Brott i centrum

Är narkotikahandel och kriminalitet ett problem i Uddevalla centrum? Och är det i så fall något vi kan ha en öppen debatt om? Skapar förnekelse ännu större problem? Åsikterna går uppenbarligen isär.
Henrik Sundström ger sin syn på hur media, stat och kommun reagerar. Otryggheten i Uddevalla stad är ett problem, skriver han. Frågan är hur det påverkar folk om de upplever att media, politiker och ordningsmakten förnekar problemen.
”Jag tror att folk blir mest oroliga om de upplever att media, myndigheter och politiker har som policy att inte erkänna de problem som medborgarna ser själva.”

Otrygghet i Uddevalla centrum

Att inte erkänna problem skapar mer oro

Det började – som så ofta – med en tweet. Det bästa sättet för att få media att vakna är att säga eller göra något som journalister tror att de kan ”sätta dit” en politiker på. Tonen, ni vet.
Jag har sedan något decennium talat om risken för att Uddevalla stad ska detroitifieras. Det innebär att själva stadens centrum överges av medelklassen. Förslummas, om man så vill.
Jag delade en insändare på twitter som handlade om brottsligheten i staden. Om den öppna narkotikahandeln och andra småbrott som kan iakttas till vardags i stadskärnan. Jag skrev att den utveckling jag länge varnat för nu är här. Uddevalla liknar Baltimore och Detroit.
Det fick en journalist på tidningen Bohusläningen att reagera, så hon ringde upp mig. ”Du kan ju inte jämföra Uddevalla med Baltimore och Detroit. Det är ju inte alls lika många mord här.” sa hon. Det kunde jag visst det, hävdade jag, och förklarade vad jag menade.

Kommunen reagerade
Tidningen publicerade således ett reportage med faktarutor om hur många mord det är i Baltimore, inte för att jag eller någon annan någonsin hävdat att Uddevalla har samma mordfrekvens, men det var den vinkeln som reportern uppenbarligen fann mest spektakulär.
Det satte viss fart. Någon tjänsteman på kommunen skrev något mail (inte till mig) om hur dumt det var att tala om hur det egentligen ligger till med kriminaliteten i centrum. Då skulle ju ännu färre vanliga människor våga sig dit, var poängen.
Ett par lokalpolischefer tände på alla cylindrar. Man fick minsann inte ostraffat tala om för dem att de inte gör sitt jobb. En skrev en insändare som berättade att statistiken visade att utvecklingen när det gäller grova brott i staden går åt rätt håll. Så enligt statistiken blev du inte alls rånad igår.

”Otryggheten ett problem”
En annan polischef, Lars Eckerdal, ringde radion och ville ha en debatt. Radiodebatter är bland det roligaste jag vet, särskilt om det är direktsänt. Den här var tyvärr bandad, men det mesta gick ändå igenom.
Polischefens linje var att enligt statistiken så minskar antalet grova brott i stadskärnan, och att ska man vara orolig för brott så ska man huvudsakligen vara orolig för sådan brottslighet som händer inom hemmets fyra väggar.
Jag vet inte hur övriga lyssnare reagerade, men själv blev jag inte direkt mer övertygad om att det är säkrare för min 14-åriga dotter att åka buss via Kampenhof än att stanna hemma.
Sveriges Radios reporter ville på sedvanligt vis även hon delta i debatten, och undrade om inte jag som politiker hade ett särskilt ansvar för att inte uttrycka mig på ett sätt som gjorde folk oroliga. Jag svarade att jag tror att folk blir som mest oroliga om de upplever att media, myndigheter och politiker har som policy att inte erkänna de problem som medborgarna ser själva.
Otryggheten i Uddevalla stad är ett problem. Ett stort problem. Steg ett är att öka polisens närvaro där. Det kommer jag aldrig att vika från.
Henrik Sundström