Sven-Arne Thorstensson är tillbaka med en krönika om energipolitik. WESTSIDANs krönikör tar oss den här gången med på en odyssé genom teknikhistorien, från att människan började använda elden, till dagens avancerade energisystem. Den utveckling som präglat historien, har avstannat.
”När det gäller att utvinna energi så har utvecklingen nästan stått stilla i snart 70 år. Kol, olja, gas och kärnenergi var så pass effektiva, så knappt någon brydde sig om att tänka ett steg längre. Marknaden var mätt och nöjd och ingen såg sig behöva några stora nya landvinningar för att alstra energi”, skriver Sven-Arne Thorstensson.
”En modig politik hade förstås sett detta komma. Man hade givetvis byggt ut den miljömässigt oslagbara vattenkraften. En utbyggd vattenkraft hade sin tur berättigat en utbyggd vindkraft.”

Energikrisen är en paradox

Den speglar Västvärldens djupa politiska kris

Om politiken utvecklat telefonin, hade vi troligen bara kommit fram till bakelittelefonen med dess textilspunna spiralsladd.
Men vi backar tillbaka ett gott stycke i historien.
Ingen vet med säkerhet när människan lärde sig att hantera elden. Det vi vet är att det var väldigt längesedan. Vissa forskare påstår ca 100 000 år och menar att det var då som man egentligen kunde kalla människan för människa.
Att kunna kontrollera elden gav helt nya möjligheter. Man förstod redan då att det finns något som kunde utföra ett jobb man inte kunde göra innan. Man hade lärt sig att använda eld som tillförd energi.
Man förstod att elden tillförde värme och ljus. Man kunde steka och koka, man kunde varna varandra och kommunicera på olika sätt.
Det är inte orimligt, att en och annan, av de som vi idag kallar för grottfolk, lutade sig tillbaka och gladdes över energin i elden och funderade kanske en vända, om vad man mer kunde göra med den.
Detta var en teknikrevolution som troligen var den mest omvälvande i mänsklighetens historia.

Bränslet var kol
Men vi ska inte uppehålla oss i den urgamla historien. Vi förflyttar oss till mycket tidigt 1800-tal då amerikanen Robert Fulton lyckades bygga en ångbåt som var effektiv nog att klassa ut vinddrivna båtar på Amerikas floder. Bränslet var kol och tekniken ny.
Sverige var inte så långt efter och 1818 sattes den första ångdrivna båten i trafik mellan Stockholm och Drottningholm. 1836 uppfann John Ericsson propellern och en ny era kunde ta sin start.
Ångdriften av fartyg höll sig inte så länge. Utvecklingen under den industriella revolutionen gick snabbt. Redan 1876 lanserade tysken Nickolaus Otto Ottomotorn och till den användes en renad olja, vilket gav helt nya möjligheter att omvandla fast energi till kraft. Denna nya teknik flyttade fram positionerna ordentligt. Samtidigt, under andra halvan av seklet experimenterade man med elektricitet på olika sätt. Kunskapen om statisk elektricitet hade funnits ända sedan antiken men den dynamiska elen kom först runt 1830 och fysikern Michael Faraday då konstruera olika apparater som drevs av elektriska strömmar. 

Glödlampan
Tomas Edison lyckades skapa ljus genom det som kom att kallas glödlampan. Bara något decennier senare lyckades Nikolai Tesla omforma den enkelriktade elen som nu kallas likström till växelström.
Allt gick snabbt och dessa banbrytande upptäckter var snart i praktisk drift.
I andra halvan av seklet hade man i flera amerikanska städer byggt upp ångdrivna elgeneratorer som försåg främst lyktstolpar med likström. I Stockholm togs 1892 det första ågdrivna elverket i drift.
Nyckeln till framgången var förstås generatorn. Den omvandlade rörelseenergi till elekticitet och nu var uppfinningarna igång.
I södra Sverige hade väderkvarnarna/vindmöllorna under flera år i mitten av 1800-talet lidit av flera långa perioder av bleke.
När vinden inte blåste kunde inte säden malas och det finns historier om att folk svalt för kvarnarna stod stilla. Vattnet rann däremot och de gamla kvarndammarna byggdes ut för en säkrare drift.
Vid den tiden stod nu generatorn i farstun och det dröjde inte länge för än det första vattenkraftverket togs i bruk i floden Viskan, närmare bestämt utanför Borås 1882.
Vi stannar där och minns den innovationskraft som då fanns. Man hade insett att segelfartygens och vindmöllornas tid snart var slut. Skulle hjulen snurra så skulle de snurra när man ville och inte när Gud ville. Allt hände på den tiden då det inte fanns telefon. Den var uppfunnen runt 1870 men utbyggnaden lät vänta på sig i flera årtionden.
Högst troligt för att man såg nyttan med energi så oerhört större, mer lönsamt och viktig än att informera varandra om något.

Med full kraft
Utvecklingen av energisystemen pågick med full kraft över nästan hela jordklotet, ända från den tiden fram till kärnkraftsincidenten i Harrisburg 1980.
Fram till dess och efter två världskrig så hade tillgången på energi prioriterats över allt annat. Kol och olja hade grävts fram och olja i mängd pumpades upp.
Kärntekniken hade utvecklats och under efterkrigstiden så var egentligen det största dilemmat att kunna kyla den energi som inte var önskvärd från ett kärnkraftverk.
Om vi stannar vid 1980 så hade den mekaniska tekniken nått långt men den digitala stod fortfarande och stampade i farstun. När den svenska kärnkraften byggdes ut på 70-talet fanns knappt en enda persondator, skulle man ringa så var det via koppartråd. På 80-talet kom faxen, som i sig var ett litet men stort steg i att överföra information men en PC var långt från var mans egendom och de som ändå fanns ute i stugorna hade ett dataminne som idag inte ens klarar ett halvskarpt foto på farmor.

Sen lossnade det
Utvecklingen av den digitala tekniken tog jättesprång. Från att mobiltelefoni 1980 endast var vikt åt veterinärer, stjärnsäljare och andra med speciella jobb, så fanns 1988, 100 000 mobiltelefoner i Sverige. Vilka idag är över 9 miljoner.
Idag så har den digitala tekniken ihop extrema processorer, datalagringsindustrier och GPS-satelliter, öppnat en helt ny värld av informationsutbyte. Kameratekniker, sensorer, bildavläsningsprogram och ansiktsigenkänning kan nu processa fram nästan vad som helst.
Om du behöver söka information så levererar sökmotorer som Google tiotusentals träffar på en microsekund. Information överförs med ljusets hastighet och bandbredderna ökar.
NMT gick till GSM, till 3G över till 4G och nu 5G, samtidigt planeras för 6G-näten.
Den tekniken verkar inte ha några begränsningar. Dataströmmar med Tiktok-filmer, Youtubklipp, överföringar av aktier och valutor strömmar ständigt runt vårt klot via något som vare sig Fulton, Otto eller Nikolai Tesla kunde föreställa sig.
Det enda de fokuserade på var att utveckla drivmedlet energi till användbar form.

Utvecklingen stått still
När det gäller att utvinna energi så har utvecklingen nästan stått stilla i snart 70 år. Kol, olja, gas och kärnenergi var så pass effektiva, så knappt någon brydde sig om att tänka ett steg längre. Marknaden var mätt och nöjd och ingen såg sig behöva några stora nya landvinningar för att alstra energi.
Visst har man via kiselmolekyler kunnat utveckla solceller som alstrar likström i viss omfattning men än så länge så är denna teknik både skrymmande och i behov av en lokalt lysande sol.
Alla satt därför nöjda fram till Harrisburg. Men då hände något. Västländernas befolkning tog både energi och demokrati för självklara ting, och man fick allt svårare att hantera något som kunde upplevas osäkert. Politiken i väst märkte att en mätt befolkning styrs av helt andra bevekelsegrunder än en hungrig. Därför blev politik, som berörde befolkningen, nu en risk. Där väljare skulle vinnas mer med löften än med handling.
Och nu står vi där mitt i paradoxen.
Det mest självklara, att ha tillgång till prisvärd energi, har problematiserats och till stor del prioriterats bort. Istället så har konsumtionen av den samma bejakats, så i den milda grad att vi nu lider av just brist på energi. Denna brist grundar sig i politisk rädsla och oro, och om hur väljarna värderar vad som görs.
Det enda som nu tydligen räknas är nya landvinningar inom just konsumtionen av energi.

Utbyggd vattenkraft
En modig politik hade förstås sett detta komma. Man hade givetvis byggt ut den miljömässigt oslagbara vattenkraften. En utbyggd vattenkraft hade sin tur berättigat en utbyggd vindkraft.
Man hade förnyat och utvecklat nya kärnreaktorer och varit långt framme när det gäller nästa generations vätgashantering.
Man hade också sett till att vi hade väl utbyggda el-nät för att flytta el-energin från källan till kund.
För ingen tänker väl ens tanken att digitala företagsjättar som Google, Amazon, Microsoft, IBM, Huawei, m.fl. hade glömt att bygga ut kommunikationsnäten och enbart ägnat sig åt utvecklingen av avancerad hård och mjukvara.
Det förstår ju alla, att med så dålig planering hade dessa jättar inte varit de jättar de är idag. Men den ”detaljen” glömde vi i Sverige när det gällde el-näten.
Så nu får vi nog sätta vår tilltro till att AI-robotar i fortsättningen kommer lösa våra energisystem eftersom våra politiker tycks vara helt mätta, rädda och inkompetenta på området. 

 Sven-Arne Thorstensson