Kor pekas felaktigt ut som klimatbovar i Nordiska ministerrådets nya näringsrekommendationer, NNR. Kerstin Davidson, mångårig lantbruksreporter med stor sakkunskap om jordbruk, hävdar i den här krönikan att ministerrådet räknat fel.
”Idisslare som nötkreatur rapar upp växthusgasen metan när de idisslar. Av det skälet har de pekats ut som klimatbovar, men underlaget till forskningen är ofullständigt. De så kallade livscykelanalyser som ligger till grund för bedömningen av idisslarna har enbart mätt utsläpp. Att vallarna där korna betar också binder koldioxid finns inte med i beräkningen.”
Kerstin Davidson varnar nu för att rekommendationerna kan få allvarliga konsekvenser för svenskt jordbruk, och för våra möjligheter att producera vår egen mat, och därmed vår självförsörjningsgrad.

Nya kostråd hotar svensk självförsörjning

Underlaget ofullständigt – kolinlagringen inte medräknad

Av hälsoskäl bör man äta högst 350 gram rött kött – nöt, gris, lamm, vilt eller ren. Men med hänsyn till miljö och klimat ska intaget av rött kött vara minimalt. Allt enligt de nya nordiska näringsrekommendationer som tagits fram i Nordiska rådets regi och som presenterades nyligen.

Sedan 1980-talet har Nordiska rådet tagit fram kostrekommendationer, vilka i första hand ska ligga till grund för vad de offentliga köken serverar på förskolor och skolor, på äldreboenden och sjukhus. Tidigare har rekommendationerna enbart baserats på vad som är näringsriktig mat. Den här gången var uppdraget att även hållbarhet, som påverkan på miljö och klimat, skulle vägas in.

Idisslare som nötkreatur rapar upp växthusgasen metan när de idisslar. Av det skälet har de pekats ut som klimatbovar, men underlaget till forskningen är ofullständigt. De så kallade livscykelanalyser som ligger till grund för bedömningen av idisslarna har enbart mätt utsläpp. Att vallarna där korna betar också binder koldioxid finns inte med i beräkningen.

Problemet med de nya nordiska näringsrekommendationerna är också att de inte tar hänsyn till vad lantbruket i Norden kan producera. Lantbruket i stora delar av vårt land bygger på odling av gräsvall som ger foder till kor och får. Bönor, som kan ersätta kött som proteinkälla, kräver varma jordar och tål inte frost.  En övergång till mer vegetarisk kost gör oss än mer beroende av import. 

Detta borde avskräcka i de orostider vi just nu upplever. Kriget i Ukraina är en påminnelse, och det ryska hotet mot Sverige består, enligt flera bedömare. Skulle vi montera ner delar av vårt lantbruk kan vi stå oss slätt.

Lyckligtvis står landsbygdsminister Peter Kullgren, kd, upp för den svenska försörjningsförmågan. I en debattartikel (Aftonbladet 17 juni) berättar han att de svenska kostråden enbart ska bygga på de näringsfysiologiska delarna av studien bakom de nya näringsrekommendationerna. Kostråden ska utgå ifrån vad Sverige har naturliga förutsättningar att producera, förklarar Peter Kullgren.

Det finns även en annan aspekt av saken. Barn, gamla och sjuka ska vilja äta maten de serveras. Här har Karlskrona kommun tagit ett förnuftigt steg. Enligt beslut i Drifts- och serviceförvaltningen (BLT 24 april) ska den helvegetariska dagen i skolmatsalarna slopas. Man har upptäckt att färre elever äter den dagen, i stället går många ut och köper vad de vill äta. 

Unga som växer behöver näringsrik mat. Och att stora mängder mat måste kastas är inte hållbart, det har de styrande i Karlskrona insett. 

Kerstin Davidson

”De livscykelanalyser
som ligger till grund för bedömningen
har enbart mätt utslä