Massivt stöd för Järle

Lokal opinion vill rädda Järle kvarn

”Befintliga biotoper hotas om dammen rivs ut”

JÄRLE: Staten vill riva dammen. Järleborna köper inte Naturvårdsverkets argument om fria vattenvägar för fisk. De vill bevara den. Opinionen mot en utrivning har nu vuxit till ett massivt motstånd. Och Järleborna får stöd av en rad institutioner, inklusive Nora kommun.

Moa Rudebert bor vid kvarnen i Järle. Där driver hon ett krukmakeri och ett kafé. Hon är en av de Järlebor som försöker rädda kvarndammen som staten vill riva.
Moa Rudbert är inte ensam. Det har vuxit fram en lokal opinion som vill bevara kulturmiljön. De får stöd bland annat av Örebro museum, Hembygdsföreningen och Nora kommun. Även Nora biologiska förening, har tagit ställning för att bevara dammen.
– Det är ett massivt motstånd mot Naturvårdsverkets planer, säger Moa Rudebert.
Problemet är att staten äger Järle kvarn. Naturvårdsverket köpte kvarnen och området omkring i avsikt att bevara miljön. Men något har fått myndigheten att ändra sig. Nu vill man istället riva dammen och bygga om vattendraget till en fors.

Damm i Järle i 500 år
Länsstyrelsen i Örebro, som en gång var positiv till att kvarnen togs i bruk igen, har också ändrat sig. Nu driver man på för en utrivning.
Myndigheterna stöder sig på en utredning som gjorts av konsultföretaget Norkonsult, som hävdar att det skulle vara fördelar för öring och musslor om dammen revs.
Moa Rudebert köper inte de argumenten. Det kan inte vara dammen som är problemet, menar hon.
– Dammen har funnits i 500 år. Och det har funnits musslor och öring förut.
Moa Rudebert tror att det är andra miljöproblem som orsakat en minskning av flodpärlmusslan. Och fiskens behov av att vandra överdrivs, anser hon. Istället är de statliga rivningsplanerna ett hot mot de arter som finns i kvarndammen idag.
– Det har visat sig att den här öringstammen som finns här är stationär. Öppnar man upp kommer den att försvinna, säger hon.

Negativa konsekvenser
En utrivning av dammen i Järle skulle alltså kunna få negativa konsekvenser för befintliga biotoper. Och det gäller även musselarter. Biologen Eva Nilsson har varnat för konsekvenserna av en utrivning. Hon blir inte imponerad av statens argument om biologisk mångfald och flodpärlmusslor. Hon menar att det snarare rör sig om biologisk enfald.
En titt på Naturvårdsverkets hemsida, där projektet presenteras med fina bilder, väcker misstankar om att det i själva verket handlar om sportfiskeintressen. Nuvarande vattendrag ska byggas om totalt. Stora stenar, grus och sand ska tillföras för att skapa optimala lekförhållanden. Och mellan stenarna ska vattnet strömma fritt.
Ärendet ligger för avgörande i Mark- och miljödomstolen, men hur det än går kommer domen av allt att döma att överklagas.
Nora kommun vill inte att dammen rivs. Så de statliga myndigheterna är rätt ensamma. Staten har dock stöd av organisationer som sponsras av företag som säljer sportfiskeutrustning.
Moa Rudebert vill att det görs en oberoende undersökning om konsekvenserna av en utrivning. Hur de biotoper som finns i dammen kommer att påverkas.
– Det vore i alla fall anständigt att undersöka de här faktorerna.

Byggde fisktrappa
Staten skapade ett naturreservat i Järle i mitten på 1970-talet. Då gjorde man ett fantastiskt jobb för att bevara både natur- och kulturmiljön vid Järle kvarn. Tanken var att den gamla kulturhistoriska miljön skulle bevaras. Och man byggde en fisktrappa.
– Som vi inte vet om den fungerade, säger Moa Rudebert.
Det går naturligtvis att bygga vandringsvägar för fisk igen. Liksom flyktvägar genom dammen.
Motståndet mot en utrivning är i vilket fall massivt.
– Alla som bor häromkring. Det är en massiv opinion. Facebook-gruppen har 2 500 medlemmar, och det är folk från närområdet. Lindesberg, Nora och Örebro, men även längre bort.
Man vill bevara miljö kring kvarnen som den är.
– Det är ett populärt rekreationsområde. Och det finns en liten badplats nere vid kvarnen.
– Jag driver näringsverksamhet här. Jag är keramiker och driver ett litet kafé.
De som vill riva menar att det blir bra när ombyggnaden av vattendraget är klar.
– Kvarnen kommer att finnas kvar. Men man förstör hela upplevelsen av vattenkraften, kontrasten mellan det stilla vattnet i dammen, och vattnet i fallet som regleras av dammluckorna.

Ville öka produktionen
Kvarnen är inte aktiv. En arrendator producerade el, och hade planer på att utvidga verksamheten och börja mala igen. Han ville öka produktionen av elström med en turbin till. Men 2018 sa staten upp arrendatorn som blev tvungen att lägga ner.
Staten skyller på EU. Länsstyrelsen och Naturvårdsverket och konsulten säger att de måste göra det här på grund av EU.
– Det var huvudargumentet när man började.
– För tio år sedan gjordes en utredning om vad man skulle göra med den här dammen. Förslaget då var att det skulle göras modifieringar, men det var inget förslag om utrivning. Tanken var fortfarande att anläggningen skulle bevaras helt och hållet.
Den senaste konsultutredningen kom till andra slutsatser.
– Det känns som ett beställningsarbete. Det går mycket väl att hitta lösningar på fiskvandringen.
– Vi tror inte att behovet av fiskvandring är särskilt stort. Det finns dessutom dämmen både uppströms och nedströms.

Stopp för elproduktion
Så frågan blir då varför de till varje pris ska riva dammen. Känslan är att de gör det för att förhindra att någon i framtiden producerar elström i kvarnen.
– Ja, det känns så. I och med att man hade en arrendator som producerade elström, och man sa upp honom och slängde ut honom, säger Moa Rudebert.
Hon tycker att man kunde invänta den nationella planen. Då ska ju hela vattendraget omprövas.
Missnöjet med myndigheternas agerande är också stort när det gäller samråd.
– Folk har varit förbannade. Blir man inbjuden till ett samråd då tror man att det är någon som ska lyssna, säger Moa Rudebert.
– Naturvårdsverket säger att de har haft samråd med lokalboende.
Men i praktiken har man inte haft några samråd. Det är snarare informationsmöten.
– Man hade ett möte i bygdegården här (Hammarby bygdegård). När folk började protestera och ville framföra sina synpunkter, då blev tjänstemännen förvånade och lite chockade.
De försökte dela upp folk i smågrupper och ”brainstorma” om små detaljer som att sätta upp skyltar. Tre förslag presenterades. Och de sa att detta är det som har minst påverkan på kulturmiljön, så det har vi valt. (De hade alltså redan valt alternativ innan samrådet.) Det blev inget mer samråd.

Protesterna växer
När protesterna växte och folk protesterade med att sätta upp färgband på räcket på bron, då reagerade länsstyrelsen.
– När vi började sätta upp band på bron då hade de resurser att skicka fyra man från länsstyrelsen för att ta bort banden.
Färgbanden togs bort. Men lokalbefolkningen satte upp dem igen.
– Inte på räcker. Men nära bron, precis utanför reservatsgränsen.
Det finns inte någon i bygden som vill att dammen ska rivas, förklarar Moa Rudebert. Man överväger att söka talerätt i domstol om Mark- och miljödomstolen beslutar enligt statens förslag. Med stöd av Århuskonventionen kan lokala miljöopinioner söka talerätt.
– Går det här emot oss så kommer vi att ansöka om prövningstillstånd.
FOTNOT: Den 18 mars kommer domen i Mark- och miljödomstolen.
Göran Åhrén