Veckans krönika

Vad har Trump och Eliasson gemensamt? De är ytterligheter i en galen värld som inte längre vill förstå, skriver Sven-Arne Thorstensson i veckans krönika. Man har slutat ”titta ut”, och många vill inte ens ha en förklaring.
”På de godas sida njuter man ständigt av sin egen förträfflighet och nöjer sig med det.
Man ids inte att titta ut från den egna förträfflighetens grotta.”

”Dan Eliasson får utgöra sinnebilden över allt som är motsatsen till Trump. Han är ett signum för de inne i grottan och en produkt av ett system som vägrar söka egna brister.”
”Men just idag den 7 januari känns det nog ganska skönt i Rosenbad ändå. Nu kan man skrika sig hes över Trump och hotet mot demokratin och än en gång slippa städa i grottan den här våren också.”

Ytterligheter i en galen värld

Idag, en av de första dagarna 2021, står världen inför ett enormt dilemma. Mångdubbelt större än en Covid-19 pandemi. Det som händer nu, kan i värsta fall bli början till en ökande och helt meningslös polarisering av hela världen. Kanske iscensatt och planerat av annan. Vem vet?
Just idag läser jag i olika flöden, hur mängder av små och stora ledare, fullständigt öser sin galla över Trump och det lilla galna gäng han uppbådat för att ”storma” den amerikanska kongressbyggnaden. Alla vet nu att just Donald är sådan. Han vill ha rubriker och skapa missnöje, och han lyckas i sak än en gång. Men polariseringsproblemet är egentligen inte Trump, utan ”den andra sidan”.
Det är deras kompletta och över tid massiva ”idiotförklaring”, av den dumma och fula sidan, som är det farliga. I ett av mina flöden stod i dag att läsa:
”Hoppas ingen ens försöker förklara eller försvara det som händer i USA. Trump, kryp tillbaka in under den sten varifrån du kom”.
Det är just en sådan Tweet som är farlig. Mångdubbelt mera skadlig för fred och demokrati än vad Trump själv är.

”Man ids inte titta ut”
För den som nu drar slutsatsen, att jag är Trump-vän tar fel. Att Trump är mer eller mindre galen på många sätt håller jag helt med om. Det handlar inte om det, utan om hur galenskaperna ständigt bemöts.
Den andra sidan. Den ”fina sidan”, har velat skilja sig från den simpla och fula länge.
På de godas sida njuter man ständigt av sin egen förträfflighet och nöjer sig med det.
Man ids inte att titta ut från den egna förträfflighetens grotta.
Det enda man är överens om, är att i grottan har man rätt, och utanför har man fel.
Det stora problemet är att man inte försöker ta reda på vad som händer utanför, och om någon skulle försöka, så är de som tittar, så förblindade av sin egen miljö att de inte förstår vad de ser, utan bara avfärdar allt som fel.
Allt blir så mycket svårare att lösa, när man i grottan säger, likt Tweeten:
”Hoppas ingen ens försöker förklara…”
Det vill säga att det man själv ser, är så fel att man inte ens bryr sig.
Man avfärdar istället allt som helt galet, simpelt och fel. Sen kryper man tillbaka och för sina ”krig” inifrån, i de goda vännernas lag.

En dag slår det över
Men så en dag slår det över. Dan Eliasson får utgöra sinnebilden över allt som är motsatsen till Trump. Han ett signum för de inne i grottan och en produkt av ett system som vägrar söka egna brister.
Likt en stor symbolhandling och turligt nog för de ”fina i sin grotta”, kunde de i går, bära ut Eliasson likt en liten stinkande latrin. En som uppvisat begränsat personligt omdöme. Utan att se att han är en perfekt produkt av det egna systemet.
Men vinsten i detta, var nu att mycket värre misslyckanden kunde skylas över.
Att just Eliasson, som en i raden av komplett värdelösa generaldirektörer offrades, sågs som en rimlig manöver för att skyla över bristen på rådighet hos de flesta statsråd. Men just idag den 7 januari känns det nog ganska skönt i Rosenbad ändå. Nu kan man skrika sig hes över Trump och hotet mot demokratin och än en gång slippa städa i grottan den här våren också.

Var är analysen
Men det som just nu förbluffar är att så få verkligen funderar över VARFÖR. Varför kan Trump med sin galna stil uppbringa nära på hälften av de amerikanska väljarna? Varför har Jimmy Åkesson kunnat vandra från noll till 18 procent?
Varför har en medioker politruk fått lov att kapitalt misslyckas i samtliga fyra ämbeten och ändå ha kvar anställningen och uppbära två miljoner i årslön?
Vi alla vet att nästan alla utredningar som utförs, både i smått och i stort, tar sin start i ett varför. Bakom varje varför finns ett motiv. Och det är motiven vi ska leta efter. Det är i motiven man finner svaren.
Så min bästa gissning idag är att man inte vill ha några svar. Man vill inte komma på varför. Man lever så gott på att hålla konflikten vid liv. Konflikten mellan fint och fult, mellan gott och ont, där alla är sig själva nog och man själv kan njuta sin egen förträfflighet.
Att spotta på de dumma har blivit inne igen.
Sven-Arne Thorstensson

”Eliasson är en produkt
av ett system som vägrar
söka egna brister”

Kommentera

Logga in med någon av dessa metoder för att publicera din kommentar:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s