”NNR måste stoppas”

”Detta folkhälsoexperiment måste stoppas”, skriver lantbrukare Börje Berntsson, Varekil, som är kritisk till Nordiska ministerrådets nya kostråd. I det här debattinlägget kritiserar han hur arbetet med att ta fram de nya kostråden har gått till.
”I faktaunderlaget och i modellerna har man utelämnat kolets kretslopp”, skriver han bland annat. Genom att utelämna fotosyntesen, den kolinlagring som faktiskt sker, och att korna ingår i ett naturligt kretslopp, så blir slutsatserna om jordbrukets påverkan på klimatet fel. ”Detta feltänk öppnar för vanföreställningen att mat är en förorening för klimatet”, skriver Börje Berntsson, och kräver att förslaget stoppas.

Felaktigt underlag bakom kostråd

NNR – ett experiment med folkhälsan som måste stoppas

Nordiska ministerrådets nya kostråd till Nordens folk, NNR, har varit offentliga i drygt två månader. De har kritiserats av bland annat LRF, som påpekar att dessa kostråd skulle få ödesdigra konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion. De skulle därmed påverka vår självförsörjningsgrad negativt, och motverka regeringens livsmedelsstrategi.
Kostråden har beskrivits som obskyra. Kanske på grund av att det är konsulter från en engelsk tankesmedja som står för det så kallade faktaunderlaget som NNR byggt sin rapport på. Konsulter som går att koppla till både veganism och djurrättsaktivism.

Felaktiga modeller
Dessa så kallade forskare ställer sig över naturlagarna, och konstruerar modeller som är frikopplade från biologin. I faktaunderlaget och i modellerna har man utelämnat kolets kretslopp. Den korta kolcykeln, det vill säga den biogena icke-fossila kolcykeln, som är central och inte kan uteslutas om man seriöst vill diskutera frågor som dessa. Kolinlagring pågår konstant i alla växters rötter. Allt liv på jorden är kolbaserat, så även människan.
Den stora frågan är varför dessa “forskare” arbetar med en manipulerad verklighet som underlag för kostråden. Våra livsmedel är en biologisk kolbaserad skapelse och människan som biologisk varelse är helt beroende av denna.
Forskarna, och de flesta av oss andra, vet mycket väl att det biologiska systemet är ett kolbaserat kretslopp. Varför bortser man från denna fundamentala biologiska process? Varför fokuserar man enbart på utsläpp?

Glömde fotosyntesen
Fotosyntesen är den process som binder atmosfärens koldioxid tillsammans med vatten och energi från solen. Som restprodukt produceras det syre, ett syre som vi sedan andas in.
Fotosyntesen har bildligt och bokstavligt byggt allt organiskt material på vår planet, från minsta blomma till vajande sädesfält, till skogar och regnskogar.
Hur kan man tro att detta kretslopp kan utelämnas från beslutsunderlaget?
Detta feltänk öppnar för vanföreställningen att mat är en förorening för klimatet.
Kostråd till Nordens alla folk är en alltför viktig fråga. Vi kan inte tillåta att dessa baseras på bristfälliga beslutunderlag och modeller. Kostråden kommer dessutom att få negativa konsekvenser för folkhälsan. Detta folkhälsoexperiment måste stoppas.
Börje Berntsson
Lantbrukare, Varekil

”Detta feltänk öppnar för
vanföreställningen att mat
är en förorening för klimatet”

Bullshit

Kor pekas felaktigt ut som klimatbovar i Nordiska ministerrådets nya näringsrekommendationer, NNR. Kerstin Davidson, mångårig lantbruksreporter med stor sakkunskap om jordbruk, hävdar i den här krönikan att ministerrådet räknat fel.
”Idisslare som nötkreatur rapar upp växthusgasen metan när de idisslar. Av det skälet har de pekats ut som klimatbovar, men underlaget till forskningen är ofullständigt. De så kallade livscykelanalyser som ligger till grund för bedömningen av idisslarna har enbart mätt utsläpp. Att vallarna där korna betar också binder koldioxid finns inte med i beräkningen.”
Kerstin Davidson varnar nu för att rekommendationerna kan få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk, och för våra möjligheter att producera vår egen mat, och därmed vår självförsörjningsgrad.

En felräkning ligger bakom nya NNR, hävdar Kerstin Davidson. Kor är inga klimatbovar.

Nya kostråd hotar svensk självförsörjning

Underlaget ofullständigt – kolinlagringen inte medräknad

Av hälsoskäl bör man äta högst 350 gram rött kött – nöt, gris, lamm, vilt eller ren. Men med hänsyn till miljö och klimat ska intaget av rött kött vara minimalt. Allt enligt de nya nordiska näringsrekommendationer som tagits fram i Nordiska rådets regi och som presenterades nyligen.

Sedan 1980-talet har Nordiska rådet tagit fram kostrekommendationer, vilka i första hand ska ligga till grund för vad de offentliga köken serverar på förskolor och skolor, på äldreboenden och sjukhus. Tidigare har rekommendationerna enbart baserats på vad som är näringsriktig mat. Den här gången var uppdraget att även hållbarhet, som påverkan på miljö och klimat, skulle vägas in.

Idisslare som nötkreatur rapar upp växthusgasen metan när de idisslar. Av det skälet har de pekats ut som klimatbovar, men underlaget till forskningen är ofullständigt. De så kallade livscykelanalyser som ligger till grund för bedömningen av idisslarna har enbart mätt utsläpp. Att vallarna där korna betar också binder koldioxid finns inte med i beräkningen.

Problemet med de nya nordiska näringsrekommendationerna är också att de inte tar hänsyn till vad lantbruket i Norden kan producera. Lantbruket i stora delar av vårt land bygger på odling av gräsvall som ger foder till kor och får. Bönor, som kan ersätta kött som proteinkälla, kräver varma jordar och tål inte frost.  En övergång till mer vegetarisk kost gör oss än mer beroende av import. 

Detta borde avskräcka i de orostider vi just nu upplever. Kriget i Ukraina är en påminnelse, och det ryska hotet mot Sverige består, enligt flera bedömare. Skulle vi montera ner delar av vårt lantbruk kan vi stå oss slätt.

Lyckligtvis står landsbygdsminister Peter Kullgren, kd, upp för den svenska försörjningsförmågan. I en debattartikel (Aftonbladet 17 juni) berättar han att de svenska kostråden enbart ska bygga på de näringsfysiologiska delarna av studien bakom de nya näringsrekommendationerna. Kostråden ska utgå ifrån vad Sverige har naturliga förutsättningar att producera, förklarar Peter Kullgren.

Det finns även en annan aspekt av saken. Barn, gamla och sjuka ska vilja äta maten de serveras. Här har Karlskrona kommun tagit ett förnuftigt steg. Enligt beslut i Drifts- och serviceförvaltningen (BLT 24 april) ska den helvegetariska dagen i skolmatsalarna slopas. Man har upptäckt att färre elever äter den dagen, i stället går många ut och köper vad de vill äta. 

Unga som växer behöver näringsrik mat. Och att stora mängder mat måste kastas är inte hållbart, det har de styrande i Karlskrona insett. 

Kerstin Davidson

”De livscykelanalyser
som ligger till grund för bedömningen
har enbart mätt utslä