planen.
Småskalig vattenkraft:

”Vi måste få med det i planen”

Småskalig vattenkraft är samhällsnyttig

Småskalig vattenkraft är samhällsnyttig. Vi måste få med det i den nationella planen, säger Rickard Nordin(C), som har en nyckelroll i arbetet med att få myndigheterna att böja sig för den politiska viljan.

– Vi behöver se till så den nationella planen blir rätt, säger riksdagsledamoten Rickard Nordin(C), som är medveten om den oro som myndigheternas agerande skapat bland ägare till småskalig vattenkraft. Och han håller med om att myndigheterna hittills inte tillämpat lagen som det var tänkt.
För en tid sedan hölls ett seminarium i riksdagen om småskalig vattenkraft. Huvudfrågan var hur den politiska viljan ska få genomslag på våra myndigheter. Och hur den nya lagen tolkas.
Riksdagsledamoten Rickard Nordin deltog i seminariet. Han är medveten om den oro som många kraftverksägare känner. Eftersom han är ensam kvar i energiöverenskommelsen med regeringen, sedan moderaterna och kristdemokraterna hoppat av, så är Rickard Nordin en nyckelperson. Det är han som nu för samtalen med regeringen.
– Vi behöver se till så den nationella planen blir rätt, säger Rickard Nordin.

Samhällsnyttig
– Att ändra lagen tror jag inte många är med på. Det skulle innebära en ny utredning, och en ny behandling i riksdagen, och det skulle ta flera år.
Det som har gått snett och som politiken nu måste bevaka är framför allt att även den småskaliga vattenkraften ska betraktas som samhällsnyttig verksamhet. Och det måste politiken göra genom att se till så det kommer med i den nationella planen.
– Att få med att den småskaliga vattenkraften är samhällsnyttig verksamhet, säger Rickard Nordin.
En annan fråga som det finns indikationer på att myndigheterna inte tagit till sig är taket på 1,5 TWh som riksdagen beslutade om.  Där måste politiken bevaka att myndigheterna inte försöker hitta sätt att kringgå det. Det gäller exempelvis Natura 2000-områden.
– Att riktvärdet, taket på 1,5 TWh ska inkludera Natura 2000 områden, säger Rickard Nordin.

”Borde avvakta”
Det finns färska exempel på att länsstyrelser försöker påskynda ärenden och att man vill få fram beslut som innebär att man inte behöver räkna med produktionsbortfallet från några kraftverk i den nationella planen. Det gäller exempelvis Torp kraftverk i Munkedals kommun.
– Det är naturligtvis allvarligt om länsstyrelsen inte tar hänsyn till den nationell planen, säger Rickard Nordin, som menar att man borde avvakta tills den nationella planen är beslutad.
– Fram till dess borde länsstyrelserna lugna sig.
Intrycket är att några länsstyrelser istället påskyndar ett antal ärenden.
– Där borde regeringen be länsstyrelserna att ta det lugnt.
Det viktiga nu är att regeringen beslutar om den nationella planen.
– Och att den blir bra, säger Rickard Nordin.

Alla undantag
Det viktiga med riksdagens beslut var att myndigheterna ska ta tillvara alla möjligheter till undantag, och att omprövningarna enligt den nationella planen inte får leda till massutrivningar.
– Det är det jag jobbar för stenhårt, säger Rickard Nordin, som anser att myndigheterna behöver bli bättre på att leva upp till den nya lagstiftningen.
– Än så länge tycker jag inte att man har tillämpat lagen som det var tänkt.
Rickard Nordin tror dock inte att det är mycket riksdagen kan göra i det här läget.
– Riksdagen kan inte göra speciellt mycket. Nu är det på regeringsnivå.
Han tror precis som många andra bedömare att Havs- och vattenmyndighetens arbete med nya författningar och vägledningar kommer att få stor betydelse för hur det kommer att gå.
– Ja, de kommer att spela en stor roll.

”Ledningsproblem”
Rickard Nordin är medveten om att oron är stor bland många ägare till småskalig vattenkraft.
– Det finns mycket oro kvar, säger han.
Han kommer att följa upp myndigheternas arbete med de uppdrag de fått av regeringen.
– Vi har gett ett antal uppdrag. Att de ska se över sina riktlinjer.
– Om HaV inte utför det som riksdag och regeringen ger dom i uppdrag att göra, då har vi ett ledningsproblem, och då är det en fråga för regeringen.
– Det jag kan göra är att fortsätta pressa på i förhandlingarna med regeringen, säger Rickard Nordin.
Han är bekymrad över att kristdemokraterna och moderaterna har lämnat energiöverenskommelsen. Det innebär att han nu är ensam i samtalen med regeringen. Han tror dock inte att det är läge för att ändra lagen redan nu.
Göran Åhrén

VATTEN

VästsidanLämna en kommentar

Myndigheters vägran väcker frågor

Riksdagen höll seminarium om småskalig vattenkraft


STOCKHOLM: Den politiska viljan har svårt att få genomslag i praktiken. Myndigheter driver en egen agenda. Det är några synpunkter som kom fram när riksdagen höll ett seminarium om småskalig vattenkraft.

Ägare till småskalig vattenkraft tvingas kämpa vidare för att kunna producera ren förnyelsebar el. Detta upprör många, särskilt som riksdagen beslutat att vi ska utveckla vattenkraften, inte avveckla den.
I veckan hölls ett välbesökt seminarium i riksdagen, arrangerat av riksdagsledamöterna Magnus Jacobsson (KD) och Sten Bergheden (M). Ett 20-tal kraftverksägare deltog i seminariet, liksom representanter för flera organisationer och sju riksdagsledamöter från fyra partier.
Den centrala frågan under seminariet var den nya lagen som trädde i kraft 2019, och hur berörda myndigheter agerat för att den politiska viljan ska få genomslag i praktiken. Färska exempel visar att flera berörda myndigheter fortsätter att driva sin utrivningsagenda trots att riksdagen beslutat om motsatsen.

Motvilliga myndigheter
Stödföreningen för småskalig vattenkraft och Västsvensk Vattenkraftförening, som var medarrangörer till seminariet, inledde med att beskriva situationen.
Johan Hillström, ordförande i Västsvensk Vattenkraftförening, berättade ur kraftverksägarnas perspektiv hur det är att leva med åratal av ovisshet om hur det kommer att gå. Och vad det får för konsekvenser för viljan att investera och tankar på generationsskiften.
– Den här situationen lägger en död hand över den småskaliga vattenkraften, förklarade Johan Hillström.
Göran Åhrén, från stödföreningen, talade om myndigheternas tolkningar och kryphål och att vattenmyndigheterna inte vill ändra sin syn på modifierade vatten trots att riksdagen beslutat att alla möjligheter till undantag ska tas tillvara.
– Flera exempel visar att myndigheterna fortsätter driva sin utrivningsagenda, säger han.
Den nationella planen riskerar att bli en plan för avveckling av stora delar av den småskaliga vattenkraften, precis som många kritiska remissinstanser varnade för innan.

Teori och praktik
Advokaten Arvid Sundelin berättade om den nya lagen, om avsikterna och om hur det blivit i praktiken. Och vilka problem som uppstått.
Det gäller exempelvis klassningen av vattendrag där riksdagen beslutat att man ska ta tillvara alla möjligheter till undantag som vattendirektivet medger.
Vattenmyndigheterna jobbar dock efter en annan linje där de hävdar att små kraftverk inte kan klassas som kraftigt modifierade.
För att det ska bli en ändring krävs att Havs- och vattenmyndigheten skriver om sina föreskrifter. Och det arbetet har gått trögt.
Synen på vad som menas med samhällsintresse är av avgörande betydelse. Där förvaltningen valt en snävare tolkning som innebär att små vattenkraftverk inte anses ha ett samhällsintresse och därför inte kan undantas från strängare krav på miljöanpassning och därmed omfattande åtgärder vid omprövning.

Stor potential
Jan-Åke Jacobsson, kraftverksägare från Vessigebro, berättade hur han investerat i ett nytt kraftverk och därmed fördubblat produktionen av el. Han visade också hur hans anläggning anpassats till moderna krav.
Han visade med sitt exempel vilken potential det finns i att utveckla den småskaliga vattenkraften, istället för att avveckla den.
Jan-Åke Jacobsson visade också hur vattenkraften är det i särklass mest klimatvänliga energislaget av alla. Utsläppen av koldioxid, i en livscykelanalys, är avsevärt mindre än olja och gas, och betydligt mindre än kärnkraft. Men också mycket mindre än vindkraft och solenergi.
Ur klimatsynpunkt är vattenkraften alltså i särklass bäst.
Trots detta håller statliga myndigheter på att begränsa produktionen av el från små privata producenter.
Under seminariet kom också fram att argumenten för att förbjuda och riva ut dammar och kraftverk i många fall bygger på överdrifter eller i vissa fall felaktiga påståenden.
Exempelvis har länsstyrelser förbjudit verksamheter med påståenden om att dammar utgör vandringshinder, på flera platser där havsvandrande fisk ändå inte kan komma fram.
Det innebär i sådana fall en inskränkning i äganderätten utan motsvarande nytta för miljön.

Silverforsen
Ett exempel på detta är Silverforsen i Värmland. Gunnar Eriksson köpte Silverforsen 1966 och tillverkade båtar och möbler med elen som producerades. Överskottet sålde han till ett kraftbolag.
Han byggde om kraftverket på 1970-talet och fick då beskedet av länsstyrelsen att det inte behövdes något tillstånd för en befintlig anläggning. (Dammen har funnits sedan 1784)
År 2014 fick Gunnar Eriksson ett föreläggande. Plötsligt var anläggningen olaglig. Han hotades med ett vite på 75 000 kronor med motiveringen ”Har bedrivit sin olagliga verksamhet under lång tid”. Han överklagade.
Gunnar Erikssons tog det väldigt hårt att plötsligt bli betraktad som en brottsling. Han dog i februari  2017 och fick aldrig uppleva att mark- och miljööverdomstolen till slut gav honom rätt.
Ena dagen miljöhjälte, nästa dag miljöbrottsling. Denna statliga helomvändning är fortfarande obegriplig för många kraftverksägare.
Ärendet ligger nu i Högsta domstolen för avgörande. Gunnar Erikssons efterlevande tvingas alltså kämpa vidare sedan Älvräddarna överklagat domen.

Äganderätten
Ytterst handlar detta om äganderätten. Och fall som Silverforsen visar den totala bristen på respekt för äganderätten bland en del tjänstemän på våra myndigheter. Äganderätten omfattar också rätten att bruka det man äger.
Länsstyrelsernas förbud och hot om viten innebär förlust av inkomster men också en omfattande kapitalförlust eftersom anläggningarna blir värdelösa. Staten kränker därför kraftverksägarnas mänskliga rättigheter.
Denna kränkning är särskilt grov som man i många fall inte kan eller ens anser sig behöva bevisa nyttan med besluten ur miljösynpunkt. Det är upp till kraftverksägarna att bevisa att de inte skadar miljön. Det råder alltså omvänd bevisbörda.
Länsstyrelsens agerande mot Silverforsen ledde till protester. Ägaren fick ett massivt stöd i bygden. Och en lokal opinion växte fram. Aktionsgruppen ”Rädda Silverforsen” bildades och har nu flera tusen medlemmar.
Liknande opinioner har växt fram på flera håll i landet. Bredöl, Nordanstig och Vramsån är bara några exempel.
Dessa opinioner blev också grunden till bildandet av Stödföreningen för småskalig vattenkraft.

Örekilsälven
Ett aktuellt exempel är Örekilsälven där länsstyrelsen vill riva ett kraftverk som är av vital betydelse för att förse Lysekils kommun med rent dricksvatten. Motivet är att vandrande fisk ska kunna ta sig uppströms kraftverket.
Där finns redan en laxtrappa, men den duger inte hävdar myndigheten.
Det kostar åtskilliga miljoner att riva dammen, och bygga en ny. Samtal förs redan mellan ägaren och myndigheterna.
Örekilsälven är ett exempel på vilken överdriven fokus det har blivit på fisk i Sverige. Vattendirektivet nämner knappt ordet fisk. Det dyker upp först i en bilaga. I Sverige handlar det nästan enbart om fisk.
Regeringen och myndigheterna försvarar sin hetsjakt på småskalig vattenkraft genom att hänvisa till EUs vattendirektiv. Läser man originaltexten framgår det klart att syftet med direktivet är att säkra medborgarnas tillgång på rent dricksvatten.
Exemplet med Örekilsälven visar alltså hur tokigt det kan bli när myndigheter med ett överdrivet intresse för fisk, ska tillämpa ett direktiv som egentligen handlar om rent dricksvatten.

Massivt stöd
Målsättningar att restaurera alla vattendrag finns på många myndigheter. Oftast utan att vara politiskt förankrade. Vattenkraften har i själva verket ett massivt stöd i folkopinionen. Utrivningslinjen som drivs av ett antal aktivistiska statliga tjänstemän, med stöd av organisationer som sportfiskarna och älvräddarna, har bara stöd av en procent av svenska folket. 84 procent vill ha kvar eller kan till och med tänka sig att bygga ut vattenkraften.(Källa: SOM-institutet)
Den folkliga stödet för den linje som Havs- och vattenmyndigheten, vattenmyndigheterna, kammarkollegiet och flera länsstyrelser driver, är med andra ord obefintligt. Det parlamentariska stödet är mycket svagt. Det är en stor majoritet i riksdagen för att behålla småskalig vattenkraft.
Det återstår ett antal frågor. Hur länge ska det här pågå, och varför har politikerna inte lyckats få stopp på detta, och hur kan det komma sig att statliga tjänstemän vägrar att följa folkviljan.
Kommunalrådet i Essunga kommun, Daniel Andersson, var den som i slutet av seminariet talade klartext och ställde frågan. Hur länge ska det här pågå egentligen.
En annan fråga som kom upp var vad ”moderna miljövillkor” egentligen är och vad det innebär. Det skulle kunna vara en politisk fråga, och något som politiken borde reda ut med berörda myndigheter.
Göran Åhrén