Får myndigheter ljuga?

I det här debattinlägget anklagar Västsvensk Vattenkraftförening (VSVF) Vattenmyndigheten för att ljuga. Och ställer samtidigt frågan om en myndighet för ljuga hur mycket som helst.
Självklart får en myndighet inte ljuga. Men man gör det genom att utelämna relevanta delar av sanningen i sin beskrivning som därmed inte stämmer med verkligheten, hävdar VSVF.
Vattenmyndigheten gömmer sig bakom en komplicerad byråkrati som är så omfattande att knappt någon förstår. Därmed kan eller orkar ingen ifrågasätta, skriver VSVF.

Västsvensk Vattenkraftförening ryter till

Anklagar vattenmyndigheterna för att ljuga

Får en myndighet ljuga hur mycket som helst? Frågan kan kanske synas märklig. Men för den som är insatt i hur det fungerar inom vattenförvaltningen är frågan inte märklig.  

Vattenmyndigheterna har den 20 april publicerat en nyhet beträffande vitala saker om vattenkraft och politik på sin webbplats. Vattenmyndigheternas nyhetsartikel innehåller flera saker som inte speglar verkligheten när det gäller konsekvenserna. Oriktigheterna går till så att det kanske inte är osanning just det som skrivs. Men Vattenmyndigheterna skriver inte hela sanningen och därmed blir beskrivningen väldigt skev. Skulle hela sanningen skrivas så skulle sakerna komma i en helt annan dager.
Vattenmyndigheten skriver att de tillämpar kraftigt modifierade vatten (KMV) och undantag fullt ut inom de ramar som nationella föreskrifter, vägledningar och underlag tillåter. 
Detta begrepp att Vattenmyndigheterna ska tillämpa KMV och undantag fullt ut är vitalt eftersom det uttryckligen ska tillämpas fullt ut enligt flertalet riksdags- och regeringsbeslut. 
Vad Vattenmyndigheterna inte skriver är att de har inget underlag för att tillämpa på det sätt som är den politiska viljan. Därför blir det inte fullt ut, utan i stället ingenting. Det är stor skillnad på fullt ut och ingenting. Om Vattenmyndigheten skulle lämna en rättvisande information skulle Vattenmyndigheten lämpligtvis upplyst om att resultatet blir noll och inget.

Jordbruket nästa
Kraven i vattendirektivet gör att Sverige måste ompröva och miljöanpassa vattenkraften för att Sverige ska uppnå vattendirektivets mål, upplyses om i Vattenmyndighetens nyhetsartikeln. Vad Vattenmyndigheten inte skriver att målen uppnås inte i och med omprövning och miljöanpassning av vattenkraften.
Till exempel jordbruk och markavvattnings- och dikningsföretag hindrar att målet uppnås. Om Vattenmyndigheten lämnat en rättvisande information skulle de lämpligtvis upplyst om detta så att läsare och politiker börjar förstå. Jordbruk och markavvattning är nästa som ska ställas i skottgluggen.
God dialog och samverkan mellan inblandade aktörer samt tilltro till systemet och de processer och myndigheter som ska driva arbetet framåt, säger vattenvårdsdirektör Johanna Söderasp. Vilken planet lever vattenvårdsdirektören på? God dialog och samverkan förekommer bara i vattenvårdsdirektörens fantasier. Verksamhetsutövarnas tilltro till systemet, processer och myndigheter är obefintligt. Vattenvårdsdirektören umgås uppenbart för mycket med likasinnade som tror på systemet och skulle behöva komma ut i verkligheten och möta verksamhetsutövare som inte har minsta tilltro till myndigheter.

Svaret på frågan om en myndighet får ljuga hur mycket som helst är nej. Men Vattenmyndigheten gör det ändå och kan göra det genom att de gömmer sig bakom en komplicerad byråkrati som är så omfattande att knappt någon förstår. Därmed kan eller orkar ingen ifrågasätta. Hundratals sidor med frågor och kritik har skrivits till Vattenmyndigheterna. Resultatet är noll. Att ställa frågor till Vattenmyndigheten är som att slå vatten på en gås. 

Västsvensk Vattenkraftförening
Johan Hillström, Ordförande

”Vattenmyndigheten
gömmer sig bakom
en komplicerad byråkrati”

Åtgärder överprövas

Centern vill att regeringen överprövar

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bör ses över

Centerpartiet vill att regeringen överprövar beslutet om nytt åtgärdsprogram. Regler för undantag ska göras tydligare, och man vill säkerställa att kraven på åtgärder inte leder till omfattande utrivningar av småskalig vattenkraft, eller drabbar landets möjligheter att nå målen i livsmedelsstrategin. En majoritet i riksdagen står bakom förslaget.

Mycket talar för att regeringen kommer att överpröva de förslag till åtgärder som de fem vattenmyndigheterna lagt fram, och som varit ute på remiss. Centerpartiets Rickard Nordin har lagt ett förslag i riksdagen som en majoritet ställer sig bakom.
Syftet med förslaget är att säkerställa en god balans mellan samhällsekonomisk kostnad och miljömässig nytta, som ligger i linje med riksdagens beslut om ”Vattenmiljö och vattenkraft”, samt livsmedelsstrategins mål.
Rickard Nordin vill att regeringen ska tydliggöra hur Vattenförvaltningsförordningens kapitel 4, paragraf 10, ska tillämpas. Det är den förordningen som reglerar mindre stränga krav och när undantag kan tillämpas. Det har blivit den springande punkten i den akuta konflikten mellan vattenmyndigheterna och de intressen som påverkas av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.
Kritikerna menar att vattenmyndigheterna går så långt i sina krav att man i realiteten inte följer de beslut som riksdag och regering fattat. Lagar och förordningar har inte varit tillräckligt tydliga, gett utrymme för tolkningar och det ska regeringen nu rätta till.
Vidare vill Rickard Nordin säkerställa att de värden som vattenmyndigheterna räknat fram för varje vattendrag, de så kallade HARO-värdena, ligger i linje med den förstudie som gjordes, och att den tolkning vattenmyndigheterna gjort inte leder till att vattenkraftverk rivs ut av ekonomiska skäl.

En majoritet bakom
Han vill också säkerställa att de miljöanpassningar som sker inte går ut över möjligheten att öka effekten i befintlig vattenkraft.
Ytterligare en punkt som han vill att regeringen tittar på är att rätt bedömningar görs och att myndigheterna tar hänsyn även till lokala nyttor och vilka konsekvenser de åtgärder man föreslår får. Det arbetet ska ske, precis som vattendirektivet och lagen föreskriver, i samråd med de som berörs.
Rickard Nordin säger till WESTSIDAN att han har en majoritet med sig.
– Inriktningen finns en majoritet bakom. Men den exakta utformningen är inte klar, säger Rickard Nordin, som menar att regeringen måste agera i frågan.
– Uppdraget till regeringen är tydligt. Jag förväntar mig att regeringen följer det.
Att centerpartiet kan agera fritt i den här frågan i förhållande till regeringen beror på att detta inte omfattas av januariavtalet, samtidigt som man kan stödja sig på energiöverenskommelsen.
Den fråga mänga ändå ställer sig är hur många gånger riksdagen ska behöva besluta att småskalig vattenkraft ska få vara kvar innan våra myndigheter lyder.
– Tills regeringen och våra myndigheter förstår, säger Rickard Nordin.
– För mig är det här en större fråga en enbart småskalig vattenkraft. Det är Sveriges energiförsörjning det handlar om.

Massiv kritik
Ett beslut att överpröva går därmed i linje med den kritik som framförts av Havs- och vattenmyndigheten, LRF, vattenkraftsägarnas organisationer och en lång rad andra remissinstanser. Samt flera riksdagsledamöter.
– Det är väl troligt att det ändå blir en överprövning. Med tanke på all den massiva kritik som har framförts, säger Christer Jansson.
– Det hade varit ännu konstigare om de inte hade överprövat, säger Christer Jansson, LRF, en av de organisationer som kritiserat förslaget.
Möjligtvis kan det gå fortare om riksdagen tar initiativet. Förra gången, 2015, dröjde det ända till hösten innan regeringen fattade beslutet. Slutliga beslutet kom i oktober 2016.
– Det är bra att de överprövar men sedan får man se vad det leder till. Förhoppningsvis leder det till att man följer de vägledningar som tagits fram och att man ska använda undantagen och att man måste göra avvägningar mot andra samhällsintressen.
– Man kan ju inte sätta mål som inte går att nå. Det ställer orimliga krav på enskilda och det är en dålig användning av skattemedel, säger Christer Jansson.
Centerpartiets förslag har redan varit uppe i miljö- och jordbruksutskottet. Riksdagen kan väntas ta ett beslut i frågan i början på sommaren.
FOTNOT: Mindre stränga krav och undantag regleras i 4 kapitlet 10 paragrafen vattenförvaltningsförordningen. En tillämpning kan innebära förlängd tidsfrist eller mindre stränga krav.
Göran Åhrén

”…att säkerställa en god balans

mellan samhällsekonomisk kostnad

och miljömässig nytta

som ligger i linje

med riksdagens beslut”