Regeringen skyller på världsmarknaden

Man anar en dold agenda bakom vägran att sänka skatten

Sverige är i kris. Elpriset slår alla rekord och priset på diesel är det högsta i världen. Energikrisen får allvarliga konsekvenser. Ändå vägrar regeringen att sänka skatterna. Istället skyller man på världsmarknaden och Putin. Men frågan är om det är trovärdigt.

Energikrisen med höga priser på el och diesel, leder till att jordbruk och åkerier, inte längre är lönsamma. Dessa verksamheter drabbas direkt. Andra verksamheter ser vi konsekvenserna först när det börjar bli tomt på hyllorna i butikerna, eller när det kommunala vattnet inte längre går att dricka.
Gör politiken inte något så riskerar många företag att gå i konkurs.
I riksdagen pressas regeringen av partier som vill vidta åtgärder. Men regeringen håller envist fast vid de höga skatterna som driver upp priset. Istället skyller regeringen på världsmarknaden och Putin. Men det förklarar inte varför Sverige har så mycket högre pris än grannländerna på diesel. Det är ju trots allt samma världsmarknad.
Danmark betalar exempelvis drygt 18 kronor litern när detta skrivs. I övriga världen är snittpriset på diesel på just nu lite över 10 kronor litern. Sverige har det högsta priset i världen med över 25 kronor litern. Så regeringens argument håller inte.

Allvarliga konsekvenser
Inom jordbruket och åkerinäringen har de höga priserna redan fått konsekvenser. Jordbruk läggs ner på grund av att de blivit olönsamma. Andra lägger åkermark i träda eftersom det kostar över 10 000 kronor att tanka traktorn för en dags körning. Åkerier ställer bilar, avbeställer planerade inköp av nya och chaufförer blir utan jobb.
Detta händer redan nu.
På sikt kommer detta att få konsekvenser för många sektorer i samhället. Bland de mest sårbara är vår livsmedelsförsörjning. De höga dieselpriserna påverkar inte bara produktionen av mat inom jordbruket, utan också distributionen av råvara till industrin och varor till butikerna.
Man frågar sig om det måste bli tomt på hyllorna i matbutikerna först för att de styrande i Stockholm ska förstå allvaret i situationen.

Skyller på Putin
När finansministern får frågan i riksdagen svarar han som tidigare representanter för regeringen att de höga dieselpriserna beror på världsmarknadspriset. Men en liter diesel kostar i snitt lite över tio kronor på världsmarknaden. Att Sverige med över 25 kronor litern har det högsta priset på diesel i världen måste alltså bero på något annat.
De höga energiskatterna generellt lyfts fram som en förklaring. I länder utan skatt kostar dieseln bara några kronor litern. I Sverige driver kravet på inblandning av biobränsle upp priset dessutom. Sverige har där gått mycket längre än alla andra länder. EU har ett krav på inblandning av biobränslen med 14 procent. I Sverige är kravet nu drygt 30 procent, och staten planerar att höja kravet till 60 procent.
Problemet är att vi inte tillverkar tillräckligt med eget biobränsle i Sverige. Istället importeras biobränsle, till stor del palmolja, från fjärran länder. Ur miljösynpunkt är det naturligtvis tveksamt att importera stora mängder palmolja för att spä ut dieselbränslet. Transporterna påverkar miljön liksom produktionen i exportländerna.I vissa länder offrar man regnskog för att anlägga plantager för produktion av palmolja. Här står alltså olika miljömål emot varandra.

Agenda 2030 delmål 17
Den stora frågan är dock varför regeringen vägrar sänka skatten på diesel, eller minska kravet på inblandning av biobränsle, trots att vitala samhällsintressen hotas av de höga priserna. Kan det vara så att regeringen tjänar så mycket pengar på energikrisen att man väljer att sitta still i båten.
Varför fortsätter man att skylla på världsmarknaden och Putin? Det är inte trovärdigt.
En delförklaring kan vara att Sverige skrivit under Agenda 2030 där det står att medlemsstaterna ska vända på alla stenar för att hitta nya sätt att ta in skatt. I delmål 17 i Agenda 2030 står det en hel del som kan vara intressant i det här sammanhanget.
https://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-17-genomforande-och-globalt-partnerskap/
Delmål 17.1: ”Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter.”
En del av pengarna som Sverige samlar in kommer att användas till att betala de fattiga ländernas statsskulder.
Delmål 17.4: ”Bistå utvecklingsländerna att uppnå en långsiktigt hållbar skuldsättning genom en samordnad politik som syftar till att, när så är lämpligt, främja skuldfinansiering, skuldlättnad och skuldomstrukturering samt åtgärda kraftigt skuldtyngda fattiga länders utlandsskuld för att minska skuldbördan.”

Fattiga länders statsskuld
En del av pengarna kommer alltså att gå till de banker som lånat ut stora summor till fattiga länder. För den som vill fortsätta denna research enligt principen ”follow the money” som kan man exempelvis googla skuldsättningen i världen. Ett grundtips är väl att av de 600 miljarder kronor som Sverige förbundit sig att samla in till det här ändamålet kommer en ansenlig del att hamna hos de stora bankerna.
Så alltihop är för en god sak, som polaren brukar säga. Men det har inte mycket med klimat och miljö att göra. Snarare handlar det om problemet med stora statsskulder i fattiga länder, och varför de inte har råd att sluta med kol och olja, och köpa vindkraftverk och elbilar.
Och ytterst handlar det om vem som ska betala, vad det får för konsekvenser för ekonomin för medborgarna inte bara i utvecklingsländerna, utan också i de utvecklade länderna.

Sänk skatten
I USA debatteras de här frågorna. Men inte mycket i Sverige. Sverige är ju ett lydigt land med lydiga medborgare. Och FN har ju skrivit att medlemsstaterna ska skapa konsensus om det här målen.
Man får hoppas att de som tvingas lägga ner sin verksamhet trots allt upplever att de bidrar till att fattiga länder kan betala av sina skulder till de stora bankerna, och att man därmed gör en insats för att restaurera den globala ekonomin. Eller att man i varje fall finner tröst i att vara med och finansiera fler vindkraftverk i Kongo eller Bangladesh.
Kanske vaknar inte regeringen förrän det blir tomt på hyllorna i butikerna.
För egen del känns det mer som att Sverige är på väg mot ett stup i rasande fart. De som håller i ratten vägrar att se den annalkande katastrofen. Den stora frågan är om tillräckligt många upplever det som en tröst att Sverige går före och visar vägen. I synnerhet som den övriga världen inte tycks reagera. Att konsekvent vara bäst i klassen hjälper ju inte, om alla andra struntar i det. Och om konsekvensen av det är att vi är på väg mot avgrunden, då är det ju ren dumhet.
Regeringen måste därför tänka om och sänka energiskatterna. Innan det är för sent.
Göran Åhrén

”De som håller i ratten
vägrar se den annalkande
katastrofen”