Den dolda världshistorien

Spioner har spelat en stor roll i världshistorien, skriver historikern Per Bolander, och ger i den här artikeln exempel på avgörande insatser. Mordet på kung Alexander, utgången av andra världskriget, atombomben, kupper i Iran och Guatemala, Koreakriget och hur CIA desarmerade vänstern efter Vietnamkriget.
”Detta är bara några exempel på hur spionorganisationer har spelat en mycket stor roll för varför världen ser ut som den gör. Men många av arkiven är fortfarande stängda. Hur många fler hemligheter skulle avslöjas om de öppnades? Hur många politiker, militärer och journalister lyckades KGB och CIA värva under det kalla kriget
. Hur mycket skulle vi tvingas skriva om historieböckerna”, skriver per Bolander.

Spioner som gör avgörande insatser

”Historien blir komplett först när arkiven öppnas”

Vilken roll har spioner och underrättelseorganisationer spelat för den historiska utvecklingen under 1900-talet? Vi kommer troligen inte att få en klar bild av den moderna historien, förrän arkiven hos underrättelsetjänsterna blir offentliga. Detta gäller naturligtvis i första hand de stora och viktiga organisationerna, MI6, KGB, CIA, DGSE och Mossad. 
Spioner var naturligtvis mycket aktiva redan under första världskriget 1914 – 1918, tänk bara på Mata Hari som avrättades 1917. Men så vitt man vet spelade ingen någon avgörande roll för krigets utgång.
Men 1917 inträffade den ryska revolutionen, den viktigaste händelsen under 1900-talet. Kommunisterna grundade Kommunistiska Internationalen, Komintern, för att sprida revolutionen över världen. I realiteten blev Komintern snart en del av den sovjetiska underrättelsetjänsten Tjeckan, GPU, NKVD, KGB, kärt barn har många namn. Detta gjorde det lätt för ryssarna att rekrytera agenter, de kunde säga att till dem att de skulle ”arbeta för freden”. På så sätt behövde de inte känna sig som förrädare.

Mordet på Alexander
Även Nazityskland byggde ut sina underrättelseorganisationer, SD och Abwehr. Den 9 oktober 1934 mördades kung Alexander av Jugoslavien i Marseilles under ett statsbesök i Frankrike. Han åkte i en öppen bil tillsammans med franske utrikesministern Louis Barthou när de båda sköts till döds av en makedonisk terrorist. Mördaren lynchades på platsen av folkmassan.
Länge trodde man att kungen var målet för aktionen och att Barthou bara råkade vara på fel plats vid fel tillfälle. Nu tyder mycket på att tyskarna var bakom attentatet och att Barthou var huvudmålet. Anledningen var att han strävade efter att göra motstånd mot Hitlers upprustningspolitik.

Avgjorde WW II
Under det andra världskriget spelade därför spioner av allt att döma en avgörande roll för utgången. Några exempel: Hitlers huvudmål för kriget var att krossa Sovjetunionen/Ryssland och skapa ett stort tyskt imperium som sträckte sig till trakterna av Afghanistan eller något i den stilen.
Datum för invasionen var satt till 15 maj 1941. Då skulle tyskarna hinna krossa den röda armén innan vintern kom. Men i slutet av mars 1941 inträffade en kupp i Jugoslavien som störtade den pro-tyska regeringen. Kuppen var delvis organiserad av de brittiska och sovjetiska underrättelsetjänsterna.
Detta tvingade Hitler att först krossa Jugoslavien (och Grekland) vilket fick honom att skjuta upp anfallet mot Sovjet i fem veckor till den 22 juni. När den tyska armén närmade sig Moskva i oktober så började det snöa vilket gav ryssarna tid att organisera försvaret av huvudstaden.
Samtidigt meddelade den sovjetiske spionen Rickard Sorge i Tokyo att japanerna planerade att anfalla USA, inte Sovjet. Detta fick Stalin att dra tillbaka sin armé i Fjärran Östern och kasta in den mot tyskarna vilket räddade Moskva och förmodligen avgjorde det andra världskriget.

Avgörande i Korea
Efter kriget blev USA och Sovjet, de tidigare allierade, fiender av ideologiska skäl. USA hade en stor fördel, de var ensamma om att ha atombomben. Vad amerikanerna inte visste var att NKVD hade lyckats infiltrera Manhattanprojektet, byggandet av atombomben.
Vi vet nu att ryssarna hade minst sex agenter i Los Alamos. Av dessa har endast två identifierats, Klaus Fuchs och Ted Hall.
En av de viktigaste spionerna var den brittiske dubbelagenten Donald Maclean som arbetade på den brittiska ambassaden i Washington. Han lyckades överföra en mängd viktiga data om atombomben till Moskva. Allt detta gjorde att Sovjet kunde detonera sin första atombomb redan 1949, bara fyra år efter USA.
Detta fick stor betydelse under Koreakriget. När kineserna inledde sin offensiv i Korea vintern 1950 –51, och drev tillbaka amerikanerna, så hotade USA att sätta in atombomber mot Kina. Det som förhindrade detta var den sovjetiska atombomben. USA vågade inte använda kärnvapen eftersom motsidan då skulle slå tillbaka med samma medel.
Det hade uppstått en terrorbalans. På så sätt kan man säga att atomspionerna faktiskt räddade världsfreden genom sitt förräderi. Historien är aldrig enkel.

Kuppen i Iran
Men det var inte bara ryssarna som hade framgångar, även amerikanerna lärde sig hur en slipsten skulle dras. År 1953 organiserade CIA, i samarbete med MI6, en kupp mot den iranska regeringen. I Iran hade en nationalistisk premiärminister, Mohammed Mossadegh, kommit till makten och drivit shahen i exil och hotade att nationalisera oljeindustrin. CIA lyckades muta ett antal militärer som organiserade demonstrationer på gatorna mot Mossadegh och för shahen. Detta ledda till att regeringen störtades och shahen kunde återkomma och styra landet i 25 år till.
Bara ett år senare lyckades CIA upprepa succén, den här gången helt på egen hand utan brittisk hjälp, i Guatemala. Där hade en vänstersinnad president, Jacobo Arbenz, kommit till makten och börjat en ganska blygsam jordreform. Detta gillades inte av United Fruit Company som hade goda kontakter med CIA. Bolaget ville behålla sina stora ägor i landet och CIA ställde upp och störtade Arbenz med hjälp av en privat armé och en flod av propaganda.
Ett vittne till aktionen var en ung argentinsk läkare, Ernesto Guevara. Han svor på att nästa gång skulle vänstern inte göra samma misstag som Arbenz. Resultatet blev den kubanska revolutionen. 

Guevara och Cuba
Tack vare Ernesto Guevaras lärdomar från Guatemala lyckades Fidel Castro ta makten på Kuba och, inte minst viktigt, behålla den, trots CIA:s alla försök att bli av med honom (mordförsök, sabotage, propaganda, privata arméer etc). Sovjet utnyttjade Castros framgångar och placerade i hemlighet ut kärnvapenmissiler på Kuba men nu hade CIA tur. De lyckades rekrytera en högt uppsatt ryss, Oleg Penkovskij, som försåg dem med avgörande information. Tack vare detta genombrott lyckades president Kennedy tvinga den sovjetiske ledaren Nikita Chrusjtjov att dra tillbaka missilerna.
Penkovskij avslöjades av KGB och avrättades men freden var räddad. En förrädare hade räddat mänskligheten från den största krisen någonsin. Som sagt, historien är aldrig enkel. 

Vietnamkriget
Under 1960-talet drog en vänstervåg fram i världen och inte minst i Västeuropa och USA. Den viktigaste anledningen till detta var utan tvekan Vietnamkriget. Tack vare televisionens genombrott så kunde nu människorna se krigets brutalitet på TV-skärmen. Bilderna av massakrer, terrorbombningar och napalmskadade barn chockade världen och vände opinionen mot USA:s krig. Framför allt ungdomen blev upprörd och demonstrerade mot kriget. Här i Sverige kunde demonstrationerna samla 50 000 deltagare, de största i landets historia.
För CIA var goda råd dyra. Några av de mer intelligenta tjänstemännen insåg att ungdomens upprorslusta var en realitet som inte skulle försvinna i brådrasket. Det gällde därför att kanalisera ungdomarnas aktivism i en annan riktning.
I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet uppstod nya proteströrelser, bland annat miljörörelsen (”Gröna vågen”) och kvinnorörelsen (Feminismen). CIA började nu i hemlighet att stödja dessa rörelser finansiellt och genom propaganda.
Under miljökonferensen i Stockholm 1972 så genomfördes demonstrationer mot jakten på valar som senare har kunnat spåras till CIA.

Valar och feminism
Naturligtvis så struntade CIA fullständigt i valar och feminism, det viktiga var att ungdomarna sysslade med annat än Vietnamkriget. Till viss del var dessa operationer en framgång. Man kunde få miljöorganisationer att protestera mot Sovjets valjakt (men inte Norges eller Japans) och feminister att protestera mot kvinnoförtryck i Sovjet (men inte i Saudiarabien).
På senare tid har rörelsen för homosexuellas rättigheter används av USA i propandan mot vissa länder som är motståndare till amerikanska intressen (t ex Iran). 
Detta är bara några exempel på hur spionorganisationer har spelat en mycket stor roll för varför världen ser ut som den gör. Men många av arkiven är fortfarande stängda. Hur många fler hemligheter skulle avslöjas om de öppnades? Hur mycket skulle vi tvingas skriva om historieböckerna?
Det finns ju ingen brist på frågor: Hur många politiker, militärer och journalister lyckades KGB och CIA värva under det kalla kriget? Vilka var de? Mördades president Kennedy av en ensam galning eller var andra krafter inblandade? I så fall, vilka? Osv, osv. 
Kanske kommer vi en dag att få svaren.
Per Bolander
Historiker

Hur många fler hemligheter
skulle avslöjas
om de (arkiven) öppnades?

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s