Klimatbudget utan förankring

Jordbruket är en kolsänka. Västra Götalandsregionen bortser från verkligheten när man skapat regionens klimatbudget, skriver lantbrukare Börje Berndtsson. Han fortsätter debatten med regionen om deras arbete med klimatet, som när det gäller jordbruket, bygger på ett felaktigt sätt att räkna. Man räknar bara utsläpp och har glömt att odlade växter också lagrar kol när de växer. Felräkningen får allvarliga konsekvenser eftersom man vilseleder beslutsfattare ute i i kommunerna. I inlägget kritiserar Börje Berndtsson också kommuner som slutar servera elever mjölk, med hänvisning till miljön.Det är en skandal att en skattefinansierad svensk myndighet tar så extremt dåliga beslut som inte är förankrade i verkligheten”, skriver Börje Berndtsson.

Regionen manipuleras

Klimatbudget saknar förankring i verkligheten

Regionen har blivit manipulerad. Den klimatbudget som regionen arbetar med har ingen anknytning till verkligheten. Regionen har blivit förd bakom ljuset av krafter som enbart ser den negativa påverkan jordbruket har på klimatet. Inte den positiva.
Västra Götalandsregionens miljönämnd har producerat en klimatbudget som i förlängningen sänds till kommunerna i regionen. Den kallas för kommunernas klimatlöften, ”Klimatlöften 2030”.
Klimatlöftena bygger på FNs klimatpanels sätt att räkna, det vill säga att enbart räkna utsläpp, och inte ta med kolinlagringen. IPCCs sätt att räkna som regionens miljönämnd kopierat innebär att man satt punkt innan fotosyntesen. Man har inte räknat med den biologiska processen.
Dessutom räknar IPCC utsläpp utan hänsyn till om källorna är fossila eller biologiska. Fotosyntesen som är förutsättningen för allt liv, fångar lufthavets koldioxid och förvandlar det till ALL fast materia. Gräs träd och buskar djur och människor.
Regionens sätt att räkna innebär att man bortser från verkligheten.

En kolsänka
Verkligheten är att svenskt jordbruk är en kolsänka. Till skillnad från industri och stora städer så lagrar jordbruket mer kol än man släpper ut. Mer jordbruk ger alltså mer kolinlagring, vilket betyder att vi kan dricka mjölk och äta kött utan att påverka klimatet negativt. Ju mer vi odlar, ju fler kor vi har, desto mer kol lagrar vi.
Genom att konsumera livsmedel från svenskt jordbruk reducerar vi dessutom påverkan från långa transporter. Vi har goda förutsättningar för att producera animaliska livsmedel i Sverige, som mjölk, ost och kött. Det är alltså inte negativt för klimatet att äta kött och dricka mjölk. Tvärt om.
Lantbrukets grödor, i form av råg, veten, havre, ärtor och bönor, liksom vall och betande djur, tar upp mycket mer än Sverige släpper ut.
Även skogen är en kolsänka. Skogens tillväxt fångar 140 miljoner ton koldioxid per år.

En skandal
Västra Götalandsregionen verkar inte ha förstått vilken roll jordbruket har i kolcykeln. Man gör samma misstag som IPCC och räknar bara utsläpp.
Kommunernas klimatmål redogörs i regionens kostråd till kommunerna i punkt 13. Här har man lyckats räkna ut utsläpp per portion. Och det kan man alltså göra eftersom man inte har med fotosyntesen i sitt sätt att räkna. Eftersom fotosyntesen inte finns med i tankevärlden, så förstår man inte att materian (maten) som ligger på tallriken i grunden är en kolförening och alltså innehåller bundet kol. Maten är alltså en kolsänka. Nästa tankevurpa är att utsläppsmålet satts till 0,9 koldioxidekvivalenter. Det innebär att skolorna i fortsättningen enbart kan servera veganmat. Om man ska följa det här.
Från dagisbarnets två års ålder, till förskolan, till högstadiet, så är de hänvisade till vegetarisk mat.
Åldringsvården är ofta hänvisad till samma kostenhet. De gamla kommer att långsamt svälta ihjäl på den här kosten.

Barnens hälsa äventyras
Skolbarnens fysiska och mentala hälsa äventyras. Näringstätheten i växtbaserad kost är fyra till fem gånger lägre än i animalisk. Ett barn måste alltså äta 400 gram vegetariskt för att nå samma mängd protein som med 100 gram animalisk kost. Vegetarisk mat saknar dessutom viktiga näringsämnen.
Aminosyrorna är färre. Järn och omega 3- halterna är låga. Vitamin B-12 saknas helt, en förutsättning för kroppens signalsystem.
Det är en skandal att en skattefinansierad svensk myndighet tar så extremt dåliga beslut som inte är förankrade i verkligheten.
Det finns kommuner som uppmanar elever i skolorna att sluta äta kött. Och det finns kommuner som slutar servera mjölk, och påstår att man gör det av miljöskäl.
För det första så har det ingen som helst påverkan på miljön om barnen får mjölk eller inte i skolan. Man gör barnen en otjänst eftersom de inte får i sig 18 livsviktiga ämnen, mineraler och vitaminer om de inte dricker mjölk.

Problemen är fossila
Det förefaller som en del har svårt att skilja på miljö och klimat.
När frågan ställs på vilket sätt miljön blir bättre av att eleverna slutar dricka mjölk, svarar man med att skylla på transporterna. Man undrar om Arlabilen, som för övrigt drivs av bioenergi, kör en vända extra till skolorna bara för att leverera mjölk. Så är det ju inte.
Mjölken kommer med samma distributionsbilar som levererar de andra matvarorna.  Och den kör till skolan med mat oavsett om eleverna dricker mjölk eller inte.
Klimatalarmismen börjar mer och mer likna en religion. Alla måste anpassa sig, och dra sitt strå till stacken. Sakargument fungerar inte längre. Man måste väl ändå göra vad man kan, får man ofta höra.
Det är lätt att glömma att är klimatproblemen faktiskt är fossila.
Börje Berndtsson
Lantbrukare, Varekil

”Regionen gör
samma misstag som IPCC
och räknar bara utsläpp”

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s