Matbrist hotar

Det kan bli brist på mat om krisen förvärras, säger lantbrukare Börje Berntsson. Foto: G Åhrén

Matbrist hotar om krisen förvärras

Oro för dålig livsmedelssäkerhet i kommunerna

Matbrist hotar om krisen förvärras. Nu växer oron för kommunernas livsmedelsberedskap. Mat står inte överst på listan i alla kommuner. Lantbrukare Börje Berntsson anser att det saknas en insikt om bristerna, och har tagit upp frågan med LRF.

Kommer det att finnas mat om de internationella kriser vi nu upplever skulle förvärras? Hur stor är exempelvis beredskapen i våra kommuner?
Lantbrukare Börje Berntsson ringde några samtal och resultatet var inte helt tillfredställande. Han ringde bland annat en samordnare i en kommun i Västsverige som uttalat sig om beredskapen i media, och frågade varför han inte nämnde livsmedel. Han fick det förbluffande svaret att man inte hade tänkt på mat.
Tillgången på mat är ju avgörande om vi skulle drabbas av krig. Eller om en utvidgning av kriget i Europa skulle skära av våra handelsvägar. Det kan bli brist på mat i Europa också, vilket skulle försvåra möjligheterna att importera. Vår självförsörjningsgrad är skrämmande låg, under 50 procent.
Energikrisen ökar kostnaderna för bönderna och riskerar att slå ut delar av vårt eget jordbruk.
– Vi ser en kostnadsbild i livsmedelsproduktionen som man inte klarar av. Många bönder frågar sig om de verkligen ska så någon gröda i år. Och djurbönder pratar om att lägga ner produktionen. En del är redan på gränsen till konkurs, säger Börje Berntsson.
– Även transportnäringen är i kris.

Otillräckligt krispaket
– Regionen har sagt att tillgången på livsmedel är god, fortsätter Börje Berntsson.
Men de lyckas inte lugna Börje Berntsson. Han pekar på flera faktorer som gör det svårare för vårt eget jordbruk att konkurrera. Handelns satsning på egna varumärken gör oss mer sårbara. Man vet ju inte varifrån varorna kommer.
– Man osynliggör leverantören. Och då kan man köpa varan i Danmark eller Tyskland eller var som helst, säger Börje Berntsson.
Det är också ett sätt för handeln att pressa priset och köpa där det är som billigast.
– Det slår ut många av de lokala leverantörerna.
I många av de länder som konkurrerar är priset på diesel betydligt billigare.
Ökade priser på el och diesel har ökat kostnaderna för svenskt jordbruk med åtta miljarder kronor.
– Det kan man ju inte kompensera med en miljard i bidrag. Och att man sedan försöker sänka dieselkostnaden med en krona och 30 öre, säger Börje Berntsson.
Regeringens åtgärder räcker alltså inte för att rädda svenskt jordbruk.
– Vi har fått ökade kostnader, vi har krig i Europa. Om transporterna sviktar så får vi ingen mat.
Ukraina och Ryssland står för 18 respektive 16 procent av världens exporten av spannmål.
– Livsmedelsproduktionen i Europa är en reglerad marknad. Transportsektorn kan kompensera sig för kostnadsökningar. Men det kan inte jordbruket, säger Börje Berntsson.
Arla har visserligen höjt betalningen till bonden, men det räcker inte för att kompensera för kostnadsökningarna.
– Medeltalet för en ko är cirka 10 000 liter per år. 30 öre blir tre tusen kronor om året. Det räcker inte långt om kostnaderna har stigit mycket mer.
Nej, det räcker inte ens till en full tank i traktorn. Kostnaden för diesel har stigit kraftigt, mellan 30 och 40 procent. Det handlar om kostnadsökningar på hundra tusentals kronor för en normalstor gård. En ökad avräkning med 1,30 är därför inte tillräckligt.

El är också viktigt

Den kommun Börje Berntsson ringde upp berättade i media att beredskapen är god. Han frågade varför man inte nämnde livsmedel i artikeln. Han fick svaret att det hade man inte tänkt på.
Börje Berntsson tyckte det var ett väldigt konstigt svar. Han kontaktade LRF som också tycket det var en viktig fråga att ta upp med kommunerna.
Börje Berntsson ringde sedan till en annan kommun. Där hade man tänkt till när det gäller livsmedel.
– Den samordnaren hade verkligen tänkt på livsmedel, säger Börje Berntsson.
I den kommunen satsar man på lokala producenter av livsmedel och inser betydelsen av närproducerat i händelse av kris. Tillgången på el är också viktig.
– Inte ens dörrarna går upp utan el. Och kyl och frysvaror blir förstörda på några dagar.
– Hur många livsmedelsaffärer har ett reservagreregat?
Det kan vara bra om kommunerna har kunskap om läget.
Börje Berntsson föreslår att kommunerna som vill ta ansvar för beredskapen när det gäller livsmedel ser över vilka lokala leverantörer det finns i kommunen.
Direktleveranser av baslivsmedel som potatis, kött, mjölk, ägg och mjöl skulle kunna säkras genom avtal med lokala producenter om det skulle bli problem med leveranserna i händelse av kris.
För att det ska vara ett alternativ måste man ju hålla igång den lokala produktionen.
– Konungariket Sverige måste se till så man inte förstör sin egen livsmedelsproduktionen, säger Börje Berntsson.

”Skatterna måste sänkas”
En del tror att man kan klara maten genom att odla morötter i pallkragar i städerna. Men den maten skulle inte räcka länge för att mätta 11 miljoner invånare. Idag är självförsörjningsgraden under 50 procent.
– Vi såg det inte komma, säger Börje Berntsson ironiskt, och citerar en känd politiker.
– Man måste lokalt ta tag i sina lokala producenter och se till så att de inte lägger ner.
Genom att handla lokalt i fredstid, säkrar man att det finns lokala producenter i krigstid.
Men det krävs åtgärder från regeringen också. Skatterna på energi måste sänkas. Sverige kan inte ha högre skatter än alla andra länder. Och samtidigt tro att vi ska kunna behålla en egen livsmedelsproduktion. Nivåerna måste vara rimliga så svenskt jordbruk kan konkurrera.
– Man måste sänka skatten på diesel, säger Börje Berntsson.
Men även den höga skatten på el påverkar bönderna negativt. Det påverkar exempelvis priset på konstgödsel. Men också importen av naturgas, som blivit mycket dyrare. Norska producenten av konstgödsel, Yara, har varnat för en livsmedelskris i Europa, när producenter av konstgödsel minskar sin produktion.
I Sverige förvärras problemen av höga ambitioner när det gäller miljö och klimat som gör att svenska bönder inte kan konkurrera. Och priset på konstgödsel började skena innan Putin anföll Ukraina.
– Det är miljörörelsen i Sverige som har satt Sverige i den här sitsen. Det är miljörörelsen som har skapat det här problemen, säger Börje Berntsson.
– Det är miljörörelsen som är orsak till den här situationen.
Det handlar om att säkra tillgången på mat för den egna befolkningen.
– Det största hotet är att ett stort antal svenska producenter säger att de inte klarar de här kostnaderna. Insatsvaror och energi har blivit för dyrt.
– Vi ska hela tiden leverera till ett världsmarknadspris.
Det är främst de höga skatterna på energi, främst el och diesel, samt reduktionsplikten som ligger långt över nivån i EU, som orsakar att jordbruket nu blir olönsamt.
– Det är en ren lögn när regeringen skyller kostnadsläget på Putin och världsmarknaden. Putin påverkar inte skatterna i Sverige.
Göran Åhrén

”Putin påverkar inte
skatterna
i Sverige”