Mats Green gav Småland hopp

”Kostnaderna får inte bli orimliga”

Det kommer att bli regelförändringar. Regeringen jobbar med frågan. Det var budskapet från riksdagsledamoten Mats Green (m), som talade på Smålands vattenkraftförenings årsmöte den gångna helgen.

Mats Green är populär bland kraftverksägarna i Småland. Det går inte att ta miste på. Det är fullsatt i lokalen på restaurang Korrö, i södra Småland, när riksdagsledamoten som nyligen utsågs till närings- och energipolitisk talesperson för moderaterna talar.
Det är årsmöte i Smålands vattenkraftförening.
Mats Green berättar att regeringen just nu gör en konsekvensanalys av omprövningarna av den småskaliga vattenkraften.
– Man ska ta fram ett regelverk där elförsörjningen ska få högre prioritet, säger Mats Green.
Regeringen ska också titta på hur kostnaderna för de åtgärder länsstyrelserna föreslår drabbar kraftverksägarna.
– Kostnaderna för omprövningarna får inte bli orimliga, säger Mats Green.
Riksdagen har ju slagit fast att omprövningarna inte får bli så betungande för den enskilde att verksamheten inte kan fortsätta bedrivas. Ett politiskt mål som inte respekteras av alla länsstyrelser.
– Arbetet pågår för fullt.
Regeringen tittar också på de kulturvärden som påverkas. Liksom miljön. I de fall där vattenkraften gett upphov till torrfåror kan det bli aktuellt att släppa mer vatten.

”Som i Finland”
Mats Green berättar också att han gärna hade hanterat frågan som man gör i Finland.
– Då hade det blivit enkelt, säger han.
I Finland tycker man att vi i Sverige är bra på att krångla till saker. Själva har de konstaterat att elproduktionen även från vattenkraften är viktig för landets beredskap. Och det går ju att köra även små vattenkraftverk i lokala nätverk, vid behov.
En annan viktig fråga är klassningen av vattendragen. Aktivism på myndigheter är ett problem. Rent allmänt behöver regeringen sätta stopp för all överimplementering av initiativ från EU som sker i Sverige.
Mats Green konstaterade också det märkliga faktum att man inte får flytta en sten från en gärdesgård, men det går bra att riva flera hundra år gamla dammar. Det är svårt att se den konsekventa logiken i detta.
Det regeringen kan göra är framför allt att vara tydligare i sina föreskrifter, samt göra nödvändiga ändringar i sina regleringsbrev. De lagförslag som kan bli resultatet kommer sannolikt att tas av riksdagen i början på nästa år.

Oro bland ägarna
Bland deltagarna på mötet uttryckte många oro över att det till stor del är samma personer i regeringskansliet som ska arbeta med frågan nu, som var med när den nya lagen kom till 2019. Risken är att de inte är intresserade av att åtgärda de brister som gör att myndigheter kan runda den politiska viljan.
Ett annat problem enligt kraftverksägarna är att liberalerna har fått ministerposten som ska arbeta med frågan. Partiet har lierar sig med de som vill lägga ner den småskaliga vattenkraften och riva dammar och kraftverk.
Ska pausen leda till ett resultat så måste resten av regeringen vara trogen sina löften. Liberalerna gömmer sig gärna bakom miljöargumentet. Men det håller inte, menar Thomas Sandberg, ordförande i Svensk Vattenkraftförening.
– Man gömmer sig bakom det argumentet när man i själva verket i många fall förstör miljön istället, säger han.
Thomas Sandberg skickade med Mats Green en önskelista till regeringen.
Det behövs tydligare formuleringar i förordningen om KMV (Kraftigt modifierade vatten)  och MSK (Mindre stränga krav). De ska vara så tydliga att den verkställande makten måste följa den politiska viljan.
Problemet med den S-ledda minoritetsregeringen var att miljöpartiet kunde ändra på formuleringar så att den politiska viljan inte fick genomslag i praktiken. Man dribblade bort majoriteten i riksdagen.

VG och Örebro värst”
Flera deltagare berättade hur deras länsstyrelse agerat under omprövningarna.
Mats Green kommenterade att de flesta tror att den egna länsstyrelsen är värst. Men så är det oftast inte. I själva verket är det Västra Götaland och Örebro som är värst just nu, hävdar Mats Green.
Rune Hallgren tog upp detta med orimliga kostnader. En del länsstyrelser använder det som metod för att göra verksamheterna olönsamma, och på det sättet driva fram en nedläggning, med åtföljande krav på utrivning.
Äldre rättigheter är ett annat problem. Där jurister på länsstyrelser börjat hävda att gamla tillstånd inte gäller för elproduktion. Man frikopplar frågan juridiskt från själva dammen, det påstådda vandringshindret.
Där behövs ett förtydligande från riksdag och regering. Det riksdagen sagt, att alla gamla tillstånd ska gälla som tillstånd enligt miljöbalken, respekteras inte. Myndigheterna struntar i den politiska viljan och underkänner urminnes hävd i avsikt att driva fram en mer kostsam nyprövning i domstol. Vilket också leder till att verksamheten blir av med bidragen från vattenkraftens miljöfond.
Thomas Sandberg vill se en lösning där politiken sätter en tidsgräns, exempelvis 2013 eller 2015, och konstaterar att alla verksamheter som var i drift då ska vara möjliga att ompröva, och därmed tas med i den nationella planen.

Bara i Sverige
Mats Green berättar att han diskuterade miljöbalken med f. d. statsminister Göran Persson en gång.
– Miljöbalken var tänkt att vara ett brett ramverk, lätt att anpassa till lokala förhållanden. Men så blev det inte.
Den svenska överimplementeringen av vattendirektivet får konsekvenser.
– Sverige är det enda land som river ut vattenkraften, säger han.
Låter vi detta fortsätta så kommer andra verksamheter också att drabbas.
– Först ger man sig på den småskaliga vattenkraften. Sedan väntar alla de dammar som inte producerar el, jordbruket och markavvattningen.
Det är ett konstant problem är att myndigheterna arbetar i stuprör. Länsstyrelsernas tvärsektoriella ansvar märker man inte så mycket av, kommenterade Thomas Sandberg.
Andra frågor som kom upp på mötet:
Hur går det med den statliga utredning som föreslår att man lägger ner de fem vattenmyndigheterna. Mats Green försäkrade att den utredningen fortfarande är aktuell.
Göran Åhrén

”Sverige enda landet
som river ut
vattenkraften”

EU vill underlätta
utbyggnad av
förnyelsebar energi

Den nya förordningen från EU om att stimulera och underlätta utbyggnad av hållbar energi diskuterades också på Smålands vattenkraftförenings årsmöte.
– Det pågår en diskussion om vad som ska anses som hållbart, säger Mats Green.
Thomas Sandberg berättade att det görs ansträngningar från vissa miljöorganisationer att förmå EU att klassa vattenkraft och bioenergi som icke hållbara. Men andra krafter har lyckats få bort de värsta avarterna.
Rune Hallgren berättade lite om den nya EU-förordningen som vill att medlemsstaterna genom enklare regler och kortare handläggningstider ska stimulera en utbyggnad av förnyelsebar energiproduktion.
– Regeringen har inte sagt ett knyst om detta, säger Rune Hallgren, som också berättar att Havs- och vattenmyndigheten inte vet hur de ska hantera det här.
Det är svårt att inte klassa vattenkraften som förnyelsebar.
Viktigast med den nya förordningen är kanske att den också slår fast att förnybar energi ska prioriteras och betraktas som ett allmänt intresse.
Det är dock inte helt klarlagt vad EU menar med förnyelsebar energi. Det pågår som sagt en diskussion om det, konstaterar Mats Green.
– Hur vindkraften kan klassas som hållbar, men inte vattenkraften, det övergår mitt förstånd, säger han.
(WESTSIDAN: 2023 03 20)

”Hur vindkraften kan klassas som hållbar,
men inte vattenkraften,
det övergår mitt förstånd”

Kritik mot förslag om utrivning

Myndigheter vill riva Torsrums kvarn i Mönsterås. Bara för att den är närmast havet. Foto: G Åhrén

Staten vill riva Torsrums kraftverk

Smålands vattenkraftförening vädjar till politiken

Staten vill riva dammen. Trots fungerande fiskvandringsväg. Smålands vattenkraftförening protesterar mot förslaget. I veckan bjöd man in riksdagsledamoten Mats Green (M) till möte vid Torsrums kraftverk.

På väg till Mönsterås passerar jag Emån ett flertal gånger. På hotellet läser jag i ”Mönsteråsbladet”, som ges ut av kommunen, hur rika vattendragen är på fisk. Emån är världsberömd för sin storvuxna havsöring. Totalt finns det mer än 30 fiskarter.
Även i Alsterån finns det gott om lax och havsöring, får jag veta.
På väg till mötet vid Torsrums kraftverk funderar jag på vad det verkliga problemet kan vara. Om det är så gott om fisk, så undrar man vad problemet är. Varför vill staten riva en massa dammar och kraftverk?
Är tidigt på plats och hinner gå en sväng runt anläggningen innan deltagarna kommer. Den gamla kvarnen och kraftverket ligger i direkt anslutning till varandra. En kanal förser kraftverket med vatten. Och dammen ligger cirka 100 meter uppströms.
Det mesta är byggt med massiva stenmurar och ser gammalt ut. Borde kanske kvala in som ett kulturminne, värt att bevara.

Från 1600-talet
När mötet är igång får vi veta att kvarnen är från 1600-talet. Ägare är familjen Rappe. Kvarnen ingår i en större egendom där man bedriver ekologisk mjölkproduktion och skogsbruk, bland annat.
Det har bedrivits kvarnverksamhet sedan Sten Stures tid, berättar Fabian Rappe, som tagit över driften av gården. Den nuvarande kvarnen har anor tillbaka till 1600-talet.
Thomas Rappe berättar hur hans farfar tog över gården och utvecklade vattenkraften. Den första turbinen installerades 1935. Några år senare installerades en till. Han är fast besluten att kämpa för kraftverket och kommer inte att ge sig.
Idag producerar kraftverket cirka en miljon kilowattimmar.
– Det finns en potential att öka produktionen, säger Fabian Rappe.
Det rinner över en massa vatten som inte bidrar till kraftproduktionen. Men istället för att investera och effektivisera produktionen får familjen Rappe nu ägna sig åt tillståndsprocesser och byråkrati.
Mötet kommer i det sammanhanget in på problemet med aktivistiska tjänstemän.

Äganderätten viktig
Mats Green talar om behovet av att stärka äganderätten, skärpa tjänstemannaansvaret och hålla nere kostnaderna i domstol för kraftverksägarna. Riksdagen har beslutat om att skärpa tjänstemannaansvaret.
Mats Green berättar också om riksdagens beslut om urgammal hävd och rättskraft.
– Urgammal hävd har redan rättskraft. Men vi har stärkt det ytterligare, säger Mats Green.
Problemet är att regeringen styr myndigheterna. Och det går ibland trögt att verkställa riksdagens beslut.
Mats Green vänder sig emot att länsstyrelserna hittar på nya lagtolkningar för att kringgå riksdagens beslut, exempelvis genom att hävda att gamla tillstånd gällde mekanisk kraftöverföring med vattenhjul, och inte produktion av el i turbiner.
Ordföranden i Smålands vattenkraftförening, Anders Jarl, tar problemet med inflytande företrädare för sportfisket skaffat sig. Många som jobbar med frågorna på länsstyrelserna, är också engagerade sportfiskare.
Smålands vattenkraftförening har tagit fram siffror. I snitt kommer varje fiskväg att kosta 10 miljoner kronor. Men det tillkommer kostnader, och slutnotan hamnar på det dubbla. Totalt innebär att åtgärderna kommer att kosta närmare 40 miljarder kronor.
Det är en oacceptabel summa, menar Smålands vattenkraftförening.
De pengar som avsatts i den nationella fonden kommer inte att räcka till alla småskaliga vattenkraftverk, hävdar Gunder Holm.

Drabbar jordbruket
Det finns gott om fisk uppströms Torsrums kraftverk berättar familjen Rappe. Fiske i mynningen är förbjudet, men det förekommer mycket tjuvfiske.
Laxtrappan som man investerade i för cirka tio år sedan fungerar. Havsvandrande fisk kommer upp i Alsterån, som i övrigt är rik på arter. Vandringshindret är alltså redan åtgärdat. Ändå föreslår Vattenkraftens miljöfond i sin rapport från pilotprojektet att dammen ska rivas ut.
Fabian Rappe förklarar att en eventuell utrivning kommer att drabba jordbruket. Han visar pumpstationen som bevattnar gårdens åkermark. Bevattningen är nödvändig för gården och de senaste årens perioder av torka har inte minskat behovet.
– River de ut dammen så kommer vi inte att kunna bevattna 120 hektar, säger Fabian Rappe.
Vattnet kommer från kvarndammen. Utan dämme kommer kvarndammen att sina.
Familjen Rappe tycker att myndigheterna går för långt. Ytterst handlar det här om äganderätten, och rätten att bruka det man äger.
Gården äger också mycket skog. Och diskussionen om skogsbruket har inte passerat obemärkt. Fabian Rappe ifrågasätter innehållet i äganderätten om man ska behöva ha tillstånd för allting. Och han är inte ensam.
På väg hem passerar jag Emån flera gånger. Skyltar förkunnar att fiske är förbjudet. Men från bron ser jag att en sportfiskare stå ute i forsen, med sina långa stövlar, och vevar med sin flugfiskespö. Jag inser att sportfisket väger tyngre än våra basnäringar, när vi överlämnar de avgörande besluten om samhällsnytta till tjänstemännen på flera av våra länsstyrelser. (Westsidan: 2021-09-27)
Göran Åhrén

Staten vill riva två dammar i Alsterån

I Vattenkraftens miljöfonds rapport om pilotprojektet i Alsterån, föreslås utrivning av de två kraftverk som ligger närmast utloppet i Kalmarsund.
”Det är en stor fördel för vattenmiljön om de två nedersta anläggningarna rivs men detta under förutsättning att ägarna själva medverkar till det”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Motivet är diffust. Kraftverken ligger nära havet. Man får också veta att området vid nedre delen av Alsterån är ett Natura 2000-område.
Längre upp i ån bedöms kostnaderna för att riva dammar eller bygga fiskvandringsväg överstiga nyttan.
Målet är att åstadkomma ”hållbara bestånd” av havsvandrande fisk, i första hand lax och havsöring. ”De föreslagna åtgärderna kommer även kunna gynna andra arter”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Alsterån med biflöden omfattar 45 anläggningar, 23 kraftverk och 22 dammar. Vattendraget är indelat i 39 vattenförekomster. Samtliga är av vattenmyndigheten utpekad som naturliga vattendrag. Bara fyra anses ha god ekologisk status.
Enda skälet till att vattendraget inte har god status överallt är att det finns kraftverk och dammar. De utgör så kallade vandringshinder, enligt myndigheterna.
”Målet är att överallt nå miljökvalitetsnormen”, skriver Vattenkraftens miljöfond.
Ansvarig vattenmyndighet och berörda länsstyrelser är ansvariga för klassning och bedömningar. 

”Vad är problemet?”

Kritik mot pilotprojektet i Alsterån

Bengt Axelsson, Smålands vattenkraftsförening, är upprörd över förslaget att riva två kraftverksdammar i Alsterån. Det var därför har tog initiativ till mötet vid kvarnen.
– Det var för att visa det horribla i att bara för att det ligger närmast havet ska det rivas.
– Det finns så många argument för att bevara kraftverket. Även kulturhistoriska, säger Bengt Axelsson, som är nöjd med mötet.
Riksdagsledamoten Mats Green har lovat att ta upp frågan i riksdagen.
Bengt Axelsson tycker det är märkligt att statliga myndigheter i samverkan med Vattenkraftens miljöfond kan föreslå utrivning av små vattenkraftverk i den situation som nu råder på elmarknaden. Regeringens politik innebär att de facto att vi nu eldar med fossil olja, istället för att producera el med ren förnyelsebar vattenkraft.
– Nu kör vi Karlshamnsverket för fullt, och så ska man lägga ner en massa småskalig vattenkraft.
Bengt Axelsson förstår lika lite som någon annan som var med på mötet varför man vill riva dammen som förser Torsrums kraftverk.
– Det finns inget problem. Fisken kommer förbi, och det är rikligt med fisk i Alsterån. Man producerar förnyelsebar ren energi. Så vad är problemet?
– Det är dessutom balanskraft mot vind och sol, och den produceras i södra Sverige där det råder elbrist.
Ägaren till den gamla kvarnen, Thomas Rappe, kommer att ta strid med myndigheterna.
Göran Åhrén

”Det finns inget problem.
Fisken kommer förbi,
så vad är problemet?”

Bengt Axelsson