Nio miljoner i kostnader, för att kunna fortsätta producera elström. Det blev för mycket för en kraftverksägare som väljer att lägga ner och ansöka om utrivning. Ett grundproblem är myndigheternas tunnelseende. Myndigheterna lastar på kraftverksägarna så omfattande krav på åtgärder att verksamheten blir olönsam. ”Med elbrist och skenande elpriser är det helt uppåt väggarna att fullt fungerande kraftverk rivs ut”, skriver Kerstin Davidson i den här krönikan, som tidigare varit publicerad i Blekinge Läns Tidning.
Hon berättar också att länsstyrelserna får kritik från Balanskommissionen för ”sitt allt snävare miljöperspektiv”. Myndigheternas handläggning framstår inte som rättssäker.
”Med elbrist och skenande elpriser är det helt uppåt väggarna att fullt fungerande kraftverk rivs ut.” Småskaliga vattenkraft producerar 4,3 TWh, motsvarande elförbrukningen i Göteborg. Produktionen skulle kunna öka med 6,1 TWh genom effektiviseringar. ”Det är på den vägen vi borde slå in”, skriver Kerstin Davidson.

”Bara politikerna kan rädda oss”
Fungerande kraftverk straffas ut – mitt i en elkris
Med elbrist och skenande elpriser är det helt uppåt väggarna att fullt fungerande kraftverk rivs ut.
I februari startade miljöprövningen av svensk vattenkraft, enligt den nationella plan som regeringen beslutade om 2020. Ett första facit finns nu: Nära 40 procent av de småskaliga kraftverken i den första prövningsomgången ansöker om att få stänga driften och riva ut.
Bakgrunden är att många kraftverksägare tvekar inför att gå igenom en kostsam rättsprocess för att få fortsätta driften. I Mieån i Blekinge väntar sig en kraftverksägare en kostnad på 9 miljoner för processen och de åtgärder som länsstyrelsen kräver. Han har därför beslutat sig för att avveckla kraftverket.
Det här sker samtidigt som Sverige har ett tydligt mål för fossilfri energiproduktion och det bedöms att vi behöver en kraftigt ökad elproduktion de närmaste decennierna.
Ett problem är myndigheternas tunnelseende, inte minst tycks detta prägla länsstyrelsernas arbete. I en rapport från Balanskommissionen riktas kritik mot länsstyrelsernas allt snävare miljöperspektiv. Rapportens författare Thomas Pålsson hänvisar till en undersökning av Svenskt Näringsliv, som frågat företagare om deras syn på länsstyrelsen:
”Hela 35 procent av de deltagande företagen upplevde att handläggningen inte framstod som rättssäker./…/ I sammanhanget pekar några företagare i undersökningen på att länsstyrelserna under en tjugoårsperiod gått från en helhetssyn till ett strikt miljöintresse.”
En orsak till detta är att ansvaret för regional utveckling flyttats från länsstyrelserna till regionerna, påpekas i rapporten.
När det handlar om vattenkraften kör länsstyrelser på med ett ensidigt miljöperspektiv, trots att det i lagstiftningen påpekas att hänsyn ska tas till andra samhällsintressen. Stor makt ligger hos vattenhandläggarna, som främst ser till vattenmiljön och fattar beslut utan att väga in hänsyn till energiförsörjningen, företagande på landsbygden eller den enskildes äganderätt.
- Det är bara politikerna som kan rädda oss, säger en representant för Smålands vattenkraftsförening, vilken även har medlemmar i Blekinge.
I riksdagen görs upprepade försök. På initiativ av Centerpartiet och Moderaterna har en rad tillkännagivanden från riksdagen skickats till regeringen med begäran om att miljöprövningen pausas.
Tilläggas bör att den småskaliga vattenkraften i dag producerar 4,3 TWh, motsvarande elförbrukningen i Göteborg. I ett examensarbete av Marcus Ström vid KTH beräknas att produktionen skulle kunna öka med 6,1 TWh genom effektiviseringar. Det är på den vägen vi borde slå in.
Kerstin Davidson
”Det är bara politikerna
Kraftverksägare, Småland
som kan rädda oss”