Många små kvarnar och sågverk på landsbygden, som drivs med småskalig vattenkraft, lever i ovisshet. För en del har det blivit lite lugnare. Men osäkerheten är fortfarande stor. Statens hetsjakt på småskalig vattenkraft har tagit paus i vissa län. I andra rullar det på. WESTSIDAN besökte Vänga kvarn några mil norr om Borås, där man tvingats kämpa i många år redan för att kunna fortsätta sin verksamhet.

Ola mal på i Vänga kvarn
…trots statens kampanj mot småskalig vattenkraft
Wänga kvarn har hopp om framtiden. Kvarnen mal på, och bageriet bakar. Allt lokalproducerat. Men de senaste åren har varit en lång prövning. Av allt att döma, helt i onödan.
Idag samsas tre småföretagare i Vänga kvarn som har gamla anor. Så gamla att kvarnen måste betraktas som ett anrikt och värdefullt kulturminne, värt att bevara för framtiden.
Det verkar också vara den lokala opinionens åsikt, eftersom många i trakten har engagerat sig för att bevara den. Kvarnen har också fått stöd av kommunen.
Orsaken till prövningarna är att statliga myndigheter ifrågasatt verksamheten. Livligt påhejade av en liten men extrem minoritet, har tjänstemän på länsstyrelsen utfärdat förelägganden och krävt dyra tillståndsprocesser.
När WESTSIDAN kommer på besök möts vi av mjölnaren Ola Johansson. Han har fullt med vitt damm på kläderna. Han berättar att hjärtat i verksamheten är själva kvarnen.
Ola Johansson visar kvarnen och dammen, och berättar om kanalen som avleder vatten till turbinerna. Vänga kvarn drivs av ett strömkraftverk, som lånar lite vatten uppströms, och lämnar tillbaka det nedströms.

Ville renovera
Huvuddelen av vattnet i ån rinner i huvudfåran förbi Vänga kvarncafé. Kvarnen och verksamheten har alltså väldigt liten inverkan på miljön.
Kraftöverföringen var från början mekanisk. Först med ett vattenhjul, som sedan ersattes med två turbiner 1934. Man installerade också en generator och började producera elström.
Förutom kvarnen finns det en handelsbod, ett bageri och ett café.
Ola Johansson har varit mjölnare på Vänga kvarn i många år.
– Jag driver ju själva kvarnen här, säger han.
Turerna med länsstyrelsen har varit många. Men Vänga kvarn har nu kommit med i den nationella planen. Så nu är det lite lugnare.
– Vi har gått igenom processen, och fått avslag. Sedan har det varit tyst, säger Ola Johansson.
Problemen började för sex eller sju år sedan.
– Det var när vi ansökte om att få renovera vår kanal. De tyckte inte vi hade tillstånd över huvud taget. Trots att vi hade ett gammalt tillstånd, en häradsdom från 1849, säger Ola Johansson.
Fick föreläggande
Vänga kvarn fick ett föreläggande om att söka tillstånd. Kvarndammen var ett vandringshinder, påstod länsstyrelsen.– De påstod att det fanns flodkräftor här. Det var rena osanningar de kom med, säger Ola Johansson.
Skulle dammen rivas, skulle det få omfattande konsekvenser för miljön på platsen.
Nu har länsstyrelsen lugnat ner sig, och verksamheten vid Vänga kvarn rullar vidare. Såväl kraftverk som kvarn, liksom bageri och café.
Själva anläggningen ägs av hembygdsföreningen. Kvarnen drivs av den elström som kraftverket producerar. Aggregatet är på 30 KW.
Överskottet, cirka 40 000 till 50 000 KWh per år, säljs på nätet.
Kvarnen är byggd så att kraften från turbinen kan kopplas mekaniskt till kvarnstenen.
– Jag kan köra med direktöverföring om jag vill, säger Ola Johansson.
Råvaran köper han från Vara lagerhus, och mjölet säljer han till kaféer, restauranger och några butiker, tre i Borås och en i Fristad.
Tre småföretag är beroende av kvarnen och elproduktionen. Förutom kvarnen, ett bageri och café och en lanthandel. Ola Johansson förser bageriet med mjöl.
År 2009 tog Ola Johansson över som mjölnare på Vänga kvarn. År 2011 renoverades de två tvillingturbinerna och anläggningen drivs idag till största delen med egenproducerad el. Mjölet som produceras är KRAV-märkt.

Statens kampanj
Länsstyrelsens föreläggande blev startskottet på en bitter strid som tog mycket tid och kraft.
För verksamheterna vid kvarnen var det ett allvarligt hot om de skulle tvingas till långvariga och kostsamma processer i domstol för att kunna fortsätta.
– Det är elströmmen vi slipper köpa som vi tjänar pengar på, säger Ola Johansson.
Det var i december 2013 det började. Skriftväxlingen med länsstyrelsen pågick några år. Vänga kvarn kunde visa upp en häradsdom från 1849 som visade att kvarnen hade tillstånd. Länsstyrelsen påstod att häradsdomen inte gällde.
Nu vaknade också motståndarna till småskalig vattenkraft. Älvräddarna påstod att Vänga kvarn var en ”husbehovskvarn” och att dess betydelse för elförsörjningen var så ringa att det inte motiverade något tillstånd.
När vi står vid den lilla dammen, i ett litet vattendrag, dit havsvandrande fisk aldrig kan nå frågar jag Ola Johansson vad problemet är.
– Ja, det kan man undra, svarar han.
Massivt stöd
Länsstyrelsen hävdar att detta är ett vandringshinder. Men var finns den vandrande fisken?
Detta är vid Säveåns källflöden. Staten ställer krav på omfattande och kostsamma miljökonsekvensbeskrivningar, bland annat.
Nu har det lugnat ner sig. Vänga kvarn är med i den nationella planen, och prövningen skjuts därmed på framtiden.
Men det är inte över.
Avgörande kan bli bedömningen av begreppet samhällsintresse. Och om myndigheterna tar till sig riksdagsmajoritetens beslut att omprövningarna ska fokusera på miljöanpassningar, och inte på målet att ”restaurera” alla vattendrag, som några aktivister och tjänstemän vill, ett mål som för övrigt inte är demokratiskt förankrat.
Ola Johansson berättar om allt stöd från den lokala opinionen. Bageriet har många kunder som vill kunna fortsätta köpa sitt bröd i Vänga. Kvarnen fick också stöd av Vänga miljögrupp. Även Borås kommun ställde upp och gav kvarnen sitt stöd.
– Ja, de har stöttat oss hela tiden, säger Ola Johansson.

Betydande besöksmål
Vänga bageri och café är ett betydande besöksmål med cirka 30 000 besökare varje år. Kvarnen ligger nära Vänga mosse som är naturreservat, som också drar till sig många besökare.
Det är därför lite märkligt att småföretagarna kring kvarnen och hembygdsföreningen ska behöva kämpa mot en statlig myndighet för att kunna fortsätta sin verksamhet.
Länsstyrelsen har dock blivit bättre på senare år, berättar Ola Johansson. Det är stor skillnad.
Vänga bageri och café drivs idag av Oskar Lorentzon och Malin Jagetun. Företaget sysselsätter åtta säsongsanställda. Flest besökare har man på sommaren.
Oskar Lorentzon har svårt att förstå varför länsstyrelsen ställer till problem för Vänga kvarn.
– Det är hål i huvudet, säger han.
Det skulle ju förstöra miljön om man rev hela anläggningen, och man ändrar ju förutsättningar helt och hållet.
– Dammen har funnits här i över hundra år. Miljön har anpassat sig. Varför skulle man riva ut detta, säger Ola Johansson.
Och på platsen har det funnits dammar och kvarnar i flera hundra år.
– Hur ska vi veta hur det såg ut för 500 år sedan, undrar Ola Johansson.
Kraven från motståndarna är helt enkelt orealistiska, och man tar inte hänsyn till det kulturella värdet av att bevara kvarnen och miljön omkring den.
– Jag tror inte de kommer att riva. Kvarnen är för känd och för populärt. Och Vänga mosse är för välbesökt.

”Kortrest mat”
Oskar Lorentzon visar bageriet och berättar att de bakar allt på Ola Johanssons mjöl.
– Detta är hjärtat i verksamheten. Vi bakar allt som vi säljer i caféet. Hela den här verksamheten bygger på att kvarnen är igång, säger han.
Inriktningen är ekologiskt eller så lokalproducerat som möjligt. Han räknar upp en lång rad lokala producenter som levererar till bageriet. Ost köper man bland annat från Gäsene mejeri. Must från Trollhättan och ägg från olika lokala producenter i Västergötland. Och glassen är från Vänga glass.
Nästan allt är från Västergötland.
– I Norge pratar man mycket om ”kortrest mat”, säger Oskar Lorentzon.
Framtiden får utvisa hur ”kortrest mat” står sig mot teoretiska modeller om långsimmande fisk, när den nationella planen når Vänga. Kvarnen har i varje fall stöd från den lokala opinionen, och en majoritet i Sveriges riksdag liksom en kraftfull majoritet av svenska folket. Vilket borde räcka, i alla fall i en demokrati.
Göran Åhrén
WESTSIDAN: 2020-03-31

FOTNOT: Vänga café öppnar i samband med påskhelgen. Vår och höst har man öppet på helger. Under sommarmånaderna juni till augusti är det öppet tisdag till söndag.
Caféet serverar även en sopplunch. (Med reservation för ändringar p g a Corona)