Alla vill öka produktionen av mat

Men stor oenighet om hur det ska gå till

Finns det inga lantbrukare, då finns det ingen mat. Produktionen av livsmedel, och självförsörjningsgraden, måste öka. Det var partierna överens om. Men inte hur det ska gå till. Så kan debatten mellan riksdagspartierna i Rotviksbro i veckan sammanfattas.

Jordbrukets kostnadsökningar stod i fokus. Branschen brottades med problem med lönsamheten redan innan. Energikrisen med skenande priser gör situationen akut. Kriget i Ukraina förvärrar krisen ytterligare.
Samtidigt är landets självförsörjningsgrad sämre än någonsin. Under 50 procent. Det är uppenbart att vi måste öka produktionen av livsmedel. Frågan är hur vi ska kunna åstadkomma det i ett läge där olika miljömål och klimatmål pekar i en helt annan riktning.
Dieselpriserna nådde nya toppnoteringar samtidigt som LRF-medlemmar samlades till den årliga debatten mellan riksdagspartierna i Rotviksbro i veckan. Samtliga partier var representerade utom vänsterpartiet som tackat nej.
Sofia Karlsson, ordförande i LRF Västra Götaland, ledde debatten.
Alla partier vill öka livsmedelsproduktionen. Men man är inte överens om hur det ska gå till. En klar vattendelare är synen på klimatmålen och om kostnadskrisen ger anledning att sänka energiskatterna och minska kravet på inblandning av biobränsle i dieseloljan.

Vill sänka skatten
Tre partiet säger klar ifrån att man vill sänka skatterna och justera reduktionsplikten (M, KD och SD). Miljöpartiet håller fast vid sina klimatmål. Centerpartiet vill inte ändra på reduktionsplikten. Första frågan handlade om hur vi ska kunna öka produktionen när kostnaderna skenar.
– Vi behöver spelregler som är hållbara över tid. Vi måste kunna konkurrera med andra länder, säger Jerker Lundin (KD).
– Vi behöver öka självförsörjningsgraden, säger Emma Norén (MP) och förklarade att hon menar hela kedjan, gödning, drivmedel och en satsning på energigrödor.
– Vi tror på marknaden, säger Veronica Almroth (L). Då kan man inte subventionera.
Hon förordar därför sänkt skatt framför bidrag.
– Vi vill ha ett långsiktigt hållbart jordbruk, säger Jonathan Svensson (S). Det är inte hanterbart med 25 kronor litern.
– Det höga kostnadsläger måste ner. Det är det viktigaste, säger Staffan Eklöf (SD).
– Mycket av kostnaderna är hemmagjorda. Reduktionsplikten måste minskas. Det är bra om vi har inhemsk produktion av drivmedel. Det är inte bra om vi måste importera stora mängder, säger Staffan Eklöf.
– Krispaket i all ära, men vi behöver åtgärder nu. Det är många som inte har råd att sätta något i jorden nu, säger Ann-Sofi Alm (M).

Kriskommission?
Sofia Karlsson konstaterade att de flesta ville se en förändring. Frågan är hur?
Staffan Eklöf menar att vi behöver bli lite mer realistiska. Jerker Lundin betonade att tjänstemän måste vara opartiska och att vi behöver återinföra en god myndighetsutövning.
– Det ligger för mycket makt på enskilda tjänstemän, säger Veronica Almroth.
Anders Dahlberg vill tänka lite till innan han skärper tjänstemannaansvaret.
Flera var överens om krav på förenklingar och mindre krångel.
– En myndighetsperson ska ha förståelse för den näring som man utövar tillsyn över, säger Staffan Eklöf.
Ann-Sofie Alm räknar upp en lång rad regler som bör tas bort.
– Vi måste reformera miljöbalken. Generella biotopskydd ska tas bort. Och jordbruk ska inte klassas som miljöfarlig verksamhet. Handläggning måste ske inom rimlig tid.
– Vi behöver reformera hela jordbrukspolitiken. Det behövs en kriskommission, säger hon.

Reduktionsplikten
– Viljan att ställa om är god. Men för det krävs det lönsamhet, säger Sofia Karlsson.
– Vad vill du och ditt parti göra för att öka lönsamheten?
Jerker Lundin (KD) vill se över reduktionsplikten. Sveriges mål, på 30 procent, går mycket längre än resten av Europa, som har 14 procent.
– Vi behöver ha en konsekvensanalys av de här åtgärderna, säger Jerker Lundin.
– Vi måste öka vår självförsörjningsgrad i alla delar, säger Emma Norén, och får medhåll av S.
– En långsiktig lönsamhet är viktig så lantbrukare frivilligt kan välja att ställa om. Idag dammsuger Sverige världsmarknaden på biodrivmedel. Vi importerar mellan 80 och 90 procent, säger Staffan Eklöf.
– Efterfrågan ökar, då sticker priserna. Då måste det finnas en flexibilitet. Vi utesluter inte stöd. Men då måste det vara utformat på rätt sätt.
Anders Dahlberg (C) förordar långsiktiga spelregler och vill ta bort skattehöjningarna på biodrivmedel.
– Ett hållbart jordbruk är ett jordbruk som inte lägger ner. Ska man göra en sån här omställning så måste det ske så att det inte blir olönsamt, säger Ann-Sofie Alm.

”Sänk skatten”
För bättre livsmedelssäkerhet och beredskap vill Anders Dahlberg (C) ha en beredskapsplan och bli självförsörjande på insatsvaror. Han kan tänka sig en skattesänkning, men behålla reduktionsplikten.
– Minskar man reduktionsplikten, då äventyrar man klimatmålen. Det är fel väg att gå, säger han.
Staffan Eklöf vill se beredskapslager för livsmedel och insatsvaror.
– Men ökad produktion är det viktigaste. Och lägre kostnader. Varje hektar som odlas bidrar.
Emma Norén vill öka kapaciteten, men det måste ske utan att rucka på målen för miljö och klimat.
– Det är viktigt att vi kan få så stor självförsörjningsgrad som möjligt, säger Jerker Lundin.
Varför ska Sverige ha så mycket högre ambitioner än resten av Europa när det gäller reduktionsplikten, undrar han.
– Vi ska bli fossiloberoende. Men vi är också livsmedelsberoende. Man kan inte göra det ena utan att ta hänsyn till det andra, säger Ann-Sofie Alm.
– Situationen är akut. Lantbruk läggs ner nu. Man måste sänka skatterna, säger Ann-Sofie Alm.
När energipriserna stiger, stiger statens intäkter. Staten tjänar på energikrisen.
– Skatten är progressiv. Det är inte rimligt.
Den årliga debatten i Rotviksbro arrangeras av Bokenäsets LRF-avdelning. Ett 50-tal medlemmar kom till jaktstugan. LRF-avdelningen samlade in 3 450 kr till Ukraina.
Göran Åhrén

FOTNOT: Två dagar efter debatten ändrade sig Liberalerna och kan nu tänka sig att stötta ett förslag att sänka reduktionsplikten. Det innebär att förslaget, om partierna kan komma överens om utformningen, kan få en majoritet i riksdagen.